Dnr: PA4-1/0809. Regeringens höstbudget 2008 ur studentperspektiv. SFS kommenterar

Dnr: PA4-1/0809 Regeringens höstbudget 2008 ur studentperspektiv SFS kommenterar

Inledning Budgetpropositionen för 2009 ger inte mycket till vare sig studenterna eller till den högre utbildningen. SFS håller med om propositionens problembild på många områden men tycker att det saknas handlingskraft. Trots att tre av fyra av regeringspartierna delade SFS syn före valet om att det behövs en studiemedelshöjning, måste studenterna nu invänta den studiesociala utredningens förslag. Samma sak gäller för dagens haltande trygghetssystemen och avvaktande kvalitetssatsningar. Regeringen säger vänta och se. Den större satsningen som sker återfinns inom forskningsområdet, men det finns även några små guldkorn som nya möjligheter för utländska akademiker att komplettera sina utbildningar och teknikdelegationens uppdrag om en jämnare könsfördelning inom berörda utbildningar. SFS är inte nöjda med regeringens förslag och presenterar därför tre områden, där regeringen måste vidta åtgärder om de ska kunna infria sina löften på utbildnings- och forskningsområdet: 1. Skapa drägliga förhållanden för studenterna genom ett höjt studiemedel och ett fungerande trygghetssystem. 2. Satsa ekonomiska resurser på bättre utbildningskvalitet i form av fler lärarledda timmar. 3. Säkerställ trygga och rimliga arbetsvillkor för alla doktorander genom att erbjuda dem anställning. Stockholm 080922 Moa Neuman Stefan Björk Henric Denzler Ordförande Vice ordförande Vice ordförande Varje år kommenterar Sveriges förenade studentkårer, SFS, regeringens budgetproposition ur ett studentperspektiv. SFS är en sammanslutning av 60 studentkårer som sammanlagt representerar cirka 250 000 studenter. SFS väljer att främst kommentera utgiftsposterna 15 och 16 som rör studiestöd samt utbildning och universitetsforskning. SFS kommenterar även vissa andra delar av budgeten som är av betydelse för högskolepolitiken. 2

Studenters trygghet Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvård och socialomsorg 6.3 Resultat Regeringen satsar på att förebygga och bekämpa diskriminering på grund av funktionsnedsättning och att göra diskrimineringsstrukturer mer synliga. För att nå tillgänglighetsmålen anser regeringen att utvecklingen måste skyndas på. Regeringen har tillsatt en statssekreterargrupp med uppgift att utarbeta en strategi för hur målen rörande tillgänglighet ska nås till 2010. Myndigheten för handikappolitisk samordnings (Handisam) arbete med att följa upp och stimulera tillgänglighetsarbetet inom staten fortsätter att utvecklas. Ett regeringsuppdrag som syftar till att kunna jämföra de olika sektorernas verksamhet och resultat i tillgänglighetsarbetet är ett verktyg för att driva på arbetet. Kommuner har en nyckelfunktion för att se till så att den byggda miljön blir tillgänglig för att alla ska kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Mot bakgrund av att samhällsplanering omfattar en rad olika aktörer tar regeringen flera olika initiativ där man belyser frågan. För att förbättra studiemöjligheterna för kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning finns det ett särskilt utbildningsstöd som administreras av Socialstyrelsens institut för utbildningsstöd, Sisus, (Sisus har avvecklats som ett särskilt beslutsorgan inom Socialstyrelsen. Verksamheten har övertagits av Specialpedagogiska skolmyndigheten fr.o.m. den 1 juli 2008.) SFS anser att studentgruppen bör spegla samhällets sammansättning och att alla ska ha en reell möjlighet att studera. Mot bakgrund av detta ser SFS det som lovvärt att regeringen lägger fokus på tillgängligheten. SFS hoppas på goda förslag från stadssekreterargruppen. 3

