BEHOVEN KRING ETT ANVÄNDBART BELÄGGNINGS- OCH BEMANNINGSSYSTEM En användarcentrerad utveckling av ett internt beläggnings- och bemanningssystem på ett medelstort IT-konsultföretag. Frida&Morberg&och&Johanna&Schyl& & & & & & & ExamensarbetepåprogrammetCivilingenjör&och&lärare&& inomområdenamänniska4datorinteraktionsamtteknikochlärande Stockholm,Sverige2011
BEHOVEN KRING ETT ANVÄNDBART BELÄGGNINGS- OCH BEMANNINGSSYSTEM Enanvändarcentreradutvecklingavettinterntbeläggnings4ochbemanningssystempåett medelstortit4konsultföretag. AvFridaMorberg&JohannaSchyl Examensarbeteinommänniska4datorinteraktion; teknikochlärandeom30högskolepoäng vidprogrammetförcivilingenjörochlärare inriktningmatematikochit datateknik KungligaTekniskaHögskolanår2011 HandledarepåCSCvarKristinaGroth HandledarepåSUvarTanjaPelz4Wall ExaminatorvarHansThunberg ÄmnesexaminatorvarOlleBälter Kungligatekniskahögskolan Skolan&för&datavetenskap&och&kommunikation& KTH$CSC 10044Stockholm URL:www.kth.se/csc i
SAMMANFATTNING Idettaexamensarbetegenomförsenanvändarcentreraddesignprocessmedmålattutvärderaolika arbetsmetodersomanvändsförattskapaettförslagtillettbeläggnings4ochbemanningssystem,i formavenprototyp,förit4konsultföretagetvaltechab.underarbetetharviförsöktattutredahur bradessaarbetsmetoderärförattidentifieraanvändarnaochderasbehovmenävenattanalysera vilkadesignmomentsomärviktigaförattsystemetskablianvändbart.företagetharettbeläggnings4 ochbemanningssystemsedantidigaremensystemetuppfyllerintedebehovochkravsomföretaget ochanvändarnaställerpådet.underexamensarbetetsgånghardärförfleraarbetsmetoderinom människa4datorinteraktion,användarcentreraddesignprocessochagilsystemutvecklinggenomförts förattundersökahurdessametoderpåverkarvårsynpåanvändarnasbehovmedsystemet.vihar ävenstuderathurdessametoderpåverkarhuruvidasystemetäranvändbartellerejsamtomoch vilkadelaridesignenavsystemetsompåverkarsystemetsanvändbarhet. Resultatefterolikaundersökningarharvisatattbehovenkringdetnuvarandebeläggnings4och bemanningssystemetharförändratssedandetbörjadeanvändas.ävenföretagetsstorlekpåverkar hurbemanningsprocessengårtillpåföretaget.allteftersomföretagetväxerbehöveranvändarnaett bättrestödibeläggnings4ochbemanningssystemetförattdetskavaraanvändbartiföretagetsolika processer.viktigtärocksåattdetnyasystemetinteblirförkompliceratdåanvändarnaprioriteraratt detärenkelt,snabbtochöverblickbart. Examensarbetetfokuserarframföralltpådearbetsmetodersomviharanvänt,resultatenfråndessa ochjämförelsermellandem.dettagörattinnehålletidennarapporttillstordelkommerattvaraav teoretiskkaraktär. ii
ABSTRACT Auser4centereddesignprocessisusedinthisthesiswiththegoaltoevaluatedifferentmethodsthat isusedtocreateaprototypeforanewresourcemanagementtoolforvaltechab,aswedishit consultingcompany.duringthethesiswehavetriedtosortouthowgoodthesemethodsarefor identifyingwhotheuserandtheirneedsareandanalyzedwhichdesignprinciplesthatareimportant forasystemwithhighusability.thecompanyisatthemomentusingaresourcemanagementtool thatdoesnotfulfilltheneedsofeitherthecompanyortheend4user.methodsfromhuman4 computerinteraction,user4centereddesignprocessandagilesoftwaredevelopmentisusedinthis thesistoevaluatehowthesemethodsaffectourviewoftheusers needswitharesource managementtool.wehavealsostudiedhowthesemethodsthemselvesanddifferentpartsofthe designofthetoolaffectitsusability. Theresultafterthedifferentsurveyshasshownthattheneedsoftheresourcemanagementdevice havechangedsinceitwasimplemented.thesizeofthecompanyisonefactorthataffectshowthe manningprocessisdone.asthecompanycontinuestogrowtheuserneedsbettersupportfromthe resourcemanagementtoolforittobeusefulinthecompany sprocesses.theusersprioritizethat thenewresourcemanagementtoolissimpletouse,hasasimpledesign,isfasttouseandthatit givesagoodoverview.thereforitisimportantthatthenewtooldoesn tbecometoocomplicated. Thethesis smainfocusisonthedifferentmethodsthatwehavebeenusing,theirresultand comparisonsbetweenthese.thecontentinthisreportisthereformostlytheoretical. iii
TACK TILL VivillbörjamedatttackaValtechABsomgjortdetmöjligtförossattgenomföradetta examensarbeteochsomdessutomvaritoerhörthjälpsammaochtillmötesgåendeunderhela arbetet.vivillsärskilttackavårahandledarefrånvaltech,jonasboquistsamttomasgunnarsson, somhargettossrådochinsiktihurdetärattarbetaanvändningscentreratochmedagila arbetsmetoder. ÄventacktillvårhuvudhandledareKristinaGrothfrånMDI4institutionenpåCSC/KTHochvår biträdandehandledareipedagogik,tanjapelz4wallfråninstitutionenförpedagogikochdidaktikpå SU,förallhjälpochstöd. SlutligenvillvitackaAlexanderLarreochTomasGröningssonförattdehöllvårthumörpåtoppsamt ChristianAugustinson,JohanBurmester,JohannesEdelstam,JoakimEkberg,OskarHalléhn,Sanna Jonsson,ÅsaJonsson,PatrikMatell,EmelieMartinell,IvanMilles,ElinMorberg,SofiaRodell,Rebecka Schyl,SebastianSchöld,PatrikStenmarkochFredrikWennbergförattdefigureratsom exempelkonsulterivåraprototyperunderexamensarbetet. iv
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1INLEDNING 1 1.1$PROBLEMFORMULERING$ $2 1.2$MÅL$ $2 1.3$SYFTE$ $2 1.4$FRÅGESTÄLLNING$ $2 1.5$AVGRÄNSNINGAR$ $2 1.6$SPRÅKVAL$ $3 1.7$ARBETSFÖRDELNING$ $3 2BAKGRUND 4 2.1$OM$VALTECH$ $4 2.2$RESURSPLANERINGSVERKTYG$ $4 3TEORI 6 3.1$ANVÄNDBARHET$ $6 3.2$MÄNNISKACDATORINTERAKTION$ $8 3.2.1MDI,LÄRANDEOCHKOMMUNIKATION 8 3.2.2MULTIMODALTLÄRANDE 9 3.3$INTERAKTIONSDESIGN$ $11 3.4$INFORMATIONSDESIGN$ $11 3.4.1MÖNSTER 11 3.4.2INNEHÅLLET 12 3.4.3TEXTDESIGN 12 3.4.4ANVÄNDNINGENAVFÄRGER 13 3.5$ANVÄNDARCENTRERAD$SYSTEMDESIGN$ $13 3.5.1ROLLENSOMANVÄNDBARHETSDESIGNER 14 3.5.2ANVÄNDARANALYS 15 3.5.3UPPGIFTSANALYS 15 3.6$METODER$ $16 3.6.1HEURISTISKUTVÄRDERING 16 3.6.2OBSERVATIONER 17 3.6.3INTERVJUER 17 3.6.4WORKSHOP 18 3.6.5AGILSYSTEMUTVECKLING 20 3.6.6USERSTORIESOCHSCENARIOS 20 3.6.7ANVÄNDARROLLEROCHPERSONAS 21 3.6.8PROTOTYPING 21 3.6.9TÄNKA4HÖGT 22 4GENOMFÖRANDE 24 4.1$FÖRSTA$ITERATIONEN$ $UTAN$ANVÄNDARE$ $24 4.1.1HEURISTISKUTVÄRDERING 25 4.1.2STUDIEAVINTERNADOKUMENT 25 4.1.3DELTAGANDEOBSERVATION 25 4.1.4ANALYSAVDATAEFTERFÖRSTAITERATIONEN 26 4.1.5PROTOTYP1 26 v
