5G I MÄLARDALEN ÅR 2020 2014-03-31 Delrapport, Tillgänglighet Till Hållbar IT Beställare: Projektet, Tillgänglighet Till Hållbar IT via Västerås stad Författare: Patrik Forsström e-centret AB Tänk dig att Mälardalen är en del av ett internationellt nät med över 50 miljarder uppkopplade enheter, främst teknisk utrustning som alltid är på, ibland fast installerade, ibland rörligt och ibland finns de långt ut i avlägsna trakter, ibland kräver de gigabit-hastigheter och ibland endast ett par bit då och då. Den tekniska utrustningen skapar förutsättningar för hållbara tjänster för sänkt miljöbelastning och välfärdsteknologi. Det är dessa nya möjligheter och utmaningar som ligger på ritbordet för nästa generations mobilnät 5G. Nätet ska stå klart till år 2020, men delar av det kommer att införas tidigare. Med 5G-nät möts det fasta bredbandsnätet och det mobila nätet i hemmet och detta kommer att påverka hela telekombranschen.
5G i Mälardalen år 2020 INLEDNING Tillgänglighet till hållbar IT låter som en självklarhet men det är det inte. Visionerna har funnits en tid om hur miljövänlig teknik ska kunna kopplas upp och användas eller hur äldre personer som bor på glesbygden får trygg tillsyn i bostaden med välfärdsteknologi, men vad har egentligen hänt? I praktiken inte så mycket men det är just nu det börjar ta fart på allvar. Hittills har det vart svårt att förverkliga visionerna för att pusselbitarna mellan teknik och affärsmodell inte har passat ihop. En sådan viktig pusselbit är den digitala infrastrukturen som sammanlänkar tjänsterna med användarna. Fram till nu har fokus med offentligt perspektiv vart utbyggnation av bredband, gärna med fiber. Mobil infrastruktur har setts som en andrahandslösning. Men hur ser planerna ut för nästa generations mobilnät, 5G, och kan dessa nät vara en viktig eller till och med en nödvändig pusselbit? Denna rapport ska försöka reda ut vad 5G kan betyda för ny digital infrastruktur och samtidigt förutse olika handlingsalternativ med en tidshorisont till år 2020. Syftet med rapporten är att ökad kunskap och en framtidsinsikt som ett underlag för kommande infrastruktursatsningar i Mälardalen. Rätt utformade strategier ger inte bara höjd livskvalitet för boende och gröna tjänster. Det ligger även en stor näringslivspotential med hållbar tillväxt i regionen baserad på den nya tekniken och dess tjänster, för det är så mycket mer än bara bredband. XX Västerås stad Västerås 2014-03-31 Sida 1
5G, så mycket mer än bara bredband 5G ska inte ses som ett snabbare mobilt 4G-nät, utan det är ett nytt nätverkskoncept i en internationellt sammanhållande nätsstruktur skapat av helt nya behov. De senaste generationernas mobilnät, 2G, 3G och 4G har haft fokus på att bättre hantera nya och kapacitetskrävande tjänster som MMS, videosamtal samt stora mängder strömmande media över Internet. En pådrivande faktor för utveckling hittills är användning av smarta telefoner och surfplattor som gett en stor beteendeförändring med många personer som ständigt är uppkopplade, vilket slukar överföringskapacitet i ett explosionsartat förlopp. Men nu är det inte bara den handhållna smarta telefonen och surfplattan som ska ha kontakt med nätet. Den kommande utmaningen är att allt blir uppkopplat, så kallat Sakernas Internet eller den engelska termen Internet of Things (IoT). Industrins processanläggningar, fordon, hemsjukvårdsutrustning, det smarta el-nätet och ända ner till minsta lampa i hemmet, märkning av kläder och ett enskilt papper. Allt får en identitet med ett IPnummer och allt har kontakt med nätet. Därmed blir inte specifikt bandbredd flaskhalsen i nätet, utan förmågan att kunna hantera och alltid stabilt vara uppkopplad mot alla dessa saker blir viktigare. Branschen räknar med att över 50 till 500 miljarder saker är uppkopplade innan år 2020 mot dagens 5 miljarder mobiltelefoner och att trafikvolymen samtidigt ökar 1000 gånger. Sammantaget ger detta omfattande och höga funktionella krav på nätet som: