- 1 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING Översiktskarta 2 Inledning 3 Allmän översikt 4 Historik 5 Flora 7 Förslag till skötselplan 8 Källförteckning 14 Bilagor: 1. Förslag till gränser för naturreservat 2. Karta över skötselområden 3. Carta öfver Inägorne till TrumelagareBostället Buerås 4. Karta över trädskiktet 5. Växtförteckning 6. Negativ (Endast i originalet) 7. Fotografier (Endast i originalet) 8. Fotopunkter
- 2 -
- 3 - INLEDNING Inventeringsområdet, som hör till Sätila socken och Marks kommun, är beläget utmed Lygnerns västra strand. Det begränsas i norr av Storån och i söder av Ramnån. Avståndet till Göteborg är 3 mil, Borås 4 mil och Kungsbacka 2 mil. Syftet med inventeringen har varit att avgränsa och beskriva det skyddsvärda området samt att föreslå lämpliga skötselåtgärder. Fältarbetet utfördes under några dagar i juli-augusti 1975.
- 4 - ALLMÄN ÖVERSIKT Inventeringen gav vid handen att två områden var av speciellt naturvårdsintresse, dels ett ca 5 hektar stort parti väster om Storåns utlopp, dels det nuvarande domänreservatet och den kilometerlånga rasbranten sydväst härom. Ett visst intresse, främst med tanke på landskapsbilden, har även Kronäng och fastigheten Buarås. Domänreservatet har beskrivits på följande sätt: Jordmånen bildas huvudsakligen av morän på underlag av sydvästra Sveriges gnejsformation. Marken är starkt kuperad, delvis nästan svårtillgänglig. Spridda bergpartier, tvärbranta stup och starka sluttningar ner till Lygnern omväxla med mellanliggande, rätt jämna områden med bördig frisk-fuktig jordmån. Det väsentliga intresset av detta reservat är förekomsten i rätt stor utsträckning av ek i olika åldrar upp emot 150 år, växande gruppvis eller enstaka, samt den rikliga tillgången på ekplantor, som bär vittne on ekens villighet att här självföryngra sig. Särskilt nedanför sydbergen trives eken väl och har hunnit utveckla rätt grova dimensioner på här och var mycket välvuxna individ. Enstaka skogsalmar ingå i bestånden så ock gran jämt tall, den sistnämnda stundom av ganska imponerande dimensioner. I östra delen är ganska avsevärda områden bevuxna, nästan uteslutande, med olikåldriga gran-tallbestånd. På bergiga och bergbundna områden råder en rik enbuskvegetation. (Domänstyrelsens skrivelse 1951-12-03). Denna beskrivning kan i stort sett gälla fortfarande. Dock har enarna decimerats starkt av de senaste decenniernas igenväxning. Intresset av den mäktiga rasbranten, som bitvis är mycket svårgången, knytes främst till de vackra bestånden av myrgröna och vildkaprifol, samt en del mindre vanliga bergsbrantsväxter. I sydväst utgör Ramnåns vattenfall en lokal attraktion. Ovanför rasbrantens nordöstra del ligger Kronängs odlingsmarker på en lång terrass i sluttningen. Dessa hålls ännu öppna med bete. Fastigheten Buarås har ett mycket vackert läge med utsikt över Lygnern. Ett intressant inslag är det skogsbete son fortfarande förekommer här. Det skyddsvärda området väster om Storån består av en ståtlig ekskog, till hälften betad.