4.2$ANDRA$ITERATIONEN$ $MED$ANVÄNDARE$ $27 4.2.1INTERVJUER 27 4.2.2WORKSHOP 27 4.2.3USERSTORIES 28 4.2.4PROTOTYP2 28 4.3$TREDJE$ITERATIONEN$ $MED$ANVÄNDARE$ $28 4.3.1ANVÄNDARTESTAVPROTOTYP2 28 4.3.2PROTOTYP3 29 4.4$METODKRITIK$ $29 5RESULTAT 31 5.1$FÖRSTA$ITERATIONEN$ $31 5.1.1HEURISTISKUTVÄRDERING 31 5.1.2DELTAGANDEOBSERVATION 32 5.1.3STUDIEAVINTERNADOKUMENT 34 5.1.4ANALYSAVFÖRSTAITERATIONEN 35 5.2$ANDRA$ITERATIONEN$ $37 5.2.1INTERVJUER 37 5.2.2ANALYSAVINTERVJUERNA 41 5.2.3WORKSHOP 44 5.2.4ANALYSAVWORKSHOPEN 49 5.2.5USERSTORIES 51 5.3$TREDJE$ITERATIONEN$ $52 5.3.1ANVÄNDARTESTER 52 5.3.2ANALYSAVANVÄNDARTESTERNA 53 6PROTOTYPER 55 6.1$PROTOTYP$1$ $55 6.2$PROTOTYP$2$ $56 6.3$PROTOTYP$3$ $57 7DISKUSSION 59 8SLUTSATS 63 8.1$SYNEN$PÅ$ANVÄNDARNAS$BEHOV$ $63 8.2$DESIGN$ $63 8.3$ARBETSMETODER$ $63 8.4$Rekommendationer$ $64 9LITTERATURFÖRTECKNING 65 APPENDIX 67 A.$HEURISTISK$UTVÄRDERING$ $67 B.$DESIGNBESLUT$INFÖR$FÖRSTA$PROTOTYPEN$ $69 C.$BILDER$PROTOTYPER$ $70 D.$INTERVJU$ $74 E.$WORKSHOP$ $76 F.$BACKLOGG$ $78 vi
G.$ANVÄNDARROLLER$ $85 H.$ANVÄNDARTESTER$ $UPPLÄGG$ $86 vii
1 INLEDNING ArbetetpåettIT4konsultföretagvarierarstortberoendepåmedvetnabeslutomhurarbetsprocesser skagåtill,menävenföretagetsstorlekpåverkarhurarbetetkanfortgå.ettmindreföretaghar möjlighetattvaramerdynamisktisittsättattarbetamedanstörreföretagärmerberoendeavfasta rutinerförattarbetetskafortskridapåettsmidigtsätt.hurföretagbemannarsinakonsultervarierar ochdetfinnsettflertalsåkalladeresursplaneringverktygpåmarknadensomanvändsidettasyfte. Vilketresursplaneringsverktygsomsedanärlämpligtförettvisstföretagärblandannatberoendeav företagetsstorlek.mindreföretagklararsigmedmindrekomplexasystem,ochiblandävenenbart medexcel4dokument.närettföretagväxerfrånettmindretillettstörreföretagblir bemanningsprocessensutformningenheltannanochbehovenkringvadsomförväntasavett resursplaneringsverktygförändras. Faktorersomföretagetsstorlek,organisationocharbetsprocesserpåverkaralltså resursplaneringsverktygetsfunktionalitetochutformning.menävenanvändarnasmerpersonliga behovkringdessafaktorerspelarenstorroll.föratttaredapåbakgrundinformation,såsom faktorernaovansamtanvändarnasbehov,finnsdetettstortantalarbetsmetoderinommänniska dator4interaktion,användarcentreradsystemdesignochagilsystemutvecklingsomgårattanvända sigutav.vilkasomärmestlämpligaattanvändaavdessaberordockheltpåvaddetärsomska utvecklasmenävenhurmyckettidochresursersomfinnsatttillgå. ValtechärettIT4konsultföretag,medca150anställda,somjustnuärpågränsentillattbliförstort förattdedagligaprocessernasomanvändspåföretagetidagskafungerabra.idaganvändersig Valtechavettbeläggnings4ochbemanningssystemsomdesjälvautvecklatpåföretaget,ävenkallat BLPidagligttal.BLPvisarkonsultuppdrag,vilkakonsultersomärknutnatilldessasamt beläggningsgradenförvarjekonsult.blpskapadessomenwebbapplikationdådetexcel4dokument somtidigareanvändesbehövdeblimerlättillgängligt.blputveckladesdåispråketrubyonrailssom ettprojektdärmåletbådevarattkonsulternaskullefålärasigdettaprogrammeringsspråkmenäven förattföretagetskullefåetttillgängligtsystem.dånyabehovuppståttharmansenarelagttilloch tagitbortfunktionerutanhänsyntillhelheten.detharvaritsnabbalösningarvilkethargjortatt användbarhetenoftaharfåttgevikatillförmånförflerfunktioner.underårensedanblpförst skapadesharvaltechexpanderatenheldel,vilketharresulteratiförändradebehovavvadsombör finnasiblp.funktionersomharfungeratbraförvaltechsomettmindreföretagharblivitdirekt olämpligaiochmedföretagetsväxandestorlek.valtechärnuangelägnaomattblpskafungera smidigtävenmedbetydligtflermedarbetareochvårtuppdraggentemotvaltechhardärförvaritta framettförslagtillettnyttblp. MedsikteattuppfyllademålsomValtechharmedettresursplaneringsverktygharvigenomförtett antalarbetsmetoderförattsehurdessapåverkarhurdetnyasystemetutformas.ivårstudieavde olikaarbetsmetodernaharviäventagithänsyntillhurdepåverkarvårbildavanvändarnasbehov. Vårtfokusharalltsåvaritattställaarbetsmetodernamotvarandraochinteattutvecklaenfärdig produkt,ävenomdearbetsmetodervihargenomförtärettförstastegiutvecklingenavettnytt system. 1
1.1 PROBLEMFORMULERING Inommänniska4datorinteraktion,användarcentreradsystemdesignochagilsystemutvecklingfinns detidagfleraolikaarbetsmetoderförattfokuserapåanvändarnaochanvändarnasbehovdåett systemskautvecklas.hurvälenmetodkartläggeranvändarnasbehovvarierarberoendepå metodensutformningochtillvägagångssätt.fråganärdåhurbradessaarbetsmetoderärförattta redapåanvändarnasbehovkringbemanningförattsåvälanvändarnassomföretagetsbehovska uppfyllasmedettbeläggnings4ochbemanningssystem?hurkanvimedutgångspunktfråndessa metoderskapaettanvändbartsystemochvilkaarbetsmetoderärviktigaförattanvändbarhetenska blisåhögsommöjligt? 1.2 MÅL Måletmedexamensarbetetärattmedhjälpavarbetsmetoderinommänniska4datorinteraktion, användarcentreradsystemdesignochagilsystemutvecklingkartläggaanvändarnasbehovien bemanningsprocess.dettaskaresulteraiettförslagtillettnyttbeläggnings4ochbemanningssystem somgerökadnyttaförsåvälvaltechsomföretagsomföranvändarnaisittarbete.måletmed examensarbetetärsedanattutredahurlämpligaolikaarbetsmetoderärförattuppfyllaanvändarnas ochföretagetbehov,vilketutredsgenomkontinuerligåterkopplingmedanvändarna.förslagetska presenterasiformavenprototypsomvaltechkananvändasigavifortsattutvecklingsarbete. Underdettaprojektantarvirollensomanvändbarhetsdesignersvilketbetyderattvifokuserarpåhur användarenvillhablp.viväljermetodereftervadvitrorärlämpligtfördenproduktsomviska utvecklaochdenkontextsomproduktenskallanvändasi(löwgren&stolterman2004s.14,102). 1.3 SYFTE Syftetmedvårtexamensarbeteärattökaförståelsenförhurettanvändbartbeläggnings4och bemanningssystemkanutvecklasförettit4konsultföretagutifrånanvändarnaochderasbehov. 1.4 FRÅGESTÄLLNING Dessafrågeställningarbesvarasavarbetetivårtexamensarbete: Hurpåverkarolikaarbetsmetoderinommänniska4datorinteraktion,användarcentrerad systemdesignochagilsystemutvecklingvårsynpåanvändarnasbehov? Vilkadelaridesignenavettbeläggnings4ochbemanningssystemärviktigaförattsystemet skablisåpedagogisktanvändbartsommöjligtförettit4konsultföretag? Vilkaarbetsmetoderinommänniska4datorinteraktion,användarcentreradsystemdesignoch agilsystemutvecklingärviktigaförattidentifieraochskapaettanvändbartbeläggnings4och bemanningssystem? 1.5 AVGRÄNSNINGAR NärviutformadeennyversionavBLPkomviattanvändaossavflerametoderinommänniska4dator4 interaktion,användarcentreradsystemdesignochagilsystemutvecklingförattfinnaresultatetpå vårafrågeställningar.dessastudierkomattresulteraifleraprototypersomhuvudsakligenanvändes förattutvärderavåraförslag.avslutningsvislämnadeviifrånossettförslagpåettnyttblpiformav enprototypsomvaltechsenareskaanvändaförattutveckladenslutgiltigaprodukten.den slutgiltigaprototypenvarintekörbarutanvilämnadeifrånossendynamiskdatorprototyp.hur utvecklingsarbetetgicktillefterdennaprototypärutanfördettaexamensarbete. 2
