Förord 5. Sammanfattning 6

2

Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning 6 Sida Mönster i flyttningarna till och från Malmö 7 Barnfamiljer flyttar ut och ungdomar in 7 Enhetlig bostads- och arbetsmarknadsregion 7 Flyttning. Ett begrepp med flera betydelser 7 Enkätundersökning till utflyttare år 2000 8 Syftet med undersökningen 8 Metodik 8 Genomförande 8 Bortfall 8 Flyttningar efter ålder och hushållstyp 9 Flyttningar efter kommuntyp 9 Hustyp före och efter flyttning 9 Upplåtelseform 10 Lägenhetsstorlek 10 Boendetid i Malmö 11 Orsaker till flyttning 12 Bo kvar i Malmö 13 Önskad bostad vid flyttningstillfället 14 Ekonomiska kalkyler inför flyttningen 14 Förvärvsarbete eller studier i Malmö 14 Färdsätt till Malmö 16 Besök i Malmö 16 Förväntningar på bostad och bostadsmiljö 17 Framtiden och eventuell återflyttning 17 Individuella synpunkter 18 Kommunalskatt och kommunala taxor orsak till utflyttning? 20 Flyttningar på gott och ont 21 Staden som boendemiljö 21 Klara orsaker bakom flyttningsbeslutet 21 Redan uppmärksammade problem 22 Bostadsfrågorna viktiga 23 Skatteutjämningsbidrag under alla omständigheter 24 Fortsatta studier 24 Bilaga 1 Tabeller Bilaga 2 Följebrev Bilaga 3 Frågeformulär 3

4

Förord Malmö redovisade åren 1998 och 1999 en större utflyttning än inflyttning gentemot kranskommunerna. Tendensen har hållit i sig och till och med förstärkts under år 2000. Utvecklingen under år 2000 har även inneburit att resterande delar av Skånes kommuner nu kan räknas in bland de kommuner dit Malmöborna i allt större utsträckning valt att flytta. För att närmare undersöka orsakerna till utflyttningen gjordes under våren 2001 en enkätundersökning riktad till samtliga hushåll som flyttat från Malmö under år 2000 till någon annan kommun i Skåne. Syftet med enkätundersökningen är att ta reda på vilka grupper som lämnat Malmö och orsakerna till utflyttningen. Hur ser boendeförhållandena ut före och efter flyttningen, och vilka överväganden görs i samband ned flyttningen? Ansvariga för undersökningen har varit Anders Ardmar och Kenneth Hvarvenius vid avdelningen för strategisk utveckling på Stadskontoret. Det är vår förhoppning att våra beslutsfattare och invånare kan få glädje av denna studie som underlag för kommande planer och beslut. Malmö i oktober 2001 Inger Nilsson Stadsdirektör Christer Persson Avdelningschef 5

Nu lämnar vi Fakta och attityder kring hushåll som flyttat från Malmö till övriga Skåne år 2000 SAMMANFATTNING Malmö har totalt sett ett positivt flyttningsnetto, men negativt netto gentemot kranskommunerna. Personer 20-29 år dominerar kraftigt bland flyttarna. Barnfamiljer flyttar i mindre omfattning än sin proportion av befolkningen, men fler barnfamiljer lämnar Malmö än flyttar hit. Varför lämnar man Malmö? En enkät har skickats till samtliga hushåll som flyttat från Malmö till övriga Skåne år 2000 om bl a orsaker till flyttning. 3 700 hushåll har tillfrågats. 2 300 svar ger 69% i svarsfrekvens. Valet av hustyp ändras markant vid utflyttningen. Över hälften av hushållen bor efter flyttningen i småhus jämfört med 10% före. Förändringen är särskilt stark för barnfamiljer. 75% bor i småhus efter flyttning. Flyttningen innebär ofta en förändrad upplåtelseform i boendet. Hyresrätt minskar till förmån för äganderätt. Även inslaget av bostadsrätt minskar efter flyttning. Andelen hushåll som äger sin bostad var 9% före flyttningen mot 43% efter. Hälften av barnfamiljerna flyttar från hyresrätt till äganderätt. De utflyttade innehåller en kärna av hushåll som bott i Malmö under en längre tid. 37% av hushållen har bott i Malmö under minst 15 år. Nästan hälften har bott i staden i 10 år eller mer. En knapp fjärdedel har bott i Malmö i högst 2 år. De väsentligaste flyttningsorsakerna handlar om miljöaspekter i vid bemärkelse. Dit räknas en trygg miljö; närhet till naturen; få yttre störningar; god uppväxtmiljö för barnen. Två tredjedelar anser att en trygg miljö är en orsak som talade för flyttning. Viktigt är också tillgången till önskad bostad, bostadens storlek och boendekostnader. Faktorer som kommunal service, kommunalskatt och kollektivtrafik anses inte vara lika viktiga flyttningsorsaker. Om orsakerna till flyttningen hade kunnat tillgodoses i Malmö så hade 38% av hushållen stannat kvar. 36% svarar nej medan 24% inte kan ta ställning. Barnfamiljerna hade till 44% bott kvar. Drygt hälften av de utflyttade kunde inte hitta den önskade bostaden i Malmö. Barnfamiljerna säger sig till två tredjedelar inte kunna hitta önskad bostad. Hälften av de utflyttade hushållen gör inte några ekonomiska beräkningar utöver rena boendekostnader. Det är enpersonshushållen och speciellt ungdomshushållen som inte gör några kompletterande beräkningar om skatter, taxor mm. Barnfamiljer och hushåll med två vuxna är mer angelägna om en samlad ekonomisk bild. Efter flyttningen har fortfarande hälften av de utflyttade kopplingar till Malmö i form av arbete eller studier. Hälften besöker Malmö minst någon gång i veckan. 26% kan tänka sig att flytta tillbaka till Malmö. 26% säger nej. Kanske, säger 28%, medan 18% anser det vara för tidigt att avgöra. 6