Utgiftsområde 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 2.5 Politikens inriktning Regeringen har vidtagit åtgärder för att stödja vidareutveckling av företagshälsovård. Detta har skett genom att en överenskommelse om vidareutveckling av företagshälsovården har träffats mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. En utredning tillsattes år 2007 för att utreda frågan om en framtida företagshälsovårdsutbildning. Regeringen avser att stärka företagshälsovårdsutbildningen och därefter överföra de långa företagshälsovårdsutbildningarna till den reguljära högskoleutbildningen. Den 15 december 2008 ska en ny modell för att beräkna sjukpenninggrundande inkomst (SGI) föreslås. Anledningen till detta är att regeringen anser att en beräkningsmodell som grundar sig på historiska inkomster, i stället för dagens modell som grundar sig på den förväntade inkomsten, är mer rättssäker och kontrollerbar. Det hade varit önskvärt om man i samband med utvecklingen av företagshälsovård, även såg över studenthälsovården. SFS delar uppfattningen om att beräkningen av SGI bör vara så rättssäker och kontrollerbar som möjligt. Däremot vill vi lyfta problemet med att många studenter i dagsläget inte har möjlighet att få tillgång till denna, och att deras behov behöver ses över. 2.9.1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. I budgetförslaget avseende sjukpenning och rehabilitering ska anslaget som ligger på 26 mkr även täcka kostnader för återbetalningspliktiga studiemedel avseende studerandes sjukperioder. I dagsläget har studenter 30 karensdagar vid sjukdom. Genom att öka dessa anslag skulle man kunna ge studenter en kortare och rimligare karenstid. Skulle man dessutom skapa möjlighet för studenter att deltidssjukskriva sig, så skulle anslagen nödvändigtvis inte behöva höjas med lika mycket som utan denna möjlighet. Utgiftsområde 12: Ekonomisk trygghet för familjer och barn 2.5.4 Samhällsekonomin är viktig för barnfamiljerna Regeringen menar att barnfamiljernas inkomster i huvudsak kommer från förvärvsarbete och därför har konjunkturläget stor betydelse för 4

hushållens försörjningsmöjligheter. Arbetslöshet och låg utbildning kan vara orsak till låg ekonomisk standard. Ungefär en femtedel av landets studenter är föräldrar. Dessvärre tycks dessa glömmas bort i budgeten. Studiemedlets låga nivå kan nämligen också vara en anledning till att man har en lägre ekonomisk standard. 2.5.6 Barnafödandet Regeringen konstaterar att barnafödandet är en viktig välfärdsfråga. Den ekonomiska familjepolitiken har betydelse för barnafödandet. Familjepolitiken bidrar till att ge föräldrar möjlighet att förena arbetsliv med familjeliv. Barnafödandet påverkar befolkningsutvecklingen och är därmed av central betydelse för tillväxten i framtiden. Därför anser regeringen att familjepolitiken är viktig. Idag börjar ca 40 procent av en årskull studera på universitet eller högskola innan 23 års ålder. En utbildning är generellt tre-fyra år och sträcker sig ännu längre än så för personer som går vidare till forskarstudier. Under denna period är det ofta mycket lämpligt att skaffa barn, både på grund av den ålder de studerande har och på grund av att studier ofta innebär en relativt hög grad av flexibilitet. Ändå är barnafödandet betydligt lägre bland studenter än bland övriga befolkningen, och många skjuter upp tidpunkten för att skaffa barn till efter avslutade studier. SFS anser att samma resonemang borde gälla för studenters barnafödande som för övriga befolkningen. Vi vill se bättre möjligheter till havandeskapspenning och vård av sjukt barn för studenter samt högre ersättning än minimiersättning vid föräldraledighet. 2.8.8 Bostadsbidrag Anslaget används för bostadsbidrag till barnfamiljer samt till ungdomar, som fyllt 18 men inte 29 år, utan barn. Bostadsbidragets storlek bestäms av hushållets sammansättning, bostadskostnaden, bostadens storlek och den bidragsgrundande inkomsten. Regeringen föreslår inga förändringar i reglerna för bostadsbidrag, och räknar i sitt förslag med en minskning av anslagen de närmsta åren. Istället för att räkna ner anslaget för bostadsbidrag, borde regeringen se över reglerna. Gränsen på 29 år borde plockas bort för studenter eftersom ingenting förändras i den ekonomiska situationen för en student enbart på grund av ålder. Dessutom är det idag svårt för en student som valt att dela bostad med en vän att få bostadsbidrag och även dessa regler bör ses över. Studenter är en grupp som har svag konkurrenskraft på bostadsmarknaden och här skulle regeringen kunna gjort något för att förbättra deras situation. 5

Utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv 2.7 Politikens inriktning, arbetslöshetsförsäkringen Regeringen föreslår åtgärder för att underlätta ny- och återinträde till arbetslöshetskassorna. Detta innebär förslag om att: - arbetslöshetsavgiften sänks med cirka 50 kronor per sysselsatt medlem, vilket ska gälla från och med den 1 juli 2009 - medlemsvillkoret ändras tillfälligt, så att den som är medlem i en arbetslöshetskassa under 2009 får tillgodoräkna sig ytterligare en medlemsmånad för varje medlemsmånad under 2009 - kravet på viss arbetad tid för att kunna träda in i en arbetslöshetskassa bör tas bort - Beräkningen av arbetslöshetsersättningen bör ändras för personer som varit tillfälligt eller delvis frånvarande från arbetet före arbetslösheten, under förutsättning av att frånvaron berättigat till föräldrapenningförmån, sjuk-, havandeskaps-, rehabiliteringssmittebärarpenning samt ersättning för närståendevård. Dessutom är regeringen fortsatt av den uppfattningen att det ska eftersträvas att alla som arbetar och uppfyller villkoren för försäkring bör omfattas av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring med rätt till inkomstrelaterad ersättning i händelse av arbetslöshet. Hur det på sikt ska kunna åstadkommas kommer att prövas vidare inom ramen för den aviserade parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Det är positivt att regeringen väljer att slopa inträdeskraven i a-kassan, detta underlättar för många studenter att bli medlemmar. Dessvärre är studenter fortfarande i praktiken uteslutna ur systemet i och med borttagandet av det så kallade studerandevillkoret. Att peta ut studenterna ur ett system för att man inte anser att de passar in utan att analysera konsekvenserna ordentligt är oansvarigt. Slopandet av studerandevillkoret har orsakat många problem, dels makroekonomiska genom att folk tvingas skriva in sig på studier för försörjning vilket orsakar staten onödiga utgifter, och dels för den enskilde individen som får en mycket otryggare ekonomisk situation. Ett omställningsbidrag för studenter som har avslutat sina studier skulle kunna lösa denna problematik genom att säkerställa en dräglig ekonomisk situation fram till den första anställningen. Även den nya modellen för beräkning av ersättningsnivå är problematisk då studenter ofta har oregelbundna och säsongsberoende arbetsintäkter vilket systemet bestraffar. 6

Utgiftsområde 15: Studiestöd 3.2 Utgiftsutveckling De samlade anslagen för 2009 är 1 155 miljoner kronor högre än motsvarande nivå 2008. Det beror bland annat på utökning av antalet utbildningsplatser på olika områden, såsom till exempel yrkesutbildning, polisutbildning och även speciallärarutbildning. Samtidig höjs beloppet också med 935 miljoner kronor på grund av ändringar i bland annat prisbasbeloppet. Dessutom beräknas utgifterna att öka som följd av ändrade antagande om efterfrågan på studiestöd. SFS konstaterar att infriandet av vallöftena från tre av fyra allianspartier om ett höjt studiemedel uteblev för tredje året i rad. Enligt SFS beräkningar går studenter back 878 kr varje månad, för studenter med barn ser det än värre ut. SFS beklagar att studenter kommer att tvingas välja bort tandläkarbesök, kurslitteratur och leva utan marginaler ännu ett år. 3.5.8 Studiestödsadministrationen Det konstateras i budgetpropositionen att den positiva utvecklingen vad gäller CSN:s telefonservice och resultaten har förbättras ytterligare. Till exempel är andelen samtal som besvarats inom tre minuter ökad från 69 procent 2006 till 76 procent under 2007. Samtidig har antalet skriftliga förfrågningar som besvaras inom tre veckor ökat, och för närvarande besvaras 95 procent av förfrågningarna inom tre veckor. SFS ser det som positivt att den för studenterna så viktiga myndigheten CSN utvecklas i rätt riktning. 3.8.1 En studiesocial utredning Den parlamentariska kommittén ska, med utgångspunkt i att studiemedelssystemet och de sociala trygghetssystemen ska samverka på ett optimalt sätt, överväga och föreslå åtgärder vad gäller studerandes ekonomiska och sociala situation. Åtgärderna ska syfta till att den studerande har möjligheter att försörja sig och leva ett tryggt liv under sin studietid. Studiesociala kommittén och dess utdrag att ta ett helhetsgrepp i de studiesociala frågorna är av avgörande betydelse för studenterna. Här är det viktigt att beakta den heterogenitet studentgruppen representerar. Studenter, precis som arbetstagare, blir sjuka och får barn, därför är det viktigt att ha ett system som kan trygga studenterna när detta händer. SFS hoppas att kommittén ser till att en gång för alla få bukt med de fallgropar som finns i studenternas trygghetssystemen. 7