- 5 - HISTORIK De enda värdefulla uppgifterna om Buarås före 1900-talet, sett ur odlingshistorisk synpunkt, lämnar en lantmäteriakt från 1828. (Bilaga 3). En jämförelse med dagens situation är av intresse. Det område sona nu är sammanhängande åker bestod då av trädfri hårdvallsäng eller med albuskar beväxt madäng. I detta ängsområde låg ett tjugotal små åkerlappar utspridda. Den största åkern uppges ge tredje kornet, dvs. en avkastning tre gånger större än mängden utsäde, medan de övriga endast sällan gav över andra kornet. Områdets södra hälft var inhägnad betesmark, öfverlupen med Smärre Ek, gran och furuträn. Dagens vackra ekskog i dess västra del fanns således inte. Ett stycke ängsmark i beteshagens nordöstradel betecknas som madvall beväxt med albuskar. Märkligt nog tycks den inte varit fredad not kreaturen med stängsel. Numera är denna äng till största delen uppodlad. Den del som i dag ungefär motsvaras av domänreservatets västra hälft, uppges vara bevuxen ned björk, al, gran och fur av klenare dimensioner samt en och hagtorn. Det sistnämnda användes förr ofta som beteckning på allehanda torniga buskar. Här avses troligen slån eller nypon. Någon Crataegus-art finns inte i området. Anmärkningsvärt är att ek, som nu är det helt dominerande trädslaget, inte omnämnes. Detta gör det troligt att den nuvarande ekskogen är planterad. Den oländiga terrängen var föga lämpad för bete eftersom det ofta hänt att kreatur störtat ner och omkommit i bergsbranterna. År 1937 friköptes en del av Buarås. Strax innan avverkades här ganska mycket ekskog. I den del som behölls av kronan upphörde betet så när som på ett mindre avsnitt (motsvarar skötselområde 4). Vidare planterades en mindre åker med ek. Ett domänreservat med en ytvidd av 8,2 hektar avsattes 1946. Domänstyrelsen föreskrev att området skulle bevaras tills vidare och att avverkning endast skulle ske av vindfällen, torra eller torkande träd samt gran son hindrar lövträdens och de grova tallarnas vidare utveckling och fortlevnad. Det påpekas att förekomsten av ek i olika åldrar gör området till ett idealiskt fält för studier av ekens föryngring och utveckling. År 1952 utökades domänreservatet med ett 3,2 hektar stort parti väster om det redan befintliga. Den totala arealen blir således 11,4 hektar. Vid denna tid förekom en viss avverkning, främst inriktad på gran som hindrade ekens föryngring. Även ett par hundra ekar gallrades ut. Ett par år senare kalhöggs, i strid mot skötselföreskrifterna, en 2-3 hektar stor yta i östra delen av reservatet. Hygget granplanterades men någon röjning eller gallring i ungskogen har inte förekommit. Detta har lett till att området i dag är nästan ogenomträngligt. Under våren 1975 röjdes ekskogen av ett AMS-lag varvid granarna och större delen av buskskiktet avverkades. Nya stängsel sattes upp. I den långa rasbranten väster om domänreservatet förekom avverkning senast under andra världskrigets vintrar, då virket kunde fraktas bort sjövägen. På fastigheten Buarås har sedan 1937 ek avverkats i flera omgångar. Senast vintern 1974-75 höggs över 100 m3. Numera finns endast ek av klenare dimensioner kvar.
- 6 - FLORA Vegetationen är av hedtyp inom hela inventeringsområdet dock förekommer i ekskogen och rasbranten en hel del inslag av ängsväxter. Stora områden domineras av blåbärsris med inslag av bl.a. kruståtel och ängskovall. På en del platser ned högre betestryck har bärriset fått ge vika för gräs och beteståliga örter. Ett intressant inslag i hedfloran är den sydvästliga stenmåran (Galium saxatile), som har hittats på ett par ställen. Rasbranten domineras växelvis av lundgröe (Poa nemoralis) och piprör (Calamagrostis arundinacea). Vildkaprifol och murgröna täcker marken på smärre områden. Den senare klänger på flera ställen högt i träden och når som mest närmare 10 meter. I klippspringor växer bl.a. gaffelbräken (Asplenium septentrionale), svartbräken (A. trichomanes) och stenbräken (Cystoteris fragilis). Flerstädes i branten förekommer blodnäva (Geranium sanguineum), kungsmynta (Origanum vulgare), bergmynta (Satureja vulgaris), berg-johannesört (Hypericum montanum) och stor fetknopp (Sedum rupestre). På en klipphylla växer några få exemplar av trollsmultron (Potentilla rupestris). Inom domänreservatet växer två mycket sällsynta arter. I sept. 1972 upptäcktes en tallört, som av INGVAR NORDIN bestämdes till Monotropa hypophegea. Den växte bland ekar ca 10 meter från stranden. Arten är inte tidigare anträffad inom västgötadelen av Älvsborgs län. Den andra rariteten är mellanhäxört (Circaea intermedia), som växer vid bäcken ovanför åkern. På betesmarkerna förekommer slån och björnbär rikligt. Eftersom kreaturen ofta river sönder sig på björnbärssnåren, bekämpas dessa med jämna mellanrum med Klorex. Ett par av ogräsen kring husen på Buarås är värda att omnämnas; lungrot (Chenopodium bonus-henricus), en art som blir allt ovanligare, samt den mindre allmänna lövbindan (Polygonum dumetorum). Betr. växtförteckningar, se bilaga 5.