Mönster i flyttningarna till och från Malmö Barnfamiljer flyttar ut och ungdomar in För sextonde året i rad uppvisar Malmö totalt sett ett positivt flyttningsnetto för år 2000. Däremot redovisar Malmö 1999, för första gången sedan 1993, ett negativt flyttningsnetto gentemot kranskommunerna. Denna negativa tendens har hållit i sig och den har till och med förstärkts under år 2000. Utvecklingen under år 2000 har även inneburit att resterande delar av Skånes kommuner nu kan räknas in bland de kommuner dit Malmöborna i större utsträckning än tidigare valt att flytta. Genom att studera åldersfördelningen på nettoflyttningarna kan man konstatera att det är i barnaåldrarna och i åldrarna 30-39 år som flyttningsnettot är negativt, dvs att barnfamiljer i större utsträckning väljer att flytta från i stället för till Malmö. Visserligen är värdena för dessa flyttningar inte speciellt höga sett i relation till de totala flyttningsströmmarna, men tendensen har hållit i sig under de tre senaste åren. Under det senaste året har till och med det negativa flyttningsnettot för barnfamiljer förstärkts. En stor del av det positiva flyttningsnettot som Malmö totalt sett uppvisar utgörs av unga i åldern 20-29 år. Under år 2000 var nästan hälften av samtliga inflyttare till Malmö i denna åldersgrupp. Malmö har under en följd av år haft en kraftig inflyttning av ungdomar. En förklaring till detta är den stora utflyttningen av barnfamiljer från Malmö som skedde under 1970-talet. Det är nu dessa barn som vuxit upp och i stor utsträckning flyttar tillbaka till Malmö för arbete, studier mm och med en önskan att bo i de centrala delarna av Malmö. Utöver denna flyttning så tillkommer en relativt stor nettoinflyttning från utlandet av unga i denna åldersgrupp. Enhetlig bostads- och arbetsmarknadsregion Bland de faktorer som kan förklara den stora omflyttningen i regionen är att hela Skåne, men framför allt den sydvästra delen, i stor utsträckning utgör en enhetlig bostads- och arbetsmarknadsregion. En orsak till detta är att kommungränserna mest upplevs ha administrativ betydelse och att invånarna väljer sina bostäder och arbetsplatser oberoende av dem. Andra bidragande orsaker är de korta avstånden och de senaste årens förbättrade pendlingsmöjligheter. Flyttning. Ett begrepp med flera betydelser Det bör understrykas att begreppet flyttning inte är ett enhetligt begrepp. Det kan delas upp på flera geografiska nivåer som flyttningar mellan kommuner i Sverige (inrikes flyttningar), inoch utflyttning gentemot utlandet och inomkommunala flyttningar. När det gäller den totala flyttningen på kommunnivå så uppgick antalet inflyttare till Malmö under år 2000 till 14 500 och utflyttarna till 12 200. Jämfört med föregående år innebär det att inflyttningen varit ganska konstant medan utflyttningen ökat. Inflyttningen från andra kommuner i Sverige var 11 100 medan utflyttningen låg på 10 900 personer. Gentemot utlandet så flyttade 3 300 till Malmö och 1 400 från Malmö. Det skall poängteras att de allra största flyttningsströmmarna är de som redovisas för flyttningar inom kommunen. För år 2000 var det 30 300 personer som flyttade inom Malmö. Flyttning är alltså en ganska vanlig företeelse bland Malmöborna. Över 50 000 personer berörs årligen av flyttningar till och från staden eller inom staden. Det innebär att ca en femtedel av befolkningen flyttar under ett år. 7

Enkätundersökning till utflyttare år 2000 Syftet med enkätundersökningen Under de tre senaste åren har Malmö redovisat negativa flyttningsnetton för barnfamiljer, och de två senaste åren har denna utveckling accentuerats framför allt gentemot Malmös kranskommuner. Syftet med denna utredning är att ta reda på vilka grupper som väljer att lämna Malmö och orsakerna därtill. Hur ser boendeförhållandena ut före och efter flyttning? Kan man tänka sig att återvända till Malmö? Undersökningen tar upp en rad frågeställningar av intresse i samband med flyttning. Undersökningen har genomförts av avdelningen för strategisk utveckling vid Malmö stadskontor. Vid inledande diskussioner om undersökningens uppläggning har samråd skett med stadsbyggnads- och fastighetskontoren i Malmö stad. Metodik För att närmare belysa flyttningar från Malmö gjordes under våren 2001 en enkätundersökning. Enkäten riktade sig till samtliga hushåll som under år 2000 flyttat från Malmö till någon av kommunerna i Skåne. Det bör speciellt påpekas att undersökningen vänder sig till samtliga utflyttade hushåll och därmed inte är någon urvalsundersökning. För att kunna göra beräkningar av hushåll gjordes utdrag ur kommunens invånarregister (KIR) på alla de personer som flyttat från Malmö under år2000. För att få tillgång till de nya utflyttningsadresserna samkördes registret över utflyttade med befolkningsregister för de skånska kommunerna exklusive Malmö. Med utgångspunkt från adresserna bildades hushåll. Enkäten begränsades till hushåll med den äldste personen i åldersintervallet 20 till 79 år. Antalet hushåll enligt denna metod uppgick till 3 702. Genomförande Ett utskick innehållande följebrev och enkätformulär gjordes till den äldste i hushållet ( hushållsföreståndaren ). Bland de frågor som ställdes till de utflyttade var bl a om nuvarande och tidigare bostadsförhållanden; i vilken utsträckning man förvärvsarbetar i och pendlar till Malmö samt vilken inverkan ett antal faktorer haft på beslutet att flytta (frågeformulär, se Bilaga 3). Utskicket (följebrev, se Bilaga 2) gjordes i början mars månad 2001 och följdes upp med en påminnelse till de som inte svarat i första omgången. De inkomna enkätsvaren lästes in optiskt för vidare bearbetning, tabellframställning och analys (tabeller, se Bilaga 1). Bortfall Undersökningen är en totalundersökning dvs samtliga utflyttade hushåll har tillfrågats. Efter reduktion med postreturer mm så har 3 600 hushåll tillfrågats och 2 250 svar har kommit in dvs en svarsfrekvens på 69%. Andelen inkomna svar får betecknas som god. Ett normalt urval på mellan 10 och 20% av målgruppen och en svarsprocent på ca 50% skulle inneburit ca 300 inkomna svar. Flyttningsundersökningens volym av inkomna svar är därmed minst sju gånger så stor som en ordinär urvalsundersökning. Det finns inte några större skevheter mellan inkomna svar och utsända enkäter. Diagrammen på nästa sida visar utsända enkäter jämfört med inkomna svar för kategorierna hushållstyp och ålder. Bland hushållen finns en viss övertäckning för barnfamiljer och hushåll med 2 vuxna. De yngre enpersonshushållen är något underrepresenterade, vilket också framgår av diagrammet över åldersredovisning. Även vad gäller fördelning efter kön och till vilken kommun man flyttat så finns god överensstämmelse mellan inkomna svar och den totala 8