Utgiftsområde 18: Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 3.2 Utgiftsutveckling När det gäller Investeringsbidrag för anordnade av bostäder för studenter framgår det av tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom Bostadsmarknad att det inte är aviserat något medel för denna typ av bidrag under de kommande åren eftersom regeringen har slopat denna form av stöd. SFS känner sedan tidigare till slopandet av investeringsstödet. Men trots flertalet rapporter om hur svårt studenter har att etablera sig på bostadsmarknaden, så har vi ännu inte fått se någon problemlösning. På sid. 20 i beslutsunderlaget kan man läsa följande: I stället för att ge stöd till producenter väljer regeringen att stödja konsumenter för att underlätta etableringen på bostadsmarknaden. Ett stöd för studenterna att kunna etablera sig på bostadsmarknaden, lyser dock ännu med sin frånvaro. 3.5 Resultat (Goda förutsättningar för etablering på bostadsmarknaderna) Med avseende på studenters möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden konstateras det i budgetpropositionen att situationen har förvärrats av att studenter söker sig till de största tillväxtregionerna, där det råder stor bostadsbrist. Det här visar tydligt på att bostadsmarknaden inte är anpassad till antalet studieplatser på de största tillväxtregionerna. Dessvärre kan SFS bara återigen konstatera att en problemlösning saknas. 3.7 Politikens inriktning Regeringen föreslår under hösten att höja schablonavdraget för andrahandsuthyrning från 4 000 kronor till 12 000 kronor per år, vilket ska börja gälla från 1 januari 2009. Skatteintäkterna beräknas till följd av detta minska med 170 miljoner kronor per år. Det är positivt att regeringen åtminstone vidtar någon åtgärd för att lätta på söktrycket på bostadsmarknaden. Men SFS ser det som beklagligt att man hänvisar till denna åtgärd som en lösning främst för studenter (enligt Odell i Sveriges Radio). Studenter ska ha samma rätt som alla andra till egen bostad. Dessutom är åtgärden inte vikt för enbart studenter, vilket gör att de som grupp kommer att behöva konkurrera om de nya kontrakten med alla andra. Alltså kommer studenters svaga konkurrenskraft göra det svårt för dem att slå sig in på bostadsmarknaden, även om fler kan hyra ut i andra hand. 8

Tillträde till högre utbildning Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning 8.3.5 Högskolan som attraktiv arbetsplats I betänkandet Karriär för kvalitet presenteras ett förslag till ny befattningsstruktur vid universitet och högskolor för att uppnå sammanhållna meriterings- och karriärvägar. För att stärka kvaliteten och öka genomströmningen krävs goda villkor för studerande menar regeringen, och lyfter upp tillgång till studieplatser, bostad och socialt nätverk som viktiga faktorer i detta. Man menar att det är viktigt att lärosätena arbetar för studenternas levnadsvillkor och studiesituation. Förslag kommer efter den studiesociala utredningen. SFS anser alltid att det är positivt att regeringen väljer att jämställa studenter med arbetstagare. Det är även positivt att den ser kopplingen mellan studenters sociala situation och levnadsförhållanden och deras möjlighet att tillgodogöra sig sina studier. Detta är något som SFS länge har påpekat och det är fortfarande ett område som vi ser ett kraftigt behov av förbättringar inom. Att studenter har god tillgång till bostäder och en trygg ekonomi är A och O för ett lyckat studieresultat och en kvalitativ utbildning. Att detta ansvar i hög utsträckning verkar hamna hos lärosätena anser vi vara olyckligt. Det krävs både mer resurser och ett mer övergripande samhälleligt ansvar för att trygga detta, det får inte reduceras till att bli enbart en inomakademisk fråga. Det är bra att regeringen vill se tydliga meriterings- och karriärvägar inom högskolan. Tydliga karriärvägar har visat sig bidra till att fler kvinnor söker tjänster och blir kvar inom akademin. Något som SFS anser att regeringen behöver ta i beaktande när den föreslår åtgärder för bland annat genomströmning inom det studiesociala området, med inriktning på psykosocial arbetsmiljö, är att icke svensk etnisk bakgrund, sexuell läggning och funktionsnedsättning bidrar till att studenter oftare funderar på att hoppa av sin utbildning. Detta är något som bland annat SFS rapport Vem hoppar av och vem stannar kvar? visar med stor tydlighet. 8.3.6 Jämställdhet Regeringen anser att det är viktigt att lärosätena är aktiva och prövar nya vägar vid rekrytering av studenter från det underrepresenterade könet på en utbildning. Goda exempel är viktigt att lyfta fram. Ökad öppenhet vid urval till anställningar och tydliga kriterier inom högskolan är viktigt för att kunna bryta mönster. Beredande organ vid tillsättning av tjänster bör vara jämställda. Regeringen lovar att noga följa utvecklingen och vidta lämpliga åtgärder om så krävs. 9

