Riktlinjer för uppdragsutbildning vid Umeå universitet 2008 2011 Fastställd av rektor den 11 december 2007
Innehåll Inledning... 2 Dokumentets status... 2 Definitioner av uppdragsutbildning... 2 Tillämpligt regelverk... 2 Policy... 3 Hanteringsordning... 4 Organisationen... 4 Uppdragsgivare... 5 Deltagare... 6 Samverkan med andra lärosäten... 6 Avtal... 6 Avgift och budget...6 Anställdas medverkan... 7 Kvalitetskrav... 7 Undvikan av negativ inverkan... 7 Ekonomiadministrativa rutiner... 7 Studieadministrativa rutiner... 8 Diarieföring och arkivering... 8 Ikraftträdande... 8 Bilagor De bilagor som anges i dokumentet återfinns på universitetets webbplats för uppdragsutbildning <www.uppdragsutbildning.umu.se>. Det gäller: Planeringsprocessen vid uppdragsutbildning Kalkylmall för beräkning av full kostnadstäckning Allmänna bestämmelser om uppdragsverksamhet Mall för Avtal om uppdragsverksamhet Policy och riktlinjer för bisysslor Mallar för kursplaner och utbildningsplaner 1
Inledning Dokumentets status Detta dokument avser riktlinjer för uppdragsutbildning vid Umeå universitet och om fattar perioden 2008-2011. Det består av tre delar: först en inledande del, därefter en policydel och slutligen en hanteringsordning. Dokumentet är ett styrdokument som alla som på något sätt arbetar med uppdragsutbildning ska vara väl införstådda med och efterleva. Riktlinjerna för uppdragsutbildning har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av Åsa Bergenheim, ordförande (univer sitets ledningen), Lars Lustig, sekreterare (Student Cent rum och rektors stab), Bo Danielsson (rektors stab), Karin Lundström (Enheten för näringsliv och samhälle), Lennart Nilsson (Universitetsledningens kansli), Kristina Söderlund-Ågren (Ladok-gruppen vid Student Centrum), Olof Johansson (Statsveten skapliga institutionen) och Erik Sundqvist (studentkårernas gemensamme representant). Till arbetsgruppens stöd har funnits en referensgrupp bestående av Mikael Sjögren (Huma nistisk fakultet), Christina Ottan der (Fakulteten för lärarutbildning), Anders Lundin (Teknisk-natur vetenskaplig fakul tet), Elisabeth Persson (Medicinska fakulteten) och Björn Engsten (Folk universitetet). Policydelen i dokumentet anger en övergripande och långsiktig viljeinriktning när det gäller universitetets samlade arbete med uppdragsutbildning och knyter an till univer sitetets utvecklingsprogram och Vision 2010. Hanteringsordningen beskriver de mer konkreta regler och rutiner som ska efterlevas. Definition av uppdragsutbildning Med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas mot avgift från annan än en fysisk person för den som uppdragsgivaren utser (Förordning [2002:760] om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor). Ett universitet får bedriva uppdrags utbildning bara om den knyter an till sådan högskoleutbildning som universi tet et har examensrätt för (SFS 2002:70). I övrigt före ligger inte någon begränsning i fråga om innehåll eller nivå för uppdragsutbildningen. Med uppdragsgivare avses en juridisk person som kan vara både offentlig och privat. Det är alltid uppdragsgivaren som utser deltagarna och uppdragsutbildning grundar sig alltid på ett avtal mellan högskolan och uppdrags givaren. Detta avtal ska vara skriftligt. Det är finansieringen och det särskilda sättet att utse deltagarna som kännetecknar upp dragsutbildningen. Uppdragsutbildning är inte reguljär högskoleutbildning och hög skole lagen och högskoleförordningen är inte direkt tillämpbara på utbildningen om det inte är särskilt föreskrivet. Tillämpligt regelverk Uppdragsutbildning ges enligt reglerna i förordningen om uppdrags utbildning vid uni ver sitet och högskolor (SFS 2002:760). Högskoleverket har också utfärdat föreskrifter om uppdrags utbildning (HSVFS 2003:3). Vidare finns bestämmelser om tillgodoräknande i högskole förord ningen (SFS 1993:100), bestämmelser om avgifter i avgiftsförordningen (SFS 1992:191) och bestämmelser om redo vis ning av uppdragsutbildning i förordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor (SFS 1993:1153). 2