undersökningsgruppen. En samlad bedömning är att enkätsvaren väl fyller kraven på representativitet. Diagram 1. Inkomna svar och utsända enkäter efter hushållstyp. Procent av totalen för inkomna svar respektive utsända. Diagram 2. Inkomna svar och utsända enkäter efter ålder. Procent av totalen för inkomna svar respektive utsända. 35 30 25 20 15 10 5 0 Barnfamilj Enpersons hushåll 20-29 år Enpersons hushåll övriga Inkomna svar Utsända Hushåll med 2 vuxna 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Inkomna svar Utsända -29 år 30-49 år 50-64 år 65- år Flyttningar efter ålder och hushållstyp Flyttarnas åldersstruktur speglas bäst i den löpande befolkningsstatistiken. En mycket stor del av utflyttarna från Malmö, 38 %, utgörs av personer i åldrarna 20-29 år. Flyttningsundersökningen pekar på att dessa till stor del består av enpersonshushåll. Det är ett väl känt faktum att merparten av det totala antalet flyttningar sker i yngre åldrar. Flyttningsbenägenheten avtar med åldern. Ca vart femte utflyttat hushåll från Malmö är ett barnhushåll, att jämföra med att hälften av alla utflyttade hushåll är enpersonshushåll, med tonvikt på åldrarna 20-29 år. Andelen barnhushåll av Malmös samtliga hushåll uppskattas till ca 25%. Barnfamiljernas andel av de utflyttade hushållen uppgår till 20%. I förhållande till sin andel av Malmös hushåll kan barnhushållen inte sägas vara särskilt flyttningsbenägna utan är snarast underrepresenterade. Flyttningar efter kommuntyp Det geografiska flyttningsmönstret inom Skåne visar att två tredjedelar av de utflyttade hushållen slår sig ner i sydvästra Skåne. Häri ingår kommunerna Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lomma, Svedala, Lund, Trelleborg och Eslöv. Koncentrationen bland barnfamiljer är ännu högre, tre fjärdedelar flyttar till Malmös omgivande kommuner. Fördelat efter ålder så visar den löpande befolkningsstatistiken på ett liknande mönster. Inflyttningskommuner för de yngre flyttarna inom Skåne är övervägande den sydvästra delen. Hustyp före och efter flyttning Valet av hustyp ändras markant vid utflyttningen. Över hälften av hushållen bor efter flyttningen i friliggande småhus eller sammanbyggt småhus jämfört med något över 10% före utflyttningen. Den omvända förändringen gäller boende i flerfamiljshus, där andelen hushåll i den hustypen minskar från 68% till 30% före och efter flyttning. De ändrade boendeförhållandena är särskilt markanta bland barnhushållen. Tre fjärdedelar av dessa bor efter flyttningen i någon typ av småhus mot 18% före flyttningen. Det är också vanligt med flyttning till småhus bland hushållskategorin 2 vuxna utan barn. Även för övriga hushållstyper har inslaget av småhusboende ökat efter flyttningen. Om de som tidigare bott i 9

flerfamiljshus specialstuderas, så finner man stora förändringar speciellt för barnfamiljerna som till tre fjärdedelar flyttar från lägenhet till småhus. Diagram 3. Hushåll fördelade efter hustyp före och efter flyttning. Procent friliggande småhus sammanbyggt småhus lantgård flerfamiljshus annat 0 10 20 30 40 50 60 70 Nu Tidigare Upplåtelseform Flyttningen innebär för många hushåll en förändrad upplåtelseform i boendet. Inslaget av hyresrätt minskar starkt till förmån för äganderätt. Även inslaget av bostadsrätt minskar efter flyttning. Andelen hushåll som äger sin bostad var 9% före flyttningen mot 43% efter. Motsvarande andelar för boende i hyresrätter var 59% respektive 37%. Äganderätten som upplåtelseform dominerar bland barnfamiljer och hushåll med 2 vuxna eftersom de grupperna ofta väljer småhus för sitt boende. Drygt hälften av de barnfamiljer som före flyttningen uppgav sig boende i hyresrätter bor efter flyttningen i äganderätt. Diagram 4. Hushåll fördelade efter upplåtelseform före och efter flyttning. Procent med äganderätt med bostadsrätt med hyresrätt annat 0 10 20 30 40 50 60 Nu Tidigare Lägenhetsstorlek Lägenhetsstorleken ändras vid utflyttningen. Den genomsnittliga lägenhetsstorleken ökar. Drygt hälften av hushållen har en lägenhetsstorlek på minst 4 rum och kök efter flyttningen, 10

att jämföra med 23% före flyttningen. Den ökade utrymmesstandarden märks särskilt bland barnfamiljer. Mer än hälften har bostäder på minst 5 rum och kök efter flyttningen mot 15% före. Överlag så ökar utrymmesstandarden vid flyttningen med särskild koncentration till barnhushållen och hushållen med två vuxna. Diagram 5. Hushåll fördelade efter lägenhetsstorlek före och efter flyttning. Procent 1 rum och kök 2 rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök 5 rum och kök 6 + rum och kök 0 5 10 15 20 25 30 35 Nu Tidigare Boendetid i Malmö. De utflyttade innehåller en kärna av hushåll som bott i Malmö under en längre tid. 37% av de svarande hushållen uppger sig ha bott i Malmö under minst 15 år. Nästan hälften har bott i staden i 10 år eller mer. En knapp fjärdedel har bott i Malmö i högst 2 år. Diagram 6. Hushåll efter boendetid i Malmö. Procent 1 år 1-2 år 3-5 år 6-9 år 10-14 år 15-0 5 10 15 20 25 30 35 40 Olika åldersgruppers och hushållstypers flyttningsbenägenhet ger även här stort utslag. Drygt två tredjedelar av enpersonshushållen i åldrarna upp till 29 år har bott i Malmö högst tre år. Undersökningen bekräftar den traditionella bilden av en stor omflyttning bland yngre ensamstående. Barnfamiljerna är på ett helt annat sätt knutna till Malmö. Nära hälften har bott i Malmö 15 år eller mer, dvs är sannolikt till stor del uppvuxna i Malmö. Bland flyttningar i äldre åldersgrupper, med volymmässigt färre flyttare, är knytningen till Malmö ännu tydligare. Mer än två tredjedelar bland de äldre över 65 år har bott i Malmö minst 15 år. 11

Orsaker till flyttning I enkäten skulle de svarande ta ställning till ett antal orsaker till flyttningen. Man ombads gradera vilken betydelse som en lista av faktorer hade för flyttningen. De faktorer man hade att ta ställning till framgår av nedanstående diagram, samt för varje faktor om den talade mycket eller något för flyttning. Diagram 7. Orsaker till flyttning. Procent Tillgång på önskad typ av bostad Tillgång på bostad p g a studier Boendekostnad Bostadens storlek Någon i hushållet har bott här tidigare Nära släkt/vänner Nära natur/rekreation Närmiljö/yttre störningar Trygg miljö Uppväxtmiljö för barnen Ändrade arbetsförhållanden Ändrade familjeförhållanden Arbetsresor (tid kostnader m m) Tillgång på kollektivtrafik Tillgång och kvalitet på barnomsorg Tillgång och kvalitet på skola Tillgång och kvalitet på service för äldre Taxor och avgifter för kommunal service Kommunalskatt Talade mycket för flyttning Talade något för flyttning 0 10 20 30 40 50 60 70 De väsentligaste flyttningsorsakerna handlar om miljöaspekter i vid bemärkelse. Dit räknas en trygg miljö; närhet till naturen; få yttre störningar; god uppväxtmiljö för barnen. Två tredjedelar anser att en trygg miljö är en orsak som talade mycket eller något för flyttning. Viktigt är förstås också tillgången till önskad bostad, bostadens storlek och boendekostnader. Faktorer som kommunal service, kommunalskatt och kollektivtrafik anses inte vara lika viktiga flyttningsorsaker. Endast 14% av hushållen ansåg att kommunalskatten talade mycket för flyttning. Mönstret är i stort detsamma för de olika hushållstyperna, även om vissa skillnader kan noteras. Den viktigaste skillnaden är ifall faktorerna över huvudtaget har någon betydelse för flyttningen. För barnhushållen är de flesta faktorer av större betydelse än för enpersonshushållen, undantaget studiebostad samt faktorer som beskriver ändringar i den personliga situationen som ändrade arbets- och familjeförhållanden samt närhet till släkt och vänner. Hushåll bestående av två vuxna anger i stort samma orsaker som barnfamiljerna fast på en för de flesta faktorer lägre viktighetsnivå. Barnhushållen har ett större intresse av barnomsorg och skola medan hushållen med två vuxna i större utsträckning anser att kommunalskatten talade mycket för flyttning, 20%. Av tabellen på nästa sida framgår de viktigaste orsakerna per hushållstyp. 12