SFS ser positivt på att regeringen vill uppmuntra till en större variation av antagningsformer till högskolan. SFS är också mycket positiva till att regeringen säger sig vara beredda att ta till åtgärder om så behövs. En viktig del i arbetet för att få in fler män i högskolan är att arbeta för att öka pojkars studieambitionsnivå i grundskolan. Även ett höjt studiemedel skulle ha positiva effekter för en bredare rekrytering, vilket bland annat visas i Långtidsutredningens rapport i frågan. SFS anser också att man bör titta närmare på, och föreslå lösningar för, hur andra faktorer som till exempel ålder och social bakgrund i kombination med kön avgör snedrekryteringen till olika utbildningar. Det som är mindre positivt är att regeringen fortfarande lämnar området helt ofinansierat. Att lägga hela ansvaret på lärosätena är inte realistiskt inte minst med tanke på deras hårt ansatta ekonomiska situation. Förlorarna på en sådan politik blir i slutändan de enskilda studenterna. SFS är också kritiska till att mycket av budgettexten reducerar jämställdhetsfrågan till ett räknande av huvuden. Mer fokus behöver läggas på arbetsmiljö, innehåll i undervisning och utbildningsmaterial. Det, menar SFS, är minst lika viktigt för att en student ska trivas och att högskolan ska bli mer jämställd. SFS ser även gärna att vidareutbildning i genus och mångfald blir en merit vid befordran, detta för att bryta mönstren med stereotypt och kränkande utbildningsinnehåll och undervisning. 8.3.7 Internationalisering av högre utbildning Regeringen menar att en globaliserad utbildningssektor är viktig och positiv och lyfter fram att det kräver att svenska universitet och högskolor håller sig framme. Regeringen menar att Sverige bör tillgodogöra sig den betalningskraft som finns på den internationella studentmarknaden och därmed stärka sin internationella konkurrenskraft. Regeringen ser det som värdefullt att studenter från andra länder studerar i Sverige. Införandet av studieavgifter bör därför kompletteras med ett stipendiesystem för att locka hit studenter utanför EES och från Schweiz. SFS motsätter sig starkt förslaget på en avgiftsbelagd högskola. Svensk utbildnings kanske starkaste hörnsten är lika tillgång oavsett ekonomiska förutsättningar. Att göra myndiga personer beroende av sina föräldrars betalningsförmåga/vilja kan aldrig vara förenligt med detta. Förslaget riskerar även att urholka kvaliteten och minska möjligheterna till en levande internationalisering i och med att färre söker sig till Sverige. Tidigare utredningar av frågan från så väl regeringen som svenskt näringsliv och facken visar också på att de eventuella ekonomiska vinster som kan göras ens i bästa falls scenarier 10

är så pass försvinnande små att de måste mätas i promille av högskolornas budget. Värt att påpeka i samanhanget är även att av de 20 europeiska länder som 2006 infört avgifter för utländska studenter har idag samtliga infört eller planerar att införa avgifter även för den egna nationens studenter, i många fall trots tidigare löften från regeringen om motsatsen. 8.3.9 En förbättrad lärarutbildning Högskoleverket har påpekat att det finns brister i lärarutbildningen även om kvaliteten har ökat sedan 2004. Det saknas ännu tillräckligt många disputerade i undervisningen och matematikutvecklingen har brister (se även 6.3). Den 15 november 2008 presenteras en utredning som då har sett över mål, struktur och innehåll i utbildningen. Samma datum presenteras även en annan utredning som ska lämna förslag på hur sökandes yrkeskompetens kan bedömas till den reformerade yrkeslärarutbildningen, eftersom bristen på utbildade lärare i yrkesämnena är stor. Nio lärosäten ska få ett nytt uppdrag att genomföra en läs-, skriv-, och matematikinriktad speciallärarutbildning som påbyggnad till lärarutbildningen för tidiga år. Till detta ges 128 milj. de första två åren, därefter beräknas kostnaden till 57 milj. per år. De 300 första studenterna börjar på hösten 2009. Att regeringen väljer att i större utsträckning ta tillvara på yrkeskunskaper inom högre utbildning i allmänhet och lärarutbildningen i synnerlighet är berömvärt och viktigt för en bred rekrytering till högskolan. SFS tror dock att regeringen måste satsa reella ekonomiska medel för att bättre forskningsanknyta lärarutbildningen. För att detta ska kunna ske måste en långsiktig politik skapas där lärarstudenter med inriktningar mot alla åldrar får större möjligheter att gå vidare till forskarstudier, vilket skulle ge en mer naturlig forskningsanknytning och även på sikt minska underskottet av disputerad personal inom utbildningen. 8.3.10 Teknikdelegationen Sverige har stora problem med rekrytering till högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar och det är få kvinnor som söker. Regeringen satsar därför på att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik samt informations- och kommunikationsteknik, bland unga och särskilt bland flickor/kvinnor. En teknikdelegation har tillsatts för att bland annat öka intresset för högskoleutbildning inom områdena. Detta får 40 miljoner kronor fram till valborg 2010. SFS är positiva till satsningen. Fler kvinnor inom teknikområden behövs för att bryta den starka könsuppdelning av den svenska högre utbildningen och arbetsmarknaden som bland annat påvisats i OECDs 11

