BUY SMART Grön upphandling för smarta inköp Energieffektiv upphandling Riktlinjer för upphandling av Stöds av www.buy-smart.info
Riktlinjerna har tagits fram inom ramen för EU programmet Buy smart Grön upphandling för smarta inköp med stöd från programmet Intelligent Energy Europe. Utgivare: Building and Civil Engineering Institute ZRMK Dimičeva 12, 1000 Ljubljana, Slovenia E mail: miha.tomsic@gi zrmk.si Internet: www.gi zrmk.si Innehållet har tagits fram av: ZRMK, Slovenia (Miha Tomšič, Marta Skubic) O.Ö. Energiesparverband, Upper Austria (Christiane Egger, Sabine Gadocha, Christine Öhlinger) Utformning och textbearbetning: Svensk textbearbetning: Building and Civil Engineering Institute ZRMK Energikontor Sydost, Sverige Datum: December 2009 Friskrivningsklausul: Upphovsmännen ansvarar ensamma för innehållet i dessa riktlinjer. De företräder inte nödvändigtvis Europeiska gemenskapens åsikter. Europeiska kommissionen ansvarar inte för någon form av användning av informationen i dokumentet. Utgivaren garanterar på inget sätt att informationen i dessa riktlinjer i alla avseenden är fullständig, korrekt eller aktuell. Det gäller även för referenser som dessa riktlinjer hänvisar till. 2
Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Byggnadssektorn i siffror 5 2. Produkter och kriterier 7 2.1 Produkter 8 2.1.1 Isolering 8 2.1.2 Fönster 11 2.1.3 Lufttäthet 14 2.1.4 Ventilationssystem 15 2.1.5 Pumpar i värmesystemet 16 2.1.6 Solfångare för uppvärmning och varmvatten 17 2.1.7 Uppvärmning med biobränslen 18 2.1.8 Kyla i byggnader 19 3. Energi och miljömärkning 21 3.1 EU blomman, EU Eco label 21 3.2 P märkning 23 3.3 P märkning och Solar Keymark kvalitetsmärkning av solfångare 24 3.4 Energideklaration av byggnader 25 3.5 GreenBuilding 27 4. Praktiska råd om upphandling och användning av produkter 28 4.1 Praktiska råd om upphandling 28 4.2 Praktiska råd om användning av produkter 30 4.3 Verktyg för upphandling 31 4.3.1 Datablad upphandling och beräkningshjälpmedel 31 4.3.2 Beskrivning av hur man utformar och använder Datablad upphandling i Alternativ A (förenklad procedur) 34 4.3.3 Beskrivning av hur man utformar och använder Datablad upphandling i Alternativ B (fullständig procedur) 35 5. Referenser 35 3
1. Inledning Dessa riktlinjer ska hjälpa kunder att få god kvalitet på produkter och tjänster de köper, samtidigt som de ska bidra till att olika nationella mål uppfylls genom att man tar bra beslut för smarta inköp. De ska ge hjälp och stöd när man förbereder upphandling och tar fram anbudsunderlag och beslutar om vilka anbud som är de bästa vare sig det är i offentlig eller privat sektor. Vi tillbringar den största delen av vår tid i byggnader där vi bor och arbetar. Det är därför viktigt att inomhuskomforten är god, liksom att kostnader för investering, drift och underhåll är acceptabla. Eftersom byggnaders teknik och konstruktion ofta har lång livslängd, är det viktigt att skilja mellan komponenter som har kortare teknisk livslängd och kan ersättas eller uppgraderas utan större ingrepp i byggnaden (exempelvis pannor, solfångare etc.) och komponenter där varje ingrepp skulle kräva mer omfattande arbete och högre extrakostnader (som tilläggsisolering, nya fönster, lastbärande konstruktioner etc.). Komponenter kan vara inbyggda respektive installerade. De inbyggda ska utformas och väljas på sådant sätt att deras egenskaper medger att byggnaden kan fungera normalt och effektivt så länge som möjligt. Därför anger man vanligen i nationella regelverk högt ställda kriterier för exempelvis delar som igår i byggnadsskalet. När man bygger nytt eller renoverar gamla byggnader, ställs numera ofta krav på på lågenergilösningar med låga utsläpp av växthusgaser. Icke desto mindre måste man redan på tidigt planeringsstadium uppmärksamma kostnader för drift och underhåll. Byggnadssektorn är ett av de viktigaste exemplen på hur analyser av livscykelkostnader för tänkbara lösningar visar värdefulla effekter på lång sikt. Upphandlingen av byggkomponenter skiljer sig från många andra produktgrupper beroende på komplexiteten i hur en byggnads alla komponenter och system samverkar. Anbudsförfarandet kan gälla hela byggnadens konstruktion eller inköp av en specifik individuell byggnadskomponent. 4
1.1 Byggnadssektorn i siffror Byggnadssektorn är en av de största energiförbrukarna inom EU, med cirka 40 % av den slutliga totala energiförbrukningen. Större delen av energiförbrukningen går åt till värme, kyla, varmvatten, ventilation och el. Vid sidan av att minska energiförbrukningen i befintliga byggnader behöver man långsiktiga planer för nybyggnation som visar hur man kan minska byggnaders energibehov. Vad energiförbrukningen består av varierar med vad det är för slags byggnad. I kontorsbyggnader brukar man ha högre elförbrukning men mindre förbrukning av värme och varmvatten än i bostäder. International Energy Agency, IEA, uppskattar energibesparingarna för nya byggnader på längre sikt till 70 75 %, utan extrakostnader eller med väldigt begränsade extrakostnader för ägarna. Den totala potentialen för energibesparingar som är möjlig att genomföra med renovering och ombyggnad kan uppskattas till 55 80 % beroende på typ av byggnad och region. Final Energy Consumption EU27 Year 2005 Services; 11,3% Agriculture; 3,3% Industry; 27,9% Households; 26,6% Transport; 31,0% Figur 1: Slutlig energianvändning EU 27 år 2005 (Källa: EEA, Eurostat) Figur 2: Livscykelkostnader för byggnader (Källa: Procuraplus) Per capita final energy intensity in 2005 (TOE per inhabitant) 4,0 3,5 3,0 EU 27 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Austria Czech Republic Germany Italy Latvia Slovenia Sweden Figur 3: Jämförelse av slutlig energitillförsel per invånare år 2005 per invånare (Källa: EEA, Eurostat) 5
Figur 4: Slutlig energiförbrukning per sektor i EU 27, 1990 2005 (Källa: EEA, Eurostat); http://dataservice.eea.europa.eu/atlas/viewdata/viewpub.asp?id=3373 Genom att minska energiförbrukningen i byggnader med 30 % skulle Europas energiförbrukning bli 11 % lägre, vilket är mer än halva EU:s mål 20 20 20 (20 % mindre koldioxidutsläpp till år 2020, och 20 % förnybart i energimixen). Byggnadsbeståndet i EU omfattar 21 miljarder kvadratmeter. Årlig nybyggnation är 1 %, rivning är 0,5 % och ombyggnad 1,8 %. Med den hastigheten kommer det att ta mycket lång tid att förbättra energieffektiviteten. För att nå målet 30 % behövs ett övergripande och offensivt angreppssätt. År 2010 ska en revidering av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda antas, där kraven för starkare kriterier i nationell lagstiftning för byggnader kommer att fastställas. Medlemsstater måste anpassa sin lagstiftning efter det. Detta är en anpassning till Europeiska kommissionens policy att medlemsländerna skyndsamt ska utveckla och genomföra aktiviteter för att stimulera renovering av det befintliga fastighetsbeståndet. 6