Tabell 1. De 10 viktigaste flyttningsorsakerna rangordnade för respektive hushållstyp Barnfamilj Enpersonshushåll 20-29 år Enpersonshushåll övriga Hushåll med 2 vuxna trygg miljö trygg miljö trygg miljö trygg miljö uppväxtmiljö för barnen nära natur/rekreation nära natur/rekreation nära natur/rekreation nära natur/rekreation nära släkt/vänner tillgång på önskad typ av bostad tillgång på önskad typ av bostad tillgång på önskad typ av bostad ändrade familjefö r- hållanden närmiljö/yttre störningar närmiljö/yttre störningar närmiljö/yttre störningar boendekostnad ändrade familjefö r- bostadens storlek hållanden tillgång och kvalitet på skola tillgång på önskad typ av bostad boendekostnad uppväxtmiljö för barnen bostadens storlek närmiljö/yttre störningar bostadens storlek boendekostnad boendekostnad arbetsresor (tid kostnader nära släkt/vänner kommunalskatt m m) tillgång och kvalitet på barnomsorg bostadens storlek uppväxtmiljö för barnen tillgång och kvalitet på skola kommunalskatt ändrade arbetsförhållanden någon i hushållet har bott här tidigare nära släkt/vänner Bo kvar i Malmö De flyttande tillfrågades Om Dina orsaker för flyttning hade kunnat tillgodoses i Malmö hade Du då bott kvar i Malmö? Svaren är ungefär jämt fördelade på två huvudgrupper. 38% uppger att man hade bott kvar; 36% svarar nej medan 24% inte tar ställning. Skillnaderna är inte stora mellan hushållstyperna. En viss markering finns bland barnfamiljerna där 44% anger att man hade bott kvar om flyttningsorsakerna hade kunnat tillgodoses. Diagram 8. Om Dina orsaker för flyttning hade kunnat tillgodoses i Malmö hade Du då bott kvar i Malmö? Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Ja Nej Vet ej Om orsakerna till flyttning studeras bland de som sagt sig kunna stanna kvar, så framstår boendekostnaden som särskilt viktig. Den faktorn betyder genomsnittligt mer för alla hushållstyper. Miljö- och trygghetsfaktorer är viktiga också bland dem som säger sig ha kunnat bo kvar, men inte i samma utsträckning som för flyttarna generellt. Omräknat i antal så kan utflyttade hushåll som säger sig ha kunnat bo kvar uppskattas till ca 1 400 st varav barnfamiljerna utgör ca 350 st. Enpersonshushållen kan uppskattas till ca 800 st och hushåll med två vuxna till 250 st. 13

Önskad bostad vid flyttningstillfället Fanns det möjlighet att få den önskade bostaden i Malmö vid flyttningstillfället? På det svarar 55% att det kan man inte, medan 26% inte svarar på frågan. Drygt hälften av de utflyttade kunde alltså inte hitta den önskade bostaden i Malmö. Särskilt höga värden har barnfamiljerna, där nästan två tredjedelar säger sig inte kunna hitta önskad bostad. Diagram 9. Fanns det möjlighet att få den önskade bostaden i Malmö vid flyttningstillfället? Procent 60 50 40 30 20 10 0 Ja Nej Vet ej Ekonomiska kalkyler inför flyttningen Beräkningar över boendekostnader görs sannolikt av alla hushåll inför en flyttning. En frågeställning av intresse är om man i dessa beräkningar även väger in andra ekonomiska faktorer av typ taxor, avgifter, kommunalskatt och liknande och hur dessa påverkar hushållets samlade inkomst. Drygt 40% säger sig ha gjort sådana totala beräkningar, dvs omvänt att över hälften av de flyttade hushållen inte gör några beräkningar utöver den rena boendekostnaden. Det är särskilt enpersonshushållen och speciellt ungdomshushållen som inte gör några kompletterande beräkningar. Barnfamiljer och hushåll med två vuxna är mer angelägna om en samlad ekonomisk bild. Knappt 60% av de grupperna uppger sig väga in andra kostnader än enbart boendekostnader. Diagram 10. Har hushållet inför/innan flyttningen gjort några ekonomiska kalkyler utöver boendekostnaden (t ex kommunalskatt, taxor mm) om hur flyttningen påverkar hushållets samlade ekonomi? Procent 60 50 40 30 20 10 0 Ja Nej Förvärvsarbete eller studier i Malmö När det gäller förvärvsarbete så ställdes frågan Hur många i hushållet förvärvsarbetar eller studerar i Malmö? På den frågan svarar drygt hälften att de har kvar sitt arbete i Malmö eller studerar där. Detta gäller hushåll där minst en person angett detta svarsalternativ. 14

Diagram 11. Hur många i hushållet förvärvsarbetar eller studerar i Malmö? Procent 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Ingen 1 2 3 4+ Det är betydligt vanligare att de som flyttat till kranskommunerna i sydvästra Skåne har kvar sin arbetsplats eller studerar i Malmö, drygt 60%. För de som flyttat längre bort i Skåne till den nordöstra delen gäller att endast att 20% efter flyttningen fortfarande arbetar eller studerar i Malmö. Diagram 12 Minst en person i hushållet förvärvsarbetar eller studerar i Malmö. Fördelning på kommuner i Skåne. Procent Mellanskåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne 0 10 20 30 40 50 60 70 Benämningarna avser följande kommuner: Mellanskåne: Höör och Hörby Nordvästra Skåne: Svalöv, Örkelljunga, Bjuv, Klippan, Åstorp, Båstad, Landskrona, Helsingborg, Höganäs och Ängelholm. Nordöstra Skåne: Östra Göinge, Bromölla, Osby, Perstorp, Kristianstad och Hässleholm Sydvästra Skåne: Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lomma, Svedala, Malmö, Lund, Eslöv och Trelleborg. Sydöstra Skåne: Skurup, Sjöbo, Tomelilla, Ystad och Simrishamn. 15

