Föreningen Filharmonikernas vänner. Vänklang

Föreningen Filharmonikernas vänner Stockholms Konserthus Vänklang september 2012

Bromma i augusti 2012 Kära Filharmonikervänner Välkommen åter till en ny musiksäsong i vårt Konserthus. Ett varmt välkommen också till vår 25-årsdag som vi firar den 22 september. Den egna 25-årsdagen markerade ungdom, förväntningar och framtidstro. Vår 25-årsdag i Vänföreningen kanske mera markerar erfarenhet, minnen och glädje över vad föreningen betytt för orkestern och för oss som medlemmar. Resultatet av de 25 åren kan mätas på olika sätt. Det lätta och konkreta sättet är att peka på att vi i dag har en god ekonomi och att vi genom åren delat ut betydande belopp i stipendier. Från en blygsam ekonomisk start har vi under senare år kunnat vara generösa mot våra musiker. Ett annat sätt att mäta är det mer omätbara, vad musiken, mötet med musiker och medlemmar betytt för oss. Vi har alla egna minnen från sådana möten. Det är många som bidragit till Föreningens framgångar och resultat. Flera av dem möter ni i denna Vänklang. De förtjänar alla ett stort tack. Det är naturligt att peka på de framsynta personer som tog initiativet till att bilda föreningen. De som skall ha den största äran är nog ändå de som genom åren, mycket i det fördolda, arbetat med Vänträffar, utskick och alla praktiska uppgifter. Många av dem som började detta arbete är fortfarande imponerande aktiva. Ni syns inte alltid, men ni märks! Ni har varit ett viktigt stöd för dem som haft ansvaret för kansliet: Karin Frykberg, Bengt-Olof Berggren, Sven Palm, Runo Andersson och nu Ulla Ravell. Föreningen är idag en naturlig del av livet i Konserthuset. Det är vi glada för. Tack för det stöd vi får från ledning och medarbetare som gör det möjligt för oss att vara den vänförening som vi vill vara - en förening av vänner till Kungliga Filharmoniska Orkestern. Även vår 25-årsdag är en dag för framtiden. Vi vill fortsätta att göra nytta och vara till glädje för musiker och medlemmar. Hur gör vi det? Det är Du som medlem som ger svaret. Det är Du som är grunden för föreningen. Välkommen till jubileumsvänträff Lördag 22 september kl 17.30 Det är 25 år sedan Filharmonikernas Vänförening började sin verksamhet. Det vill vi fira med så många som möjligt av våra vänner! Välkommen till en annorlunda vänträff den 22 september kl 17.30! Föreningen ordnar jubileumsstämning i Grünewaldsalen med lite generösare förtäring än vanligt. Delar av orkestern står för ett underhållande musikaliskt program med en hel del överraskningar. Du får också träffa några av de personer som varit aktiva i föreningen under de gångna åren. Konferencier är Peter Eriksson, orkesterns ordförande. Före vänträffen ger Kungliga Filharmonikerna en lördagskonsert kl 15.00 som dagen till ära får karaktären av Jubileumskonsert. Orkesterns chefsdirigent Sakari Oramo dirigerar ett genomgående ryskt program med musik av Stravinskij, Sjostakovitj och Prokofjev. På förekommen anledning vill vi understryka att du behöver en biljett till konserten om du vill gå på den före vänträffen. Om du inte har abonnemang till just den konserten köper du biljett i biljettkassan i vanlig ordning. Självfallet kan du komma till vänträffen kl 17.30 utan att ha varit på konserten. Deltagande i jubileumsträffen kostar det sedvanliga 120 kronor per person och betalas vid ingången. Vi vill ha din anmälan senast den 14 september. Ha gärna jämna pengar och glöm inte att ta med medlemskortet! Anmäl dig på telefon 08-20 58 12, till vannerna@konserthuset.se eller med svarstalongen längst bak i Vänklang. Vi vill ha din anmälan som är bindande - så snart som möjligt men absolut senast måndagen den 14 september! Varmt välkomna till denna jubileumskväll! Styrelsen Allt gott, god hälsa och goda musikupplevelser Börje Risinggård, ordförande