rapporter. SFS vill dock påpeka faktumet och problemet att det är mer accepterat att välja traditionellt manliga yrken som kvinna eftersom det har högre status än om man som man väljer ett traditionellt kvinnligt yrke, vilket ifrågasätts på ett annat sätt. Att göra karriär inom "kvinnoyrken" är lättare för män än för kvinnor inom "mansyrken". För att bryta ett könssterotypt mönster inom högre utbildning och i förlängningen arbetsmarknaden krävs det att detta synliggörs, problematiseras och åtgärdas av samhället. 8.3.12 Integration Regeringen menar att invandrare med examen/kvalificerad yrkeserfarenhet är en stor tillgång för Sverige. De lyfter också upp vikten av att invandrare snabbt kommer in på arbetsmarknaden och menar att anledningen till att det ofta är svårt för invandrare att få arbete som motsvarar kompetensen är språkbrister och avsaknaden av möjligheter till att komplettera sin utbildning. Validering av yrkesutbildning är därför viktig samt möjligheten till att komplettera. Ungefär 50 miljoner kronor per år avsätts nu för integrationsinsatser i högskolan fram till 2011. Det råder brist på hälso- och sjukvårdspersonal och här sätts extra satsningar in. SFS ställer sig positiva till satsningar på att utländska examina ska kunna kompletteras och valideras. SFS vill dock påpeka att regeringen missat att nämna att anledningen till att invandrare har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden inte enbart har att göra med bristen på komplettering utan också handlar om en strukturell diskriminering i samhället av personer med utländsk bakgrund. SFS ser inte heller behovet av att särskild betona språkbrister som ett skäl till svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden, utan anser att detta i aktuella fall bör ses som en övrig del i att komplettera sin utbildning för att klara de krav som yrket ställer. 9.1.14 Utveckling av vuxenutbildning m.m. Anslaget till utveckling av vuxenutbildning förstärks med 7,5 mkr till 8,3 mkr. Myndigheten för skolutvecklingsenhet för vuxenutbildning har tidigare krympt till en tjänst men kommer nu att återuppstå inom Skolverket. er Det är välkomet att enheten tillåts återuppstå vid Skolverket. SFS hoppas på att den ska öppna vägar för tillträde till högskolan genom sitt arbete med olika former av kompletterande vuxenutbildning. 12

9.1.17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning Yrkeshögskolan ska börja den 1 juli nästa år och är utbildningsbudgetens stora vinnare. Verksamheten får en ram på 1 170 mkr men myndigheten Yrkeshögskolan får 71 mkr och KY-myndigheten får 26 mkr, bland annat för sin egen avveckling. er SFS ser positivt på att man inordnar dagens KY-utbildningar under ett gemensamt tak vilket bör ha positiva effekter på både kvalitet och rättsäkerhet. Vi vill dock påpeka att denna reform inte får skapa vattentäta skott mot den övriga högskolan utan att det måste göras möjligt att röra sig smidigt mellan de två systemen. Utbildnings- och forskningskvalitet Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning 6.3 Kvalitet Regeringens övergripande målsättning är att öka kvaliteten i den högre utbildningen. Ett exempel på en åtgärd i detta syfte är att skapa förutsättningar för universitet och högskolor att öka den lärarledda undervisningstiden och minska antalet studenter per lärare. SFS välkomnar att regeringer inser kvalitetsbritsen i att visa studenter har så lite som tre timmar lärarledd tid i veckan. SFS anser att studenter borde ha rätt till minst 15 lärarledda timmar varje vecka. Det är lovvärt att ta upp problematiken men oklart vad regeringen tänkt ändra på för att åstadkomma förbättringar. 6.12 Särskilda frågor Samtliga ersättningsbelopp räknas upp med pris- och löneuppräkningen på 1,84 procent. Inflationen uppgår idag till 4,1 procent, alltså mer än dubbelt så mycket som uppräkningen vilket innebär att högskoleresurserna utarmas. Det är ingen ny företeelse utan dessa så kallade effektiviseringskrav har funnits länge och det ställer högre krav på vad som kan kallas satsning och vad som bara är en återställare. 13