1.6 SPRÅKVAL Inomområdetmänniska4datorinteraktionochagilsystemutvecklingärterminologinoftapåengelska. Dåöversättningartillsvenskaoftaledertillenvissförlustavinnebördharvivaltattbehålladen engelskaterminologinsomt.ex.ordenworkshop,brainstormingochuserstories.ävensvenska böjningaravdessaordkommerattförekommaförattkunnaanvändabegreppenisvensktext,t.ex. workshopenochbrainstorma.dessaböjningaranvändsäveninommänniska4datorinteraktionochvi kännerdärförattdeäracceptablaattanvändaidettasammanhang. 1.7 ARBETSFÖRDELNING DettaexamensarbetehargenomförtsavbådeJohannaSchylochFridaMorberg.Viharvaltattskriva engemensamrapportdåvihararbetattillsammansialladelaravprojektetochhargjortallt gemensamtochisamförståndmeddenandre.iblandannatintervjuerharvisamarbetatpåsåsätt attenharintervjuatochenharförtanteckningar,vihardåocksåvarieratarbetsuppgiftolika intervjuer.viharvaltattgörahelaarbetetgemensamtdådethartillförtmyckettillvårtarbete.det harvaritenstorfördelattvaratvåidettaprojektdåviharkunnatföraresonemangochdiskuterat medvarandraochpåsåsättuppnåttvadvibedömerärettbättreresultatänomvihadearbetat enskilt. 3
2 BAKGRUND 2.1 OM VALTECH Här presenteras Valtech som företag ValtechärettinternationelltIT4konsultföretagmedca150anställdaiSverige.ValtechSverigeharsitt kontoricentralastockholm.påvaltechsegenhemsidaskriverdeattde hjälper&företag&och& organisationer&att&lyckas&med&sina&itbsatsningar inomområdensomuserexperiencedesign,lean, Supportochförvaltning,Agilanvändarcentreradsystemutveckling,Skräddarsyddasystem, Webbstrategi,Webbplatser&intranät,E4HandelsamtMobilt.(Valtechshemsida[hämtad:20114064 28]) Valtechbeskriversigsjälvasomenplattorganisationdärallakanpratamedalla.Ävenomdetfinns envissofficiellhierarkisåfinnsdetennätverksorganisationutifrånkontakterochintressen,somgår tvärsigenomdenofficiellaorganisationen,förattstöttamedarbetarna.detfinnsingen organisatoriskuppdelningit.ex.junioraellerseniorakonsulter.konsulternaäriställetuppdeladei kompetensgrupper,meniuppdragarbetardeiregeliteammedkonsulterfrånfleragrupper. Valtechsofficiellavärdeordärprestigelöshet,passion&ochkreativitet.Valtechbeskrivsavdeegna medarbetarnasomeninspirerandeochindividanpassadarbetsplatsmedenprestigelösatmosfär mellankonsulternadärorganisationenpräglasavsamförståndochförståelseförallamedarbetare. Allahjälpervarandraochmanbehöverintekännasigdumommanberomhjälp. ValtechärettföretagsomväxerochdetärfleramedarbetaresombeskriverattValtechbörjarnåen brytpunktförhurföretagetkanfungera,justpga.företagetsstorlek.fleramedarbetaremenaratt storlekenbordefåkonsekvenserförföretagetskulturochförklararattprocessersomtidigare fungeratutmärktintegördetlängre. 2.2 RESURSPLANERINGSVERKTYG Här presenteras den studie som genomfördes i projektets början för att få en uppfattning av hur marknaden ser ut för resursplaneringsverktyg i stort. Manäraldrigförstinomettområde.Löwgren&Stolterman(2004s.101)förklararatt& det&finns&alltid& exempel&på&liknande&produkter,&forskningsstudier&som&behandlar&de&miljöer&där&vår&produkt&ska& användas&( ).&Det&är&helt&oursäktligt,&och&framförallt&ett&enormt&resursslöseri,&att&närma&sig&varje& uppgift&som&ett&jungfruligt&område&och&bara&arbeta&utifrån&grundläggande&principer. Iföljande avsnittgörvienkortgenomgångavnågraresursplaneringsverktygsomfinnsutepåmarknadenidag. Efterenförstasökningefterresursplaneringsverktygkundevikonstateraattdetfinnsenheldel.De viharstuderatärsystemsomframföralltärwebbaseradeeftersomblpärwebbaserat.deföretag somsäljerverktygsomdessaärframföralltuppdeladeitvågrupper,desomharettfärdigtsystem ochdesombyggerettnyttsystemfrångrundenefteranvändarensbehov.iochmedattdetsenare integerossnågotkonkretattstuderaharvivaltattfokuserapådefärdigalösningarsomfinnsutepå marknaden.atttilläggaärdockattvienbartharkunnatstuderabeskrivningarochreklambladsom finnsfördeolikaresursplaneringarnadådeintegårattfåtillgångtillutanattfaktisktköpadem.de resursplaneringsverktygviharstuderatärföljande: Visma(http://www.vismaspcs.se/Support/visma4tid/programhjalp/allmant/resursplanering), 4
Maconomy PeoplePlanner (http://www.maconomy.se/kunskapscenter/ladda_ner/~/media/ed24c588d1cd429485bdcb089f 3c5ee0.ashx) Replicon WebResource (http://www.replicon.com/time4software.aspx) Pajp(http://www.pajp.org/bemanning2.html) Generelltharvisettattfärdigaresursplaneringsverktyginnehållerenstormängdfunktionerochär oftakombinerademedandratyperavsystemsomhanterarblandannat timrapportering/löneunderlagochfaktureringm.m.anledningentilldettaärantagligenförattfåett breddatanvändningsområdeochdärmedfåettsystemsomkanfungeraförflerolikakunder. Verktygenkansedananpassastillenvissgränsefterbeställarensbehov. Resursplaneringsdelenidessasystemharallanågonformavöversiktöverbeläggningenavresurser därbeläggningsgradenärfärgkodad.färgkodningenärupplagdsåattfullbeläggningärgrönt,vit betyderobelagdochröttärantingenunderbelagdelleröverbelagdberoendepåvilketsystemman använder.itillexempelvismakanmanenkeltsjälvställainfärgkodningenochdessbetydelsei beläggningsgrad.underdennaöversiktkanmansedanseuppdragsomresursenärbemannadpå menävenläggatillnyauppdragtillenresurs.ivismassystemkanmanävenutgåifrånuppdragenför attseresurserochdärmedplanerahelauppdragetiställetförenskildaresurser. Informationenomresursernaiplaneringsverktygenärbegränsade.Avdefyrasystemvistuderatär detendast PeoplePlanner somdirektiöversiktenvisarmerinformationomresursernaänenbart namnet,devisarävenresursensavdelningochtjänst/befattning.annaninformationsomgåratt finnaomenresursärderas skills samt skilllevel.dettafinnsi PeoplePlanner samt WebResource menäringetvifunnitideövrigasystemen.varfördennafunktionfinnsmotiveras medattdetgerenöverblickövervilkatyperavresursersomfinnstillgängliga.dettakansedan användasförattsehurresursernasarbetsbördakankommaattseutsåattmanpåsåsättlättare kanupptäckaöver4ellerunderbemanninginomspecifikaarbetsområden. Övergripandegersystemenenkänslaavattgeenöverblickövertillgångarochprojektmed motiveringenattdetärettstödförattoptimeraadministreringenavdeanställdastid.deanställda