Utdrag ur Bilaga till protokoll från årsmötet 25 april 1988 Det var i mars 1985 som Konserthusstiftelsens ordförande, professor Bertil Åberg, gav David Wiklund ett tips om att Åke Holmquist skulle bli ny VD i Konserthuset 1986. Den 19 mars 1985 sökte David Wiklund upp Åke Holmquist på Rikskonserter och lämnade det första förslaget till verksamhetsformer för en tänkt vänförening för Filharmonikerna samt olika namnförslag. Förslag till stadgar för föreningen utarbetades av David Wiklund, bearbetades av Åke Holmquist, Peter Schéle och Björn Sprängare och antogs slutligen av interimsstyrelsen 4 september 1985 i form av Förslag till stadgar. Björn Sprängare deltog 15 maj 1986 i en planering som hölls hos Jan-Erik Wikström i Riksdagshuset. 28 augusti godkände Konserthusstiftelsens styrelse och orkesterns fackliga styrelse bildandet av vänföreningen. Den 4 september 1986 konstituerades en interimsstyrelse (Bodin, Holmqvist, Sprängare, Wiklund och Wikström) och Björn Sprängare valdes till ordförande under tiden fram till föreningens konstituering. Man började värva medlemmar. Den 6 oktober 1986 utsändes ett pressmeddelande om föreningens bildande. Den 29 oktober 1986 hölls den första och välbesökta träffen för medlemmar i Grünewaldsalen. Antalet medlemmar var 532. Den 6 november hade föreningen 925 medlemmar. Den 22 april 1987 hölls det konstituerande mötet med val av ordförande, styrelse och övriga funktionärer. Den 30 juni 1987 hade föreningen 1 500 medlemmar. Åke Holmquist Tänk vad tiden går redan 25 år! Det var David Wiklund som kom med förslaget. Det fanns många vänföreningar runt om men inte just några i konsertsammanhang. Sedan föll det sig naturligt med Björn Sprängare som just då började insatserna med sponsringen av orkestern. Jag frågade Björn om han kunde hjälpa till att dra igång föreningen. Han accepterade direkt, Björn blev första ordförande och föreningen fick en väldigt bra start. Det var väl inte så många medlemmar i början men det fylldes på rätt snabbt. Det fanns inget fast kansli då i början utan det praktiska sköttes med hjälp från huset. Karin Frykberg. Teknik, kopiering av handlingar, telefon m m. Jag tror att man även hjälpte till med den ekonomiska förvaltningen i början. Jag vill minnas att någon från föreningen fick sitta med på låtsas-möte i programrådet en gång. Bara för att få se hur det gick till. Det uppskattades enormt. Dessutom minns jag att någon eller några från föreningen fick följa med orkestern på turné, i mån av plats. För den som varit med från början är det roligt att se hur föreningen utvecklats till att vara en naturlig del av Konserthuset och att se vilka insatser som görs för musikerna. Några små notiser ur föreningens historia: Föreningen får ett eget kansli den 1 januari 1992. Bengt Olof Berggren blir första kanslichef. Sven Palm efterträdde honom den 1 mars 1995 och Runo Andersson tog över arbetet med kansliet september 2000. Jag själv, Ulla Ravell, kom i november 2008. Utdrag ur ett PM december 1990: Föreningen har ett attraktivt serviceutbud och förmås framstå som ett opinionsmässigt stöd för filharmonikerna. Bli Filharmonikervän och hjälp till att få gladare toner i Stockholm! stod det i oktober 1991 i medlemsbladet som på den tiden hette NYTT. Namnet Vänklang kom till 1995 på förslag av dåvarande styrelseledamoten Birthe Lundvik. Den 1 juni 1993 efterlyser orkesterns ordförande Peter Eriksson en flygel. Har någon en flygel som står i vägen? I Filharmonikernas foajé saknas den naturliga samlingspunkten, flygeln. Finns det någon i Vänföreningen som skulle önska sin gamla flygel ett hedersamt fortsatt leverne mitt i musiken? Välkommen att höra av dig till Peter Eriksson. Ingen hörde av sig Klas Olofsson avgick som ordförande vid årsmötet i april 1995 och efterträddes av föreningens interimsordförande Björn Sprängare. Börje Risinggård valdes in i styrelsen i vid samma årsmöte, blev vice ordförande i maj samma år och valdes till ordförande 1999. I mars 1997: Kansliets gamla dator indikerar då och då på olika sätt att den börjar tröttna. Ordföranden kontaktar något datorintensivt företag. Även kansliets räknemaskin drog sin sista suck - men nu är kansliet utrustat med en väl fungerande begagnad maskin från SAS kontorsmaskinsenhet. I maj 2000 meddelades att Stiftelsen beslutat tilldela Sven Palm och styrelseledamoten Birgitta Björkblom Konserthusstiftelsen förtjänstmedalj i silver för det arbete som nedlagts till föreningens fromma. Nobelstiftelsen tar hjälp av våra medlemmar 2001 för att bestämma hur lång tid det tar att vandra i procession från Grünewaldsalen till Stora salen och där sätta sig på markerade 185 platser. Som repetition inför Nobelprisutdelningen den 10 december. I november 2001 bestäms att orkesterns pensionärer ska få vara medlemmar utan att betala årsavgift. Den 5 juni 2002 medverkade Börje Risinggård i Mitt i Musiken i Sveriges Radio P2 för att berätta om vänföreningen och stipendiefonden.