- 7 - FÖRSLAG TILL SKÖTSELPLAN Den allmänna målsättningen för områdets skötsel bör vara att i stort behålla dess nuvarande karaktär. Att försöka återskapa den tidigare mera pastorala prägeln skulle stöta på stora svårigheter och ändå vara av ganska begränsat intresse. Skötselområde 1 Beskrivning: En 40-50 meter hög och nästan kilometerlång rasbrant, företrädesvis klädd med ek och asp, i strandkanten al. Intressant flora. Målsättning: Vegetationen får utvecklas fritt. Engångsåtgärd: - Underhållsåtgärd: - Skötselområde 2 Beskrivning: Blandskog ned bl.a. ek, björk, en och tall samt ett par planterade grandungar. Berget går i dagen på några ställen. Målsättning: I brynen mot åkrarna tillåtes endast lövträd växa. För övrigt får vegetationen utvecklas fritt, eventuellt med undantag av den planterade granskogen. Engångsåtgärd: De båda grandungarna kan avverkas on detta är ekonomiskt motiverat. Underhållsåtgärd: Brynen ansas vid behov. Stigen hålls öppen. Skötselområde 3 Beskrivning: Åkrar som till större delen ligger i vall. Målsättning: Åkrarna hålls öppna med bete. Engångsåtgärd: Uppsättning av stängsel. Detta kan delvis löpa genom skötselområde 2 för att undvika onödiga krökar. Underhållsåtgärd: Ärligt bete. Underhåll av stängsel. Skötselområde 4 Beskrivning: En åker i vall, som jämte de närmaste ekklädda omgivningarna betas av nötkreatur. En bäck rinner genom området. Vattnet och bergväggarna utgör naturlig hägnad, endast utefter nordöstra sidan finns stängsel uppsatt.
- 8 - Målsättning: Området bibehålles i nuvarande skick. Engångsåtgärd: - Underhållsåtgärd: Ärligt bete. Skötselområde 5 Beskrivning: En ur skoglig synpunkt välväxt ekskog. De äldsta träden torde vara drygt 150 år. Terrängen är till stor del sönderbruten och oländig. Området röjdes under våren 1975, varvid all gran och tall samt större delen av buskskiktet avverkades. Målsättning: Området hålls i ett skick som gynnar de vitala ekarnas vidare utveckling. Engångsåtgärd: - Underhållsåtgärd: Stigarna hålls framkomliga. Underröjning vid behov. Skötselområde 6 Beskrivning: Åker som ekplanterades för ca 40 år sedan. Denna plantering nedröjdes våren 1975. Målsättning: Vegetationen får utvecklas fritt. Engångsåtgärd: - Underhållsåtgärd: - Skötselområde 7 Beskrivning: Byggnader med trädgård och gårdsplan. Engångsåtgärd: - Underhållsåtgärd: - Skötselområde 8 Beskrivning: Barrskog, till övervägande delen medelålders och äldre granskog. Målsättning: En strövvänlig skog. I de brantaste delarna får skogen utvecklas utan ingrepp. Engångsåtgärd: -
- 9 - Underhållsåtgärd: Vindfällen tas till vara där detta är möjligt. Skötselområde 9 Beskrivning: En drygt 20-årig granplantering, ej röjd eller gallrad, nästan ogenomtränglig. Målsättning: En framkomlig granskog. Engångsåtgärd: Gallring. Underhållsåtgärd: Gallring vid behov. Skötselområde 10 Beskrivning: Ett mindre bygge, tidigare bevuxet ned gran. En mycket stor gran har kvarlämnats. Målsättning: Blandskog av de arter som spontant uppträder på platsen. Engångsåtgärd: Underhållsåtgärd: Vid behov röjning och gallring. Skötselområde 11 Beskrivning: En smal remsa mellan bergvägg och åker bevuxen med ek, lind, hassel m.m. I fältskiktet växer bl.a. bingel. Engångsåtgärd: - Underhållsåtgärd: - Skötselområde 12 Beskrivning: Åkrar. Målsättning: Åkrarna hålls öppna. Engångsåtgärd: - Underhållsåtgärd: Odling och/eller bete.