benämnsgenomgåendesomresursersomskasäljaspånågotsättochförutomivismasfall,där färgkodningställsinmanuellt,såärinteenresursbeläggningokejförrändennått100%i beläggningsgrad.känslanavsystemenärattutgångspunktenärattmaximeraresursernasbelagdatid ochpåsåsätttjänamerpengar.dettablirextratydligtdådetisystemenävengårattangehur mycketenkunddebiterasförenresurspertimmeochpåsåsättsedentotalaomsättningenför respektiveresursochuppdrag. Avslutningsviskanvikonstateradetfinnsenstormängdsystemsomhanterarjustresursplanering. Efterattsnabbthagåttigenomflertaletsådanasystem,intebaradefyranämndaovan,såkanvi konstateraattdevanligtvisärmeränbararesursplaneringsverktyg.deäroftafärdigalösningarsom anpassasenaningberoendepåkunden.justförattdessabefintligasysteminnehållersåmycketmer änbarabemanningsverktygharvaltechvaltattskapaettegetsystemsomärheltanpassatefterdem ochderassättattarbetaochtänka.valtechvärdesätterattsystemetärenkeltochanpassattillhur dearbetariställetförattdeskabehövaanpassasigefterettinköptsystem.valtechserintehellerpå sinakonsultersom resurser.deförklararatt resurser ärettopersonligtuttryckochattvaltech benämnersinamedarbetaresom konsulter ochvidnamnunderhelabemanningsprocessen. 5
3 TEORI Här beskrivs teorier kring användbarhet, människa dator-interaktion m.m. som används under arbetets gång i såväl planering, genomförande och analys. 3.1 ANVÄNDBARHET Idagenssamhälle,närdetkommerutnyaprodukterpåmarknaden,hardetblivitalltmervanligtatt debeskrivssomanvändarvänliga.fördesomarbetarinommdi4områdetfinnsdetenslags överenskommelseomattinteanvändaordetanvändarvänligtdådetmanegentligenmenarmed begreppetärsåmycketmeränattproduktenärlättattanvända,detärbaraendelavinnebörden. Omettsystemintefungerarsomdetska,ochanvändarenfårproblem,såbetyderdetattsystemet inteäranvändbartföranvändaren.inomsystemutvecklingärdetnödvändigtatttänkapå användbarhetenförattettsystemskaöverleva.omdetärsvårtattanvända,förvirrande,svårläst ellerattdetintebesvararanvändarensfrågorslutaranvändarenheltenkeltattanvändadet (Abduljalil&Kang2011s.1447).Generelltsättärettanvändbartsystemlättattlärasig,effektivtatt användaochtrevligturanvändarensperspektiv(preecem.fl.2002s.14). Attettsystemellerenproduktmåstevaraanvändbartäretträttintuitivtpåstående.Somanvändare förväntarmansigattdensomskapatproduktenharskapatettanvändbartsystem,menhur systemetsedanbliranvändbartbetraktasiblandsomnågotsomheltmagisktskauppnås.förattett systemskablianvändbartmåstefokus ligga&på&att&användaren&skall&kunna&utföra&sitta&arbete&och& därför&får&inte&teknikutvecklingen&bli&ett&ändamål&i&sig (Gulliksen&Göransson2002s.55456). Detfinnsolikadefinitioneravbegreppetanvändbarhet.BlandannatGulliksen&Göransson(2002) samtlöwgren&stolterman(2004)användersigavdeniso4standardsomdefinieraranvändbarhet. BegreppetanvändbarhetdefinierasenligtISO9241411som: Den&utsträckning&till&vilken&en&specificerad&användare&kan&använda&en&produkt&för&att&uppnå& specifika&mål,&med&ändamålsenlighet,&effektivitet&och&tillfredställelse,&i&ett&givet& användningssammanhang. &(ISO&9241B11&1998).&& Idennadefinitionärnyckelordenändamålsenlighet,effektivitetochtillfredställelse. Ändamålsenlighetärettmåttpåhurnoggrantochfullständigtenuppgiftbliravklarad,effektivitet mäterhurmycketresurserochansträngningsombehövsirelationtilländamålsenlighetenochtill sistsåmätertillfredställelsevilkapositivakänslorsomväckshosanvändarenavproduktenochhurfri användarenärfrånobehag(iso92414111998). FördelenmedattanvändaISO4standardenföranvändbarhetärattdengöranvändbarhettillen mätbarstorhet.tackvaredettakantvåprodukterjämförasmedvarandrautifrånhuranvändbarade är(gulliksen&göransson2002s.62).menattkunnamätaanvändbarhetenärocksåavytterstavikt förattavgöraommanharutvecklatettanvändbartsystemellerej.genomattmätaanvändbarheten kanmanavgöraomdekravsomfinnspåproduktenharuppnåtts(löwgren&stolterman2004s. 195). Gulliksen&Göranssonförklararvidareattenproduktenbartäranvändbaromdenanvändsidet sammanhangsomdenäravseddattanvändasiochatt ( )de&attribut&som&krävs&i&en&produkt&för&att& den&skall&vara&användbar&beror&på&användarens,&uppgiftens&och&användningssammanhangets&natur. 6
(2002s.63).ÄvenLipton(Lipton2007s.37)skriveratt Usability&is&the&ability&of&an&object&or&system& to&be&used&with&satisfaction&by&the&people&in&the&environment&and&context&the&object&or&system&is& intended&for.dettastödsocksåavdefinitionenenligtiso9241411(1998)sombeskriveratten produktintebarakantahänsyntillanvändarenutanävenmåstetahänsyntillhelakontextenföratt varaanvändbar,dvs.ävenuppgiftensomskautföras,andraverktygochomgivningen. Nielsentyckerisinturattbegreppetanvändbarhetinteärtillräckligtbrettförattbeskrivahela sammanhangetochmenarattdetiställethandlaromatthaenacceptansförsystemet.denna acceptansinnefattarfaktorersomnytta,kostnad,tillförlitlighetm.m.därnyttanärdetsomsedan kanbrytasnerianvändbarhetochfunktionalitet.förnielsenäralltsåanvändbarhetendelaven störrehelhet,mendetbetyderinteattdetärettenkeltbegrepp.nielsenassocieraranvändbarhet medenproduktsomärlättattlärasig,effektivtattanvända,lättattkommaihåg,harfåfelsamtär subjektivttilltalande.nielsensdefinitionavanvändbarhetfinnsillustreradifigur1.dessaattribut somnielsendefinieraderedan1993harmanförsöktmatchamediso4standardenvilkenvisatattde överensstämmerrättbramedvarandra(gulliksen&göransson2002s.66467). Socialacceptans Nytta Acceptansförsystemet Kostnad Reellacceptans Tillförlitlighet m.m. Funktionalitet Användbarhet$ Lätt$att$lära$ Effektivt$att$använda$ Lätt$att$komma$ihåg$ Få$fel$ Subjektivt$tilltalande$ Figur&1:&Användbarhet&som&en&del&av&acceptans&för&systemet,&enligt&Nielsen&(Gulliksen&&&Göransson&2002&s.& 65).& ÄvenPreecem.fl.harbrutitneranvändbarhetsbegreppetochbeskriverdetenligtsju användbarhetsmål(2002s.14417): Ändamålsenligt hurbraettsystemärpåattutföradeuppgifterdetärskapatförattutföra. Effektivt hurbrasystemetstödjeranvändareniattutförauppgifter Säkertattanvända hursystemetskyddaranvändarenfrånattgöraoönskadefeleller hamnaioönskadesituationermenävenhursystemethjälperanvändarenatttasigurdessa situationeromfeletändåuppstår? Nytta harsystemeträttfunktionersåattanvändarenkangöradetsomanvändarenvill göraochsombehövergöras. Lättattlära Lättattkommaihåghurdetanvänds. Dessamålärhögstrelevantanärmanskautformaettanvändbartsystem.Deskiljersiginte nämnvärtfrånvarkeniso9421411ellerandradefinitioner.genomattomvandladessamåltill kriterierkanmandockanvändademförattutvärderaenproduktihuranvändbartdetärochhurdet kangörasbättreförattförbättraanvändarensarbete(preecem.fl.s.18). 7