Björn Sprängare minns När jag var student gick jag ofta på Konserthuset, det var en naturlig oas. Och när jag kom till Trygg-Hansa som koncernchef 1986 började jag gå hit igen. Så träffade jag Åke Holmquist, han var konserthuschef då, och Åke tog upp frågan om sponsring och jag var inte sen att nappa på det. Åke sa också att det fanns några människor som jobbade med att dra igång en vänförening skulle du inte kunna vara med, gå in och hjälpa till? Han sa att det var det var några kvinnor som arbetade aktivt med allt möjligt. Det var kul att träffa dom här entusiastiska människorna. Åke hjälpte till för att vi skulle få stöd från huset, så vi satte igång. Det var ju lite trevande, vi hade inte klart för oss vad vi skulle ägna oss åt, stadgar till exempel. Huvudpunkten var ju att det fanns en stampublik, en klick som gick hit för att man uppskattade orkestern och att man på olika sätt skulle medverka till att ge ett stöd till orkestern alltså, kunna ha en kommunikation med orkestern. Vi hade i början en diskussion om ifall det här medlemskapet skulle innebära att man fick förmåner, så att man skulle kunna få fribiljetter eller rabatterade biljetter. Det är inte en förening som är till för att ge förmåner, det var inte avsikten. Men det blev ändå att man kunde få några förmåner. Tio procent på skivor till exempel. Och att kunna sitta med på generalrepetitioner. Men det fanns en annan sak som jag tycker man ska poängtera också. Vi ville dra in medel för att på olika sätt skulle kunna stödja orkestern. Vi ville starta en stipendiefond. Då tänker jag på höstbasarerna. Det var fantastiskt, man hade tombola, man gjorde handarbeten, man gjorde allt möjligt. Det var några oerhört aktiva kvinnor, fantastiska människor, år efter år gjorde de denna höstbasar och jag var nästan rörd för jag tyckte det oerhört bedårande. Ekonomin var ganska knackig. När jag satt ordförande från början var det ett väldigt kämpande med ekonomin. Det tog tid att bygga upp stipendiefonden. Det var basarerna, det var nån donation, det var medlemsavgifter och ibland nån hundralapp extra. Så byggde man sakta upp fonden. Det tog några år. Sen dess har det växt väldigt snabbt. Det här är en verksamhet som verkligen har en roll, även för medlemmarna. Vänföreningen fyller ett stort socialt behov, man kan faktiskt träffa en annan människa som man kan flytta ihop med. Medelåldern är relativ hög och det hör ju ihop med hela situationen. Jag tror att den höga kvalitén på vänträffarna och föreningens aktiviteter, och att man har en stark stipendiefond där man känner att man kan göra nånting för orkestern, det gör att det är en av de absolut mest kvalificerade grupperingarna man kan delta i. Det har ett oerhört stort värde. Peter Eriksson sa en dag, det var på hösten 1994, du, vi vill att du ska på den här konserten? Jag gjorde det och efter paus tog han upp mig på scen, jag visste ingenting. Och på sitt charmiga sätt som Peter kan göra, utnämner han mig till hedersfilharmoniker, det är det finaste man kan bli. Jag stod på scenen och var mållös, jag fick tårar i ögonen, det vare en oerhört stark känsla. Karin Frykberg minns också På den tiden arbetade jag i Konserthuset, jag var konserthuschefens assistent. Vänföreningen hade från början inga pengar, inga resurser, inget kansli. Det blev en del av min tjänst att sköta det praktiska, administrationen. Jag fick till exempel sköta bokföring och medlemsregister och skicka ut kallelser till möten och vänträffar och skriva alla föreningens protokoll. Bokförde medlemsavgifter. Jag skulle knyta ihop allt - datorer. Jag var också engagerad i föreningens vänträffar, skaffade in och såg till att det fanns vin och snacks, och att duka upp allting, med hjälp av dessa duktiga damer. De fanns alltid där när det var dags att duka och göra i ordning. Fantastiskt t att de fortfarande håller på. Vi hade vänträffarna i första radens foajé på den tiden. Bara på kul kan jag berätta - under min tid byggde man upp den femte våningen att användas till kontor. I juni 1971 flyttade vi därför ut till Folkets Hus och i slutet av januari 1973 var vi tillbaka i Konserthuset. Inga telefoner var inkopplade och det var hur rörigt som helst. Jag hade mycket som låg i lådor ända till december. Det drog ut över hela året. Vi hade en enda telefon, den stod ute i en korridor och tillhörde byggbolaget. Den fick alla använda. Då hade vi hela den här stora invigningen som skulle gå i tre dagar med massor av gäster att sköta om. Det var otroligt jobbigt. Mer än att ordna en vänträff, vill jag lova. Bakom kulisserna på en vänträff berättat av Sven Palm Här kommer ett roligt minne från min tid som kanslichef, en tid som gett mig många vackra och roliga minnen. Här är ett av dem. Som ny kansliansvarig vill man ju sätta sin prägel på verksamheten och det var viktigt att inte springa iväg med kostnaderna. Inför en av våra vänföreningsträffar letade vi runt efter lämpliga cateringleverantörer men vi tyckte att allt var för dyrt. Min fru, som alltid är alert och påhittig, kom på den briljanta idén att vi kunde tillaga smörgåsar själva hemma, till ett hundratal personer, det är ju ingen match. Trodde vi. Med liv och lust bredde vi fullkornssmörgåsar, ett hundratal minst. Vi åkte sedan iväg denna varma soliga sommardag till konserthuset med bilen fullastad av hemlagade läckerheter. När vi kom fram lastade vi så snabbt vi kunde ur bilen men solen gassade på, det var så hett att våra läckerheter började torka, brödkanterna började korva sig i hörnen och mer och mer likna orientaliska tempeltak. Men min fyndiga fru fann snabbt råd, en blomspruta fick fungera som återfuktare. Det blev mycket sprutande men visade sig tack och lov fungera riktigt bra. Arrangemanget blev lyckat och trevligt. Jag och min fru lärde oss dock en läxa. Även om lust och entusiasm finns för att spara och hitta de bästa lösningarna, så kan snålheten verkligen bedra visheten. Så mitt råd till nuvarande kanslichef är försök aldrig göra om detta.