- 10 - Skötselområde 13 Beskrivning: Blandskogsområde präglat av ännu pågående skogsbete. Målsättning: Området bibehålles i nuvarande skick. Engångsåtgärd: - Underhållsåtgärd: Fort satt bete samt blädningshuggning och tillvaratagande av vindfällen. Underhåll av stängsel. Skötselområde 14 Beskrivning: En mindre ekdunge. Målsättning: Bevaras i nuvarande skick. Engångsåtgärd: - Underhållsåtgärd: Området betas tillsammans med bredvidliggande åker när denna ligger i vall. Skötselområde 15 Beskrivning: En bitvis bergig kulle, företrädesvis bevuxen med ek av klenare dimensioner. Målsättning: Ett uppröjt och betat område av hagmarkskaraktär. Engångsåtgärd: Granar och yngre tallar avverkas. Gallring av ek där denna står för tätt. Avverkningsavfall samlas ihop och eldas upp. Uppsättning av stängsel. Underhållsåtgärd: Ärligt bete. Skötselområde 16 Beskrivning: Ungskog av tall. Målsättning: En gles talldunge. Engångsåtgärd: Gallring. Underhållsåtgärd: Gallring vid behov.
- 11- Skötselområde 17 Beskrivning: Snår av slån, nypon och björnbär. Målsättning: Vegetationen får utvecklas fritt. Engångsåtgärd: - Underhållsåtgärd: - Skötselområde 18 Beskrivning: Trädfri, betad sluttning. Riklig förekomst av björnbär. Målsättning: Området bibehålles i nuvarande skick. Enstaka, i skydd av snåren uppväxande lövträd kan dock sparas. Engångsåtgärd: - Underhållsåtgärd: Ärligt bete. Vid behov röjning av björbärssnåren för att förhindra att dessa sluter sig helt över området. Skötselområde 19 Beskrivning: En vacker, ganska grovvuxen hedekskog med inslag av bok och, i en bäckravin, al. I buskskiktet ingår en del unggranar som sparades vid en röjning för 2-3 år sedan. I södra delen finns ett vackert bestånd av kransrams. Målsättning: Området halls i ett skick som gynnar de gamla ekarna och bokarna. Engångsåtgärd: Avverkning av granarna. Underhållsåtgärd: Underröjning vid behov. Skötselområde 20 Beskrivning: En betad hage med stora ekar. Den största, som är av sparbankstyp, är fridlyst. Då buskskikt i stort sett saknas, ger området ett parkartat intryck. Närmast sjön finns kala klippor och några gamla tallar. En brukningsväg, som leder in i området, utnyttjas ofta av bilburet friluftsfolk. Målsättning: Området bibehålles son betad ekhage. Hålls endast tillgänglig för gående. Engångsåtgärd: Avverkning och bortforsling av de enstaka granar som växer i området. Infarten spärras för bilister. Upprustning av stängsel.
- 12- Underhållsåtgärd: Ärligt bete. I hela inventeringsområdet tas nedfallen eller rostig taggtråd till vara och ersättes där så är påkallat. Brännplatserna städas från kvarliggande ståltrådar.
- 12 - KÄLLFÖRTECKNING Carlsson, B. Kärlväxtfloran i Björketorps och Sätila socknar i västligaste Sjuhäradsbygden. (Svensk Botanisk Tidskrift 1963). Carta öfter Inägorne till TrumslagareBostället Buerås, i Elfsborgs Län, Marks Härad och Sätila Socken. Upprättad 1828, af Carl Pet. Bergendahi. Ekonomisk karta 6 B KUNGSBACKA 6 j SÄTILA. Karta över Lygnern-Öresjön. 1964. Domänstyrelsens skrivelser rörande Buarås.