Uppkopplingshastighet, upp till 10 Gbit/s (10 000 Mbit/s) Garanterad tillgänglighet (apparater är känsligare för störning än människor) Hög upplevd leveranskvalitet Robusthet och säkerhet Låg fördröjning, ner till 1 millisekund Hantera olika typer av terminaler och utrustning, rörlig och fast med sömlös anslutning Sömlös kontakt (roaming) mellan olika operatörers nät, nationellt och internationellt Interoperabilitet mellan mobila nät och andra typer av radionät både inomhus och utomhus Anpassning till genomgående Internetbaserad kommunikation Att adressera och tilldela rättigheter till mer än 50 miljarder uppkopplade saker, dvs en gigantisk telefonkatalog behöver skapas Ovanstående krav ska hanteras samtidigt som att nätet inte får kosta för mycket att bygga ut och att råvaran luftspektrum för radiovågor är en begränsad resurs som delas med många andra användningsområden. Nätet måste dessutom vara effektivt ur miljö- och hälsosynpunkt och inte förorsaka höga effektuttag och hög strålning. Det är med andra ord en lång lista på krav som forskare och utvecklare nu brottas med. År 2020 förväntas 5G vara klart, men delar av konceptet kan laseras tidigare inom ramen för 4G. De första skisserna kommer enligt plan att presenteras under 2015, sedan återstår internationella förhandlingar om radiospektrum samt utveckling av teknik. Sida 2
5G i Mälardalen år 2020 Illustration från tidskriften Ny Teknik Sida 3
En tillbakablick för att kunna blicka framåt För att förstå och skapa strategier för framtiden börjar vi med en tillbakablick för att studera vad som hänt och vilka drivkrafter som legat bakom utvecklingen av de mobila näten. Mobila telefonnät som vi känner till i dag började utvecklas under tidigt 1980-tal och hittills har det kommit en ny generation mobilnät vart tionde år i genomsnitt, som vi i dagligt tal benämner med G. Överföringshastigheten har ökat med ca 30 gånger i varje G-steg, vilket är i linje med Moors lag om kapacitetsutveckling för kiselkretsar. Nedan följer en kort historiebeskrivning av de mobila trådlösa nätens utveckling. Källa: NEC Andreas Mader feb 2012 1G, Mobilitet på 80-talet Första generationens mobilnät utvecklats med tekniker som NMT (Norden), AMPS (USA), och TACS (Storbritannien). NMT infördes 1981 och samtalskvalitén var mycket beroende på signalstyrkan och generellt sett relativt låg jämfört med senare generationer. Därtill hade samtalet ofta avbrott när man rörde sig mellan master för att överlämning mellan masterna var bristfällig. Överföringshastigheten var blygsamma 2.4 kbit/s att jämför med ett fast telefonsamtal på 64 kbit/s. Säkerheten var låg och det var enkelt att avlyssna samtalet. Ytterligare en begränsning med den första generationen var att telefonernas batteritid var relativt kort. Trots alla dessa brister hade mobiltelefoni kommit för att stanna för det erbjöd det viktiga mervärdet mobilitet och snabbt blev mobiltelefonen en statussymbol, vilket hjälpte spridningen. Sida 4
NMT-näten är inte längre i drift i Sverige. Däremot används de ursprungliga 450-frekvenserna av operatören Net 1 för att leverera trådlöst bredband och mobiltelefoni. Fördelen med detta nät i dag är hög räckvidd inom glesbygden och att nätet är lågt belastat. Vanliga kunder är företag inom skogsindustrin, sjöfart och en lösning för fritidshus och fritidsbåtar. 2G, Roaming och samtalskvalitet på 90-talet Den 2: a generationen nät utvecklades under1990-talet och var baserade på digital teknik och därmed kunde tjänster som SMS och e-post utvecklas. Den första större spridda tekniken var Group Special Mobile (GSM), vilket främst var utvecklat för samtalstrafik och röstmeddelanden. Samtalskvalitén ökade betydligt med stöd av den digitala tekniken och överföringshastigheten var nu uppe i 64 kbit/s. Med 2G ökade batteritiden på telefonen tack vare att lägre effekt användes för radiosändningen. Första tekniken som gjorde att mobila enheter kunde utnyttja Internet var WAP ( Wireless Application Protocol ) En vidareutveckling av 2G blev 2.5G, vilket kan ses som ett kretskopplat 2G nät i botten (samma grundteknik som för traditionella och fasta telefonnät) kombinerat med ett paketförmedlande nätverk (vilket är samma teknik som datornätverk) så kallad GPRS (General Packet Radio Services) som man lägger ovanpå och man utnyttjar därmed den befintliga radioinfrastrukturen. Eftersom informationen skickas i "paket", precis som på Internet, behöver man inte hålla en linje öppen och betala för det utan kan istället vara ständigt uppkopplad och bara betala för överförd datamängd, vilket blir en ny affärsmodell för 2G-näten. Samma affärsmodell används än i dag i mobilnäten, d.v.s. att kunden betalar för överförd datamängd till skillnad från fasta bredbandstjänster där man betalar för tillgänglig kapacitet. GPRS introducerades i Sverige år 2000 och kan stödja datahastigheten upp till 144 kbit/s. GPRS har vissa tekniska brister speciellt för strömmande multimedialt innehåll som inte alltid passar i den kretskopplade radiolänkens överföring med tappade datorpaket och kvalitetsstörningar som följd. EDGE (Enhanced Data Rates for GSM Evolution) är en annan 2,5G-teknik och precis som GPRS är det en uppgradering och förfining av GSM-tekniken. För EDGE kan man exempelvis uppnå 236,8 kbit/s ner och 118,4 kbit/s uppströms. När användaren ser ett E i mobiltelefon skärm betyder det att man är uppkopplad via EDGE. 3G, Kapacitet och Internet vid milleniumskiftet år 2000 Tredje generationens nät kombinerar hög överföringshastighet med nära koppling till Internetbaserade tjänster. 3G är generellt ca 40 gånger snabbare än 2G och överföringshastighet är nu uppe i 2 Mbit/s för den första versionen. Med 3G gjordes/görs även stora förbättring i samtalskvalitet. Kombinationen av ny funktionalitet som global roaming, dvs. att användaren kan använda sitt abonnemang globalt och att näten är sammankopplade, bättre samtalskvalitet och ett stöd för att alltid vara uppkopplad gör stor skillnad mellan 2G och 3G. Allt är ändå inte bättre med 3G. Batteritiden blev kortare på grund av att högre effekt används för att uppnå den högre bandbredden samt att ett 3G-nät generellt sett är mycket dyrare nät att köpa och äga för operatörerna än ett 2G-nät. Dessutom är räckvidden från masterna sämre än vid 2G och därför måste operatörerna bygga tätare nät. När licenserna för 3G auktionerades ut bland operatörerna blev den största operatören Telia utan 3Glicens samtidigt som en ny större aktör, operatören 3, föddes. Detta var förstås en katastrof för Telia och de sökte då alternativ vilket ledde till ett samarbete med Tele2. De två bolagen bildade tillsammans nätbyggnationsbolaget Sunab. När 3G lanserades trodde operatörerna att det var video som var den mest intressanta tjänsten, men när operatören NTT Docomo i Japan år 2001 lanserade 3G visade det sig att de populäraste användningsområdena var nedladdning av musik och program. I Sverige började 3G-tekniken slå igenom på allvar år 2003. År 2007, när Apple lanserade sin första iphone med tjänster paketerade som appar, exploderade användning av datatrafik över mobilnätet på grund av flera faktorer som ökat antal abonnemang, längre Sida 5
uppkopplingstid samt mycket högre andel multimediainnehåll. Detta har starkt drivit på utveckling av 3G. Överföringshastigheten i 3G-näten har utvecklats i ett flertal steg under decenniet som gått från 2 Mbit/s vid introduktionen till att i dag erbjuda en teoretisk maxhastighet på 32 Mbit/s. 4G, effektivitet på 2010-talet När Telia i december 2009 lanserade 4G baserat på LTE (Long Term Evolution) var de, och därmed Sverige, först i världen. Trots att detta nät inte uppfyllde 4G-kraven på minimum 100 Mbit/s i överföringshastighet så lanserades näten som ett 4G-nät. Telenor och Tele2 följde tätt därefter, i det samägda nätbolaget Net4Mobility, och började bygga nät runt om i Sverige. Likaså Operatören 3, som använder dialektalt en något annan 4G-teknik än de övriga operatörerna. När