Bengt Olof Berggren - föreningens förste kanslichef - minns de första åren Jag tog över när det bildades ett eget kansli. Man annonserade om efterträdare till Karin Frykberg - och det blev jag. Det var i januari 1992. Vänföreningen fick nu ett eget rum allra högst upp i Konserthuset med härlig utsikt över Sveavägen- Kungsgatan! Där fick jag ordna med telefon med direktnr till föreningen, dator och annat som behövdes. Då liksom i fortsättningen skedde allt med uppbackning och hjälp från Konserthuset men förstås under ledning av Vänföreningens styrelse med Sandrewchefen Klas Olofsson som ordförande. Träffarna med Vännerna i Grünewaldsalen blev från början populära tillställningar. Uppläggningen var då i stort densamma som idag: mötesärenden och planerade resor, föredrag, fikapaus och avslutning med musik. Här ställde filharmonikerna alltid generöst upp, i kombinationer eller solo. Lucia Negro var alltid beredd. Vi fick flera gånger njuta av hennes pianospel. Jag minns särskilt en gång med Schumanns härliga Fantasi i C-dur. En vänträff gällde violinen. Tidigare filharmonikern och professorn vid Musikaliska Akademien Harald Thedén besökte oss med sina elever. Han berättade fängslande om violinen och dess historia och eleverna - däribland nu välkände Tobias Ringborg - spelade. Vid en annan vänträff var legendariska pianisten Greta Eriksson huvudperson. Hon berättade bland annat om hur hon redan i början av 1930-talet spelade med Filharmonikerna (då Konsertföreningen). Dessa axplock av minnen från min ca treåriga tid på kansliet vill jag komplettera med ett uttalande om beundran och tacksamhet till alla frivilliga som hjälpte till på kansliet och vid aktiviteterna - särskilt dessa damer som ordnade basarer och gick med bössor för stipendiefonden och dukade upp vid vänträffarna. Och många av dessa har jag stora nöjet att återse - alltjämt i funktion! - när jag kommer till någon av dagens vänträffar. Lite om ekonomin Ur verksamhetsberättelsen för 1991: Föreningens utgifter har i hög grad varit inriktade mot en förstärkning av den vid årsmötet 1989 inrättade stipendiefonden. Denna har under året tillförts brutto 72 349 kronor. I de tillförda medlen ingår medlemsgåvor till fonden om 20 085 kronor och intäkter 26 345 kronor från en basar 26 oktober, samt räntor 25 919 kronor. Årets överskott blev 29 106 kronor. Medlemsavgiften var 150 kronor 1992. Medlemsåret ändrades då till kalenderår från att tidigare ha räknats per konsertår (alltså höst/vår). Höstbasaren och bössinsamlingar inbringade sammanlagt 40 000 kronor 1992. I årsmötesprotokollet från 1995 noteras: Tillsammans med från tidigare år balanserat överskott uppgår föreningens egna kapital till 124 185 kronor. Stipendiefondens kapital uppgår nu till 500 000 kronor vilket säkerställer framtida stipendieutdelning. I augusti 1997: Föreningens tillgångar är 896 647 kronor varav 702 922 kronor utgör stipendiefondsmedel. Vid årsmötet 2000 beslöts att medlemsavgiften skulle höjas från 150 kronor till 200 kronor för enskild person. Under perioden 2000 2009 betalade föreningen ut ca 200 000 kronor per år i stipendier. Trots det ökade föreningens förmögenhet med ca 600 000 kronor. och om stipendierna Den 10 april 1991 delades de två första stipendierna till Årets Filharmoniker ut. De var på vardera 20 000 kronor och gick till Clas Strömblad och Michael Sjögren. Sedan dess har föreningen glatt orkestern och musikerna med följande sammanlagda stipendiebelopp. Årets Filharmoniker 1 330 000 Stefan Jacobsons Pris 82 500 Personliga utbildningsstipendier 80 000 Kammarmusikstipendiet 140 000 Arbetsstipendier, CD-inspelningar 90 000 Ungdomsstipendium 20 000 Utbildningsstipendier 770 000 Beställningsverk 136 000 Resestipendier 366 000 Instrumentköp 96 000 Tryckkostnad Drömdirigenten 10 000 Tryckkostnad bok om Antal Doráti 22 000 Kaffebröd och frukt till orkestern 200 000 TOTALT 3 572 500

Det fanns många idéer och många förslag om att man borde ha en vänförening i Konserthuset. Några gjorde allvar av idéerna och började i liten skala, ambitiöst och med många goda uppslag. Några av dessa damer har varit med från början och kan berätta om hur det började. Det är Solveig Vetter, Ingrid Kvist, Ellen Nordlinder-Steen, Ingrid Benktander och Eivor Kjellberg. Och alla dessa damer är fortfarande aktiva det är de som kuverterar Vänklang, dukar till vänträffar och är allmänt hjälpsamma. Vad minns ni av själva starten och den första träffen? Det var David Wiklund som kom med förslaget. Solveig Vetter och han kände varandra sedan de var barn. Vid den första träffen hade vi dukat bord i gången utanför Stora Salen, det måste ha varit i en paus. Karin Frykberg hällde upp kaffe. Då stod vi där och log mot varandra, visste inte vad vi skulle prata om. Men vi måste ju prata, vi var ju