Policy Här nedan återfinns Umeå universitets policy för uppdragsutbildning, dvs. den långsiktiga vilje inriktningen och de övergripande ställningstaganden och prioriteringar som följer av denna. 1. Kompetensutveckling i form av uppdragsutbildning är en angelägen uppgift för Umeå universitet och ska ges hög prioritet under de kommande tre åren. En god balans måste dock eftersträvas mellan reguljär utbildning och uppdragsutbildning. 2. Uppdragsutbildning ska i huvudsak vara efterfrågestyrd, men universitetet bör också aktivt ta egna initiativ genom att utveckla och marknadsföra nya utbildningar. 3. Målgrupper för universitetets uppdragsutbildning ska vara företag, myndigheter och organisationer på såväl en regional som en nationell marknad, och på sikt även på en internationell marknad. 4. Uppdragsutbildningen ska präglas av samma höga kvalitet som kännetecknar den reguljära utbildningen. Uppdragsutbildningen ger också universitetet berikande er far en heter som bidrar till inspiration och utveckling. 5. Universitetet ska möjliggöra insyn för studenterna avseende uppdragsutbildningens omfattning och inriktning. 6. Uppdragsutbildningen får inte medföra negativa konsekvenser för den reguljära anslags - finansierade utbildningen. 7. Lärare och forskare som arbetar med uppdragsutbildning ska göra det inom ramen för sin anställning vid Umeå universitet. 8. Uppdragsutbildning ska bedrivas med full kostnadstäckning, vilket innebär att uni ver sitetets samtliga kostnader ska medräknas. 9. Uppdragsutbildning ska bedrivas enligt särskilt angivna rutiner. Offerter och avtal ska följa givna mallar. Skriftliga avtal ska finnas för all uppdragsutbildning och dessa ska föregås av en noggrann ekonomisk kalkyl och offert till uppdragsgivaren (se vidare hanteringsordningen i detta dokument). 10. Enheten för näringsliv och samhälle (ENS) ska svara för universitetsgemensam behovsinventering samt samordning och service på universitetsgemensam nivå, och kan erbjuda stöd till fakulteter och institutioner exempelvis vad gäller behovsinventering, planering och marknadsföring. 11. Strategiska frågor på universitetsgemensam nivå avseende uppdrags utbildning ska behandlas av dekanrådet. 3
Hanteringsordning Organisationen En tydlig organisation och ansvarsfördelning ska finnas för uppdragsutbildning Uppdragsutbildning vid Umeå universitet ska kännetecknas av god kvalitet och bedrivas enligt särskilt angivna rutiner. För detta ska finnas en tydlig organisation och ansvars fördelning. Uppdragstagare är universitetet som sådant, institutioner eller andra enheter vid universitetet beroende på uppdragets omfattning och gällande beloppsgränser. Alla anställda vid Umeå universitet ansvarar för att en förfrågan om uppdragsutbildning hanteras på ett ansvarsfullt sätt och förmedlas till lämplig enhet inom universitetet. På varje institution ska finnas en kontaktperson för uppdragsutbildning, och denne ingår i ett universitetsgemensamt nätverk för informationsspridning och erfarenhetsutbyte som koordineras av Enheten för näringsliv och samhälle. Prefekten har övergripande ansvar för institutionens uppdragsutbildning. Universitetsledningens roll och ansvar Rektor ansvarar för att fastställa policy och riktlinjer för uppdragsutbildning vid Umeå universitet. Rektor godkänner också avtal om uppdragsutbildning över fastställd beloppsgräns. Strategiska frågor på universitetsgemensam nivå avseende uppdragsutbildning ska behandlas av dekanrådet. Enheten för näringsliv och samhälles (ENS) roll och ansvar ENS är den enhet vid Umeå universitet som har till uppgift att svara för samordning och service kring uppdragsutbildning på universitetsgemensam nivå, t.ex. erbjuda stöd vid behovsinventering, planering, marknadsföring och uppföljning. ENS ska även verka för ökad uppdragsutbildning genom god samordning av utbildningsprojekt mellan Umeå universitet och externa kunder. ENS ska verka för att hanteringen av uppdragsutbildning fungerar väl vid Umeå universitet fånga upp nya idéer och behov till uppdragsutbildning och utveckla dem i nära samarbete mellan universitetet och det omgivande samhället i samarbete med Informationsenheten och fakultetsnämnderna marknadsföra Umeå universitets utbud av uppdragsutbildningar till företag och offentliga organisationer tillhandahålla en webbtjänst med kursdatabas över UmU:s samlade utbud av uppdragsutbild ningar samt webbservice till institutioner kring uppdragsutbildning erbjuda stöd vid offert- och avtalsskrivning, kostnadsberäkning, anbud m m i samarbete med universitetets jurister bevaka offentliga upphandlingar gällande uppdragsutbildning i samråd med Upphandlingsenheten ENS kan leda och koordinera utvecklandet av nya utbildningsprojekt mot ersättning erbjuda service med kursadministration, informationsmaterial eller annat stöd vid genomförande av uppdragsutbildning mot ersättning erbjuda större insatser med behovsinventering och säljinsatser 4