8.3.2 Kvalitet Regeringen anger att den även fortsättningsvis kommer att prioritera insatser för att förbättra kvaliteten inom den högre utbildningen. Än så länge har det dock inte aviserats nya kvalitetssatsningar för 2009. Samtidig kommer regeringen också att lämna förslag till förändringar av resurstilldelningen av lärosätenas utbildning på grund- och avancerad nivå. Dessutom utreder regeringen i vilken utsträckning ranking kan öka studenters tillgång på relevant information om skillnader i kvalitet mellan olika utbildningar och lärosäten. SFS vill se ökade resurser för att nå 15 lärarledda timmar i veckan men istället urholkas anslagen då ökningarna inte når upp till inflationstakten. Så länge effektiviseringskraven finns kvar måste de följas av satsningar, annars blir pratet om ökad kvalitet bara tomma ord. Förhoppningsvis följer en seriös och långtgående kvalitetsstärkande satsning med det nya resurstilldelningssystemet. SFS tror inte att ranking är rätt väg att gå. Inte mist då erfarenheter från det amerikanska utbildningssystemet har visat att starka rankingsystem orsakar stor likriktning av högskolorna, något som går på tvärs med regeringens ambition om fria högskolor och profilering. 8.3.4 Samverkan mellan lärosäten Regeringen föreslår 2009 sammanlagt 40 miljoner kronor till Växjö Universitetet och Högskolan i Kalmar till följd av de merkostnader som inledningsvis uppstår vid sammanslagningen. För 2010 beräknas ytterligare 20 miljoner kronor för ändamålet. Att regeringen väljer att stödja frivilliga fusioner mellan högskolor ser SFS som positivt. SFS delar de båda berörda studentkårerna förhoppningar om att samgåendet kommer att innebära möjligheter till såväl utveckling och kvalitetshöjning av utbildningen. 8.3.5 Högskolan som attraktiv arbetsplats Regeringen konstaterar att det för att öka genomströmningen och stärka kvaliteten i högskolan krävs goda villkor för de studerande. Tillgången till studieplatser, bostad och socialt nätverk har stor betydelse för studieresultaten. Det är även viktigt att varje lärosäte aktivt arbetar för att förbättra studiesituationen och levnadsvillkoren för studenterna. Regeringen avser att återkomma med förslag på området efter den studiesociala utredningen har lämnat sitt slutbetänkande i mars 2009. SFS delar också regeringens uppfattning att hela den studiesociala situationen påverkar studieresultaten. Studiesociala kommittén och dess 14

utdrag att ta ett helhetsgrepp i de studiesociala frågorna är därför av stor betydelse. SFS hoppas att kommittén ser till att en gång för alla få bukt med alla de fallgropar som finns i studenternas trygghetssystemen. Här är det också viktigt att beakta den heterogenitet studentgruppen representerar. 8.3.8 Fortsatt utbyggnad av läkarutbildning och tandläkarutbildning Eftersom både Socialstyrelsen och Högskoleverket gör bedömningen att såväl läkar- som tandläkarutbildningen behöver utökas betydligt föreslår regeringen att utbygga läkarutbildningen från och med 2009 motsvarande ytterligare 110 nybörjarplatser. Det föreslås vidare att tandläkarutbildningen utökas med 40 nybörjarplatser per år under perioden 2009-2013. Det finansieras genom att minska anslagen till Karlstad universitet, Mittuniversitet, Högskolan Väst och Mälardalens Högskola. Såväl söktrycket från studenter som en stor efterfrågan från arbetsmarknaden talar för en fortsatt utbyggnad. Men att ständigt finansiera satsningar inom den högre utbildning genom nerdragning av antal platser är en utveckling som SFS ser mycket olycklig. 8.3.9 Forskarskolor för lärare Regeringen har under 2008 inlett en satsning på att låta lärare genomgå en forskarutbildning. Under 2009 fördelas 100 miljoner kronor till värdlärosätena så att de 150 doktoranderna ska kunna fortsätta sin utbildning fram till en licentiatexamen. SFS anser att det är bra att yrkesverksamma lärare får möjlighet att genomgå forskarutbildning. Det är dock beklagligt att regeringen inte låter dessa personer fullfölja en forskarutbildning hela vägen till doktorsexamen. Inte mist då licentiatexamen internationellt sett knappt är gångbar och därför inte bör utgöra någon norm i Sverige utan enbart vara ett högst frivilligt alternativ för de forskarstuderande. 8.3.11 Havsmiljöinstitut Regeringen beslutade i april 2008 att etablera ett havsmiljöinstitut som ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet och Högskolan i Kalmar. Eftersom Göteborgs universitet har samordningsansvaret för havsmiljöinstitutet föreslår regeringen att 10 miljoner årligen överförs till Göteborgs universitet från utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård, Havsmiljö. Från och med 2009 kommer Göteborgs universitet att få ansvaret för Kristineberg 15