för att få in pengar, det var det vi skulle försöka göra. Så det bildades en förening och Solveig blev ofta tillfrågad om hon ville hjälpa till att dela ut nummerlappar när det var dags för konsertbesökarna att förnya sina abonnemang. Ni ordnade basarer. När började ni med det? Det var Irja Enhörning som kom med det förslaget. Vi hade syjuntor. Vi var hemma hos varandra ibland och jag sydde bakdukar, broderade kringlor och kakor. Och jag stickade raggsockor. En gång sa en dam att hon hade kommit bara för raggsockorna. Irja sydde juldukar, men det tjusigaste det var hennes adventskalender. Den såldes för 600 kronor. Den var fantastisk. Var hölls basarerna nånstans? I Grünewaldsalen. Vi hade fiskdamm också, för barnen. Och vi sålde lotter. Vi bad företag och fick saker till vinster. Björklund & Wingqvist gav oss presentkort på tapeter. Presentkort på färg fick vi från Alfort & Cronholm. Det var fina vinster. Kristallvasen från Orrefors, den var fantastisk. Säkert värd ett par tusen. Det var mycket jobb men vi tyckte det var kul. Vi var väldigt stolta över vad vi gjorde. När det var paus kom folk ut till oss, även glada musiker. Jamen det här gör vi för er, sa vi. Nästa ordförande, Klas Olofsson, kom från filmens underbara värld. Så när det var årsmöte i Vänföreningen fick vi gå på bio först, en musikfilm. Efter den var det årsmöte inne i Grünewaldsalen. Sen fick man en smörgås och ett glas vin. I en kallelse till årsmötet 1992 skriver Klas Olofsson I likhet med förra året blir det filmförevisning före årsmötet, denna gång heter filmen Musikens Mästare Då hade föreningen funnits i fem år. Ja, då hade vi fått lite luft under vingarna. Vi började gå med bössor vid konserterna på Gärdet och samlade in pengar, det blev ofta fulla bössor. På Öppet hus på Filharmonins dag gick det inte lika bra. Då kom alla mammor och pappor med barn som skulle kläs av och på så det gav inte Andreas Olofsson Anita Norrbom Arne Ohlson Beatrice och Veijo Haapala Bertil Hedén Birgitta Karlsson Eva Sutter Gerd Hedberg Gun Nilsson Gunborg Gustafsson Gunilla Montén Görel Bohlin så mycket. Men vi stod vid ett bord och gjorde reklam för vänföreningen och där stod det flera bössor. Kansli började man med i januari 1992. Man började skicka ut mer omfattande medlemsblad till medlemmarna. Det hette Nytt och kunde vara upp till sju lösa blad som man fick plocka ihop och lägga i kuvert. När började man med den här formen av vänträffar, som det är nu? Det har varit så hela tiden kan man väl säga. Ett tag under Runos tid försökte vi med muffins. Vi var nere i en muffinsaffär på Norr Mälarstrand och smakade av, man måste försöka med nånting annat. Men folk ville ha de vanliga smörgåsarna. Några flera kommentarer eller minnen? Nu kan vi njuta av det vi har gjort. Det har varit roligt att göra en insats i föreningen, vi känner att det är vår förening som vi varit med och skapat. Många timmar har vi lagt ner med Vänträffarna, att kuvertera alla Vänklang till våra 2 000 medlemmar, att duka till Soppkonserter och andra praktiska sysslor. Utan oss skulle föreningen inte fungera. Nya medlemmar hälsas varmt välkomna Hans och Pia Westerlund Jan Lindberg Lennart Berglund Maj Klaesson Nilsson Marcus Michel Marianne och Kurt Wedin Martin Adlers Mona Wikström Per och Kerstin Schierbeck Maria Marnell Kais-Marie Bogle Mia och Mats Söderström

Resor i musikens tecken 20 oktober Martin Fröst i Västerås Lördagen den 20 oktober ordnar Vänföreningen en dagsresa till Västerås för att lyssna på en konsert med vår världsberömde klarinettist Martin Fröst. Det blir ett omväxlande program med bl a Frösts Klezmer Dances, Brahms ungerska danser, Stravinskys barockpastisch Pulcinella och jazzlegenden Artie Shaws klarinettkonsert. Avresa från Stockholm kl 10.00. Vid framkomsten äter vi en gemensam lunch, varefter vi får en presentation och visning av Konserthuset och dess verksamhet. Hemresan påbörjas kl 17.30 och under resan bjuds vi på en smörgås. Åter i Stockholm ca 19.00. Pris per person 950 kronor. Anmälan till Helene Bärlin, kontor@larssonresor.se 08-34 82 00. 