Färdsätt till Malmö Bland de personer som förvärvsarbetar eller studerar i Malmö så svarar 85% att de använder bil för att ta sig till Malmö. Eftersom frågan tillät fler alternativ så uppger dessutom nästan 50% att de även använder kollektivtrafik. Däremot så var samåkning ganska ovanligt med en procentandel på endast 9%. Diagram 13. Om någon/några i hushållet förvärvsarbetar/studerar i Malmö hur tar man sig vanligtvis till Malmö? Procent Egen bil Samåkning Kollektivtrafik Annat 0 20 40 60 80 100 Besök i Malmö På frågan hur ofta någon i hushållet besöker Malmö utöver arbete eller studier så svarar nästan 50% att man gör besök flera gånger i veckan eller någon gång i veckan. Mer sällan än någon gång i månaden uppger 17%. Diagram 14. Hur ofta besöker någon i hushållet Malmö - utöver arbete eller studier? Procent flera gånger/vecka någon gång/vecka någon gång/månad mer sällan 0 5 10 15 20 25 30 35 Mönstret från tidigare svar upprepar sig vad gäller varifrån besöken kommer. Om man särskilt redovisar de som besöker Malmö minst en gång i veckan så uppger 60% av de utflyttade till kranskommunerna i sydvästra Skåne att de gör det. De veckovisa besöken är hälften så vanliga bland dem som flyttat till sydöstra Skåne samt Mellanskåne. För resterande delar av Skåne sjunker veckobesöken till var femte utflyttad. Malmös attraktionskraft avtar med avståndet och persontransporterna blir allt mer tidsmässigt krävande och dyra för hushåll ju längre bort i Skåne man flyttar. 16

Diagram 15. Minst en gång i veckan besöker någon i hushållet Malmö - utöver arbete eller studier? Fördelning på kommuntyper i Skåne. Procent Mellanskåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne 0 10 20 30 40 50 60 % Förväntningar på bostad och bostadsmiljö Blev Dina förväntningar på bostaden och boendemiljön uppfyllda?. 68% anser sig vara helt nöjda. Bara 3% säger sig vara missnöjda. För de allra flesta har flyttningen inneburit de positiva förändringar man hoppats på. 6% anser det vara för tidigt att avgöra. Den högsta andelen helt nöjda redovisas för hushåll med två vuxna, 79%. Barnfamiljerna är till 71% helt nöjda, medan för gruppen ensamstående unga är 60% helt nöjda. Diagram 16. Blev Dina förväntningar på bostaden och boendemiljön uppfyllda? Procent Ja, helt Ja, delvis Nej För tidigt att avgöra 0 10 20 30 40 50 60 70 Framtiden och eventuell återflyttning Kan de som flyttat tänka sig att flytta tillbaka till Malmö i framtiden? Över hälften av de utflyttade svarar ja eller att man kanske kan flytta tillbaka. För tidigt att avgöra anser 18%. En dryg fjärdedel säger direkt nej. Det är ingen större skillnad mellan olika hushållstypers benägenhet att flytta tillbaka. Störst andel som säger nej noteras för hushåll med två vuxna. De unga ensamstående hushållen är mest benägna att ganska snart återvända till Malmö. Diagram 17. Kan Du tänka Dig att flytta tillbaka till Malmö? Procent Ja, ganska snart Ja, i framtiden Kanske Nej För tidigt att avgöra 0 5 10 15 20 25 30 17

Individuella synpunkter De svarande uppmanades att lämna synpunkter kring flyttningen och ge sin syn på orsaker mm. En mängd synpunkter skickades in från 686 personer. Om svaren grupperas efter innehåll så kan följande huvudsakliga kategorier urskiljas. Det handlar om bostadsfrågor, familjeförhållanden, trygghet och miljö, arbete och studier samt kommunal service. Två frågeställningar är helt dominerande, nämligen trygghet och bostad med 40% respektive 28% av de inkomna kommentarerna. Här redovisas några typexempel på vad de utflyttade tyckte. De redovisade exemplen är direkta citat. Drömmen om ett eget hus har gått i uppfyllelse. Att bo på landet är en lisa för själen. Malmö blir bara bättre och bättre och det var egentligen inte så att vi flyttade ifrån Malmö för att något var fel eller för att vi inte trivdes, utan för att vi helt enkelt fann ett hus som vi gillade och det ligger i en bra miljö. Huspriserna i Malmö är för höga. Det är också en faktor som gjorde att vi valde att flytta, innan det blir för dyrt även i kranskommunerna. Vi kommer säkert att flytta tillbaka till Malmö när "barnaåren" är över. Den viktigast orsaken att vi flyttar var lugnare miljö för vårt barn samt större plats med trädgård till ett rimligt pris. Inbrott så gott som varje vecka på vind/källare/garage. Malmö har tyvärr blivit en gangsterstad. Har nu bott i den nya kommunen i snart 1 år och ännu inte hört om något inbrott. Kan tänka mig att flytta tillbaka när vi inte är beroende av skola (grund och gymnasieskola) till barnen längre. En av anledningarna är den dåliga skolmiljön och det dåliga ledningsansvaret i Malmö skolor. Plus att Malmö blivit för otryggt att växa upp i. Bostadsmarknaden är en annan anledning till vår flytt. Höga hyror i hyresrätter, höga priser på centrala villor/radhus och avsaknad av renoveringsobjekt gör att man söker sig till kranskommuner. Bostadsmarknaden i Malmö avspeglar den politik som förs. Bidragsberoende kommuninvånare i därför avsedda hyresrätter samt ekonomiskt starka i villareservat och lyxinsatser inklusive folkrörelseägda byggnader. Var finns medelklassen? Jag anser att Malmö är den sämsta tänkbara uppväxtmiljö för mina barn med tanke på alla brott, slagsmål och annat. Det är för stor del invandrare i Malmö och det har skapat komplikationer. Främsta orsaken till flytten (flykten) från Malmö efter 26 år därstädes är först och främst den katastrofala situationen inom vissa av kommunens grundskolor, framför allt på högstadiet. Då man som centrumboende inte haft möjlighet att få den önskade skolan utan "tvångsplacerats" på problemskolor med en "segregerad profil", grips man av panik som fembarnsförälder. Hur kan kommunen driva en sådan segregeringspolitik utan motstycke i Nordeuropa? Som en konsekvens av detta, får vi bl.a. en sådan kriminell miljö att det snar blir ohållbart att bo i Malmö. Vi bodde på Södra Förstadsgatan i Malmö under 2 år. Under den tiden så blev området allt stökigare och smutsigare. Brottsligheten ökade markant och man vågade knappast gå ut ensam om kvällarna. 18