Net4Mobility köpte sina licenser för 4G fick dom ett krav på sig att täcka 98% av Sverige med deras nät. När Post- och Telestyrelsen (PTS) auktionerade ut frekvensbandet 800 MHz som tidigare användes för analog tv hade tillståndet ett krav på köparen att reservera 300 miljoner kronor av köpesumman för att bygga bredband där inget annat bolag bygger så att alla företag och bostäder får en minsta överföringshastighet på 1 Mbit/s. 800 MHz-bandet har genom sin lägre frekvens möjlighet att skapa mycket god yttäckning i landsbygd. Bredbandet ska erbjuda en kapacitet på minst 1 Mbit/s i de bostäder och företag som PTS identifierar som bredbandslösa. I städer och tätort används för 4G-nät 1800 Mhz-bandet respektive 2,6 Ghz-bandet, vilket inte ger samma yttäckning men klarar högre överföringshastighet per givet spektrumutrymme och kan hanterar fler kunder per radiocell. Dessa högre frekvenser är inte i sig själva snabbare utan utnyttjar spektrumet effektivare på bekostnad av avstånd. Net4Mobility har genom sitt samägande tillgång till dubbla spektrumutrymmen viket kan utnyttjas i 4G-tekniken för att höja kapacitet vid behov. I dag används bara det ena. En annan viktig iakttagelse är att 4G tekniken inte hanterar telefontrafik i dagsläget utan telefontrafiken växlas över till 3G-näten. Nyligen förlanserade dock operatörerna i Korea en ny HD-teknik för telefoni över 4G kallad VoLTE, Voice over LTE. VoLTE är ännu inte i kommersiell drift någonstans i världen. I dag 2014 marknadsför Telia, Telenor och Tele2 en maximal överföringshastighet på 80 Mbit/s respektive operatören 3 på max 64 Mbit/s. Anledning till att operatören 3 ligger något lägre är att de använder en något annorlunda LTE-teknik, men som i praktiken är lika snabb eller till och med snabbare. Drivkrafterna för operatörerna att bygga ut 4G är att dessa nät från grunden är byggda för att hantera data och så kallade molnbaserade tjänster, tjänster på Internet som Skype och Facebook, men även professionella tjänster och därmed blir näten mycket mer effektiva i överföringshastighet, fördröjning och kostnad. Nokia Simens Network räknar med att dagens trafikvolym ökar med 1000 gånger närmaste sju åren samtidigt som de har ett mål att reducera kostnaden per gigabyte data med 50 gånger. Detta är möjligt att åstadkomma genom att utnyttja tillgängligt radiospektrum effektivare och därmed även mer energisnålt. Även avlastning av näten genom integration med andra tekniker som WLAN (WiFi) ingår i strategin, vilket vi återkommer om senare i rapporten. En viktig skillnad med 4G-nätet jämfört med tidigare generationer är att fördröjningen i nätet, dvs tiden det tar att överföra en kommunikationssignal i nätet, är betydligt kortare. Det ger en bättre användarupplevelse för realtidskritiska tjänster som videokonferens samt spel, men även för stabilare uppkoppling av teknisk utrustning, sk maskin-till-maskin kommunikation, vilken är mycket känslig för fördröjningar och störningar. En fiberoptisk kabel ger en fördröjning på i storleksordningen 1 ms, även om den knyter ihop stora avstånd. Den mänskliga hjärnan registrerar fördröjningar som är längre än 30 ms. Med ADSL får man räkna med minst 5 10 ms. Med 3g är det inte ovanligt att fördröjningen blir mellan 100 300 ms alltså några tiondelar av en sekund, vilket upplevs negativt. På platser med perfekt täckning ger 4G samma prestanda som ADSL, ned till cirka 10 ms, men man kan grovt räkna med att 4g är 10 gånger bättre än 3g när det gäller fördröjning. Sida 6