3.2 MÄNNISKA-DATORINTERAKTION Människa4datorinteraktion(MDI)ärettbegreppsombörjadeanvändasredanpå19804taletförattge namnåtettnyttforsknings4ochämnesområde.inommdiärdetinteraktionenmellanmänniskan ochdatornsomärifokusoch hur&denna&interaktion&kan&förbättras&med&hjälp&av&speciella&tekniker& eller&metoder&under&utvecklingsprocessen (Gulliksen&Göransson2002s.44).Ämnetutvecklades frånbörjanurdetbefintligaområdetmänniska4maskininteraktion(gulliksen&göransson2002s. 39). VadsomegentligeningåriMDIärinteentydigtochingengenerelldefinitionfinns.Denmest accepteradebeskrivningenavämnetverkardockvaradendefinitionsomacmsigchi(1992s.6) komframtill.denciterasavbådepreecem.fl.(2002s.8)ochgulliksen&göransson(2002s.39)och definierarmdisomendisciplin: &( )&concerned&with&the&design,&evaluation,&and&implementation&of&interactive&computing&systems& for&human&use&and&with&the&study&of&major&phenomena&surrounding&them. && MDIärmeränbarainteraktionenmellanenanvändareochettgränssnitt.Förattkunnautvecklaett användbartgränssnittmåstevitahänsyntillanvändarensbakgrund,arbetsmiljö,kunskaper, begränsningar,farhågorm.m.menförutomdessamänskligaegenskapermåstevitahänsyntill användningssammanhangen,användningen,datornochdenutvecklingsprocesssomskaanvändas. (Gulliksen&Göransson2002s.41) IdagharMDIväxtochomfattarmeränbaradatorerochenindivid.InomMDIhardatorstödför samarbete(cscw)utvecklatssåmdiärintelängreettämnesombaratarhänsyntilldenenskilda användarenutanävenkommunikationenmellananvändare.vadsomkankallasförendatorhar dessutomförändratsvilketgjortattmdiidagtillämpaspåsåvälmobiltelefonersom betalningsautomaterm.m.(gulliksen&göransson2002s.41442). MDIanvändsblandannatförattstödjasystemutvecklareiattskapaanvändbarasystemochmed hjälpavmdikanmangöraenmerutförligtkravanalysdärävenanvändarnasbehovtasmed.detta gerentydligarebildavhurgränssnittetskautformas(gulliksen&göransson2002s.47). MDIärettviktigtområdeinomsystemutvecklingochtillämpningenavämnetinnebärblandannatatt fokuserapåanvändbarhetsprinciperförattpåsåsättskapaettanvändbartsystem,vilketärmålet medmdi(löwgren&stolterman2004s.118).gulliksen&göransson(2002s.44)beskriverdetpå följandesätt: Ämnesområdet&MDI&utgör&grunden&för&kunskapen&när&det&handlar&om&att&utveckla&användbara& interaktiva&system. 3.2.1 MDI, LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION ÄvenomlärandeärenviktigdelinomMDIsåärdetinomlärandeoftastmänniska4människa interaktionen(vidareanvändsförkortningenmmi)somärifokus(mishra&hershey2004s.46). Lärandeskeräveniorganisationerochintebarapåindividnivå.Dåtillämpningavorganisatorisk lärandeförändrarhuranvändarearbetarärdetviktigtatttahänsyntilllärandetdåettsystemska utvecklasförattanvändasienorganisationellerföretagmedfleramedarbetare(rowley&gibbs 2008s.357).Dålärandeskaskeiinteraktionenmellanmänniskaochdatorärdetävenviktigtattta tillvarapåmmiävendåvitillämparmdi(mishra&hershey2004s.46). 8
DåMMIskerilärandemiljöerfinnsdetenvissetikettsombörföljas.Ometikettenföljsärchansen störreattmänniskornasomärinblandadetrivsidenrådandelärandesituationen.trivselisintur förbättrararbetetilärandemiljönvilketskaparbättremöjligheterförattlärandeskaske.detfinns dockskillnadermellandenetikettsomfinnsimdiochdensomanvändsimmiochlärande.dessa skillnaderärviktigaattvaramedvetenomförattintefeletikettskaanvändas.etikettärsomså mycketannatinommdihögstkontextberoendesåenpassandeetikettienkontextkanvarahelt opassandeienannan.ettexempelpåskillnadernamellandetvåolikaformernaavetikettärattman inommdisträvarefterattgeanvändarenstödochhjälpisåstorutsträckningsommöjligt.inom lärandeteorierärhjälpavdennatypintealltidlikabradåeleversomintefårstödochhjälpkan upplevas,ochuppfattasigsjälva,sommerkunnigaäneleversomfårdet.ettdatorsystemsomgeren studenthjälpharbramdi4etikettmenopassandelärandeetikett(mishra&hershey2004s.46). MomentinomMMIsommanharförsöktimplementerainomMDIäratt(Mishra&Hershey2004s. 48): Personifierakonversationer sessomgodetikettochkanfåanvändareatttatillsig informationbättre. Fåfeedback frånenlärarekanfeedbackgebådepositivaochnegativabiverkningarmenen studieharvisatattfeedbackfrånendatormåstevarapositivförattdetskamotivera användaren,dettavisarattdetfinnsbegränsningariimplementationenavmmi. Användahumor inommmiärhumorväldigtviktigtmendådetanvändsinommdiärsåblir responsenfrånanvändarenbetydligtlägre. DepsykologiskaaspekternainomMDIärbetydligtmerkompliceradeänattMMIdirektkantillämpas ellerattdekanförklarasmedförenklademodeller.förattdesignaenlämpligetikettinommdi behövermansetillflerfaktorerändeinommmi.exempelpådettaärfaktorersomatt kommunikationenskermellanmänniskaochdatorochintemellantvåmänniskorellerpåvilkaolika sättsomkommunikationensker.etikett,kontextochutövandeärnärasammankopplatsågenomatt förstådessabättrekanvilättarebyggainsocialamomentisystem.justdärförärlärarensbeteende ochderaseffektpåeleverenbragrundattstuderaförattläraossmeromlärandeochmotivation somvisedankananvändainommdi(mishra&hershey2004s.49). 3.2.2 MULTIMODALT LÄRANDE Att&design&påverkar&socialt&samspel&är&otvetydigt. (Selander&Kress2010s.22)Meddettamenar SelanderochKressattnyteknikochnydesignpåverkarhurviagerariolikasocialasammanhang.Det ärsåvälprivatsomiarbetet.dettagällerintebaraheltnydesignutanävenvidomformningavredan befintligaprodukter.ensådanomformningkanfåossattanvändaproduktenpåettheltnyttsätt somdeninteharanväntsförtidigare.attdesignaharocksågåttalltmeråtattfinnanyalösningari specifikasituationerochsocialasammanhangtillsammansmedallaparterinblandade,ex.i användarcentreradearbetsmetoder.detgörattdesignblirenproduktionav nya&sätt&att&ordna& världen (Selander&Kress2010s.20421). Lättattlära ärettavdeanvändbarhetsmålsombådepreecem.fl.(2002s.14417)ochnielsen (Gulliksen&Göransson2002s.66467)sätterupp.Möjlighetenattlärasigettsystem,bådehurdet användsochinformationenisystemet,ärettviktigtmålförattsystemetskallvaraanvändbart.meni enverksamhetellerorganisationfinnsdetfaktorerattförhållasigtillförattdettalärandeska uppstå.ensådanfaktorärsyftet,dvs.vilkamålochförväntningarsomfinnsmedenaktivitetsomska 9