23 oktober - resa till Uppsala Konserthus med violinisten Anne-Sophie Mutter Konsertprogrammet den 23 oktober bjuder på Vivaldis Årstiderna samt en nykomponerad violinkonsert, skriven direkt för henne av André Previn. Ciceron är operasångare och musikvetare Andreas Konvicka som under resan till Uppsala berättar om kvällens konsert och dess musikaliska innehåll. Avresa med buss från Cityterminalen i Stockholm kl. 18.00 Konserten börjar kl.19.30. Åter i Stockholm kl. 23.00. Pris per person: 1 690 kronor (ordinarie pris 1 8 90 kronor). I priset ingår buss t/r, konsertbiljett rad 2-4 parkett, ett glas vin och en räksmörgås i paus, ciceron enligt ovan. För bokning samt ytterligare information: Kontakta Academica, www.academicatravel.se tel. 08-580 390 50, e-post info@academicatravel.se. 14-17 november - resa till London På Royal Festival Hall får vi höra London Philharmonic Orchestra under Christoph Eschenbachs ledning framföra musik av Beethoven och Schumann. På The Barbican Centre hör vi en konsert med Cecilia Bartoli och Kammerorchester Basel. På the Royal Opera House, Covent Garden, ser vi Donizettis Kärleksdrycken med världstenoren Roberto Alagna och den unga stjärnan Aleksandra Kurzak i huvudrollerna. På Shakespeares The Globe fördjupar vi oss i författarens liv och det London han verkade i. Lunchkryssning på Themsen i sällskap med Londonexperten Ingrid Wallenborg. Joakim Schill, bosatt i London och anställd vid Royal Opera House, är med som ciceron under resan. Alternativ 1: Programpaket (på plats i London), du ordnar själv resa och boende. Pris: 6 300 kr per person: Biljetter till föreställningar/konserter enligt ovan, entré/ visning på Globe Theatre, guidningar av Royal College of Music och St Pauls Cathedral, kryssning på Themsen, 3 luncher samt 1 middag inkl öl/vin, buss samt taxi enligt program. Alternativ 2: Resa/hotellpaket + programpaket. Pris: 13 800 kr per person: Programpaketet enligt ovan, flyg tur och retur, inkvartering med frukost i dubbelrum samt transfer till o från flygplatsen i London. Tillägg för enkelrum: 1 950 kr. För bokning och frågor, kontakta Joel Rapi, Travel2, 08-33 30 22; mobil 070-7521957. Anmälan görs snarast och senast den 30 september 10-17 februari 2013 - Specialresa till New York Vi hör New York Philharmonics i Tjajkovskijs 6:e symfoni och Brahms 2:a pianokonsert i Avery Fisher Hall. Chefdirigent är Alan Gilbert. Vi får även en egen pratstund med Alan Gilbert, tidigare chefdirigent för Kungliga Filharmonikerna. Vi hör också en konsert med Kungliga Filharmonikerna som under ledning av Sakari Oramo spelar i legendariska Carnegie Hall. Efter konserten ordnas en mottagning där vi får tillfälle att träffa orkestern. Vi besöker också Juilliard School of Music, där många av våra svenska världsstjärnor studerat, och Brooklyn Academy of Music, som i mer än 150 år bedrivit högklassig konstnärlig och musikalisk verksamhet. Spännande stadsvandringar genom Manhattan och Brooklyn och en förmiddag får vi möjlighet att uppleva medryckande gospel i Harlem. Alternativ 1: Programpaket (på plats i New York), du ordnar själv resa och boende. Pris: 8 700 kr per person: Biljetter till konserter på enligt ovan, 3 dagar med guidade stadsvandringar, 3 luncher samt 1 middag inkl öl/vin, buss samt taxi enligt program. Alternativ 2: Resa/hotellpaket + programpaket Pris:19 600 kr per person: Programpaketet enligt ovan, flyg tur och retur, del i dubbelrum med frukost på Sheraton Towers samt transfer till o från flygplatsen. Tillägg för enkelrum: 3 700 kr. Den som så önskar kan (mot ett tillägg på 1 250 kr) besöka Metropolitanoperan och se en föreställning av Bizets Carmen. Plats på parkett. För bokning och frågor, kontakta Joel Rapi, Travel2, 08-33 30 22; mobil 070-7521957. Anmälan görs snarast och senast den 10 oktober

15-17 februari - Vinterfest i Dalarna För åttonde året i rad bjuder Martin Fröst in till musikäventyr mitt i det gnistrande vinterlandskapet Ovansiljan. Martin Fröst har bjudit in bland annat Leif Ove Andsnes, Ann Sofie von Otter, Malena Ernman och Bengt Forsberg. Konserterna spelas i kyrkor, hembygdsgårdar och flera spännande platser kring Mora, Orsa och Älvdalen. Dag 1 - Buss avgår från Cityterminalen kl. 09.00, lunch på Haganäs Herrgård. Inkvartering i Mora på Best Western Hotel & Spa och gemensam middag före konserten i Mora kyrka. Dag 2 - Vattnäs Konsertlada och sedan till Mora och tid på egen hand före konsert i Älvdalens kyrka. Konserten leds av Leif Ove Andsnes. Gemensam middag på hotellet. Dag 3 - Kl 13 Skattunge kyrka. Efter en gemensam måltid är det finalkonsert kl 17 i Mora Kyrka med Malena Ernman och Martin Fröst. Buss tar oss därefter tillbaka till Stockholm. Ankomsten till Stockholm beräknas bli efter midnatt. Pris per person i dubbelrum: för medlemmar 5 490 kronor. Ordinarie pris 5 990 kronor. För enkelrum tillkommer 850 kronor. I priset ingår bussresa, två nätter på hotell, två frukostar, två luncher, två middagar, konserter och musikarrangemang enligt programmet, ciceron. Anmälan direkt till Favoritresor tel 08-660 18 00, fax 08-663 01 55, www.favoritresor.se Uppge vid anmälan ditt medlemskap. Trevlig resa önskar Martin Dworén 0768-987 004 martin.dworen@fryshuset.se Zimmermann KUNGLIGA FILHARMONIKERNA Dirigent Sakari Oramo Frank Peter Zimmermann violin Stravinsky Four Norwegian Moods Sjostakovitj Violinkonsert nr 1 Prokofjev Symfoni nr 6 Torsdag 20 september kl 19.00 Lördag 22 september kl 15.00 Biljetter 100-380 kr. Guidad visning 22/9 kl 13.00.