marina forskningsstation som tidigare förvaltats av Kungliga vetenskapsakademin. Totalt blir det 10 700 tusen kronor. SFS tycker att det är bra när högskolor samarbetar på områden där det är fruktbart och är därför positiva till samordningen. 8.3.13 Utbildningsplatser till Försvarshögskolan För att förstärka de civile utbildningarna på Försvarshögskolan tillförs 10 miljoner kronor, vilket motsvarar 280 helårsstudenter till en kostnad per plats om cirka 36 000 kronor. Detta finansieras genom att en överföring sker från grundutbildningen på Luleå Tekniska Universitet. Här väljer regeringen att på samma på liknade sätt som i 8.3.8 Fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen och tandläkarutbildningen finansiera satsningar genom nerdragning av antal platser, en utveckling SFS ser som mycket olycklig. 8.3.14 Överföring av verksamhet från Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning I samband med att Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning avvecklas från och med 1 januari 2009 föreslås vissa uppgifter att överföras till Högskoleverket (generell information om ITstödd distansutbildning på högskolenivå samt webbplatsen netuniversity.se) samt Verket för högskoleservice (registrering av lärosätenas uppgifter om IT-stödd distansutbildning). För dessa uppgifter föreslås anslaget till Högskolverket öka årligen med 4 miljoner kronor samt till Verket för högskoleservice med 2 miljoner kronor årligen. SFS ser det som positivt att de arbetsuppgifter Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning har inte faller mellan stolarna och är därför positiva till förslaget. 8.3.15 Spetsutbildningar i entreprenörskap och innovation I syftet att åstadkomma svenska spetsutbildningar inom entreprenörskap och innovation anser regeringen att en satsning bör genomföras vid minst två lärosäten. Satsningen består av 8,1 miljoner kronor under 2009 och ytterligare 7,2 miljoner kronor för 2010. Avståndet mellan företag och akademi kan vara väldigt långt, något inte minst studenterna erfar. SFS hoppas att den här satsningen kan minska glappet och önskar även fler åtgärder inom området. Att ge studenter kontakt med presumtiva arbetsgivare redan under studietiden 16

underlättar övergången mellan studier och arbete, något som gynnar så väl individen som samhället. 8.6 Forskning Regeringen konstaterar att kvaliteten, mätt som antalet citat per artikel i jämförelse med den genomsnittliga citeringen för området, minskat. Regeringen konstaterar att detta kan bero på otillräckliga investeringar i forskning och utveckling och att det krävs ökade investeringar i FoU för att bibehålla den höga vetenskapliga kvaliteten i forskningen. Regeringen föreslår att 2,4 miljarder fördelas till forskning och utveckling under 2009. Regeringen kommer att återkomma med detaljerna kring fördelningen i forsknings- och innovationspropositionen. Regeringen aviserar att det ska ske en ökning av basanslagen till universitet och högskolor och att fördelningen av den ökningen ska ske efter kvalitetskriterier. Därutöver ska en satsning på strategiska forskningsområden genomföras. De områden regeringen tänker satsa på är medicin, teknik och klimat. Majoriteten av de ovan nämnda 2,4 miljarderna har ännu inte fördelats till högskolorna. Dock har Vetenskapsrådet fått en anslagshöjning med drygt 300 miljoner. FAS och FORMAS har även de fått anslagshöjningar. Därutöver har 1,2 miljarder lagts under Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Regeringen aviserar också en satsning på nyttiggörande av forskningsresultat. Bland annat vill regeringen stötta holdingbolagen vid högskolorna och Innovationsbron AB. Regeringen beskriver även framtida satsningar på forskningens infrastruktur. Regeringen tilldelar Lunds universitet 120 miljoner kronor i en engångssatsning för arbetet med ESS (European Spallation Source). Regeringen beskriver även sammanslagningen av Kungliga biblioteket med Statens ljud- och bildarkiv från och med den 1 januari 2009. SFS anser att ökade resurser till forskningen är välbehövligt men att 400 miljoner av de ha ospecificerade pengarna i forskningssatsningen borde ha öronmärkts för att säkra anställningar till de doktorander som nu finansieras på annat sätt. Doktorander som saknar anställning lever oftast på stipendier eller så kallade utbildningsbidrag för doktorander. Dessa har flera nackdelar för individen. I valet mellan att börja jobba som doktorand eller att ta ett annat kvalificerat arbete måste forskarutbildningen ses som ett reellt alternativ och då rävs det att högskolorna erbjuder alla doktorander anställning. Merparten av forskningen utförs av doktorander så för att Sverige ska bli en ledande forskningsnation krävs det goda arbetsvillkor för doktoranderna. 17

Kårobligatoriet Budgeten innehåller inga kommentarer kring finansiering av ett eventuellt avskaffande av kårobligatoriet. Det återfinns inte heller någonting om ett stärkt studentinflytande, trots att regeringen tidigare tydligt uttryckt ambitioner om detta. Den 13 februari 2008 släpptes utredningen Frihet för studenter som syftade till att utreda hur kårobligatoriet kan avskaffas med ett stärkt studentinflytande som följd. Nu åtta månader senare har ännu ingen proposition lagts och det finns inte heller någon tidsplan för när nästa steg i frågan ska tas av regeringen. Landets studentkårer väntar på ett klart besked i frågan. Om regeringens förslag både ska presenteras och verkställas inom mandatperioden riskerar det att kårerna ges alldeles för kort tid till omställning. Detta äventyrar i sin tur kårernas möjligheter till fortlevnad. SFS anser att ett avskaffande måste tilldelas särskilda medel, för att kunna säkerställa ett framtida studentinflytande. Studentinflytande måste få kosta. 18