2. Produkter och kriterier En byggnad är ett organiskt system, och dess energiprestanda hänger samman med hur energiflödena ser ut. Med bra, väl genomtänkt, kreativ och expertmässig utformning av byggnadens beståndsdelar och med hänsyn till hur de samverkar kan energiförbrukningen minska avsevärt under byggnadens livstid. Parallellt i planeringsprocessen utformas hela byggnaden, med komponenter och stödsystem, och förutom att det kan garantera en effektiv energianvändning skapar det också bekväma och ändamålsenliga miljöer att bo och arbeta i. Grön upphandling i byggnadssektorn kombinerar energi och miljöaspekter med välbefinnande hos dem som bor och arbetar i byggnaderna. Figur 5: Exempel på genomsnittlig energibalans för ett typiskt enfamiljshus (Källa: BCEI ZRMK). Största delen av värmeförlusterna sker genom fönster och ventilation, därnäst genom väggarna. 7
2.1 Produkter Som redan nämnts består byggnader av så många byggkomponenter material, produkter och system att det är omöjligt att här ta upp alla i de här riktlinjerna. Några av de viktigaste som är förknippade med mer betydande kostnader för investeringar (och även för drift och underhåll) behandlas i det följande. Grundregeln är att alltid få valuta för pengarna, genom att man bestämmer lämpliga kriterier och väljer mellan olika anbud. Det gäller vare sig man köper ett komplett värmesystem eller bara termostatventiler, och vare sig man ska besluta om planer för en helt ny byggnad eller om att byta fönster i en befintlig. 2.1.1 Isolering Isolering är en av de viktigaste faktorerna för att en byggnad ska ha lågt behov av uppvärmning och kylning (och därmed låga driftskostnader), samt en bra värmekomfort för sina användare. Det är inte helt enkelt att diskutera i termer av optimala klimatskal för byggnader i allmänhet det beror på byggnadens beskaffenhet och ändamålet med den, det lokala klimatet, var den är belägen och dess rumsliga orientering. Det finns dock tre grundläggande regler som alltid ska följas när det gäller klimatskalet: Figur 6: Mögel vid en köldbrygga (M. Tomšič) ordentlig isolering, isoleringsskiktet ska vara homogent (förhindra värmeläckage i material och struktur) och konstruktionen ska vara lufttät (förhindra värmeläckage via konvektion). Följer man dessa principer ska allvarliga problem inte uppstå. Det kan skilja sig åt och kräva speciella lösningar när man planerar isolering av befintliga byggnader där andra krav kan tillkomma, som karakteristiska drag hos byggnaden eller speciella krav om byggnaden är kulturminnesskyddad. Det finns många typer av isoleringsmaterial och många olika möjligheter för olika användningsområden (isolering av källare ställer exempelvis andra krav på materialet än isolering av ytterväggar eller vind). Genom att välja rätt material för rätt ändamål kan man försäkra sig om att enskilda byggnadsdelar och byggnaden i stort fungerar på lång sikt, och risken för tidiga reparationer och därmed följande kostnader begränsas. 8
När man väljer isolering ska man tänka på följande: värmeledningskoefficienten λ (lambda, mäts i Watt per meter per grad Kelvin, W/mK) och värmeöverföringskoefficienten eller U värdet (mäts i Watt per kvadratmeter per grad Kelvin, W/m 2 K) vattenångans diffusion densitet, tryckhållfasthet, utrymmeseffektivitet miljöpåverkan: energibehov vid produktionen, bra lastkapacitet, möjlighet till återvinning/kvittblivning och återanvändning till basmaterial. Samma allmänna principer som gäller för byggnadens klimatskal i dess helhet ska beaktas även för varje enskild byggkomponent. I varje enskilt fall ska man definiera kraven på tjocklek, placering och struktur i klimatskalet. Ytterväggar Ytterväggarna har den största ytan av alla klimatskalets delar, men de är inte nödvändigtvis den största källan till byggnadens värmeförluster. Utformning och konstruktion av ytterväggar skiljer sig åt för olika typer av material och och olika typer av byggnader. Med tanke på det enskilda fallet bör man tänka igenom val av isoleringsmaterial och dess tjocklek. Exempelvis använder man olika material för ytterväggen som är i kontakt med marken och för ytterväggen ovan marknivån (fasaden). En prefabricerad byggnad med Figur 7: Tilläggsisolering av befintlig byggnad (M. Skubic) lätta väggar har vissa specifika egenskaper som inte den massiva, tunga konstruktionen har. Speciellt viktigt är där en lufttät konstruktion och genomtänkta detaljer (t.ex. att den är förberedd för installation av dörrar och fönster, övergången mellan ytterväggens isolering och fönstret). 9
När man isolerar insidan av ytterväggar kan man vänta sig mer uppenbara byggnadsfysiska problem speciellt när det gäller noggrannheten i utförandet. En ångspärr måste finnas och alla fogar och skarvar måste vara absolut lufttäta, vilket inte är så enkelt att uppnå i praktiken. Figur 8: Värmekamerabild före renovering (BCEI ZRMK) Figur 9: Värmekamerabild efter renovering (BCEI ZRMK) Vind Ett av de mest kostnadseffektiva sätten att spara energi, och bland de enklaste att genomföra, är isolering av tak mot en ouppvärmd vind. I viss utsträckning minskar det även risken för övervärme sommartid till rummen nedanför. Värmekomforten i boytor som ligger under förbättras markant vid såväl kall som varm väderlek. Återbetalningstiden för investeringen är kort. Principen gäller givetvis även för nya byggnader. Figur 10: Isolering av tak med Rockwool som blåsts in (www.iglooinsulation.co.nz/107842/html/page.html) Om man tänker använda vinden i framtiden för boende eller som arbetsplats måste man överväga om det är mest förnuftigt och kostnadseffektivt att isolera yttertaket ovanför vinden med detsamma i stället för att isolera innertaket. Det kan vara en mycket komplicerad åtgärd när det gäller befintliga byggnader, och kräver expertmedverkan och en grundlig översyn av de faktorer som kan påverka ombyggnaden. 10
