Svar på samrådsfrågor Under våren och försommaren har det kommit en rad frågor till kommunen om det planerade kraftvärmeverket. Det har både rört sig om frågor som kommit med e-post men även på de samrådsmöten som anordnats, framförallt vid mötet den 21 maj. Utskottet för stadsbyggnad, miljö och näringsliv (USMN) beslutade på sitt sammanträde den 9 juni 2014 om ett omtag av hela projektet kring fjärrvärmeutbyggnaden med vidhörande produktion i Hagby. Var en ny kraftvärmeanläggning ska ligga och storlek får studeras vidare. Utskottet anser att det är angeläget att få fjärrvärme till Täby för att minska den fossila produktionen som finns i kommunen. På grund av det beslutade omtaget är flera av frågeställningarna inte längre aktuella. Vi har trots det valt att besvara alla frågeställningar som inkommit även om grundförutsättningarna förändrats. Beslut om en ny tidplan för detaljplaneprocessen kommer att fattas under hösten 2014. Innehåll Behov 1 Ekonomi 2 Placering och utformning 2 Miljöpåverkan, utsläpp, konsekvenser och riskbedömning 3 Utbyggnad av nätet, alternativa uppvärmningsformer och teknikutveckling 7 Påverkansmöjligheter, organisation, tidplan och informationsgivning 8 Behov 1. Vilket framräknat behov finns egentligen? 2. Hur nödvändigt är Hagby? 3. Hur har beräkningarna skett? 4. Hur stor är den beräknade mängden värme? 5. Hur stort är egentligen det kommande energibehovet? Var finns beräkningarna? 6. Vad säger kommunen finns det verkligen ett behov? 7. Brista säger att de har överkapacitet och kan leverera fjärrvärme motsvarande Täbys behov. Då behövs ju inte Hagby. 8. Kommunen har ju redan misslyckats med att etablera ett fjärrvärmenät tre gånger tidigare. Varför försöka igen? Svar fråga 1-8: Behovet av ny fjärrvärme i Täby bygger på att kommunen växer och ambitionen att fasa ut gamla, ineffektiva och mer miljöbelastande värmekällor. Idag har E.ON kontrakt på fjärrvärmeleveranser motsvarande 70 GWh/år i Täby. Genom Täbys fortsatta tillväxt räknar vi med att fjärrvärmeunderlaget på sikt uppgår till 150-200 GWh/år. Tillsammans med Vallentuna och Österåker beräknas det totala värmebehovet till 300 GWh/år, vilket motsvarar den tänkta första etappen i Hagby.
I Stockholmsregionen används idag ca 10 000 12 000 GWh fjärrvärme per år. Under de kommande åren finns behov av att ersätta ett antal miljömässigt sämre anläggningar. Kraftvärmeanläggningen är en av de anläggningar som kan bidra med ett tillskott av förnybar värmeproduktion till Stockholmsregionen, det är anledningen till planeringen för ytterligare utökad kapacitet i etapp 2. Utgångspunkten för det beslut som kommunfullmäktige fattade enhälligt 2011 är att utbyggd fjärrvärme är bra för täbyborna, precis som det varit i många andra kommuner i Sverige. Eftersom de energiaktörer som verkat i Täby inte själva utvecklat fjärrvärmen så har kommunen tagit initiativet till ett stort sammanhängande fjärrvärmenät. Ekonomi 9. Vad kostar fjärrvärmenätet? Enligt det beslut som Täby kommunfullmäktige fattade enhälligt 2011 är taket för kommunens totala investering i utbyggnad av fjärrvärmenätet 225 miljoner kronor. EON bygger ut nätet, avtalar med kunder, ansluter dessa och svarar för all produktion. Kommunens bolag Täby Miljövärme AB (TMAB) äger endast nätet och hyr ut detta till EON under en femtonårsperiod. Kommunen investerar inte i produktionsanläggningarna vilket gör att de affärsrisker som kraftvärmeinvesteringen medför bärs av EON. De nödvändiga kostnaderna för anpassning av marken i Hagby och flytt av Sörabs anläggning ingå i EON:s kalkyler Den hyra, cirka två miljoner per år, som TMAB får in täcker de årliga kapitalkostnaderna för nätet samt bolagets driftskostnader. 10. Vad händer om kommunen hoppar av? Vilka kostnader medför det? Avtal har tecknats med EON om utbyggnaden av ett sammanhängande fjärrvärmesystem till Täbys tättbebyggda områden. Om någon av parterna bryter avtalet blir denna skadeståndsskyldig. 