Korea leder utvecklingen av 4G 5G i Mälardalen år 2020 Sverige var först att internationellt lansera 4G, men landet som just nu leder utvecklingen är Korea. Tillsamman har landets tre operatörer 20 miljoner abonnenter, vilket är 40% av befolkningen (hösten 2013). I Sverige juni 2013 är 10% av de mobila bredbandsabonnemangen 4G, men med hög ökningstakt. Det koreanska 4G-nätet har på bara två år en täckning på 90% av befolkningen. Anledningen till den snabba utvecklingen beror på god tillgång till fiberinfrastruktur, kundernas krav på att ha den senaste tekniken samt att landets ledande tillverkare, Samsung och LG, hade färdiga produkter vid lanseringen av 4G. En annan avgörande faktor är dessutom att Sydkorea är över 20 gånger mer tätbefolkat än Sverige. I Korea lanserades för ett år sen också det första stödet för telefoni över 4G via tekniken VoLTD. Telefonitjänsten marknadsförs som HD-telefoni och ska ge en betydligt bättre samtalskvalitet samt snabbare uppkoppling. Tjänsten kräver inte en app eller ett speciellt telefonnummer. Med HD-telefoni hoppas mobiloperatörerna kunna vinna tillbaks kunderna som använder Skype-liknande tjänster som är gratis över Internet. VoLTE har fler fördelar än bra högre kvalitet. Det kräver mindre energi (spar batteritid) och för operatören utnyttjas näten effektivare. 5G till OS i Pyengchan 2018? Korea ligger även långt fram i utveckling av 5G och landets ledande personer uttalar sig om att 5G ska lanseras under vinter-os i Pyengchan 2018. Baserat på deras politiska- och industriella beslutsamhet samt starka inre marknad kommer det sannolikt också att inträffa Sida 7
Nutid: Mobilt bredband erövrar stora marknadsandelar från fasta nät Tack vare ett förbättrat stöd för data och Internettjänster såsom högre överföringshastighet, kortare fördröjning och möjlighet till fasta IP-adresser blir mobilt bredband en stark konkurrent till fasta nätförbindelser. Utvecklingen av antalet fasta abonnemang ligger totalt sett i princip stilla för bredband medan det stadigt sjunker för fast telefoni. För mobila abonnemang visar rena telefoniabonnemang en uppåtgående trend och mobilt bredband som kombinationstjänst och som fristående tjänst ökar samtidigt dramatiskt. Under perioden juni 2012 till juni 2013 fick 4G sitt genombrott och antalet abonnemang ökade enligt PTS med över 870% (!) till 810 000 st. Totalt fanns i juni 2013 7,5 miljoner mobila bredbandsabonnemang och den genomsnittliga tillväxten under året var 30%. Andel mobilt bredband (3G/4G) Andel fast bredband Utveckling av abonnemang av bredbands och Internettjänster, PTS Svensk Telemarknad juni 2013 Samtidigt som antal abonnemang ökar, ökar också överföringshastigheten och den totala mängden data. Mängden överförd data ökade enligt PTS med 68 procent, från 74 000 TB under första halvåret 2012 till 124 700 TB under första halvåret 2013. Mängden överförd mobil data, Svensk Telemarknad PTS juni 2013 Sida 8
Om det som nu händer, händer vad händer då sen? Rapporten har fram till hit redovisat utvecklingen av mobiltelefoninät som har sin utgångspunkt i att just stödja mobiltelefoni. Om vi studerar just de två orden, mobil och telefoni, kan vi baserad på ovan utveckling och fakta vi se att begreppen inte alls betyder samma sak i dag som när de skapades. Angående begreppet mobil, mobiltelefoninät och mobiloperatör ser vi att det i dag är rent missvisande och kommer att bli än mer då allt mer fast utrustning kopplas upp med radioteknik. För begreppet telefoni så är tjänsten att ringa i dag bara en av flera viktiga tjänster i nätet. Vidare har rapporten också gjort en åtskillnad mellan mobila och fasta nät, vilket även t ex PTS gör i all typ av marknadsbevakning av den svenska operatörsmarknaden. Men denna uppdelning kommer inte att bestå utan framtidens nät är en kombination av transmissionstekniker, fast och mobilt, och med Internet som ett sammanfogande lim för alla tjänster ovanpå. För att positionera framtidens 5G-nät blir det därför relevant att utmana dagens uppdelning i fasta och mobil och komplettera det med ett par nya perspektiv: Utvecklingen av 5G-näten handlar om att just kombinera ovan perspektiv på effektivaste sätt vilken kommer att innebära att kombinera fast med mobilt. Perspektivet: Fast - Mobilt Hittills har fastnäts-branschen respektive mobilnäts-branschen utvecklats inom egna kluster med egna operatörer, utrustningstillverkare, forskare med flera aktörer knutna till respektive