Enheten för planering, budget och kvalitets (PBK) roll och ansvar PBK ska i samverkan med fakultetsnämnderna göra uppföljningar av universitetets uppdragsutbildning och sammanställa statistik till univer sitetets ledning samt myndigheter Fakultetsnämndernas roll och ansvar Fakultetsnämnderna ska verka för att hanteringen av uppdragsutbildning fungerar väl inom fakulteten, ansvara för att den uppdragsutbildning som erbjuds företag och organisationer från fakulteten håller god kvalitet samt regelbundet rapportera till ENS vilka uppdragsutbildningar som avtalats. Institutionernas roll och ansvar Institutionen ska erbjuda uppdragsutbildning av hög kvalitet till företag, myndigheter och organisationer, informera fakulteten och ENS om att förfrågan om uppdragsutbildning inkommit, samråda med ENS innan avtal sluts, samt informera fakulteten och ENS när avtal slutits samt svara för att handlingarna diarieförs, vidareförmedla en förfrågan till ENS om utbildningen i fråga inte kan ges av institutionen, men eventuellt av någon annan institution, vid poänggivande kurs registrera deltagarna i Ladok. När deltagaren är etablerad ska institutionen arbeta utifrån de studieadministrativa rutiner som gäller för registrering och resultatrapportering. Se vidare rubrik Studieadministrativa rutiner, vid icke-poänggivande kurser registreras inte kursdeltagarna i Ladok, men institutionen ansvarar för att kursintyg utfärdas. Mer detaljerad information om planeringsprocessen finns på Umeå universitets webbplats för uppdragsutbildning <www.uppdragsutbildning.umu.se>. Uppdragsgivare Uppdragsgivaren måste vara en juridisk person Av definitionen i 2 förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och hög skolor, framgår att fysiska personer, eller enskilda näringsidkare, inte kan komma ifråga som uppdragsgivare. Det måste alltså vara en juridisk person (stat, kommun, landsting, olika bolagsformer, förening, stiftelse etc.). Om uppdragsutbildningen beställs av en offentlig uppdragsgivare (stat, kommun, lands ting eller motsvarande offentlig uppdragsgivare från ett annat land inom EES-området) ska uppdraget avse personalutbildning eller utbildning som behövs av arbets marknadsskäl eller av biståndspolitiska skäl (SFS 2002:760). Om det rör sig om en offentlig uppdrags givare utanför EES-området gäller inte denna avgränsning. När det är fråga om en privat uppdrags givare gäller att uppdraget ska avse personal utbild ning som är ägnad att få betydelse för deltagarnas arbete åt uppdragsgivaren (SFS 2002:760). 5
Deltagare Uppdragsgivaren utser deltagarna Uppdragsgivaren utser själv vem eller vilka som ska delta i en uppdragsutbildning. Del tagare i poänggivande uppdragsutbildning ska alltid registreras i Ladok. En deltagar förteckning för icke poänggivande uppdragsutbildning ska upprättas och arkiveras. Den som deltar i uppdragsutbildning är inte student vid universitetet i högskolelagens och högskole förord ningens mening. Högskoleförordningens tillträdes bestämm elser och regler om disci pli nära åtgärder gäller exempelvis inte för en deltagare i uppdragsutbildning. En sådan deltagare omfattas inte heller av skyldigheten att tillhöra en studentkår, reglerna om lika behandling av stu den ter, den obligatoriska personskade försäkringen eller rätten till e-post konto vid universitetet. Deltagare i uppdragsutbildning får ges betyg och examensbevis eller kursbevis enligt bestämmelserna i högskoleförordningen endast om samma kvalitetskrav ställs på uppdrags utbild ning en som på reguljär högskoleutbildning. Detta gäller även i de fall deltagaren