Figur 11: Arbetare installerar värmeisolering på yttertaket till en byggnad i Frankfurt, Tyskland (home.howstuffworks.com) Figur 12: Isolering av yttertak (M.Tomšič) 2.1.2 Fönster Under de senaste decennierna har något av en teknisk revolution ägt rum när det gäller fönster. Energieffektiva fönster och fönsterrutor med höga prestanda finns nu tillgängliga och kan bidra till dramatiskt minskad energiförbrukning. De har lägre värmeförluster, mindre luftläckage och varmare insida på glasytan, vilket minskar kallras och förbättrar komforten samt tar bort risken för kondens vid normala boendevanor. Figur 13: Detaljer från moderna fönster av PVC (M. Tomšič) Fönster består av ett antal delar, som båge och karm, glas, fyllnadsgas och lågemissionsbeläggning. Dessa delar kan kombineras på många olika sätt och i olika material. Det finns dock begränsningar. Byggnadens arkitektoniska utformning anger vanligen ramarna för form och storlek på fönster. Fönstrenas sammansättning och utformning beror även på vilka alternativ som finns för att avpassa och montera dem, hur de kan öppnas, storleken på varje enskild fönsterkarm och fönsterruta, samt på vilka olika typer av fönster och material som passar till karm och båge. Även vilken färg man önskar kan bli avgörande för materialvalet. Andra kriterier är bland annat hur bra de skyddar mot påverkan av väder och vind (vattentäthet, lufttäthet) samt säkerhetsaspekter. 11
Figur 14: Tvärsnitt av modernt fönster (M.Tomšič) Precis som för de delar av byggnaden som inte är genomskinliga måste man ta hänsyn till U värden för själva glaskasetten (U g ) och för hela fönstret (U w ). U värdet är detsamma som värmeringskoefficienten och mäts i W/m 2 K. Lägre U värden innebär lägre värmeförluster, och medför att temperaturen på glasrutans inneryta ökar, vilket förbättrar värmekomforten. Genomsläppligheten för total solinstrålning och synligt ljus (solenergitransmittans respektive dagsljustransmittans) ska dock vara likvärdig så att man drar nytta av det passiva bidrag av dagsljus som solen ger och som är viktigt för bra visuell komfort inomhus samtidigt som det minskar behovet av el till belysning. De viktigaste delarna som ett fönster är konstruerat av är: Glas, glaskassetter - isolerglas Isolerglas kan vara tvåglas och treglas, och i flertalet länder krävs enligt regelverket även gasfyllning och lågenergibeläggning (utan det kan de ha U värden som är högre än 2,5 respektive 2,0 W/m 2 K). - energiglas Energiglas finns både som tvåglas och treglas. Ett energiglas med två glasrutor har minst 50 60 % bättre isoleregenskaper än vanligt dubbelt isolerglas. Mellan de bägge glasrutorna finns inert gas som fyllning i stället för luft och den inre glasrutan är belagd med ett lågemissionsskikt. Typiska U värden ligger mellan 1,0 och 1,3 W/m 2 K. Tekniken ses nu som standardvalet i många EU länder. Glaskassetter med treglas och höga prestanda har ännu bättre isolerande egenskaper, med U värden mellan 0,4 och 0,7 W/m 2 K, och de är således även lämpliga för passivhusstandard. Sina egenskaper får de genom en kombination av tre glasrutor, varav två är belagda med lågemissionsskikt och fyllning med inert gas (argon, krypton). 12
- Spektralt selektiva beläggningar Spektralt selektiva beläggningar är utformade optiskt för att reflektera vissa våglängder och släppa igenom andra. De används vanligen för att reflektera den infraröda delen (värmen) och släppa igenom en större del av det synliga ljuset. Med hjälp av dem kan man konstruera fönster med låga U värden (lågemitterande beläggningar, le skikt) och solenergitransmittans men hög dagsljustransmittans. Fönster med spektralt selektiva beläggningar kan även filtrera bort de skadliga våglängderna i UV området och öka inredningens livslängd. Fönsterkarmar, fönsterbågar - Materialet i fönstrens båge och karm spelar en viktig roll för fönstrens termiska egenskaper. Fönsterbågar av PVC och trä leder värme mindre och har bättre termiska egenskaper än de som är gjorda av metall. Det finns andra faktorer att ta hänsyn till när man väljer material till fönsterbågar: exponering för väderleken (regn, vind, UV strålning), om de kan underhållas, mekaniska egenskaper och liknande. Det finns fönsterbågar som kombinerar olika material för att få bästa möjliga U värde för fönsterkarmen (U f värde), som till exempel aluminiumbågar med isolerande fyllning och trä med polyuretan, samt kombinationer av trä, polyuretan och metall, se vidare Figur 14. Moderna fönster berör byggnadsfysikens alla delar. Fönster är avgörande för ljus, ljud och värmekomfort i rummet liksom för luftkvaliteten inomhus, psykofysiska effekter och skydd från atmosfärisk påverkan. Med höga baskrav kan man vänta sig höga investeringskostnader. Fönster måste därför utvärderas med tanke på alla positiva effekter och inte bara de ekonomiska som är längre livslängd och lägre underhållskostnader, minskat energibehov för uppvärmning och delvis Figur 15: Kreativ utformning av byggnad med energieffektiva fönster (M. Tomšič) för kylning, naturligt ljus i tillräcklig omfattning och därigenom minskat behov av artificiell belysning. Viktigt att utvärdera är också bra ljudisolering, kontroll av bländning, bra dagsljusnivåer, vilket sammantaget ger en bättre miljö för dem som bor och arbetar i byggnaden, både när det gäller värmekomforten och ljus och ljudförhållandena. Det är aspekter som man ofta glömmer att ta med när man gör en ekonomisk analys av vad man ska välja för att det ska bli lönsamt på lång sikt. 13
2.1.3 Lufttäthet Ett lufttätt klimatskal och väl utförd isolering är nödvändiga förutsättningar för att byggnaden ska vara konstruerad på ett energieffektivt sätt. Isoleringen minskar värmeförluster, och den lufttäta konstruktionen (som förhindrar konvektion via köldbryggor) skyddar mot störande drag som kan försämra rummets mikroklimat och ojämnt kyla ner vissa byggnadselement eller delar av dem, vilket skulle kunna orsaka ytkondens och mögeltillväxt. Det finns olika tester för att undersöka hur lufttät en byggnad är, och den vanligaste kallas blower door metoden. I princip innebär den att man mäter antalet luftväxlingar per timme som sker till följd av otäta byggnadsdelar, sprickor i byggnadens klimatskal. Detta görs med en specialutrustning vid bestämda tryck, se Figur 16. Boverkets byggregler, BBR, har inte något specificerat delkrav på hur lufttät en byggnad ska vara. Däremot hade dess föregångare kravet för bostäder att den genomsnittliga luftläckningen i omslutande ytor, som gränsade mot uteluften eller ouppvärmda utrymmen, skulle vara under 0,8 liter/(m² s) vid en tryckdifferens på 50 Pascal. Mätningar av ett nybyggt passivhus i trä i Växjö visade på så lågt värde som 0,2 liter/(m² s). Figur 16: Förberedelser inför test med blower-door (BCEI ZRMK) Å andra sidan är det avgörande att ju lufttätare byggnaden är, desto viktigare är det att komma ihåg att det finns tillräcklig ventilation som kan styras, så att luftfuktigheten inte blir för hög inomhus och att en god kvalitet på inomhusluften garanteras (förhindrar att inomhusluften blir unken). Ett av de vanligaste problemen när man renoverar befintliga byggnader och tätar fönstren eller installerar nya fönster som i hög grad är lufttäta är att man glömmer att anpassa ventilationen efter de nya förhållandena och därför riskerar mögeltillväxt. 14