kluster. Framförallt har leveransen av tjänster vart uppdelad där respektive operatör, fast och mobilt, haft ett direkt kundförhållande och haft en leveranskedja från infrastruktur till tjänst. Detta gäller även operatörer som har båda typen av nät och kunden kan vara kund till båda näten utan större synergivinster eller inga alls. Slutkunden behöver under alla omständigheter teckna två olika abonnemang för att ta del av tjänsterna, även om det är från samma operatör. Vidare har de olika abonnemangen i dag helt skilda priser och prismodeller för samma tjänster. För t ex bredband är det vanligast med fast pris per hastighet i de fasta näten, utan extra kostnad för dataöverföring, sk flatrate, medan man i mobila har ett avtal om en viss mängd överförd data i månaden. I nedan illustration visas dagens principiella uppdelning mellan affär och infrastruktur. För att koppla resonemanget närmare Västmanland och stadsnäten är det endast när ett stadsnät hyr ut en passiv fiber till en mobilmast som ett stadsnät och en mobiloperatör har en affärsrelation. I övrigt är deras kundförhållande separerade både inne i bostaden/fastigheten och utomhus. Bilden nedan visar tydligt hur den fasta marknadens kunderbjudande är separerat från det mobila. Sida 9
De senaste årens utveckling av tjänsten mobilt bredband visar att abonnemang används för långt mycket mer än just mobila enheter. Det sker redan en stark tillväxt för t ex digitala trygghetslarm, GSMuppkopplad fastighetsteknik samt 3G och 4G abonnemang för exempelvis hemdatorer. Just uppkopplingen av hemdatorer via 3G- och 4G-modem är en direkt konkurrent till motsvarande tjänster via de fasta näten. Det är inte ovanligt att abonnenter helt övergår till mobilt bredband som accessform, inte minst för exempelvis fritidshus. Ovan uppdelning mellan fastnätsaktörer och mobilnätsaktörer kommer inte att bestå, av flera skäl som vi bland annat kommer att gå igenom nedan. Vi befinner oss just nu mitt upp i en konvergens mellan de fasta- och mobila näten där de båda har en sak gemensamt, grundtekniken är Internetbaserad (överföring via IP-protokoll), vilket innebär att de olika nätens trafik hanteras och styrs på ett likartat sätt och trafiken kan kommunicera mellan näten. Konvergensen drivs på av användarens krav är att vara ständigt uppkopplad oavsett vilket nät som används och sömlöst kunna flytta sig mellan dessa. Internetstandardiseringen gör att samverkan och utbytbarhet ökar samtidigt som konkurrensen gör det också. Mobilt bredband tar redan i dag marknadsandelar från fastnätsabonnemang och därför bör Västmanlands aktörer studera denna utveckling närmare då det direkt påverka abonnentintäkter, tillväxtpotential och därmed nätets värde för de som äger infrastrukturen. Vidare är det viktigt att på riktigt beakta de mobila näten som en strategisk tillgång för utbyggnation av bredband. Hittills har de mobila näten i flesta fall setts som ett sämre komplement till fasta nät och varit en kompromiss för att ersätta fasta accesser när dessa saknats. Sida 10
Perspektivet: Ute och inne Mobilkommunikation var till en början en lösning för mobil telefontrafik utomhus men har i dag utvecklats till att vara bärare av allt mer internetbaserad data i många varierande situationer. Faktum är att i dag sker ca 80% av all tal- och datakommunikation som är anslutet till ett mobilnät från en terminal som är inomhus medan terminalen kommunicerar med mobilmaster som står på utsidan. Detta användningssätt av nätet, att inifrån en byggnad kommunicera med mobilnätet på utsidan, ger en rad samverkande utmaningar: 1. Den dramatiska trafikutvecklingen i mobilnätet gör att mobilmastens (macro-)radiocell blir överbelastad samtidigt som radiocellen måste dela upp överföringskapaciteten per användare. Som ett resultat kommer mobilmastens praktiska räckvidd att sjunka. Problemet är störst för datatrafik, men även taltrafiken påverkas på liknande sätt. 2. De nya generationernas mobilnät sänder på högre