saknar behörig het för tillträde enligt högskoleförordningens bestämmelser. Samverkan med andra lärosäten Universitetet kan via avtal knyta till sig kompletterande kompetens Principen ska vara att det är myndigheten (Umeå universitet) som skriver avtal med beställaren. Myndigheten kan därefter genom avtal med annan myndighet eller organisation knyta till sig kompletterande kompetens. Detta ska inte göras med enskilda lärare utan på lägst prefektnivå. Regleringen sker mellan myndigheterna och ska inte belasta beställaren. Principen ska även här vara full kostnadstäckning om inte andra överenskommelser finns. Avtal Skriftliga avtal ska alltid upprättas Enligt de föreskrifter som Högskoleverket med stöd av förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor utgivit ska skriftliga avtal upprättas vid all uppdragsutbildning. I normalfallet ska Umeå universitets avtal om uppdragsverksamhet med allmänna bestämmelser för uppdragsverksamhet utgöra grunden för avtalsinnehållet. I de fall avsteg görs från denna mall ska universitetsjuristen godkänna avtalet. Avtal under tecknas i enlig het med gällande delegationsordning och registreras samt arkiveras hos Registrator, Umeå universitet. Umeå universitets Allmänna bestämmelser om uppdragsverksamhet respektive mall för Avtal om uppdragsverksamhet återfinns finns på Umeå universitets webbplats för uppdragsutbild ning <www.uppdragsutbildning.umu.se>. Avgift och budget All uppdragsutbildning ska bedrivas med full kostnadstäckning Full kostnadstäckning innebär att universitetets samtliga kostnader för utbildningen ska räknas med i budgeten. Vid kostnadsberäkning används universitetets kalkylmall för uppdragsutbildning och under tecknas av prefekt (motsv.). Denna kalkylmall återfinns på Umeå universitets webbplats för uppdragsutbildning <www.uppdragsutbildning.umu.se>. Följande är exempel på kostnader som ska räknas med: lön och arvode för kursledare och administrativ per sonal, lokaler, förtäring, resekostnader, teknikstöd, marknadsföring, kursmaterial, förbrukningsvaror och administrativa påslag. 6
Alla offerter och avtal med beställare ska följa fastställda mallar. I avtal med beställaren ska enbart den totala kostnaden för universitetets genomförande av utbildningen anges. Enheten för näringsliv och samhälle kan ge stöd vid kostnadsberäkning samt offert- och avtalskrivande. Anställdas medverkan Medverkan sker inom ramen för anställningen vid Umeå universitet De anställda som medverkar i universitetets uppdragsutbildning gör detta inom ramen för sin anställning. Detta innebär att arbetet med uppdragsutbildning, som bör utföras inom normal årsarbetstid, inte intar någon särställning i jämförelse med andra arbetsuppgifter. Arbetet med uppdragsutbildning sker inom ramen för samverkansuppgiften och ska sålunda betraktas som meriterande. Anställdas engagemang i uppdragsutbildning etc. regleras i särskild ordning, se <www.umu.se/personal/umu_internt/index> (Policies och riktlinjer) för vidare information. Kvalitetskrav Samma kvalitetskrav gäller som för reguljär utbildning Utgångspunkten ska vara att ge utbildningar med samma kvalitetskrav som gäller för andra kurser inom ämnet. Beställaren kan dock ställa högre kvalitetskrav om så önskas. Det kan dock vara svårt att jämföra nivåer och kvalitetskrav, och i de fall där beställaren bedömer att det är på universitetsnivå som uppdraget bäst utförs ska beställarens kvalitetskrav vara avgörande. Umeå universitet ska aktivt medverka i en dialog med beställaren redan på idéstadiet om så önskas. Genom att i ett tidigt skede diskutera behov och former läggs ofta grunden till ett framgångsrikt utbildningsprojekt. Universitetet bör genom ENS och andra aktörer bygga upp långsiktiga relationer med externa aktörer som bedöms som potentiella beställare av utbildningsprojekt. Undvikan av negativ inverkan Uppdragsutbildning får inte ge studenter i reguljär utbildning försämrade möjligheter Kontakter med externa uppdragsgivare och med erfarna studerande ger oftast nya impulser och kunskaper som kan omsättas i den reguljära utbildningen vid institutionerna. Samtidigt ställs ofta särskilda krav på de lärare som ska ansvara för uppdragsutbildning. Det