Bilaga 5 a Förteckning över mindre vanliga kärlväxter i Buarås-området Adoxa moschatellina Anemone hepatica Asplenium septentrionale Asplenium trichomanes Astragalus glycyphyllus Campanula persicifolia Cardamine flexuosa Cardamine impatiens Chenopodium bonus-henricus Circaea intermedia Cyrstopteris fragilis Epilobium collinum Euphrasia micranta Galium saxatile Geranium sanguineum Hedera helix Hypericum montanum Lonicera periclymenum Mercurialis perennis Monotrova hypophegea Origanum vulgare Polygonatum verticillatum Polygonum dumetorum Potentilla rupestris Radiola linoides Roegneria canina Satureja vulgaris Sedum rupestre Spergula vernalis Stachys silvatica Torilis japonica Trifolium dubium Verbascum thapsus Vicia cassubica Vicia hirsuta Woodsia ilvensis desmeknopp blåsippa gaffelbräken svartbräken sötvedel stor blåklocka skogsbräsma lundbräsma lungrot mellanhäxört stenbräken backdunört ljungögontröst stenmåra blodnäva murgröna berg-johannesört vildkaprifol skogsbingel glatt tallört kungsmynta kransrams lövbinda trollsmulltron dvärglin lundelm bergmynta stor fetknopp vårspergel stinksyska rödkörvel trådklöver vanligt kungsljus backvicker duvvicker hällebräken
Bilaga 5 b Förteckning över storsvampar i Buarås-området, antecknade av STIG JACOBSSON vid besök 1975-10-06 och 1975-10-10. Latinska namn enl. Moser: Kleine Kryptogamenflora (1967). Mindre vanliga arter har markerats med x. Amanita citrina vitgul flugsvamp Amanita fulva ringlös flugsvamp Amanita muscaria röd flugsvamp X Amanita pantherina panterfl. flugsvamp I mängd X Amanita phallocides lömsk flugsvamp Amanita rubescens rodnande flugsvamp Armillariella mellea honungsskivling X Boletus aestivalis sommar Karl Johan X Boletus appendiculatus bronssopp Mycket sälls. X Boletus calopus bittersopp Boletus edulis Karl Johan Boletus erythropus blodsopp Cantharellus cibarius vanlig kantarell Clitocybe nebulanis pudrad trattskivling Clitopilus prunuius mjölskivling Collybia asema horngrå nagelskivling Collybia maculata besk nagelskivling Collybia peronata brännande broskskivling Cortinarius triumphans mångkransad spindelskivling Cortinarius aiboviolaceus Cortinarius armillatus rödbandad spindelskivling Cortinarius elatior X Cortinarius nemorensis X Craterellus cornucopides svart trumpetsvamp Något kalkkr. Crepidotus mollis X Dermocybe cinnabarina cinnoberröd spindelskivling Sällsynt, uppges växa under bok i Skåne, växte här under ek. Galerina marginata Hebeloma crustuliniforme vanlig fränskivling X Hebeloma radicosum rotfränskivling Sällsynt, sydlig lövskogsart Hygrophoropsis aurantiaca falsk kantarell X Hygrophorus dichrous X Hygrophorus russula Sällsynt, trol. kalkkr. Hypholoma fasciculare svavelgul slöjdskivling Hypholoma sublateritium tegelröd slöjdskivling
Bilaga 5 c Inocybe geophylla sidentrådskivling X Inocybe cookei Laccaria amethystina ametistskivling Laccaria laccata laxskivling Lactarius aurantiacus brandriska X Lactarius azonites X Lactarius chrysorrheus Lactarius deterrimus art av blodriska Lactarius necator svartriska Lactarius pyrogalus hasselriska Lactarius quietus ekriska X Lactarius serifluus stinkriska Lactarius theiogalus sötriska Lactarius torminosus skäggriska Lactarius uvidus Leccinum testaceo-scabrum apelsinsopp, röd strävsopp Lepista nuda blåmusseron Mycena flavoalba Mycena galericulata rynkhätta Mycena inclinata tuvhätta på ekstubbar Mycena polygramma silverhätta Mycena pura rättikhätta Mycena stylobates Oudemansiella platyphylla strecknagelskivling Paxillus involutus vanlig pluggskivling Pholiota gummosa Pholiota carbonaria kolflamskivling