utförasisystemet.enannansådanfaktorärvilkaresursersomfinnstillhands.resursernapåverkar arbetsgången,hurinformationanvändsochhurförståelseskapas.entypavresurserärdesemiotiska resurserna som&finns&tillhands&i&form&av&teckensystem,&medier,&(råb)&material&och&verktyg (Selander &Kress2010s.69470).Semiotiskaresurserärheltberoendepåsocialtsamspel.Exempelviskanett teckenhaenbetydelseidetsvenskasamhälletmenettheltannatidetjapanskasamhället.detta synsblandannatihurmaniolikadelaravvärldenkanskapavägskyltarsombetyderistortsätt sammasakmenserheltolikaut.menselanderochkressmenarocksåattsemiotiskaresurserbåde är styrande&för,&och&styrda&av,&sociala&aktiviteter (Selander&Kress2010s.52).Dettainnebäratt detintebaraärdesemiotiskaresursernasomstyrsavsocialtsamspelutanävenattdesemiotiska resursersomfinnsatttillgåstyrhurdetsocialasammanhangetochsamspeletutspelarsig.detta lederossocksåtilldentredjefaktornförattlärandeskauppståvilketärjustdetsociala sammanhanget.ävenomettobjektärskapatförattanvändasförettvisständamålärdetdetsociala sammanhangetsomavgörhurobjektetkommerattanvändas.objektetsinnebördkansedan förändrasövertidallteftersomförändringarskerisocialanormer,vilketärdenfjärdefaktornför lärande. Även&om&en&specifik&resurs&inbjuder&till&vissa&aktiviteter&(eng.&affordance),&är&den& impregnerad&med&sociala&normer&och&innebörder&(meningspotential).&på&så&vis&får&objektet&sin& innebörd,&en&innebörd&som&därför&också&kan&förändras&över&tid (Selander&Kress2010s.50451). Dessafaktorerförlärandeärettsättattkommunicerainformationsomkallasmultimodal kommunikation.multimodalkommunikationär ( )&kommunikation&med&hjälp&av&olika&slags&tecken& och&olika&slags&medier&( ) &(Selander&Kress2010s.28).Grundenförmultimodalkommunikation liggeri de&resurser&av&olika&slag&som&finns&till&hand&för&att&tolka&världen&och&skapa&mening (Selander &Kress2010s.26)ochhurdessaresurseranvändsisocialasammanhang(Selander&Kress2010s. 26,28).Förenklatbetydermultimodalkommunikationattmankommunicerarinformationpåflera sätt,ex.genombådetal,textochbild.iinteraktionenmedettsystembetydermultimodaldelsfler sättföranvändarenattageramedsystemetförutomtangentbordetochmusen,ex.medhjälpav pekskärm,eye4trackingm.m.,menävenflerasättföranvändarenatttatillsiginformation,genom ex.bådetext,ljud,film,färgerm.m.(selander&kress2010s.26428;wikipedia.org[hämtad:20114 08423]). Isystemutvecklingblirdetintebaraviktigareattinvolveraanvändarenochtillgodoseanvändarnas behovutanävenattsetillhelakontextendäranvändningenskaske.förattanvändarenskakunna lärasigsystemetochskapaförståelsefördetmåstemanocksåfokuserapåvillkorenförlärande,dvs. platsendärlärandetsker,desocialarelationernamellandeinblandadeparterna,vilkaresursersom ärtillgängligaochvilkahandlingsutrymmensomerbjuds (Selander&Kress2010s.66). Entidigsynpåkommunikationillustrerasavföljandeexempel. En&klassisk&(matematisk)&modell&för& kommunikation&är&formulerad&enligt&följande:&sändare&b>&budskap&b>&kanal&b>&mottagare,&med&ett& antal&tillägg&i&form&av&informationsloopar&eller&aktiviteter&som&att&koda&och&avkoda&budskap (Selander&Kress2010s.102).Dettabetyderattsändarenskaparettbudskapochdelarmedsigav dettatillenmottagare.menförattmottagarenskauppfattabudskapetsomdetäravsettsåbehöver budskapetvaratydligtformuleratavavsändarenochmediet/kanalenintestöra(selander&kress 2010s.102).Dockärdettainteenkorrektbildommansertillkommunikationenmellanmänniskor dåettbudskapärberoendeavsammanhangetochde& olika&intressen,&erfarenheter,&positioner&och& kunskaper hosdensomtaremotbudskapet.detärocksåsvårtattförsäkrasigomattmottagaren verkligenuppfattarbudskapetsomdetärmenat(selander&kress2010s.103).lärandeäralltså 10
inteen överföring&av&information&( )& utanen ( )&multimodal,&kommunikativ&och&teckenskapande& aktivitet &(Selander&Kress2010s.104).Denmultimodalakommunikationsmodellenochförståelsen avlärandeäristället:& ( )&iscensättning&b>&tolkning,&transformering,&nygestaltning&b>&representation&b >&reflektion (Selander&Kress2010s.106).Lärandeturettmultimodaltperspektivhandlardärför om&att&uppmärksamma&lärande&som&serie&selektiva&och&teckenskapande&handlingar somvidärför måstetahänsyntillförattenlärandesituationskauppstå(selander&kress2010s.139). 3.3 INTERAKTIONSDESIGN InteraktionsdesignärnärabesläktatmedMDImenävenandraområdensommänskligafaktorer, kognitivergonomiochkognitivteknik.interaktionsdesignärenbreddisciplininom systemutvecklingendärmanfokuserarpåanvändarnasinteraktionmedsystemet(preecem.fl.s.8). Justdettafokusgöratttillämpningavinteraktionsdesignskaparettanvändargränssnittsomär intuitivtochlogisktdånavigationochpresentationavinformation arbetas&fram&med&användarna& och&åskådliggörs&med&hjälp&av&prototyper (Gulliksen&Göransson2002s.199). LöwgrenochStoltermanbeskriverinteraktionsdesignsom &( )&den&process&som&ordnas&inom& begränsade&resursramar&för&att&skapa,&forma&och&fastställa&de&bruksorienterade&egenskaperna& (strukturella,&funktionella,&etiska&och&estetiska)&hos&en&digital&artefakt&för&en&eller&flera& uppdragsgivare (Löwgren&Stolterman2004s.7).Dettavisarhurbrettämnetär,mendetärockså koncentrerattillstudienavdigitalaartefakter.dettagörattutvecklingeninomområdensom datavetenskapochprogramvaruteknikpåverkarhurinteraktionsdesignsomområdeisintur utvecklas(löwgren&stolterman2004s.8). Ettnyckelbegreppochenutgångspunktinominteraktionsdesignärdesignsituationenochkontexten, dvs.sammanhangetfördesignprocessenochanledningentillattdennautförs.som interaktionsdesignerärdetdärförviktigtattvaramedvetenochförhållasigtilldesignsituationenoch inseattdennautvecklasallteftersomdesignprocessenfortskrider(löwgren&stolterman2004s.84 9). 3.4 INFORMATIONSDESIGN Här presenteras teorier om design av information som behövs vid utvecklande av ett nytt gränssnitt. Informationsdesignärnärabesläktatmedinteraktionsdesignochävenomämnetisiginteärnyttså harkravetpåkunskapominformationsdesignökatdramatisktdensenastetideninomutvecklingen avdigitalamedier.därärinformationsdesignessentielltförattettsystemskablianvändbart (Wikipedia.org[hämtat2011407406] Informationsdesign ). Brainformationsdesignhjälpermänniskorattfinnaklarhetochförståelseimaterialsompånågot sättärtillförattinformeraenanvändare.genominformationsdesignkanmanfåanvändarenatt förståettinnehållutanattdeskabehövafunderapåtolkningarellernavigering.menbra informationsdesignåstadkommermycketmeränså.dethjälperävenanvändareattklaraav uppgifter,mötabehovochminimerarellereliminerarfrustrationer(lipton2007s.1). 3.4.1 MÖNSTER Mänskligafaktorersommaninominformationsdesignmåstetahänsyntilläroftaomedvetnahos användarna.människanletarochkännerigenmönsterlättochsåävenomdetförekommeravbrotti 11