Årets Filharmoniker utsedda Vid konserten den 26 maj 2012 delade vi ut stipendier till de två som valts till Årets Filharmoniker. Det blev Andreas Lemke, oboe, och Arne Stenlund, viola, som fick diplom, blommor, en plånbok och 40 000 kronor var ur Vänföreningens stipendiefond. Andreas Lemke är sedan 1997 medlem i Kungliga Filharmoniska Orkestern, med huvudansvar för engelskt horn. Han har spelat i Det Kongelige Kapel i Köpenhamn och i Göteborgs Symfoniker innan han kom till Kungliga Filharmonikerna. Han var solist på jubileumskonserten när Konserthuset firade 75-årsjubileum i april 2001. Lemke är även medlem i Svenska Serenadensemblen och Kungliga Svea Livgardes Musikkår. Det blir nog en ny oboe så småningom, och kanske någon konsertresa. Arne Stenlund studerade fem år vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm för professor Bertil Appelbom. Efter några år i Hovkapellet och som stämledare i Gävleborgs Symfoniorkester kom Arne Stenlund till Kungliga Filharmonikerna 1985. Han är även aktiv i kammarmusikaliska sammanhang, bland annat som medlem av Sergelkvartetten och Mengkvartetten. Beethoven på Harpa! Några medlemmar ur Vänföreningen gjorde en resa till Island i början av juni, arrangerad speciellt för oss av resebyrån Travel2. Vi kom till världens nordligaste huvudstad Reykjavik, en charmfull stad med ett levande musikliv. Vi fick uppleva Islands natur som är mycket speciell och annorlunda, spännande och fascinerande. Syftet med resan var konserten på Reykjaviks nya konserthus Harpa. Det invigdes så sent som i augusti 2011. Ett glaspalats, ett vackert monument som ligger vid havet och låter himmel och hav reflekteras i fasadens 9 000 glasfönster. Ett levande och vackert kalejdoskop. Vi fick en guidad visning, husets konstnärliga ledare Steinunn Birna Ragnarsdòttir som också är pianist, visade stolt upp den stora konsertsalen med sin fantastiska arkitektur och glödande röda dekor. Den heter Eldborg efter en av Islands vulkaner. Vi fick också se alla de mindre salarna och publikutrymmena, allt i glas eller färggranna väggar bakom ljudeffektiva trälameller. Mycket vackert. Besöket avslutades med en lunch i en av Harpas restauranger. På kvällen denna första dag var det dags för konserten. I Harpas stora sal, med plats för 1 800 gäster, fick vi uppleva Beethovens 8:e och 9:e symfonier. Akustiken var överväldigande, orkestern och kören sköljde över oss som het lava. Imponerande. Nästa dag besökte vi Islands största turistattraktioner. Efter detta passade det utmärkt med en konsert med isländsk musik på en av Harpas mindre scener. Vi fick höra folksånger och visor, från Egil Skallagrimsson och fram till idag. Årets mottagare av Stefan Jacobsons pris till Fritz och Wega Jacobsons minne Detta pris kan vi dela ut tack vare avkastningen på en mycket generös donation från vår medlem Stefan Jacobson. Mottagare av priset i år är Valur Pálsson, kontrabas, som fick 42 000 kr, blommor och diplom. Valur Pálsson är solokontrabasist och medlem av Kungliga Filharmonikerna sedan 1991. Han har tidigare spelat med bland andra Islands symfoniorkester, Lahti Symfoniorkester och Orchestre de la Suisse Romande. Pálsson är även stämledare i Stockholm Sinfonietta och medlem av KammarensembleN. Det var verkligen både oväntat och uppskattat! Så några konsertresor blir det nog nu.