På brandplatser Pluteus atricapillus vanlig sköldkivling X Ramaria Mairei en rätt sällsynt fingersvamp Rhodophyllus nidorosus nitratrödskivling X Rhodophyllus serrulatus Rhodophyllus staurosporus X Russula amoenolens Russula chamaelontina Russula cyanoxantha brokkremla Russula delica trattkrenla Russula fragilis skörkremla X Russula integra mandelkremla Något kalkkrävande X Russula laurocerasi X Russula lepida fagerkremla Russula nigricans rodnande svartkremla Russula ochroleuca skarp gulkremla X Russula queletii krusbärskremla Något kalkkrävande Russula sanguinea blodkrernla Russula xerampelina sillkremla
Bilaga 5 d Stropharia aeruginosa ärggrön kragskivling Stropharia seniglobata gul kragskivling Suillus luteus smörsopp Suillus piperatus pepparsopp X Tephrocybe ranoida Trioholoma album rättikmusseron Tricholoma flavobrunneum björkmusseron Trioholoma saponaceum såpmusseron X Tricholoma subannulatum besk kastanjemusseron X Tricholoma sulphureum svavelmusseron Rikmarksart Tricholomopsis rutilans prickmusseron X Tubaria autochtona Xerocomus badius brunsopp Xerocomus chrysenteron rutsopp Xerocomus suhtomentosus sammetssopp
Bilaga 5 e Förteckning över vedsvampar m.m. upprättad av BERTIL GILSENIUS Amylostereum laevigatum (Pers. ex Fr.) Boid. Chondrostereum purpureum (Pers. ex Fr.) Pouz. Hamatostereun rugusun (Pors. ex Fr.) Pouz. Merulius tremellosus Fr. Penioohora incarnata (Pers. ex Fr. ) Karuf. Phlebia radiata Fr. Sistotrema confluens Pers. Strereum hirsutus (Willd. ex Fr.) Fr. Ganoderma applanatuns (Pers. ex Fr.) Pat Hymenochuete tabacina (Sow. ex Fr.) Lév. rubiginosa (Dicks. ex Fr.) Lév. Inonotus obliquus (Pers.) Pil. radiutus (Sow. ex Fr.) Karst. Phellinus conchatus (Pors ex Fr. ) Quél. fereus tremuloe (Bond.) Bond. et Boriss. Bjerkanderu adosta (Willd. ex Fr.) Karst. Cerrena unicolor (Bon. ex Fr.) Murr. Coriolellus verialis (Fr.) Murr. Coriolus hirsutus (Wolf. ex Fr.) Quél. zonatus (Nees ex Fr.) Quél. Fomes fomentarius (L. ex Fr. )Kickx Fomitopsis pinicola (Fr.) Karst. Gloeophyllum sepiarium (Wulf. ex Fr.) Karst. Heterobasidion annosus (Fr.) Bref. Hirschioporus abietinus (Dicks. ex Fr.) Dank fusco-violacues (Ehrenh.) Dank Piotoporus betulinus (Boll. ex Fr.) Karst Polyporus brumalis (Pers. ex Fr.) Fr. Pycnoporus cinnobarinus (Jacq ex Fr.) Karst. Schizopora paradoxa (Schrad. ex Fr.) Dank Thelephora terrestris Ehrh. ex Fr. Trametes versicolor (L. ex Fr.) Pilát Daedaleopsis canfragosa (Bolt. ex Fr.) Schroet. Tyromyces lacteus (Fr.) Murr. Daedalea quercina L. ex Fr. Lactiporus sulphureus (Bull. ex Fr.) Bond et Sing. Calocera cornea (Batach ex Fr.) Fr. viscosa (Pers. ex Fr.) Fr. Exidia glandulosa Fr. Tremella foliacea Pers. ex Fr. mesenterica Retz ex Fr.
Bilaga 5 f Lepiota procera Scop Mycena corticola Schum. Clavaria flava Schaeff. Hydnellum amicum (Quél) Scleroderma aurantium Pers. Lobaria pumonaria (L.) Hoffm. Leprocaulon microscopicum (Vill.) Gams Caloplaca saxicola (Hoffm.) Nordin obliterans (Nyl.) Blomb. et Forss.
Bilaga 5 g Förteckning över massor funna i en rasbrant i domänreservatets västra del. Bestämningarna har utförts av LENA GUSTAVSSON. X X Amphidium mougeotii (Br. Eur.) Br. Eur. Brachythecium plumosum (Hedw.) Br. Eur. Bryum pseudotriquetrum (Hedw.) Schwaegr. Calypogeia fissa (L.) Raddi Fsisidens osmundoides Hedw. Mnium hornum Hedw. Mnium pseudopunctatum Bruch. et Schimp. Pellia epiphylla (L.) Corda Rhacomitrum aciculare (Hedw.) Brid. Scapania undulata (L.) Dum. Thuidium tamariscinum (Hedw.) Br. Eur.
Bilaga 6 a samt 6 b NEGATIV ENDAST I ORIGINALET!
Bilaga 7 a 7 i Fotografier ENDAST I ORIGINALET!