11. Finns något business case? Hur ser marginalintäktskalkylen ut för att bygga så stort? Täby kommun investerar inte i någon egen produktion. Affärsrisken för att bygga en produktionsanläggning i exempelvis Hagby står EON för. 12. Var finns kostnadsredovisningen för t ex kostnad för sanering av marken? Vem betalar alla dessa utgifter? De nödvändiga kostnaderna för anpassning av marken i Hagby ingår i EON:s kalkyler. 13. Är kommunen försäkrad mot högre kostnader? Kommunen har ingen försäkring mot för höga kostnader, men tar en mycket begränsad risk i projektet genom att äga nätet och få hyra för detta som täcker kapital- och driftskostnaden. Affärsrisken för att producera värme ligger på EON och längre fram på andra bolag som vill erbjuda värme genom Täby kommuns nät. 14. Vilken kompensation kommer de närboende att få? Eventuella kompensationsåtgärder utreds utifrån den konsekvensbeskrivning som genomförs som del av ett fortsatt planarbete. Placering och utformning 15. Varför måste det vara så stort? 16. Varför måste det vara så fult? 17. Varför ska kraftvärmeverket placeras i Hagby? 18. Varför vill ni bygga i ett område med så högt natur- och kulturhistoriskt värde? 19. Vilka andra placeringsalternativ finns/har utretts? Lokaliseringsutredningen har ju redan pekat ut Hagby. 20. Jag vill ha en oberoende utredning om placeringen.
Svar fråga 15-20: EON har undersökt åtta olika platser och bedömde sammantaget att Hagby var den bästa platsen från miljömässiga, tekniska och ekonomiska utgångspunkter. Möjlighet finns till samverkan med SÖRAB:s befintliga verksamhet, vilket ger mindre transporter. Renat vatten från anläggningen kan ledas direkt till Östersjön, vilket inte var möjligt för övriga undersökta alternativ. Viktiga utgångspunkter för val av plats för den nya anläggningen är att det behövs en tillräckligt stor yta tillgänglig, goda transportmöjligheter, möjligheter att ansluta till fjärrvärme- och elnät inom rimligt avstånd samt att påverkan på omgivningen ska vara begränsad. Den föreslagna byggnaden är ca 55 meter hög med en skorsten som är ca 80 meter hög. Byggnadernas storlek ställer krav på särskilda insatser för att anläggningen ska smälta in så väl som möjligt i landskapsbilden. Förslaget till utformning granskas av kommunen i samband med prövningen för att kunna ge bygglov. I planbeskrivningen ingår att planteringar ska göras, bland annat för att åstadkomma en grön zon mellan anläggningen och befintlig naturmiljö. Miljöpåverkan, utsläpp, konsekvenser och riskbedömning 21. Vilka miljöeffekter får detta? Den här typen av stora stadsbyggnadsprojekt innebär många olika typer av miljöeffekter lokala och globala. Övergripande räknar vi med att utsläppen från oljeeldade pannor kommer att minska genom att de fastigheter som försörjs av dessa istället kan ansluta sig till det utbyggda fjärrvärmenätet. Utsläppen från det nya kraftvärmeverket blir av marginell betydelse för den lokala luftkvaliteten, som fortfarande kommer att vara mycket god. Mer specifikt är följande aspekter belysta i den miljökonsekvensbeskrivning som är en del av förslaget till ny detaljplan: - Påverkan på riksintresse för kulturmiljövård - Påverkan på landskapsbilden - Påverkan på naturmiljö - Eventuella föroreningar i mark och grundvatten i tidigare verksamhetsområden - Påverkan på utsläpp till luft inklusive innehållande av miljökvalitetsnormer - Lukt och damning - Påverkan från utsläpp till vatten, dagvatten och processavloppsvatten, på recipienten inklusive innehållande av miljökvalitetsnormer - Påverkan från restprodukter som bildas vid förbränning - Buller från anläggningen och transporter - Klimatpåverkan - Miljörisker inklusive dominoeffekter - Påverkan under byggtid - Uppfyllelse av miljömål lokala, regionala och nationella 22. Vi bor i området och har barn med allergi/känsliga luftrör. Vad innebär utbyggnaden för deras hälsa? Den miljökonsekvensbeskrivning som EON genomfört visar att anläggningen kommer som framgår av diagrammet nedan ha mycket begränsad effekt på luftkvaliteten.