2.1.4 Ventilationssystem För att få ett hälsosamt inomhusklimat med god komfort är det nödvändigt att ha ventilation som kan styras med regelbundna intervall. Kraven på frisk luft växlar beroende på hur användningsmönstret ser ut, hur många som vistas i rummet och vilka aktiviteter som pågår där. Antal luftväxlingar per timme ska i boende och arbetsutrymmen som regel inte understiga 0,5 omsättningar per timme vid normal rumshöjd (0,35 l per sekund och kvadratmeter). Detaljerade föreskrifter som anger lägsta nivå för ventilationsflöden finns i Boverkets byggregler. Figur 17: Kondens på glaskassettens insida på grund av för hög relativ luftfuktighet i rummet (M. Tomšič) Att vädra med halvöppet fönster eller låta fönster stå på glänt är inte att rekommendera. Luftflödet går långsamt och når inte avlägsna luftfickor, samtidigt som byggnadsdelar nära fönstret kan bli nedkylda. Luftens vattenånga kan då kondensera där, och om man upprepar vädringen kan resultat bli mögeltillväxt. Det är särskilt viktigt att ett tillräckligt luftflöde tillåts längs med byggnadens alla innerytor. En stor del av de här problemen kan man komma undan genom att använda mekanisk ventilation (lokal eller central) med värmeåtervinning från frånluften, så kallade FTX system. Då får man tillräcklig luftväxling samtidigt som ventilationsförlusterna minskar. Att installera styrd ventilation med värmeåtervinning minskar påtagligt de totala värmeförlusterna. I välisolerade byggnader brukar förluster via ventilationen vara den största delen. Moderna ventilationssystem kan spara mer än 75 % av den värme man skulle förlora om man använde naturlig ventilation och vädring med öppna fönster. Figur 18: Lokal ventilationsenhet med värmeåtervinning (Med tillstånd av JSS MOL och B. Jerman) 15
Det är inte alltid enkelt att installera mekaniska ventilationssystem i efterhand. Det kan vara svårt att bygga in centrala system i befintliga hus. Man kan då försöka installera lokala system (individuella mekaniska ventilationsenheter med värmeåtervinning). Figur 19: Till vänster ses en byggnad från 1970 talet efter renovering, tilläggsisolerad och med fönstren utbytta; och med synliga intag och utsläpp för luft från individuella mekaniska ventilationsenheter med värmeåtervinning. Till höger foto med värmekamera av samma byggnad (M. Skubic, M. Tomšič) 2.1.5 Pumpar i värmesystemet Pumpar hjälper till att transportera det uppvärmda vattnet till värmeelementen. Cirkulationspumpar för varmvatten finns ofta installerade, så att man får varmvatten snabbt när man öppnar kranen. Pumpar kan förbruka en hel del el, och man får inte försumma att räkna med dem när man beräknar energiflöden. Pumparna är ofta överdimensionerade och arbetar på högsta effekt. Ända upp till 80 % av energin och kostnaderna kan sparas om man installerar moderna pumpar som passar till behovet och ändamålet. Därför bör man bara köpa pumpar med märkningen Energiklass A. 16
2.1.6 Solfångare för uppvärmning och varmvatten Alla solvärmesystem arbetar efter samma grundläggande princip, att samla solinstrålningen och överföra värmen via ett medium. Värmeöverföringsmediet kan användas direkt som varmvatten, eller indirekt via en värmeväxlare. Det finns flera olika slag av solfångare. Figur 20: Solfångare (M. Skubic) - Solfångare utan täckskiva, poolsolfångare Så kallade poolsolfångare brukar vara gjorda av svart plast. De har begränsad kapacitet och används vanligen bara för att värma vatten till swimmingpooler. - Plana solfångare Plana solfångare består av en absorbator, ram, isolering och en genomskinlig täckskiva (glas är vanligt). Solstrålningen transmitteras genom glaset till aborbatorn (metallskiva). Absorbatorn omvandlar strålningsenergin till värme. - Vakuumrörsolfångare Vakuumrörsolfångare har absorbator samt rör fyllda med vakuum som isolering. Värmeförlusterna kan hållas nere till ett minimum. Vakuumrörsolfångare är mycket effektiva vid stora temperaturskillnader mellan absorbatorn och omgivningen, men de är dyrare än plana solfångare. - Ackumulatortank Med ackumulatortank kan man lagra energin till perioder med mindre solinstrålning. Tankens volym bör vara två eller tre gånger så stor som varmvattenbehovet för ett dygn. I nedre delen av ackumulatortanken överförs värmen från solfångaren till vattnet via en värmeväxlare. - Utformning av solvärmesystem Varje individuell anläggning måste tänkas igenom och utformas på ett omsorgsfullt sätt med tanke på vad den ska användas till. Systemets effektivitet beror på tillgången på sol, orienteringen, absorbatorernas lutning, sådant som skuggar samt ackumulatortankarnas storlek. 17
2.1.7 Uppvärmning med biobränslen Biobränslen kan användas till uppvärmning, varmvattenberedning, processvärme och för elproduktion. Moderna värmesystem för biobränslen finns i många utföranden och med olika tekniker. Pelletsvärmeanläggningar Pellets tillverkas framför allt av sågspån och andra obehandlade rester av trä från industrin. De pressas vid högt tryck utan tillsats av kemiska bindemedel. Vid centrala pelletsvärmeanläggningar transporteras pellets automatiskt till pannan. Pellets matas från förrådet till pannan antingen mekaniskt eller pneumatiskt. Figur 21: Pellets (http://www.novaparadigma.si) Mekanisk matning med skruv måste ske från ett pelletsförråd i anslutning till pannrummet. Det är för det mesta det billigaste alternativet. För att förhindra bakbrand transporterar matarskruven pellets via ett fallrör eller ett mellanlager. Med luftmatning sugs pellets till brännaren. Pelletsförrådet kan i det fallet ligga upp till tjugo meter från pannrummet eller utomhus eftersom det sugs till ett mellanlager i pannrummet. En pelletsvärmeanläggning har vanligen automatiska tändsystem och fläkt för att få tillräcklig lufttillsats. Med lambdasonder kan lufttillförseln mätas. Fliseldade värmeanläggningar Träflis är trä som flisats och består av olika storleksfraktioner. Träflisens egenskaper kan beskrivas med bulkdensitet, flisstorlek och fukhalt. Träflisen matas automatiskt på transportband från lagringsutrymmet. Förbränningen sker stegvis på rost eller i en fluidbädd. Lagringsutrymmet för träflis anpassas efter årsbehovet och hur ofta det kan fyllas på under året. Figur 22: Träflis (http://www.reuserinc.com) 18