Jag flyttade hem till min pojkvän och vi båda är födda i Kristianstad. Jag har alltid tänkt att flytta tillbaka till Kristianstad medan jag bodde i Malmö och dessförinnan Helsingborg. Inget ont om Malmö när man är ung, men med barn vill jag inte bo i en storstad. Vi flyttade endast p.g.a. att förhållandena i sonens skola inte var tillfredsställande. Efter drygt fyra år förstod vi att situationen inte skulle bli bättre på länge. Annars trivdes vi bra i Malmö, där fanns mycket att göra och närheten till havet och Ribban var bra. Och Möllevångstorget saknar vi. Det känns trevligt att ni frågar varför vi flyttat. Tyvärr har invandrarantalet ökat till den gränsen, där jag känner att jag inte längre känner för Malmö. I samband med invandrarantalet ökar då brotten och därmed osäkerheten i min vardag. Jag är bara 35 år och vågar inte längre gå ut själv på kvällen, ännu mindre släppa ut min dotter på Malmös gator. Har därför flyttat till en ort, där invandrarantalet är lika med nästan inget alls. Och jag måste säga att det är mycket lugnare och trevligare här. Jag hade flyttat tillbaka till Malmö omedelbart om det funnits en hyreslägenhet efter min ekonomi LEDIG!! Vi valde att flytta från Malmö, för vi ville att vårt barn skulle få frihet att gå ut i trädgården istället för att sitta i en lägenhet. Vi ville själva vara nära naturen. Givetvis räknade vi på det innan. Skatten är billigare här och försäkringarna och bättre barnomsorg. Som studerande vid Lunds universitet var möjligheten att bo centralt i Lund en avgörande anledning vid flytten, men framför allt det att slippa den höga pendlingsavgiften mellan Malmö och Lund, kombinerat med en billigare hyra. Vi flyttade från Djupadal, en stadsdel vi några år tidigare valt att flytta till p.g.a. närmiljön och skolornas mycket goda rykte. Vi hade intentionen att stanna i denna stadsdel. Dessvärre är skolornas goda rykte ett resultat av de ekonomiska förutsättningarna för nio år sedan. Dagens skolpolitik i Malmö och inte minst i Limhamn/Djupadal är destruktiva. Malmö har blivit alldeles för tufft för ensamstående kvinnor med barn. Både kvinnor och barn är utlämnade och bortglömda. Ekonomisk katastrof p.g.a. höga hyror. Ex. 5000 kr för en sjaskig 3:a i dåligt område. Som svensk är man en minoritet på de ställen, där hyran är hanterbar. I skolorna lär sig barnen bruten svenska. Jag är hellre invandrarvänlig på avstånd i mitt hus på landet än lever ett tufft liv i den mångkulturella verkligheten. Malmö är en härlig stad, speciellt för mig som är relativt ung. Dock anser jag inte att den var någon trygg stad för mina barn att växa upp i. Vi flyttade, för vi skulle ha barn. Malmö kommun satser inte tillräckligt på barnomsorg och skola. Bl. a. därför flyttade vi. Vi ville inte att vår dotter ska växa upp i Malmös hårda klimat. Därtill kom kostnaden för boende, som är bra mycket billigare här i Svedala än i Malmö. Vi vill inte heller att våra barn skall få en "kulturchock", när dom ska börja i skola som där ev. går fler utländska barn än svenska! Vi anser inte att Malmö är ett lämpligt ställe för barn att växa upp och få goda förebilder på. I alla fall inte för våra barn! När man under de senaste 15-20 åren sett utvecklingen i Malmö, kan man inte bli annat än besviken. En okontrollerad invandring med stora bidragsutgifter som följd, som i sin tur bär med sig en sämre sjukvård och barnomsorg och inte minst äldreomsorg. 19

Kommunalskatt och kommunala taxor orsak till utflyttning? I en artikelserie som publicerades i Sydsvenska Dagbladet i januari 2001 redovisas stora skillnader i boendekostnader för olika typer av hushåll beroende på vilken kommun man bor i. De kommuner som redovisas är Malmö, Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Boendekostnaderna i respektive kommun baseras på kommunalskatt och vissa kommunala taxor (VA/sopor, dagis/hemtjänst och bokostnad). I artikelserien konstateras att Malmö är den kommun som är dyrast att bo i för alla hushållstyper förutom pensionärshushåll. Enligt Sydsvenska Dagbladets undersökning är Kävlinge den kommun som är billigast att bo i för alla hushållstyper utom för pensionärshushållen. Även en del andra kranskommuner har betydligt billigare boendekostnader än Malmö för olika hushållstyper. Det är svårt att redovisa jämförbara och rättvisande värden mellan kommuners taxor och avgifter. Det är inte alltid lätt att klargöra vad som döljer sig under olika kostnadsslag. Under förutsättning att artikelserien ger en korrekt bild, så kan det vara intressant att jämföra dess slutsatser med svar från flyttningsenkäten. I enkäten ställdes en fråga om i vilken utsträckning som hushållet gjort egna ekonomiska kalkyler inkl skatter, taxor mm. Här redovisar de som flyttat till Kävlinge de högsta värdena. Nära två tredjedelar av de utflyttade till Kävlinge har gjort en samlad ekonomisk bedömning. Notabelt är också att i enkätundersökningen uppvisar Kävlinge de högsta värdena på frågan om kommunalskatt och kommunala taxor var faktorer som talade mycket för flyttning. På den sistnämnda frågan hade även Vellinge liksom Lomma och Staffanstorp höga värden. Det är framförallt barnfamiljer och hushåll med två vuxna som är angelägna om en samlad ekonomisk analys. Ett samband verkar finnas mellan vissa hushålls flyttningsmönster och kostnader i den nya kommunen. Diagram 10. Har hushållet inför/innan flyttningen gjort några ekonomiska kalkyler utöver boendekostnaden (t ex kommunalskatt, taxor m m) om hur flyttningen påverkar hushållets samlade ekonomi? Procent ja-svar Burlöv Kävlinge Lomma Lund Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge 0 10 20 30 40 50 60 70 Även om utflyttarna från Malmö allmänt sett inte låter skillnader i kommunalskatt, taxor, mm ha en avgörande betydelse för sitt flyttningsbeslut, så finns skillnader mellan hushållstyper. Barnfamiljer och hushåll med två vuxna visar ett större intresse för den totala ekonomin, vilket accentueras i samband med bostadsbyte från lägenhet till småhus. Fortfarande kvarstår dock huvudintrycket att miljö- och trygghetsfaktorer väger tyngre. 20