De befintliga halterna av olika ämnen påverkas marginellt och ligger fortfarande mycket långt under tillåtna maxvärden enligt miljökvalitetsnormen. För samtliga luftföroreningar har beräkningar utförts med avstamp i mätningar gjorda på ett antal platser i det område som närmast berörs av utbyggnaden. Det maximala tillskottet från metaller ligger på tusendelar av nuvarande nivåer. 23. Hur redovisas hälsoaspekterna? Utbyggnaden ger små tillskott till redan låga föroreningshalter. Det är mycket osannolikt att dessa mycket små tillskott till nuvarande situation skulle ha någon märkbar påverkan på hälsan. Att hälsoaspekter inte utvecklats närmare i tillståndsansökan beror på att utbyggnaden inte anses medföra några märkbara hälsoeffekter, efter de mätningar och beräkningar som har gjorts. 24. Vilka volymer ska transporteras till Hagby? Behovet av tunga transporter är i huvudsak bränslen till anläggningen och aska från anläggningen. Bränslebehovet till den första etappen är ca 100 000 ton per år. Det är lika mycket som idag hanteras av verksamhetsavfall på Hagby och som nu transporteras därifrån för att användas som bränsle i andra fjärrvärme- och kraftvärmeanläggningar. I andra etappen av kraftvärmeanläggningen tillkommer en något större panna som kommer att eldas enbart med biobränslen. Bränslebehovet totalt för anläggningen blir då knappt 400 000 ton per år. Mängden aska som uppstår från avfallspannan i etapp 1 beräknas bli cirka 14 000 ton och vid fullt utbyggd anläggning cirka 27 000 ton från båda pannorna. Fullt utbyggd beräknas den nya anläggningen öka antalet fordonsrörelser med maximalt 210 per dygn, varav ca hälften är tunga fordon och andra hälften personbilar. Ökningen kan sättas i relation till dagens ca 4 000 fordonsrörelser per dygn till och från den nuvarande avfallsanläggningen i Hagby och de 22 000 fordonsrörelser per dygn som är snittet på Norrortsleden. Ökningen av trafikmängden på Norrortsleden blir alltså cirka 1 procent. Transporter av främst olja och pellets in till mer centrala delar av Täby kommer att minska när mindre pannanläggningar kan avvecklas.