Vedvärmeanläggningar Moderna vedpannor med ackumulatortank ger bekväm drift och goda energiprestanda. Krav att ställa på bra utrustning är stor pannvolym och ackmulatortank samt tillgång till torr ved. 2.1.8 Kyla i byggnader I många länder är uppvärmning inte den enda eller ens den största energiförbrukaren i byggnader. Därför ska byggnader utformas så att behovet av kylning sommartid är så lågt som möjligt. Man måste börja redan i planeringsfasen med att överväga alla möjliga passiva sätt att lösa problemet med att kyla byggnaden. När dessa passiva lösningar inte är tillräckliga kan man gå vidare med mekanisk kylning. Numera ser man även värmekomfort i byggnader sommartid som ett nödvändigt behov för god inomhusmiljö och produktivitet. Målet med hållbar kyla är att se till att nya och befintliga byggnader får exakt den värmekomfort som de behöver med liten eller ingen energiförbrukning. Genom att välja det bästa sättet, vare sig det gäller teknik eller design, och apparater eller arkitektur, kan den totala energiförbrukningen minska till en rimlig nettokostnad. Kostnaden under hela livslängden ska utvärderas med en livscykelkostnadsanalys (LCC), där man inte bara räknar med lägre driftskostnader beroende på den minskade energiförbrukningen, utan även med kapitalkostnader för större kylsystem som undvikits, minskade underhållskostnader samt slutligen den överskottsyta som annars skulle behövts för maskinparken. En annan fördel, om än inte så konkret, är att systemets komplexitet minskar. Att minska energiförbrukningen för att kyla byggnader minskar givetvis även miljöpåverkan. Fjärrkyla är ett nytt alternativ som blir allt vanligare och kan produceras vid en central anläggning, vilket ger miljöfördelar om den produceras mer energisnålt. Den har lokala miljöfördelar som mindre buller och den kräver inte lika mycket utrymme som små luftkonditioneringsaggregat och kylanläggningar. Kallt vatten pumpas ut i fjärrkylenätet och kyler luften som cirkulerar i fastighetens ventilationssystem. Anslutningen till byggnadens ventilationssystem sker via en värmeväxlare. Fjärrkyla kan produceras på många olika sätt i samband med fjärrvärme, som frikyla från vattendrag eller snö, som absorptionskyla från spillvärme och med värmepumpar som samtidigt producerar kyla och värme från exempelvis renat avloppsvatten. 19
För att få en bra komfort i byggnaden även sommartid ska man tänka på följande när man planerar, uppför och sköter en byggnad: Definiera klart och tydligt vilka mål man har för god värmekomfort. Undersök hur läge, placering och omgivning kommer att påverka byggnadens komfort sommartid. Se till att styra och minska att värme ackumuleras i byggnadens klimatskal och vid dess exteriör. Minska källor till ökad värme inne i byggnaden. Använd passiv kylning för att föra bort värmeöverskottet från byggnaden, som exempelvis evaporativ kyla, sorptiv kyla, strålningskyla, nattventilation, kyltorn, samt kyla från sjövatten, mark och luft. Använd soldrivna luftkonditioneringsanläggningar. Det finns många tekniker för att använda solenergi i stället för el för att driva kylprocessen. Grundprincipen med termisk kylning är en termisk kemisk process där en gas eller vätska binds till ett fast, mycket poröst material (adsorption) eller tas upp av en vätska eller ett fast material (absorption). Figur 23: Principen för ett soldrivet luftkonditioneringssystem (http://www.solarserver.de/solarmagazin/anlage_0308_e.html) Om det fortfarande behövs för att man ska nå sina mål för god värmekomfort kan man installera effektiva kylanläggningar (luftsystem, luft vattensystem, vattensystem, system med kylmedier ). Aktiva kylsystem fungerar omvänt mot passiva. I aktiva kylsystem produceras det viktigaste kylmediet av mekanisk utrustning som förbrukar mycket konventionellt producerad energi. I passiva kylsystem förbrukas relativt små mängder energi av hjälputrustning som vattenpumpar och fläktar. Utbilda driftspersonal och husets brukare i hur de ska bete sig i huset, hur de ska använda och övervaka funktioner samt hur de kan förvalta byggnaden på ett bra sätt. OBSERVERA! Det finns många fler tekniker och system för energieffektiva lösningar och förnybar energi som kan vara väl så bra i det aktuella fallet: olika sorters värmepumpar, solceller, småskalig vindkraft med mera. De ska givetvis utvärderas tekniskt och ekonomiskt på det sätt som beskrivits ovan med hänsyn till villkor och begränsningar som finns. Alla detaljer ryms inte i dessa riktlinjer, men bra information finns tillgänglig hos tillverkare, branschfolk och på webbplatser. 20
3. Energi och miljömärkning De viktigaste energi och miljömärkningarna för byggkomponenter introduceras i följande avsnitt. Märkningen gäller olika byggprodukter och ibland byggnaden i sin helhet. Många länder har även egna märkningar. 3.1 EU blomman, EU Eco label EU blomman är EU:s officiella miljömärkning som började användas i Europa 1992. Märkningen får bara användas om man uppfyller alla kriterier, samt en del andra krav. Tillverkare, distributörer och återförsäljare ansöker frivilligt om EU blomman. Kriterierna definieras för varje produkt av Europeiska kommissionen. Webbplats http://www.eco label.com/swedish/ Miljömärkningskatalogen på svenska http://ec.europa.eu/environment/ecolabel/index_en.htm på engelska Mål Målet med EU blomman är att få tillverkare att använda mer miljövänliga material för att minska utsläpp av föroreningar och producera energieffektiva produkter med bra prestanda. Produkter/tjänster Produkter i byggsektorn som kan märkas med EU blomman är: golv färger och lacker för utomhus och inomhusbruk värmepumpar. Utfärdas av samt kriterier EU kommissionen beslutar om märkningen EU blomman. I Sverige är det Miljömärkning Sverige som tar fram kriterier, kontrollerar samt utfärdar licenser. Märkningen har utöver EUkommissionen även stöd av alla EU:s medlemsländer och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EEA. 21