frekvenser för att realisera högre kapacitet och rymma fler kunder per cell. Nackdelen med radiovågor med hög frekvens är att de generellt har kortare räckvidd samt har betydligt svårare att tränga igenom material som väggar och fönster samt är känsligare för hinder som regn, berg och skog. 3. Mobilterminalen på insidan får svårt att få god signal genom fastighetens väggar och fönster dämpar signalen. Detta gäller speciellt i nya och energisnåla hus med energiglas. Just fönstret har tidigare varit titthål för radiovågorna, men detta dämpas nu effektivt av tunn metallbeläggning på glaset som reflekterar radiovågorna, vilket leder till betydligt sämre mottagning. Fasaderna byggs tjockare och tätare med bland annat mer betong och armering. I princip blir byggnaden en Faradays bur som isolerar signaler. Ytterligare en bieffekt av dålig signalstyrka är att mobilterminalen ökar sin egen sändningseffekt hundra- till tusenfalt för att upprätta rimlig kommunikation till masten utanför vilket leder till ökad och onödig radiostrålning samt energikonsumtion. 4. Ca 80% av all mobil data- och telefontrafik konsumeras från insidan av fastigheter. Dessutom sker detta oftast med sk. smartphones som generellt har sämre antenner än tidigare generationers mobiltelefoner. Detta faktum spär på ovan tre faktorer. Sammantaget ger ovan fyra faktorer en dålig täckning och svag överföring inomhus. Dessvärre kommer utvecklingen och användningen inte förbättra situationen utan snarare förvärra den givet att ingen infrastrukturåtgärd görs. Sida 11
Lösningen på ovan problem är inte att öka sändningseffekten på mobilmasten (macrocellen, den centrala masten med inbyggd bastation för styrning av nätet) utomhus, utan lösningen för framtiden att skapa ett förtätat radionät på insidan av fastigheten. Genom att först skapa ett tätt nät med flera mindre basstationer utomhus och i närområdet (så kallade picoceller) och sen komplettera med ett nytt inomhusantennät som sänder på begränsade utrymmen inomhus uppnår kunden hög prestanda samtidigt som det inre nätet stör det yttre macronätet. Det finns två generella principer för att bygga antennät inomhus: Repeater-lösning som förstärker utsidans nät på insidan genom att placera en antennmottagare på utsidan av fastigheten som ansluts till ett antennät på insidan. Inomhusantennät med egen signalmatning. Sida 12
Repeaterlösningen avlastar inte mobilmastens (macrocellens) dataöverföring utan tar bara hand om problemet med skärmning av fastigheten. Vidare är det för repeaterlösningen bara tillåtet att vidaresända EN operatörs frekvensutrymme och nätbyggaren/fastighetsägaren måste söka tillstånd både hos PTS samt inhämta godkännande av operatör. Under 2013 lättades reglerna och upp till 10 antenner kan monteras utan tillstånd i en fastighet. En repeaterlösning blir operatörsspecifik och är inte öppen, dvs slutkunden kan inte själv välja operatör. Denna lösning kan dock passa ett företag som tecknar abonnemang för alla i personalen, men passar inte för flerbostadshus där hyresgästerna har olika operatörer. Vidare skapar denna lösning lågt incitament för en enskild operatör som inte får bärkraft i investeringen på grund av för lågt kundunderlag. Operatören får tar hela investeringen, men bara intäkter på delar av den. Lösningen med egen signalmatning till ett inomhusnät ger större flexibilitet genom att: en eller flera operatörer delar samma infrastruktur lösningen kan välja olika typer av antenntekniker, passivt (koaxialnät) eller aktivt (fiber/lan) kan samverka och återanvända det fasta bredbandsnätet som infrastruktur för antennät mobilnätet (det cellulära nätet) kan kombineras med ett WiFi nät för ytterligare avlastning Nackdelen med egen signalmatning är att någon annan aktör än de ordinarier operatörerna ska investera och operera anläggningen samt teckna vidaresändningsavtal med de traditionella operatörerna. I dagsläget har vi denna lösning på endast ett fåtal platser i Sverige, exempelvis vid nyinvigda Täby Centrum i Stockholm. Nätet ägs av fastighetsägaren, men drivs av en neutral tredjeparts operatör. Principiellt liknar detta ett stadsnäts struktur, men i miniatyrformat. Sida 13