25. Hur ska Täby bli fosilfritt? Kommunen har i sin klimat- och energistrategi, beslutad 2013, redovisat en rad mål och åtgärder i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Hela dokumentet finns att läsa här: http://www.taby.se/pagefiles/2867/klimat%20och%20energistrategi_med%20f%c3%b6rord.pdf 26. Olika siffror anges, en minskning med 80 000 eller 180 000 ton CO2 per år. Vad gäller egentligen? Rätt siffra ska vara en minskning på drygt 180 000 ton CO2 per år, enligt beräkningar som redovisas i EON:s miljökonsekvensbeskrivning. 27. Hur objektiva är utsläppsberäkningarna? Alla förutsättningar för beräkningarna av utsläpp redovisas i tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen. Utsläppen baseras på erfarenheter från motsvarande anläggningar. De faktiska utsläppen förväntas bli lägre än de utsläpp som anges i ansökan. 28. Vem kontrollerar utsläppen? Är det verket självt? Hur fungerar egenkontrollen? Avfallsförbränning är noga reglerat genom lagstiftning, som begränsar utsläpp till luft och vatten. Mark- och miljödomstolen fastställer högsta tillåtna halter. Övervakning att dessa följs utförs av Länsstyrelsen. EON kommer att bedriva egenkontroll enligt miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter. Alla resultat kommer att redovisa i den årliga miljörapporten, som också regleras av föreskrifter från Naturvårdsverket. 29. Vilka är de 50 skorstenar som sägs ska stängas ner? Och vad eldas de med? Den genomgång EON genomfört visar att det idag finns 60-65 pannor för uppvärmning av flerbostadshus, industrier och lokaler (inga småhus ingår i beräkningen) som huvudsakligen eldas med fossil olja och i vissa fall med biologiska oljor. Eftersom varje fastighetsägare själv avgör om man vill ansluta sig till fjärrvärmen kan vi inte ange exakt vilka pannor som kommer att ersättas. Redan idag, efter drygt två års utbyggnad, har åtta pannor ersatts. 30. Risk för att inversion påverkar spridning av utsläppen från kraftvärmeanläggningen? Vid spridningsberäkningarna har man tagit hänsyn till ett stort antal väderfall, inklusive inversion. Skorstenen kommer att vara så hög att inversionens påverkan på rökplymen blir liten. 31. Risk för ammoniakutsläpp med gasutsläpp. Hur ska allmänheten skyddas? Användning av ammoniak för att minska utsläppen av kväveoxider är en vanlig teknik vid fjärrvärmeanläggningar. För att minimera risk för olyckor vidtas et antal skyddsåtgärder. Exempelvis skiljs ammoniaktanken från brandfarliga ämnen och installeras sprinklers som kan spola ner ammoniakångor. 32. Var ska askan förvaras? Slagg och bottenaska från pannan matas ut i containrar eller silos. All aska kommer att transporteras bort från Hagby till företag som är speciliserade på hantering av restprodukter. 33. Hur har riskbedömningen gjorts?
Arbetet har utförts genom att konsultföretaget ÅF har analyserat den tekniska beskrivningen samt genom litteraturstudier av olyckor som inträffat på liknande anläggningar och intervjuer med personer med erfarenhet från kraft- och värmeproduktion. Anläggningen analyseras med avseende på tänkbara skadehändelser, dessas orsaker och konsekvenser. Sedan görs en erfarenhetsmässig bedömning av sannolikheten för och konsekvens av dessa händelser. 34. Vad händer om verket totalhavererar? Det kommer att finnas ett antal säkerhetssystem inbyggda i anläggningen som skyddar omgivningen. Som exempel kan nämnas att lager av olja och kemikalier kommer att vara invallade för att förhindra läckage. 35. Det finns ju ekonomiska incitament för att elda med hushållsavfall. Vad lämnar EON för garantier för att det inte kommer att eldas med hushållsavfall? EON:s tillståndsansökan omfattar inte hushållsavfall och anläggningen planeras inte tekniskt för att kunna hantera hushållsavfall. 