Kriterierna bygger på produktens påverkan på miljön under hela livscykeln och även hur den fungerar att använda, hur råvarorna utvinns och tas om hand som restprodukter samt återanvändning och återvinning när produkten tjänat ut. De tar även upp vilken energi som används vid produktionen samt eventuell hälsopåverkan hos dem som använder produkten. Kontroll Alla produkter som märks med EU blomman testas av oberoende organ så att de uppfyller kriterierna. EU blomman visar att den märkta produkttypen har utvärderats oberoende och funnits uppfyller miljökriterierna under alla faser i livscykeln. Betydelse på marknaden Vid början av 2009 hade fler än 750 företag EU blomman på sina produkter. Flest fanns i Italien och Frankrike med drygt 240 respektive 140 licencer. Danmark och Tyskland har drygt 50 licenser vartdera. Mer än 3000 produkter och tjänster hade märkningen och det var allt från campingplatser, rengöringsprodukter, vitvaror och bäddmadrasser till produkter för kontor, trädgård och Gör det själv. Svanen Miljömärkning Sverige sköter arbetet att ta fram kriterier, kontrollera och utfärda licenser i Sverige inte bara för EU blomman utan även för miljömärkningen Svanen. Många byggkomponenter finns med Svanenmärkning, som fönster, ytterdörrar, inredningar, byggskivor, golvbeläggningar, vissa eldstäder och kemiska byggprodukter. Numera finns även ett Svanenmärkt småhus med låg energianvändning. Förutom att kontrollera de enskilda produkterna i det så att de inte är skadliga för hälsa och miljö ställer man krav på byggprocessen så att ingen fukt byggs in i huset. Mer information om detta finns på www.svanen.nu. 22
3.2 P märkning P märkning av byggprodukter är ett komplement till CE märkning och används för att certifiera dem. Sedan byggproduktdirektivet infördes i svensk lagstiftning får produkter som kan CE märkas inte längre typgodkännas och det gamla gaffelmärket håller på att fasas ut. Motsvarande dokumentation visas i stället genom P märkning. Webbplats http://www.sitac.se/pdf/p_markning.pdf http://www.sp.se/sv/units/energy/eti/documents/cr000.pdf Information om P märkning och möjlighet att söka efter utfärdade certifikat: http://wwwv2.sp.se/cert/cert_prod2/certomradeview.aspx?id=8&company=sit&lang=sv Mål P märket står för att produkten granskats och kontrollerats enligt regler som finns för varje produktområde. Allra lägst ska P märkta produkter följa de krav som anges i lagstiftningen. Produkter/tjänster En förteckning över dessa P märkta byggprodukter finns på SP:s webbplats. Ufärdas av samt kriterier SP och SITAC står för möjligheten att P märka byggprodukter. Kontroll Kontroll sker. Betydelse på marknaden P märkningen grundar sig på marknadens behov och certifieringen sker i samråd med bland annat intressenter, tillverkare och brukare. Marknaden kan ställa högre krav än Boverkets byggregler som kan tas med när certifieringsregler utformas. 23
3.3 P märkning och Solar Keymark kvalitetsmärkning av solfångare P märkningen av solfångare i Sverige har samma innehåll som Solar Keymark som är en certifiering av solfångare för större delen av Europa. Solar Keymark är en frivillig certifiering som har tagits fram av den europeiska standardiseringskommittén CEN, och som stöds av i stort sett hela solvärmebranschens företag och organisationer genom, European Solar Thermal Industry Federation eller ESTIF 1. Mål Keymark visar att en produkt följer de europeiska standarder som gäller. Solar Keymark är till hjälp för att välja solfångarprodukter och solvärmesystem av god kvalitet. Webbplats Information om P märkning och Solar Keymark i Sverige: http://www.sp.se/sv/index/services/solar/p marked_solar/pmark/sidor/default.aspx Produkter/tjänster En förteckning över dessa solfångare finns på SP:s webbplats: http://www.sp.se/sv/units/energy/documents/etk/forteckning_pmarkta_och_ovriga_solfangare.pdf Ufärdas av samt kriterier I Sverige är det SP som P märker solfångare och certifierar för Solar Keymark. Kontroll SP kontrollerar och garanterar till ESTIF att europeisk standard för produkten följs. Standarden för solfångare heter SS EN 12975 1:2006 och standarden för små fabrikstillverkade solvärmesystem SS EN 12976 1:206 och de utges av SIS. 2 Betydelse på marknaden Solar Keymark stöds av Europeiska kommissionen och har funnits sedan 2003. 1 http://www.estif.org/ 2 www.sis.se 24
Figur 24: Några exempel på energimärkning I Sverige kallas certifieringen för energideklaration av byggnader. Detaljerna för hur man beräknar byggnaders energiprestanda och utformningen av certifikat eller energimärkning för byggnaden ska följa standarder och regler i de individuella medlemsstaternas lagstiftning. Även det exakta innehållet och utformningen varierar mellan medlemsländerna beroende på deras lagstiftning. 3.4 Energideklaration av byggnader Certifiering av byggnader är den viktigaste delen i direktivet om byggnaders energiprestanda 3. Medlemsstaterna ska se till att ägaren tillhandahåller energicertifikat till köparen eller hyresgästen när byggnader uppförs, säljs eller låts. Certifieringen ska även innehålla råd och information om hur man förbättrar byggnadensenergi prestanda. Webbplats http://www.energimyndigheten.se/sv/foretag/energieffektivisering i foretag/lokaler ochflerbostadshus/aga/energideklaration av byggnader/ http://www.boverket.se/energideklaration Mål Direktivet om byggnaders energiprestanda är grunden för mycket viktig nationell lagstiftning om energieffektivisering som ska se till att EU uppfyller åtagandena i Kyoto protokollet. Med kostnadseffektiva energibesparingar i byggsektorn som man uppskattat till 22 % skulle man om de genomfördes kunna uppfylla cirka 20 % av dem. Den minskningen motsvarar ungefär 3 % av EU:s totala slutliga energiförbrukning. När direktivet 2006 överförts till nationell lag fick man en stor potential för energibesparingar. Ett annat viktigt mål för att genomföra direktivet var att hindra 3 http://europa.eu/legislation_summaries/energy/energy_efficiency/l27042_sv.htm 25
