Tobaksavvänjning sparar liv och pengar
Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och drygt tjugo procent snusar (2002). Många vill sluta men söker förgäves hjälp inom hälso- och sjukvården. Samtidigt finns metoder för avvänjning som är kostnadseffektiva, lätta att lära, möjliga att implementera i vården och som kan mångdubbla effekten. En investering i ett sådant professionellt stöd är en viktig del i ett brett tobakspreventivt program där till exempel rökfria miljöer, utbildning och opinionsbildning också bidrar till att minska tobaksbruket. Samhällets kostnader på grund av rökningen, beräknade till minst 26 miljarder kr per år, skulle därmed sänkas betydligt. Den här broschyren är en kort sammanfattning av rapporten Tobak och avvänjning en faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning. Rapporten ges ut av Statens folkhälsoinstitut och kan laddas ner på www.fhi.se eller beställas från distributionstjänsten fhi@strd.se, fax 08-449 88 11.
π Rökningen är den riskfaktor som står för den största andelen av den totala sjukdomsbördan i Sverige. Rökningen dödar årligen närmare 7 000 människor, skadar hundratusentals och kostar samhället minst 26 miljarder per år i sjukvård, sjukskrivning och produktionsbortfall. π Tobakens skadliga effekter kan till stora delar förebyggas. De tobaksförebyggande insatserna är dock idag små och otillräckliga.
π Avvänjning är en av nyckelfaktorerna i det tobakspreventiva arbetet. Upp till 85 procent av rökarna vill sluta, och nästan hälften av snusarna, samtidigt som en tredjedel vill ha professionellt stöd. π Det råder brist på rökavvänjningsresurser inom hälso- och sjukvården i dag. Orsakerna tycks främst vara medicinska, ekonomiska och politiska prioriteringar men också bristande engagemang i frågan.
π Det finns enkla, verksamma och kostnadseffektiva metoder för rökavvänjning som tiodubblar möjligheten att lyckas, men dessa metoder används inte systematiskt inom hälso- och sjukvården. π Tobaksavvänjning bör organiseras så att den blir tillgänglig för alla som behöver stöd. Kostnaden för att hålla en god nivå på tobaksavvänjning i landstingen är relativt låg och utgör en lönsam investering.
Beslutsfattare och verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården behöver skapa ett tydligt åtgärdsprogram för tobaksavvänjning som omfattar: Att det ska vara obligatoriskt för hälso- och sjukvårdspersonal att ställa frågorna: Röker du? Snusar du? Vill du ha hjälp att sluta? Att all hälso- och sjukvårdspersonal utbildas i att kunna ge kort rådgivning/motiverande samtal. Att varje primärvårdsenhet ska ha en utbildad resursperson för tobaksavvänjning. Att varje annan hälso- och sjukvårdsenhet samt apotek bör antingen ha egen tobaksavvänjning eller kunna hänvisa till tobaksavvänjare Att underlätta för tandvården att kunna hjälpa sina egna patienter. Att varje landsting bör ha en specialistenhet att remittera de svåraste fallen till. Enheten bör också kunna ansvara för samordning av tobaksavvänjningen i länet. Att genom information stimulera benägenheten att sluta med tobak.
De flesta som röker och alltfler snusare vill sluta. Samtidigt är nikotinberoendet ett sjukdomstillstånd och att komma ur detta beroende innebär ofta en lång och svår process. Samhället har ett stort ansvar för att hjälpa alla dem som vill bli av med sitt nikotinberoende. Trots att rökavvänjning är en av vårdens mest kostnadseffektiva åtgärder bedöms tillgången idag som otillräcklig. En investering i rökavvänjning har stor potential att minska rökningen i vårt land. Samhällskostnaderna på grund av rökrelaterade sjukdomar skulle därmed radikalt sänkas. Sandvikens tryckeri, Sandviken 2004 Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst 120 88 Stockholm Fax 08-449 88 11 E-post fhi@strd.se Internet www.fhi.se ISSN 1651-8624 ISBN 91-7257-293-0