36. Sopsorterar vi för bra så att vi tvingas importera sopor? Vi vill inte ha sopimport. Innehåller konsekvensanalysen avfall från andra länder? Tillståndsansökan för Hagby gäller inte hushållsavfall och anläggningen är inte anpassad tekniskt för detta. Det är alltså inte aktuellt med import av hushållssopor till den planerade anläggningen. 37. Är det bara EON som har gjort en miljökonsekvensbeskrivning? Jag vill ha en oberoende miljökonsekvensbeskrivning. Vid ett projekt av det här slaget upprättas två miljökonsekvensbeskrivningar, som del av tillståndsansökan och som del av förslaget till ny detaljplan. Dessa tas fram av specialister inom olika områden och granskas av ett antal oberoende myndigheter. 38. Vad är avskiljningsgraden för utsläppen? För att begränsa utsläppen kommer att stort antal åtgärder att vidtas som innebär att förhindra att föroreningar bildas. Sammantaget bedöms föroreningarna, beroende på vilken förorening som avses, kunna minskas med 90 till över 99 procent. 39. Hur kommer vattenhanteringen att ske? 40. Grundvattenfrågor. Det ska byggas vid en gammal deponi, hur ser det ut under? Vad händer när man börjar rota i detta? Jmfr Hallandsåsen 41. Behövs det en plan B om man ska röra något på Hagby? 42. Kan det läcka från deponin under byggtiden? Hur ser skyddet ut? Svar fråga 39-42:: Allt vatten från verksamhetsområden kommer att samlas upp och renas, därefter ledas via kommunens dagvattensystem till Stora Värtan. För kraftvärmeanläggningen kommer det att finnas en utjämnings- och avskiljningsdamm dit allt vatten leds. Den största påverkan på grundvattnet sker när kraftvärmeverket byggs. Länspumpat vatten under byggtid kommer att tas omhand och renas. Eventuell påverkan på brunnar kommer att kontrolleras under hela processen. Påverkan på grundvattnet när anläggningen väl är färdigbyggd kommer att vara marginell. Mark där det tidigare har varit deponi kommer inte att användas för den nya anläggningen.
Före, under och efter byggtiden kommer regelbundna mätningar av vattennivåer och vattenkvalitet att göras i befintliga grundvattenrör och i sex olika privata brunnar. 43. Hur ska brandrisken undvikas? Det brinner ju redan på Hagby ibland. Ett gemensamt brandskyddssystem tas fram tillsammans med SÖRAB. Lagringstiderna hos SÖRAB kommer att kortas. Mindre lagrat material minskar brandrisken. Vattenförsörjningen till Hagby kommer att förstärkas för att säkrare kunna släcka eventuella bränder. I samrådsprocessen har ytterligare frågor ställts bland annat om brandrisk för ekarna i närheten av detaljplanen. Därför kommer en fördjupad brandanalys att tas fram som underlag till det fortsatta planarbetet. 44. Kommer det att lukta illa? Det kommer inte att spridas någon lukt från anläggningens skorsten. Hushållsavfall som normalt innebär störst risk för lukt kommer inte att eldas i anläggningen. Anläggningen kommer också ha sluten hantering för inkommande bränslen. Lagring av bränslen utomhus planeras till största del utgöras av fuktiga biobränslen och de dammar normalt inte. Transportband och beredning av bränslen kommer att ske inbyggt. Utbyggnad av nätet, alternativa uppvärmningsformer och teknikutveckling 45. Hur har ni tänkt med leveranser till grannkommunerna? 46. Hur ser logiken ut i det öppna nätet? 47. Kommer nätet att byggas ut till hela Täby? Och i så fall, när? 48. Varför saknas geovärme? 49. Fjärrvärme är bra för bostäder, men behöver kompletteras med solceller, värmepumpar, spillvärme är fjärrvärmen kompletterad med något av detta? 