att EU blir än mer beroende av energi utifrån som, om inget görs, väntas öka från dagens 50 % till cirka 70 % år 2030. Produkter/tjänster Energideklarationer gäller byggnaden som en helhet som i sin tur består av många komponenter som är nära sammanknippade och påverkar byggnadens energiprestanda. Exempel på enskilda delar är klimatskalet, fönstren, uppvärmningssystemet, ventilationssystemet, elektriska installationer, belysning, värmekällor och kylning. Utfärdas av samt kriterier Medlemsländerna är ålagda att anpassa direktivet om byggnaders energiprestanda till nationelll lagstiftning. Varje medlemsland stiftar sina egna lagar och beslutar om kontrollorgan och andra institutioner på statlig och regional nivå. Beräkningsmetoderna ska ta hänsyn till tekniska framsteg och nationella standarder och lagstiftning. Energideklarationer ska baseras på beräknat energibehov eller mätt energiförbrukning. Medlemsländerna ansvarar för att alla åtgärder, liksom certifieringen och kontrollen av byggnaderna utförs av kvalificerade och oberoende experter. Energideklarationerna ska vara en del av den nationella lagstiftningen för att genomföra direktivet om byggnaders energiprestanda. Kontroll Varje medlemsland ska se till att kontroll och övervakning sker på lämpligt sätt enligt de krav de har. Betydelse på marknaden Energideklarationer kan om de införs som det var tänkt påverka fastighetsmarknaden på ett tydligt sätt eftersom det för det det mesta finns ett starkt samband mellan byggnaders energiprestanda och deras marknadsvärde. Det gäller att visa att bra energiprestanda sannolikt ökar en byggnads marknadsvärde. Större offentliga byggnader som många besöker är skyldiga att tydligt visa sina energideklarationer, för att göra allmänheten uppmärksam på dem och öka insikten om energisparande. Därtill kommer marknadens tryck på att modernisera byggnadsbeståndet i EU att ha ett välgörande inflytande på utvecklingen av byggsektorn och tillverkarna av byggkomponenter. 26
3.5 GreenBuilding GreenBuilding går ett steg längre än energideklarationerna genom att man kräver att de åtgärder som föreslås i dem också genomförs. Det är ett EU initiativ och riktar sig till offentliga och privata företag och organisationer. Webbplats http://www.fastighetsagarna.se/web/greenbuilding.aspx www.eu greenbuilding.org (på engelska) Mål I samband med energideklarationer för byggnader och den stora energieffektiviseringspotential som finns i dem eftersom de förbrukar mycket energi vill EU med GreenBuilding programmet bidra till att ytterligare minska koldioxidutsläppen och Europas beroende av importerade energikällor. Greenbuilding vill verka för att minska energianvändningen i lokaler och stimulera till energieffektiva investeringar och användning av förnyelsebara energikällor. Genom att kräva att de åtgärder som föreslås i energideklarationerna genomförs kompletteras direktivet om byggnaders energiprestanda. Produkter/tjänster Hela byggnader med sina komponenter. Utfärdas av samt kriterier I Sverige leds GreenBuilding av Fastighetsägarna med Energimyndigheten som medfinansiär. Man kan delta som partner eller gå ett steg längre och delta som Stödjande Företag. Kontroll Företaget återrapporterar till Fastighetsägarna. Fastighetsägarna granskar och godkänner handlingsplaner tillsammans med EU kommissionen. Betydelse på marknaden Företagen får ett offentligt erkännande för att de arbetar med energieffektivisering och bidrar till att uppnå de europeiska klimatmålen. 27
4. Praktiska råd om upphandling och användning av produkter 4.1 Praktiska råd om upphandling Förberedelserna inför en upphandling är mer eller mindre intensiva beroende på vad den gäller och hur omfattande den är. Ombyggnader kan, beroende på hur man prioriterar, omfatta allt och ske i ett svep eller gälla bara delar och göras i etapper. Viktigt att alltid ha i minnet är komplexiteten hos byggnader och sambandet med aktiviteter i dem. Upphandling behöver inte nödvändigtvis börja och sluta med att man väljer en speciell produkt. Här skiljer sig byggsektorn från andra produkter, eftersom man måste se helheten. Man kan ställa krav på grön upphandling redan från grunden vid privat och offentlig upphandling (konstruera en ny byggnad). Man kan upphandla grönt när man väljer designer, ingenjörer, entreprenörer och underentreprenörer (fråga efter tidigare erfarenheter och referenser från energioch miljömedveten design och konstruktion, erfarenhet av EMAS etc.). Man kan ha gröna kriterier som beskriver hur helheten utformas med hänsyn till nationella tekniska regelverk (detaljerade tekniska specifikationer av vissa energiprestanda, eventuellt även avancerad beräkningsmetodik etc.). Man kan välja material utifrån gröna kriterier och utesluta vissa material av miljöskäl, och man kan kräva att tillverkning och transporter av material och produkter är hållbara det finns många val som kan göras gröna. Även beslut om andra produkter som ska upphandlas kan påverka byggnadens prestanda. Det gäller speciellt sådan utrustning som förbrukar el (belysning, IT utrustning, apparater). Några praktiska tips och påminnelser: Kom ihåg att byggnaders energieffektivitet och miljöprestanda, komforten i boendet eller arbetsmiljön, kostnaderna och hur hållbart och gediget byggnaden konstrueras kan påverkas avsevärt både positivt och negativt av individuella beslut om upphandling av hela byggnader eller byggkomponenter. Tänk alltid igenom hur en åtgärd kan tänkas påverka och samverka med andra faktorer, och kom ihåg att hela gången är logisk. Ett exempel är om man förbättrar en byggnad så att den blir mer lufttät kan luftfuktigheten öka och medföra mögeltillväxt om man inte samtidigt åtgärdar ventilationen. Ett annat exempel är att det kan vara oklokt att täta byggnadens ytterväggar till passivhusstandard om man 28