kan på kort sikt innebära att de bästa lärarna till del låses upp av uppdrag. Prefekten ska särskilt beakta detta så att studenterna inte får försämrade möjligheter i den reguljära utbildningen. Ekonomiadministrativa rutiner De ekonomiadministrativa rutinerna ska vara ändamålsenliga och effektiva samt utformas i enlighet med nationella och lokala bestämmelser Vid start av ett uppdragsutbildningsprojekt ska institutionen ansvara för att det kan följas upp ekonomiskt, dvs. att samtliga till projektet hörande kostnader och intäkter ska bokföras på ett sådant sätt att den ekonomiska kalkylen kan följas upp. Projekten ska bedrivas enligt principen om full kostnadstäckning. Eventuella överskott får inte överstiga 10 procent av omsättningen och eventuella underskott ska täckas av institutionen. Se vidare anvisningar i EA-handboken kapitel 4. <www.umu.se/ea/umu_internt/anvandarstod/eahandboken/kap4.html#ea4> När uppdragsutbildningen är avslutad ska avslut göras även i redovisningen. Vid start av ny uppdragsutbildning ska blanketten Anmälan externa medel skickas in till EA. 7
Studieadministrativa rutiner De studieadministrativa rutinerna ska vara ändamålsenliga och effektiva samt utformas i enlighet med nationella och lokala bestämmelser Av förordningen (SFS 2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor framgår att den som deltar i uppdragsutbildning får ges examensbevis eller kursbevis enligt bestämmelserna för grundläggande högskoleutbildning, om samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som grundläggande högskoleutbildning. Detta gäller även om deltagarna saknar behörighet för tillträde till grundläggande högskole utbildning (6 ). den som gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses 6 i förordningen om uppdragsutbildning har rätt att tillgodoräkna sig utbildningen som grundläggande behörig het (7 ). Kursplan/utbildningsplan Kursplan och utbildningsplan ska finnas fastställda för alla kurser och utbildningsprogram vid Umeå universitet. Kursplanen/utbildningsplanen ska innehåll de uppgifter som regleras i kursplanemallen respektive utbildningsplanemallen. Dessa mallar återfinns på universitetets webbplats för uppdragsutbild ning <www.uppdragsutbildning.umu.se>. Registrering av uppgifter i Ladok I samband med utbildningens start ska institutionerna lämna underlag på deltagarna till StudentCentrum/ Ladokgruppen. Av underlaget ska tydligt framgå: Kurskod/programkod för den aktuella kursen/programmet, namn, personnummer och adress på individen/individerna. Dessa uppgifter utgör grunden för de uppgifter som behövs för att etablera deltagarna i Ladok. StudentCentrum/Ladokgruppen etablerar personer som saknar grundläggande behörighet med s.k. kursspecifik dispens. StudentCentrum/Ladokgruppen meddelar institutionen när det är klart. Institutionen gör kursregistrering i RG01 (personvis registrering). Resultatrapportering sker i Ladok via resultatrapporteringsfunktionerna RS01 (resul tat - rapportering på moment/prov) samt i RS10 (resultatrapportering för slutbetyg på kursen) i överensstämmelse med övriga rapporteringsregler. Kursbevis utfärdas av institutionen på begäran efter genomförd utbildning. För de som följer kursen utan att tentera kan institutionen utfärda intyg. Intyget får inte utformas så att det kan tolkas som ett kursbevis/examensbevis från universitetet. Ansökan om Examensbevis skickas till StudentCentrum/Examina. Tillgodoräknande av uppdragsutbildning Förordningen om uppdragsutbildning anger att den som gått igenom en uppdrags utbildning enligt bestämmelserna om grundläggande högskoleutbildning har rätt att tillgodoräkna sig utbildningen som sådan (SFS 2002:760). Diarieföring och arkivering Avtal om uppdragsutbildning ska diarieföras och arkiveras Se under rubriken Avtal ovan. Högskoleverket ska underrättas vid anordnande av upp dragsutbildning om mer än 40 studieveckor. Underrättelse ska ske när avtalet undertecknats av parterna. En kopia av avtalet bifogas underrättelsen. Ikraftträdande Dessa riktlinjer för uppdragsutbildning träder i kraft den 1 januari 2008. 8
Umeå universitet 901 87 Umeå. Telefon 090-786 50 00. www.umu.se Print & Media, Umeå universitet. 2003971