mönster.bådadessaförväntasbetydanågotochdetmåstemantahänsyntillinom informationsdesign.oordninggörossobekvämaochärdärförnågotsommåstemotverkasvid presentationavinformation(lipton2007s.15). Grupperingärettmönstersominnebärattmanfysisktvisarattinformationhörihop.Dettakan blandannatskegenomattinformationsomhörihopplacerasinärhetenavvarandra, people&expect& things&that&are&close&in&space&also&to&be&close&in&meaning (Lipton2007s.122).Ettannatsättatt grupperainformationärattgerelateradinformationsammastorlek,färg,form,yta,osv.attmatcha sakersompassarihopgördetlättareföranvändarenatthittarelevantinformation.såledesärdet därförviktigtattidesignenvaramedvetenomdettaochgeentydligkontrastmellaninformation somintehörihopförattanvändarenskatolkainformationpårättsätt.hurmansomdesignerväljer attpresenterainformationpåverkardessutomhurinformationenuppfattas. Weseewhat sbigger, bolderandbrighterasmoreimportantthanwhat ssmaller,lighterorduller (Lipton2007s.15417). Enannanformavgrupperingärattsättasakerilinjemedvarandra.Dettagerbetraktarenenkänsla avattdetillhörenhelhetochtydliggörattdehörihop(lipton2007s.18).ommansedananvänder sigavettrutnätnärmangörenlayoutupplevsinformationenmerorganiseradochenkontinuitet upprättasidesignen.rutnätethjälperanvändarenatthittainformation,dådevetvarsakerbör finnas,ochdelaridesignenupplevsvarafastaiställetföratt flytaomkring (Lipton2007s.118). & (...)&pages&designed&without&a&grid&tend&to&draw&the&eye&from&the&content&to&the&chaos (Lipton2007 s.19).somanvändareletarmaneftersammatypavobjektpåsammaplatsvarjegång.därförärdet viktigtattvarakonsekventnärmanplacerarutobjektsåattdeärlättaatthitta(lipton2007s.94). 3.4.2 INNEHÅLLET Informationensompresenterasfåraldrigbliövermäktiganvändaren.Begränsaiställetinnehållettill detbetraktarenbehöverseochtaintemedallt.förenkladärförförklaringarsåmycketsommöjligt ochsättdetienkontext,dethjälperanvändarenattkännaigensig(lipton2007s.16,25). För& mycket&information&kan&vara&distraherande&för&målet&med&ett&visst&arbete &(Selander&Kress2010s. 61). Omtextanvändssominformationsmedelbörettspråkanvändassomanvändarnaförstårochsom motsvararderasnivåavförståelseochkrav.denbörbesvaraläsarnasfrågorklart,konsekventochi denordningsomanvändarnaförväntarsigattfinnaden.förattåstadkommadettabörmantareda påvadläsarnaredanvetochvaddeintevet.användareharentendensattsedeninformationsom kommerförstsomviktigastvilketbetyderattinformationocksåbörpresenterasidenordningen (Lipton2007s.17,26,1414142). 3.4.3 TEXTDESIGN Storlek,typsnitt,längdenavenrad,stil,placeringilinje,mellanrum,placeringsamtfärgäralla faktorersomspelarinpåhurtextuppfattas,ochallafaktorerpåverkardessutomvarandra(lipton 2007s.95). Enbakgrundskavaraenhetligochattvarierafärgpåtextenförattdetskapassabakgrundenärinte bradådetgerettuppdelatintryckochtextenblirsvårläst.ettsättfördesignersattkompenseraför enplottrigbakgrundäriblandattsättaentjockramrunttexten,mendetärocksåverkningslöstdå betraktarenharentendensattdrablickentilldetmerintressantavilketidettafallblirbakgrunden (Lipton2007s.99). 12
Närmanväljertypsnittsåärdetviktigtattkommaihågattbetraktarenintebryrsiglikamycketom typsnittetspersonlighetutanmeromtydlighetochanvändbarhet.detfinnsentendenshosgrafiska designersattprioriteradesignavtextifelordningmotvadanvändarnaanserärviktigtvilketiförsta handärordning,placering,teckenstorlekochisistahandärkolumnbredd,vertikaltavståndoch typsnitt(lipton2007s.1014102). 3.4.4 ANVÄNDNINGEN AV FÄRGER Färgerkanvisaattsakerskiljersigfrånvarandra,exempelvisiettdiagram,ocholikafärgerpå överskrifterkanvisaattdebehandlarolikaämnen.färgersomärenellertvånivåerfrånvarandrapå färgkartanharentendensattvisastörreskillnaderänfärgersomliggerdirektintillvarandra.enföljd avdettaärattåteranvändningavenfärgkanvisalikheter(lipton2007s.1534154).attanvänd sammafärgförsammatypavinformationuppmuntrarläsarenatttasigigenominformationen (Lipton2007s.155). Dåfärgeranvändsunderlättardetföranvändarenomfåfärgerfinnsrepresenterade.Fleränfyra färgerblirförmycketattkommaihåg(lipton2007s.162).färgersomgårattnamngeärockså lättareattkommaihåg,dvs.basfärgerna.ommanföljerdessariktlinjeromanvändningenavfärger ochvillvisapåolikaämneskategorierärdetviktigtattfärgernaharsammastyrka.somnämnt tidigaresesdetsomärstarkaresommerviktigtochlikafärgstyrkavisardåattämneskategorierna harolikainnehållmenärlikaviktiga(lipton2007s.163). Avslutningsvisärdetokejattanvändafärgkodning,sålängemaninteräknarmedattallalägger märketilldet.färgerskavaraettkomplementtill,ochettförtydligandeav,informationochdetär viktigtattävendesominteläggermärketillfärgernaellerinteserdemocksåkantatillsig informationen,förtillexempelfärgblinda.detärävenokejattanvändafärgersomettsättatt designainformation(lipton2007s.91,164). 3.5 ANVÄNDARCENTRERAD SYSTEMDESIGN Här beskrivs metoden användarcentrerad systemdesign och olika metoder som används inom det området. Arbetetframförendatorökarhelatidenochproblemenmedattdagligenarbetamed informationsteknik(it)ärflera.viharsvårtattkoncentreraosspådenegentligaarbetsuppgiften vilketledertillattvitvingasdelavåruppmärksamhet.viharsvårtattorienteraossblanddenstora mängddatasomfinns,ochsomdessutomökarhelatiden(gulliksen&göransson2002s.82484). Ävenomengränssnittsutformningintebehövervaradendirektaorsakentillproblemenovansåkan detvaraenbidragandefaktor.förattmotverkadessaproblemkanmansomdesignertänkapåatt haentydligaremålformulering,setillattsystemetstödjermentalamodeller,gemöjlighettillegen planeringochstyrning,visasystemetsstatusochhaintuitivaanvändargränssnitt.dettakanuppnås genomattanvändasigavenanvändarcentreradutvecklingsprocessochsystemdesign(gulliksen& Göransson2002s.84485). Skillnadenmellananvändarcentreradsystemdesignochandramerklassiska mjukvaruutvecklingsprocesserärattanvändareninvolverasiutvecklingenredanfrånbörjan.detär användarensomärkärnangenomhelautvecklingsprocessen.ideklassiskautvecklingsprocessernaär detvanligtattmanbörjarmedattutvecklasjälvasystemetförattsedanutvärderadetmedhjälpav användare.användarensdeltagandeidettidigautvecklingsarbetetgörattmantidigtkaneliminera 13