Flyttningar på gott och ont Staden som boendemiljö Malmö är en stad med drygt 260 000 invånare. En storstad har sin speciella karaktär. Det bor många människor på en förhållandevis liten yta. Det betyder trafik, buller, trängsel och brottslighet, men också närhet och stort utbud av arbetsplatser, affärer, restauranger och teatrar. Staden har en puls, men också sina lugna oaser som parkerna och Ribban. Staden har också i alla tider hyst människor som av olika orsaker hamnat i socialt utsatta positioner. Som stad kommer Malmö alltid att ha en helt dominerande bebyggelse av flerfamiljshus. Det kan aldrig vara motiverat att satsa storskaligt på villabebyggelse i en stad. Starkt generaliserat innebär det att staden i första hand attraherar de unga, de ensamstående och de medelålders utan hemmaboende barn. Barnfamiljerna måste ibland söka sig från staden för att finna sitt boende. Så länge det sker med just boendeformen som det viktigaste flyttningsskälet är detta inget uppseendeväckande eller onaturligt. Att flytta är något helt naturligt och har förekommit i alla tider. Flyttningarna är också koncentrerade till yngre åldrar företrädesvis mellan 20 till 30 år. Det är i de åldrarna man lämnar föräldrahemmet, söker sig till en studieort, flyttar till första egna bostaden, första förvärvsarbetet, blir sambo mm. Den typen av flyttningar svarar för nästan halva volymen på flyttningsströmmen från Malmö och är en naturlig del av den enskildes livscykel. I den mån staden är engagerad i sådana flyttningar är det för att underlätta flyttningen, som t ex genom att planera för studentboende och mindre lägenheter till rimliga kostnader. Det är i det här perspektivet man skall värdera de stora flyttningsströmmarna varje år till och från Malmö. Är det bra eller dåligt att 12 000 personer år 2000 valde att lämna Malmö. Finns det anledning för Malmö att sträva efter att minska antalet utflyttade? Finns det utvecklingstendenser i Malmö som personer och hushåll uppfattar som så negativa att man väljer att bosätta sig någon annanstans? Klara orsaker bakom flyttningsbeslutet Av hushållen uppger 38%, motsvarande 1 400 av de utflyttade hushållen år 2000, att man hade stannat kvar om orsakerna till flyttningen hade kunnat tillgodoses. Många av orsakerna handlar om flyttning av familjeskäl, byte av arbete, studier och liknande av mer privat karaktär. Sådana flyttningsorsaker finns alltid. Men det finns också en kärna av andra skäl, som tyder på att man flyttar på grund av negativa uppfattningar om framförallt Malmös miljö i vid bemärkelse inklusive sociala faktorer. Det är mycket vanligt att hitta förklaringar till flyttningen i brister vad gäller trygg miljö, närmiljö/yttre störningar, natur/rekreation, uppväxtmiljö för barnen. Andra viktiga orsaker hänger samman med själva bostaden, som typ av bostad, kostnader, belägenhet mm. Vad som mer konkret döljer sig bakom orsaksrubrikerna framgår av alla de kommentarer som skickats med enkäten. Här finns klara indikationer på gemensamma uppfattningar, som är så genomgående att de inte bara kan avfärdas som enskilda personers uppfattningar. Det framförs många uppfattningar av främlingsfientlig karaktär. Fast bakom det ibland tillspetsade ordalaget anas en rädsla och okunnighet om det nya Malmö med människor från olika kulturer. Man känner inte igen sitt gamla Malmö. Det nya uppfattas som hotfyllt. I stället för att ta del i den nya utvecklingen och kanske påverka den så vänder man Malmö ryggen. Särskilt barnens situation lyfts fram. Malmö ger ingen trygg och säker uppväxtmiljö. Situatio- 21

nen i skolan uppfattas som bristfällig. Skolan markeras utifrån bristande trygghet och som alltför segregerad. Man flyttar från, inte till. Brott och kriminalitet lyfts fram av många. Man upplever att Malmö blivit en mer osäker stad att röra sig i, med ett ökat inslag av narkotika; öppet våld på gator och torg. Närmiljön i bostadsområdena upplevs som försämrad med stor förekomst av inbrott. Man upplever sig inte få ha sin egendom och sina tillhörigheter i fred. Uppfattningarnas förankring i verkligheten kan ibland ifrågasättas, vilket kanske är av mindre betydelse, eftersom man faktiskt fattar beslut om att flytta baserat på de intryck man har. Även om miljöorsaker med socialt innehåll dominerar, så finns också de mer traditionella gröna-våg -argumenten. Man låter gamla önskemål bli uppfyllda om att flytta från stadens hektiska miljö till det mer rofyllda ut på landet Man vill lämna trafik, buller mm och få en renare luft, närmre till skog och mark mm. Man önskar småskalighet i boendet och omgivningen. Barnens uppväxtmiljö lyfts ofta fram i det här sammanhanget. Redan uppmärksammade problem. Många av de här problemställningarna har kommunen redan uppmärksammat i flera målsättningsdokument antagna av kommunfullmäktige. Det avser Översiktplan för Malmö 2000, Åtgärdsplan för integration, pågående arbete med Strategi för brottsförebyggande arbete, m fl. Problemen är inte nya, men kan möjligen sägas ha fått en dokumenterad aktualitet, eftersom många människor uppfattar bristerna som så allvarliga att man uppenbarligen väljer att flytta från Malmö. Erforderliga beslut kring policy, principer och åtgärder är många fall redan tagna av kommunen, men intentionerna och verkställandet av besluten har inte i tillräcklig omfattning nått Malmöbornas vardag eller påverkat deras uppfattning. Översiktsplanen för Malmö tar i avsnittet Integration upp vad som benämns en Ödesfråga för Malmö. Där sägs att ca 30% av invånarna i Malmö bor i bostadsområden som i negativ mening präglas av social och etnisk segregation. Kommunens insatser för socialtjänst, insatser i skola barnomsorg mm i dessa områden är så omfattande att den kommunala servicen generellt urholkas, något som på sikt minskar Malmös attraktivitet som bostadsort. Att komma tillrätta med den sociala och etniska segregationen blir en ödesfråga för Malmö. I Åtgärdsplan för att främja integration i Malmö Stad redovisas övergripande visioner. Där framhålls en stad utan främlingsrädsla, diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Nyckelordet i mötet mellan människor skall vara respekt. Vi måste se olikheterna mellan oss som naturliga och självklara, men också det vi har gemensamt. För att det skall bli möjligt krävs fler möten mellan människor av olika bakgrund, kulturer och religioner i arbetsliv och bostadsområden men även i kultur-, förenings- och samhällsliv. Samtidigt markeras behovet av gemensamma utgångspunkter. För att vi skall kunna fungera som medlemmar i samma samhällsgemenskap krävs ett gemensamt språk, gemensamma rättsnormer och gemensamma mötesplatser. Det är nödvändigt att vi kan kommunicera med och förstå varandra. Vi måste betona det svenska språkets betydelse och samtidigt respektera dem som har ett annat modersmål. Man konstaterar i Åtgärdsplanen att hur vi lyckas lösa den sociala och etniska integrationen är kanske den mest avgörande frågan för Malmös framtid. I pågående arbete med Övergripande strategi för det brottsförebyggande arbetet i Malmö sägs i målsättningarna att alla malmöbor skall känna sig trygga och säkra i sin stad och i sitt bostadsområde. De skall kunna röra sig fritt utan rädsla för att utsättas för brottslighet eller 22