inte samtidigt byter ut otäta fönster. I många fall är det tekniskt sett enklare att formge och konstruera en ny byggnad än att renovera eller bygga om en befintlig. Om man ska renovera en byggnad (helt eller delvis, lite i taget eller allt på en gång) är det mycket viktigt att redan i förväg skaffa sig en klar bild av byggnadens skick. Det kan vara en enklare besiktning där man vandrar genom byggnaden och kontrollerar installationer och mekanisk utrustning, eller en omfattande energianalys med värmekamera och oförstörande respektive förstörande provning (mäta fukthalt i material, placera ut sensorer för mikroklimatet inomhus etc. respektive ta prover från byggnadsdelar till laboratorietest, föra in sonder för inspektion med tekniskt endoskop etc.). Finansieringsmöjligheter kan bli en viktig fråga beroende på omfattningen av de planerade åtgärderna. Det är att rekommendera att man analyserar kalkylerna för olika val för att få en noggrann bild av siffrorna för investeringar, och att försöka hitta den optimala avvägningen mellan investeringen och resultaten på kort och på lång sikt. Leta efter möjligheter till samfinansiering som kan visa sig vara till stor nytta och underlätta att byggnadsprojekt genomförs. Det kan handla om krediter från kommersiella banker för energieffektivseringsåtgärder, lån från offentliga organisationer för miljöåtgärder, tredjepartsfinansiering t.ex. energy performance contracting, epc. De brukar kunna ge värdefull information, som man ska använda för att genomföra projekt på ett effektivt sätt. Det är viktigt att man ser till att få flera jämförbara anbud. Integritet i den förberedande fasen är avgörande för att man ska kunna göra ett korrekt val av det lämpligaste anbudet. Därför anges gränser och ramar för villkoren, liksom kvalitativa och kvantitativa mål. Det är alltid möjligt och ibland ingår det att ha extraförhandlingar, men det ska begränsas till att förfina detaljer och inte till att diskutera de grundläggande villkoren. Det är nästan omöjligt att när det gäller byggnader gissa eller göra en överslagsberäkning där man uppskattar verkan på kort och på lång sikt av olika möjliga beslut om upphandling. Därför är livscykelanalyser en oumbärlig del av grön upphandling; resultaten kan ibland vara oväntade, men de kommer att hjälpa till att ge bäst valuta för pengarna. Även om det finns nationella regler som anger obligatoriska kriterier, så kan man vid upphandling också lägga till specifika krav som är lämpliga i det aktuella fallet. Man ska aldrig se Datablad upphandling för några produkter som sista eller slutgiltiga dokument. Det finns alltid utrymme för förändringar och anpassningar till den aktuella upphandlingen. 29
4.2 Praktiska råd om användning av produkter Det är bara ena delen av potentialen för energieffektiviseringar som utnyttjas genom att man upphandlar energieffektiva byggnadsmaterial, komponenter och system (även när man bygger nytt eller helrenoverar). En stor del av de resultat man i praktiken kan nå ligger i deras händer som använder byggnaden och sköter om den. Det handlar om regelbundet underhåll och användarmönster, alltså beteendefrågor. Även de tekniskt mest avancerade byggkomponenterna måste användas och underhållas på rätt sätt för att man ska få de väntade resultat man beräknat. Det är bara genom ett ansvarsfullt energi och miljömedvetet beteende som besparingspotentialen kan utnyttjas till fullo. Följande tips kan vara användbara: Ventilation Ventilation i byggnader är nödvändigt av hygieniska skäl och hälsoskäl, för inomhusklimatet. Den bidrar även till att reglera luftfuktighet och temperatur. Sommartid kan naturlig ventilation nattetid vara ett praktiskt och kostnadseffektivt sätt att passivt hålla en lagom temperatur. Om byggnaden har mekanisk ventilation ska tydliga instruktioner finnas till hands och följas. Solskydd mot övervärme I vissa länder är yttre solskydd obligatoriska på isolerade byggnader för att hindra att de värms upp för mycket. Solskydd är, speciellt i kombination med nattkyla, ett effektivt sätt att minska behovet av kylning. Det förhindrar samtidigt bländning från direkt solljus och förbättrar den visuella komforten. Solskydd kan vara fasta eller rörliga. De rörliga kan skötas manuellt av dem som vistas i byggnaden eller automatiskt (timer, temperatursensor, sensor för direkt solinstrålning etc.). Om de regleras automatiskt kommer man ifrån att människor måste tänka på att använda dem, men man får då ibland sämre visuella förhållanden. Därför är det nödvändigt att de automatiska solskydden kan sättas ur funktion manuellt. Inomhustemperatur och uppvärmning Energiförbrukningen beror även på inomhustemperaturen. En grads minskning av inomhustemperaturen kan ge upp till fem procent energibesparing, beroende på byggnadens termiska egenskaper. Inomhustemperaturen ska sjävklart vara behaglig, 20 22 o C för normala bostäder och arbetsutrymmen. Det beror på U värdet totalt, typen av uppvärmningssystem, fukthalten inomhus, luftflödets hastighet inomhus och givetvis på individens subjektiva upplevelse. En fördel med välisolerade byggnader är att ytorna på insidan har märkbart högre yttemperaturer. Det gör att inomhustemperaturen kan vara lägre och ändå upplevas som behaglig. 30
4.3 Verktyg för upphandling 4.3.1 Datablad upphandling och beräkningshjälpmedel Datablad upphandling På webbplatsen www.buy smart.info finns Datablad upphandling som kan användas till grön upphandling av ett antal olika produktgrupper. De finns som Worddokument och kan anpassas till det individuella fallet. Där finns också beräkningshjälpmedel som kan hjälpa till att beräkna livscykelkostnaderna för de olika anbuden. Utifrån det resultat man får kan man sedan enkelt välja det anbud som är bäst både ekonomiskt och från energisynpunkt. Som redan nämnts handlar upphandling i byggsektorn om ett antal delar, eller om enstaka komponenter som påtagligt kan inverka på hela systemets energi och miljöprestanda. Därtill finns i byggsektorn många olika kvalitativa och kvantitativa kriterier i den nationella lagstiftning som baseras på direktivet om byggnaders energiprestanda. Det beror på skilda regionala förutsättningar i geografi, klimat och ekonomi. Det som är minimikriterier i ett land kan vara målkriterier i ett annat. Det skulle därför vara mycket svårt att göra ett allmängiltigt Datablad upphandling som gäller lika i alla länder. När man anger konkreta värden, som U värden, i siffror måste man anpassa lokalt. När det gäller byggkomponenter måste man behandla Datablad upphandling som en mall som man stämmer av mot nationella, regionala och lokala föreskrifter på byggområdet och om så behövs anpassar siffror och värden. Eftersom det kan finnas olika datablad för enstaka respektive grupper av byggkomponenter och för byggnaden som ett system i sig, ska man anpassa databladen genom att: onödiga punkter tas bort eller nya punkter läggs till, enligt principerna i mallen. Tyngdpunkten i mallen ligger på byggnaden som helhet, men det går även att anpassa för andra syften. Eftersom antalet poäng som tilldelas (och deras andel) kan variera avsevärt, är det den som har hand om upphandlingen som bedömer hur de ska fördelas i den fullständiga proceduren på den 31