svårigheterochproblemochpåsåsättförbättrasystemetsuppbyggnadochgöradetmer användbart(rizzom.fl.1996s.114).& Utvecklingsprocessenianvändarcentreradsystemdesignskahaetttydligtanvändarfokusdär användarnaharenaktivdelochdär &( )&alla&aspekter&som&berör&användbarheten&utvecklas& tillsammans (Gulliksen&Göransson2002s.1074108).Användarnasbehovochmålmedsystemetär detsomutvecklingsprocessenskallkretsakring(gulliksen&göransson2002s.153). Användarcentreradsystemdesignäreniterativprocessvilketharstorafördelar,blandannatdådet medförattfokushamnarpåanvändarnaochattdetasmediflerastadiermenävenattprototyping, användbarhetsutvärderingarochomdesigngenomförskontinuerligt(gulliksen&göransson2002s. 1064107;Rizzom.fl.1996s.114).Gulliksen&Göransson(2002s.168)menaratteniterationiden användarcentreradesystemdesignenmåsteinnehållaföljandemoment: 1.Enanalysavanvändarnasarbetssituationochbehov. 2. Enutformningsaktivitet(t.ex.enprototyp)tillsammansmedanvändare. 3. Endokumenteradutvärderingavanvändbarheteniprototypenvilkenskallledatillförslagpå förbättringarinästaiteration. Inomanvändarcentreradsystemdesignskaprototyperskapastidigtochfortlöpandeunderprocessen förattvisualisera,utvärderaochkommuniceraidéermedanvändarna.prototyperbörgörasminsten gång,mengärnafleragånger,undervarjeiteration(gulliksen&göransson2002s.32434).isamband medprototypernabörocksåkontinuerligaanvändarbarhetstestergenomförasförattseomsystemet uppfyllerdemålsomfinnsmeddet(löwgren&stolterman2004s.117).vanliga utvärderingsmetodersomanvändsärblandannatexpertutvärderingar,fältstudierm.m.därfokus ligger &( )&på&produkten&och&på&allmängiltiga&användbarhetsprinciper. &(Löwgren&Stolterman2004 s.118). Attinteanvändasigavredanexisterandemetoderienanvändarcentreraddesignprocessär olämpligt.iställetbörmananvändasigavexisterandemetodermeninseattdeinteärhuggnaisten. Detärdesignernsjälvsommåsteanpassametodernaefterdenegnautvecklingsprocessen(Gulliksen &Göransson2002s.45).Dettaresulteraroftaiattmangårmellanolikateoretiskaochpraktiska metoderochidéertilldenkonkretaverkligheten(löwgren&stolterman2004s.23). Den&verkliga& uppgiften&är&istället&att,&utifrån&den&situation&som&råder,&på&bästa&sätt&och&enligt&bästa&förmåga& åstadkomma&något&av&god&kvalitet &(Löwgren&Stolterman2004s.16).LöwgrenochStolterman (2004s.8)menarattvarjedesignprocessärunik.Endesignprocessbörjardå &( )&de&första&idéerna& om&en&möjlig&framtid&tar&form &ochhurdenserutärolikavarjegångendesignprocessstartar.vem somärdesignern,situationenochvilkaresursersomfinnstillgängligtärallafaktorersomavgör designprocessensutformning.dettagörattmanaldrigkanförutsägahurendesignprocesskommer attseututandetäruniktfrånfalltillfall(löwgren&stolterman2004s.12). 3.5.1 ROLLEN SOM ANVÄNDBARHETSDESIGNER Rollensomanvändbarhetsdesignerhandlarframföralltomattvaraanvändarnasförespråkarei utvecklingsprocessenochkunnagenomföraalladelarsomingårianvändarcentreradsystemdesign, inteattvaraengränssnittsdesigner(gulliksen&göransson2002s.175). Iendesignprocessärdetviktigtattendesignerärmedvetenomalladelaridesignsituationenföratt ( )&kunna&välja&en&passande&ansats,&metod&eller&teknik &(Löwgren&Stolterman2004s.102).Det 14
kanvaraarbetsmetodersomanvändsidag,hurorganisationenellerföretagetfungerarm.m.detär intealltidsomalladelarärväsentligaidenrådandedesignsituationenmendåärdetettaktivtval sommåstegöras. ( )&en&designer&som&är&medveten&om&de&bakomliggande&övervägandena&och& beslutsmotiven&kan&driva&en&mer&öppen&designprocess&med&större&utrymme&för&kreativa&beslut. (Löwgren&Stolterman2004s.42443). Somdesignerjobbarmanalltidinombegränsningar,såsomekonomiska,tidsomfattande,resurser m.fl.manskullekunnatroattdessabegränsningarförhindrarkreativitetenmendetärtvärtom. Begränsningarnagerkreativitetennågotattarbetamot.Atthaheltfriatyglarställeroerhördakrav påendesignerdåallagränser,mål,förutsättningarm.m.måstefastställasfrånbörjan(löwgren& Stolterman2004s.37).& För&designern&är&det&aktuella&uppdraget&och&dess&ramar&som&avgör&vad&som& ska&studeras&och&hur&noga&( ) (Löwgren&Stolterman2004s.42). Viharettansvarsomdesignersdåvioavsettomvivilldetellerintekommerattpåverkaanvändarna. Ävenettanvändbartochfungerandesystemkommerattpåverkaanvändarnasvardag(Löwgren& Stolterman2004s.14).Teknikenärendelavsamhällsutvecklingenochviärberoendeavden.Likväl somviformarteknikensåformarteknikenoss(löwgren&stolterman2004s.188). För&en& interaktionsdesigner&blir&det&av&vikt&att&sätta&sig&in&i&den&teknikutveckling&som&utgör&en&av&de& starkaste&förutsättningarna&för&hennes&arbete.&interaktionsdesign&är&därmed&också&en&del&i&den& pågående&designen&av&vårt&samhälle (Löwgren&Stolterman2004s.189). 3.5.2 ANVÄNDARANALYS Somutvecklareärdetviktigtattietttidigtskedeiutvecklingsprocessentaredapåvilkamålsom användarnaharochsomsystemetböruppfylla.attspecificeradessaanvändbarhetsmålärviktigtför attgedesignernriktlinjerfördesignarbetet.detgördessutomattmankommernärmare användarnasbehovochgördetmöjligtattutvärderahuranvändbartsystemetär(gulliksen& Göransson2002s.74475).Ibörjanavettprojektärdetdärförviktigtattgenomföraen användaranalysföratttaredapåvilkaanvändargruppernafaktisktärochvilkaegenskaper,behov ochmåldessagrupperhar(gulliksen&göransson2002s.220).dettakanmantaredapåmedhjälp avenkäter,intervjuerochobservationer.vemsomärdenslutgiltigaanvändarenärdockoftasvårt attavgöraochdetärendelavdesignprocessenattkontinuerligtundersökaomanvändarna,eller användarnasbehov,harändrats(löwgren&stolterman2004s.49). 3.5.3 UPPGIFTSANALYS Enuppgiftsanalysgörsförattfåklartförsigvilkauppgiftersomanvändarnavillutföramedsystemet ochhurdessauppgifterutförsidag.demetodersomanvändsiuppgiftsanalysenärframföralltolika formeravintervjuer(gulliksen&göransson2002s.223).frågormanidettastegvilltaredapåär varförenuppgiftgörs,hurofta,hurlångtidenuppgifttar,vilkastegiutförandetbehövs,om samarbetesker,olikahjälpmedel,kritiskamomentsamtomochhurinformationsstödkanförbättras (Gulliksen&Göransson2002s.222).Uppgiftsanalysutförsförattstruktureraupp vad&det&blivande& systemet&ska&göra&(funktioner)&men&inte&hur &(Löwgren&Stolterman2004s.103).Allafunktioner delasförstuppihuravgörandedeärförsystemet,dvs.nödvändiga,önskvärdaelleronödiga.de delassedanuppiolikaområdenberoendepåfunktionförattfåenöverskådligsammanställning (Löwgren&Stolterman2004s.103). Detärsvårtattibörjanavendesignprocessgenomföraengenomgåendeundersökningavuppgiften ävenomdetärnödvändigtförattmanibörjanskafåsigenbraförståelsefördendesignsituation 15