kränkningar. Den totala brottsligheten, speciellt ungdomsbrottsligheten, skall årligen minska med 5% jämfört med år 2000. Det lokala brottsförebyggande arbetet skall bygga på samverkan mellan samhällets olika ansvariga organ och ta till vara medborgarnas engagemang och delaktighet En lång rad av konkreta åtgärder föreslås bl a kring trygghet i skolan och trygghet i bostadsområden och stadens centrum. Mycket av resonemanget kan direkt kopplas till den oro som kommer fram i flyttningsundersökningen. Skrivningarna i de kommunala måldokumenten är sådana, att de vid ett förverkligande sannolikt för många människor skulle innebära att flera av flyttningsorsakerna bortfaller. De som flyttar på grund av sådana orsaker känner inte till stadens insatser eller märker ingen effekt i vardagen. Avståndet mellan många Malmöbors dagliga verklighet och intentionerna i måldokumenten blir för stort. Utmaningen för staden ligger i att överbrygga detta avstånd till Malmöbon samt att gå från högtidliga ord till praktisk handling. Bostadsfrågorna viktiga Beträffande bostäder så anser många att bostäderna i Malmö är alldeles för dyra och inte till för vanligt folk. I första hand avses då småhus och framför allt nybyggda men även i viss mån begagnade småhus. Det är svårt att få tag i småhus i de lägen som önskas. För att få det småhus man drömt om så har man känt sig tvungen att lämna Malmö. Även när det gäller de senaste årens nybyggen i flerbostadshus som t ex Potatisåkern, Ön, Västra Hamnen m fl. så framhåller man att även hyrorna i dessa hus är för dyra. Priset för boendet blir en viktig flyttningsorsak. I kommunens bostadsförsörjningsprogram anges att det grundläggande målet för Malmös bostadsförsörjning är att tillgodose all bostadsefterfrågan som kommer till uttryck på marknaden. Detta stämmer dåligt överens med vad som kommer fram i flyttningsundersökningen där en viktig orsak till att man flyttar från Malmö är att man inte kan få den bostad man önskar. I bostadsförsörjningsprogrammet redogörs för mål som kommunen satt upp. På Malmös flexibla bostadsmarknad med sin stora omflyttning innebär ett nytillskott av bostäder att alla grupper får en förbättrad tillgång till bostäder. Nyproduktionen är också viktig för att få igång flyttkedjor, som på så sätt kan tillfredställa flera människors olika behov. Det är också viktigt med komplettering med flerbostadshus i de traditionella småhusområdena, som ett medvetet sätt att bidra till allsidighet i bostadsområdena. När det gäller byggnation av dyra flerbostadshusområden så är det av stor betydelse att ett attraktivt urval bostäder kan erbjudas som t ex i Västra Hamnen. Trots alla mål som kommunen satt upp och som i vissa fall är antagna så verkar det som om dessa antingen inte omsatts i praktiken eller är det så Malmöborna inte uppfattat dessa eller tagit dessa till sig. I bostadsförsörjningsprogrammet står ingenting direkt skrivet om hur man tänker sig att komma tillrätta med problemet med dyra lägenheter. Många av de svarande har angett att man i Malmö måste bygga även för vanligt folk. I kommunens bostadsförsörjningsprogram finns förslag på långsiktiga lösningar där det bl a sägs att kommunen har ett ansvar för att bostäder byggs för alla grupper, inte bara de köpstarka. Den möjlighet staden har att påverka bostadsmarknaden är som markägare, bygghe r- re, fastighetsförvaltare och genom planmonopolet. Man skriver vidare att både integrations- och trångboddhetsproblematiken bör tas upp och belysas i planprocessen, det vill säga vad som är en lämplig utbyggnad där hänsyn tas till de bostadspolitiska målen, bostadsmarknaden och stadsdelens behov. Förslag finns också på att staden bör överväga möjlig- 23

heten att planera och bygga barnrikehus, dvs flerfamiljshus med en stor andel stora lägenheter avsedda för familjer med många barn. Dessa långsiktiga lösningar stämmer väl överens med de synpunkter som framkommit i flyttningsundersökningen. Problemet är att de kommer för sent och att de inte är till någon glädje för de som redan lämnat staden eller står i begrepp att göra det. Skatteutjämningsbidrag under alla omständigheter Spelar det någon roll att människor flyttar från Malmö, så länge som fler flyttar in, dvs flyttningsnettot är positivt? Om frågan begränsas till ett kommunalekonomiskt perspektiv, så innehåller flyttningsundersökningen inga uppgifter om de flyttandes inkomster, men det är ett tidigare känt faktum att flyttningsnettot är negativt i termer av de flyttandes inkomster och därmed skatteunderlag för kommunen. Så länge som kommunens egen skattekraft inte är tillräcklig och ligger under den av staten garanterade nivån, så har det ur kommunalekonomiska aspekter mindre betydelse att kommunen tappar ekonomiskt starka grupper, som t ex söker sig till småhus i kringliggande kommuner. Samtidigt blir kommunens ekonomi beroende av beslut på riksnivå kring utformningen av skatteutjämningssystemet och beredvilligheten från landets kommuner att bidra till Malmös ekonomi. På sikt är det förstås bäst för Malmö, att goda skattebetalare väljer att stanna så att staden blir ekonomiskt självförsörjande och kan bära sina egna kostnader. Fortsatta studier Det går inte entydigt att svara på frågan om flyttningarna från Malmö är på gott eller ont. Båda delar blir svaret. Vad som däremot finns anledning att notera är de skäl som uppges för flyttningen. Hur pass allvarliga är de signaler som kommer fram i flyttningsundersökningen? Här behövs sannolikt fördjupade studier inte bara bland de utflyttade utan även bland Malmöbor i allmänhet. Motsvarande attityder hittas säkert också bland Malmöbor som inte går så långt att man väljer att lämna Malmö. Dessutom sker en minst lika omfattande flyttning inom staden. Gäller samma flyttningsorsaker när man flyttar inom staden? Förstärker flyttningarna skillnader mellan bostadsområden? I vilken utsträckning är Malmö en segregerad stad? Vad finns för strömningar bakom den allmänna och ibland lite svepande rubriken? Hur är situationen jämfört med andra städer i ett nationellt och kanske också internationellt perspektiv? Vid Malmö högskola finns expertis på frågeställningar inom bl a områdena migration och segregation. I samarbete med högskolan borde en grundligare analys göras kring de frågeställningar som flyttningsundersökningen lyfter fram. Dessutom speglar ju flyttningsundersökningen bara myntets ena sida. Den andra sidan är inflyttade till Malmö som är fler till antalet än de utflyttade. De 14 000 som flyttade till Malmö år 2000 hade förstås orsaker till det. Vilka då? Ett fullgott svar på den frågan kan bara ges genom en motsvarande undersökning bland de som flyttat till Malmö. 24