50. Hur innovativt är fjärrvärme? Tekniken utvecklas och det kommer nya tekniker hela tiden. 51. Fjärrvärme är gammal teknik. Underskatta inte hastigheten på teknikutvecklingen. Bygg inte något som är föråldrat när det är klart. Svar fråga 45-51: Fjärrvärme är en distributionsform som möjliggör tillförsel av värme från flera produktionsslag. De senaste decennierna har Sveriges fjärrvärmesystem ställts om från huvudsakligen oljebaserad energi till att idag i huvudsak eldas med biobränslen. Idag återvinns både industriell spillvärme och återvunnen värme från fastigheter med hjälp av fjärrvärmesystemen. Samma utveckling är möjlig i Täby. För att kunna säkra leveranserna till fjärrvärmekunderna är det nödvändigt att redan från början ha tillräcklig panneffekt. Solvärme, spillvärmeleveranser med mera är fullt möjliga som komplettering. Om någon intressent vill satsa på geovärme är det välkommet, dock har det hittills inte visat sig vara ekonomiskt konkurrenskraftigt på andra håll i Sverige. Täby kommun anser att ledningsbunden värme är en framtidslösning i stadsbebyggelse oavsett vilken produktion som tillförs nätet. Kontakterna med de fastighetsbolag som planerar att bygga i Täby visar också att dessa har stort intresse av att fjärrvärmesystemet byggs ut. Enligt kommunens avtal med EON ska nätet byggas ut till minst sex av områdena Arninge, Viggbyholm, Hägernäs, Kemistvägen-Reprovägen, Täby Centrum med galoppfältet, Nytorp- Näsbypark, Enhagen och Roslags-Näsby. Redan 2014 kommer stamnätet att sträcka sig från Arninge ner till Roslags-Näsby. Inom ca tio år kan nätet vara fullt utbyggt.
Eftersom EON äger och driver fjärrvärmesystemen i Vallentuna och Åkersberga planerar man för att knyta ihop dessa med Täbynätet. Därutöver har EON ambitionen att ansluta Hagby till något annat fjärrvärmesystem i söder eller väster. Hagbys andra etapp kräver att EON har avsättning för produktionen. Ledningsanslutningar till fjärrvärmenät med andra ägare kan också möjliggöra att andra producenter kan erbjuda fjärrvärmeleveranser till kunder i Täbys nät när detta öppnas för konkurrens senast 2027. Påverkansmöjligheter, organisation, tidplan och informationsgivning 52. Hur kan övriga grannkommuner påverka projektet? Berörda grannkommuner är remissinstanser och kan också lämna synpunkter på förslaget. Danderyd, Sollentuna, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker har fått förslaget på remiss. 53. Varför får vi inte folkomrösta? Frågan har hittills inte varit aktuell. Beslutet om att bygga ut fjärrvärmen i Täby fattades enhälligt av kommunfullmäktige. För att en folkomröstning ska bli aktuell krävs namnunderskrifter från 10 procent av de röstberättigade i kommunen. 54. Går det att stoppa projektet? Alla stora stadsbyggnadsprojekt kräver tillstånd från berörda myndigheter innan de kan genomföras. Först när de tillstånden är klara kan projektet bli verklighet. 55. Vad händer med alla som lämnar in synpunkter vilka blir sakägare? Alla synpunkter som inkommer under samrådstiden sammanställs i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen ligger sedan till grund för de ändringar och den utveckling som sker av detaljplanen inför nästa skede i detaljplanprocessen. Vilka som blir sakägare bestäms utifrån en fastighetsförteckning. En bedömning görs från den aktuella detaljplanen. När det gäller förslaget till ny detaljplan för Hagby har kommunen gjort en bedömning av sakägarkretsen enligt kartan nedan. Den röda linjen visar området som detaljplanen berör och den blå linjen visar området där man ska bo eller bedriva verksamhet för att vara sakägare.