Lite av varje... Att förvalta en symfoniorkester handlar just om etapper och kontinuitet jag är faktiskt ganska mallig över att få ha detta ansvar och vara delaktig i en utveckling som man måste säga är ganska fantastisk. Jag fick ett brev från en nioårig flicka som varit här på skolkonsert och skrev att hon blivit botad från öronont för att orkestern spelade så fint. Hon avslutade med att hon funderade på att skicka sin lillebror som brutit benet. Åke Holmqvist, konserthuschef... Symfoniorkestern är den enda demokrati som fungerar, den är en bra förebild för hur samhället borde vara inrättat. Alla behövs, alla har sin egenart men alla måste lyssna på varandra, olika åldrar och erfarenheter finns liksom olika ambitionsnivåer och drömmar men alla har samma mål att sträva efter: den skönaste klangen. Anne-Sophie Mutter Ni har väl inte missat att anmäla er till resan till Uppsala och hennes konsert den 23 oktober?... Det där med e-postadresser Varje gång jag skickar ut ett e-postmeddelande kommer det flera i retur. Okänd adress. Vet du med dig att du har lämnat din e-postadress till vänföreningen men inte fått någon e-post kontrollera att vi har fått rätt och aktuell adress. och avgiften för vänträffarna Vi har fått en del förfrågningar om andra rutiner för inbetalningarna till vänträffar, bl a ett förslag om att ta emot kortbetalning. Kostnaden för att inneha och hantera en kortläsare är dessvärre en alltför stor summa per månad för att vi ska anse det genomförbart. Så det förslaget tackar vi nej till. Vi kommer inte heller att föreslå förskottsinbetalningar via plusgiro utan fortsätter att ta kontant betalning vid entrén.... PS Apropå de sprutande gejsrarna på Island: En av dem får utbrott var tredje minut så den kallar vi för Celibidache. Hade den fått utbrott varje minut hade vi kallat den för Sixten Ehrling. Hornist i Hovkapellet... Lyssnarcirkeln kommer igång igen till våren, första datumet är den 15 januari. Vi återkommer med mer information. Håll utkik i Vänklang under hösten.... Här kommer en hälsning från en medlem: Sommarkonsert med Strindbergstema! Vi Vänner fick hämta GRATISbiljetter från kassan för denna konsert! Så generöst! Jag hängde på låset och kunde njuta på 10:e bänk. Vilken konsert, så fint sammansatt och med Stefan Bohman som presentatör fick vi höra lite mer historia kring styckena! (Jag som trodde att det bara skulle bli Beethoven.) Rangströms symfoni nr 1 var det mest bombastiska jag hört på länge. Inte undra på att Petter Sundkvist hade en svettnäsduk till hands. Så han jobbade - och hela orkestern så klart. Lite hemlandstoner bjöds det också, Sibelius Svanevit. Men det var Henrik Strindbergs Neptuni åkrar som jag tog med mig hem. Så underbara och annorlunda toner, jag bara njöt och sög i mig och önskade att det aldrig skulle ta slut. Det spelades så annorlunda, hade ett speciellt namn, som jag inte uppfattade, och orkesterns stråkarmar skapade någon sorts orkesterial balett. Återigen visade Filharmonikerna hur fantastiska de är! ELOGE tre gånger om! Entusiastiska hälsningar från Ritva Woode HÖSTENS GENERALREPETITIONER De börjar normalt kl. 10.00 och platserna skall vara intagna senast 9.45. Kom ihåg medlemskortet, det skall uppvisas vid entrén. Ingång och utgång från Hötorget, dörren närmast rampen. Handikapphissen vid t-baneuppgången Kungsgatan 41 är också öppen. Vi förfogar över salens bästa platser, fonden på första balkong (utom Hovlogen), fram till fjärde pelaren. Dirigenten kan besluta att repetera endast vissa verk eller delar av verk. Tidpunkten kan också ändras. Ett telefonsamtal repetitionsdagen (växeln 08-786 02 00) kan bekräfta om repetitionen kommer att äga rum som planerat. Glöm inte att stänga av mobiltelefonen efteråt. Och sätta på den igen efter genrepet! Lämna sedan huset så snabbt som möjligt. Torsdag 20 september kl 10.00 Musik av Stravinsky, Four Norwegian Moods, Sjostakovtj Violinkonsert nr 1 och Prokofjev Symfoni nr 6. Solist är Frank Peter Zimmerman, violin. Dirigent Sakari Oramo. Torsdag 11 oktober kl 10.00 Musik av Smetana, Moldau. Elgar, Sea Pictures och Nystroem, Sinfonia del mare. Solist är Katarina Dalayman. Dirigent Sakari Oramo. Tisdag 25 oktober kl 10.00 Musik av Lidholm, Greetings (from an old world). Vivaldi Piccolaflöjtkonsert RV 443 och Bruckner Symfoni nr 4, Den romantiska. Solist Anna Riikonen, piccolaflöjt. Dirigent Patrik Ringborg.

Aktivitetskalender 20 september Genrep 10.00 22 september 25-års-jubileum kl 17.30 11 oktober Genrep 10.00 20 oktober Resa till Västerås, Martin Fröst 23 oktober Resa till Uppsala, Anne-Sophie Mutter 25 oktober Genrep 10.00 30 oktober Vänträff med Håkan Hagegård 12 november Vänträff om Anders Öhrwall 14-17 november Resa till London 15 januari 2013 Lyssnarcirkeln startar 17 januari Genrep 10.00 22 januari Vänträff med Gehrmans musikförlag 10-17 februari Resa till New York, Carnegie Hall och Alan Gilbert 15-17 februari Vinterfest i Dalarna 12 mars Vänträff 13 mars Genrep 10.00 4 april Genrep 10.00 16 april Vänträff och årsmöte 21 maj Vänträff Föreningen Filharmonikernas vänner Box 7083, 103 87 Stockholm Tel 08-20 58 12, e-post vannerna@konserthuset.se Ansvarig utgivare: Börje Risinggård. Redaktör: Ulla Ravell ISSN-nr 2000-4400 Jag/vi kommer till Jubileumsvänträffen i Grünewaldsalen den 22 september kl 17.30. Anmälan är bindande. Pris kr 120:-/person. Svar senast den 14 september. Namn:... Antal personer:... Tel. dagtid:... Skickas till: FILHARMONIKERNAS VÄNFÖRENING KONSERTHUSET / BOX 7083 / 103 87 STOCKHOLM