56. Vilket parti är emot projektet? Alla partier röstade för fjärrvärmeprojektet i kommunfullmäktige 2011. I juni 2014 röstade alla partier för att avbryta det pågående detaljplanearbetet och påbörja en ny lokaliseringsutredning. 57. Jag vill ha fler samrådsmöten Kommunen har under plansamrådet arrangerat fyra samrådsmöten (7, 8, 13 och 21 maj). Annonser har publicerats vid fyra tillfällen i Mitt i Täby samt vid två tillfällen i Mitt i Upplands Väsby, Mitt i Vallentuna och Mitt i Sollentuna. Hösten 2013 anordnades två möten för allmänheten i samband med programsamrådet. Dessa föregicks av annonser vid två tillfällen i Mitt i Täby respektive Mitt i Upplands Väsby Därmed anses att allmänheten och framförallt Täbyborna hittills har fått tillräckligt många tillfällen till samrådsmöten och det kommer dessutom anordnas mötestillfällen under granskningsskedet. 58. Vad krävs för att kommunen ska ändra sig? USMN beslutade i juni 2014 att avbryta det pågående detaljplanearbetet och inleda en ny lokaliseringsstudie. Det enhälliga beslutet i kommunfullmäktige 2011 om en utbyggnad av fjärrvärme i Täby gäller däremot fortfarande. 59. Jag vill att samrådstiden förlängs Samrådstiden för detaljplanen var ursprungligen från 25/3 till 30/4 och har redan en gång förlängts till 30/5. Stadsbyggnadskontoret bedömer att 10 veckor är tillräcklig lång tid för att kunna komma in med yttranden. 60. Hur ser tidplanen ut för projekten? (Ny tidsplan nödvändig efter senaste beslutet)
Efter det politiska beslutet om omtag pågår nu ett arbete i kommunorganisationen med att ta fram ett förslag till en ny tidsplan som kommer att presenteras för politikerna under hösten. 61. Nya årtal för etappindelningen vad gäller? (Ny tidsplan nödvändig efter senaste beslutet) Efter att alla tillstånd är klara tar det 2-3 år att uppföra etapp 1 i Hagby. Etapp 2 är inte tidsplanerad. 62. Hur långt har processen gått till mark- och miljödomstolen? EON lämnade in tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen i Nacka 2 april 2014. Mark- och miljödomstolen har skickat ut tillståndsansökan till remissinstanserna i denna process för komplettering av eventuellt ytterligare frågeställningar före mitten av juni 2014. 63. Hur jävig är Magnus Lundberg? Magnus Lundberg är sedan 2012 deltidsanställd av Täby kommun som projektledare för fjärrvärmesatsningen. Dessförinnan har han haft konsultuppdrag från kommunen för samma uppgift. Han har inga andra intressen i projektet som skulle kunna göra honom jävig. 64. Hur gick upphandlingen av EON som partner till? Efter en offentlig förfrågan 2009 avbröts upphandlingen då inga fullständiga anbud inkommit. Kommunstyrelsen gav därefter 2010 kommunledningen i uppdrag att inleda förhandlingar för att kunna etablera fjärrvärme i konkurrens och på marknadsmässiga villkor i Täby. Kontakter med alla tänkbara aktörer på marknaden visade att det fanns två intressenter, Fortum Värme och EON Värme Sverige, som hade de praktiska möjligheterna att genomföra projektet och uppfylla Täby kommuns uppsatta mål. Efter en samlad bedömning baserad på de båda intressenternas avsiktsförklaringar avseende utvärderingskriterier och ekonomi beslutade kommunstyrelsen att slutförhandlingar skulle ske med EON Värme Sverige. Dessa förhandlingar ledde till det koncessionsavtal som undertecknades hösten 2011. 65. Det finns ett avtal från 1 januari 2012 där det står att EON ska importera avfall. Stämmer detta? Kommunjuristen hävdar att det finns. Nej, något sådant avtal finns inte vilket också bekräftas av kommunjuristen. 66. Vi vill ha bättre information om projektet. Täby kommun kommer framöver att utöka informationsgivningen om fjärrvärmeutbyggnaden och olika delprojekt. 67. Bemöt om Giftstopp Norrort för fram sakfel- i så fall vilka? Inom ramen för samrådet besvarar kommunen frågor om förslaget till ny detaljplan. Vi lämnar i det sammanhanget inte kommentarer på vad exempelvis olika intresseorganisationer uttryckt.