För inomhusnät baserade på GSM-nät (2G) finns ett särskilt undantag från tillståndsplikt från PTS för vissa delar av1800-mhz bandet, nämligen 1878,1 1879,9 MHz. Undantaget från tillståndsplikt innebär att frekvensen är befriade från licensavgift men operatören av detta när måste anmäla anläggningen till PTS samt betala en administrativ avgift för det. Syftet med detta nät är enligt PTS att minska inträdeshindren för små aktörer och öppna för ny teknisk utveckling. Det kommer bland annat bli möjligt att bygga små nätverk så kallade CGN (closed group network) som exempelvis kan användas i en galleria, kontorslokal eller privatbostad. Näten avses även användas för forskning. Det finns planer på att utöka detta förfarande även för 3G, men i dagsläget finns inget beslut. Se vidare http://www.pts.se/upload/faktablad/se/2013/faktablad-1800_pts-f-2013_1.pdf Abonnenterna kan bli nästa generations nätbyggare Som ett nästa steg i utvecklingen för att skapa täckning inomhus med hög kapacitet ser mobiloperatörerna att det är slutkunderna som bidrar till att bygga ut mobilnätet genom köp av små billiga femtoceller. En femtocell är en kombinerad mini-radiobasstation samt antenn i en integrerad lösning. Femtocellen ansluts till fastighetens befintliga bredbandsnät och trafiken går via Internet till operatörens egna mobilnät. Lösningen har provats en tid av operatörer i USA, men har också fått visst kommersiellt bakslag då användarna tack vare den starka infrastruktur ökat sin datakonsumtion dramatiskt vilket i slutändan blivit kostsamt för operatörerna. Det är alltså inget fel på varken kundefterfrågan eller teknik utan prissättning och affärsmodell och till viss del även utbyggnation av operatörernas stamnät. Ericsson lanserade i september 2013 en ny produkt och femtocell kallad Radio dot. Varje dot har överföringskapaciteten 150 megabit per sekund. Upp till 96 puckar kan kopplas till samma basstation, och tekniken stöder både 3G och 4G (LTE). Ericssons produkt Radio Dot. I slutet av år 2014 ska den nya radiocellen finnas på marknaden. Innan dess ska några utvalda kunder testa tekniken, däribland amerikanska AT&T. Ericssons större konkurrenter satsar också på att förbättra inomhustäckningen. Under mobilkonferensen i Barcelona i februari 2013 visade Huawei upp sin lösning för inomhustäckning, en produkt som kallas Lampsite. Även amerikanska Cisco har börjat att marknadsför 3G baserade femtoceller och genom företagsuppköp har de nu blivit den ledande leverantören internationellt. Nummer två är företaget Airvana. Sida 14
WiFi 2.0 både en möjliggörare och en konkurrent till mobila nät Sen en längre tid har flertal mobiloperatörer erbjudit sina abonnenter tillgång till WiFi hotspot på trafikerade platser, exempelvis Telias tjänst Homerun. Syftet är att erbjuda kunderna hög prestanda, men det är även ett medvetet sätt för operatörerna att avlasta trycket på dataöverföring i deras nät. WiFi som nät har ansetts, med viss rätt, som en mindre stabilt nät och nätet har inte haft samma stöd för kvalitetsöverföring (Quality of Service) och har heller inte samma stöd som mobila nät att styra och mäta trafikflödet för att sen kunna ta betalt. Det har sedan många år tillbaka varit möjligt för kunder med smarta telefoner att ringa via Internettjänster som Skype och Viber, men dessa tjänster har haft kvalitetsbrister, saknat viss funktionalitet som vanlig telefoni har och inte minst, de traditionella operatörerna tjänar inga pengar på dem. Telefoni är fortfarande den största intäktskällan för operatörerna, fasta som mobila, och som ett resultat av tekniska förbättringar och marknadshot lanserade flera svenska operatörer telefon-appar med möjlighet att ringa över Internet. Det gemensamma med dem är att kunderbjudandet är att du betalar (i princip) för ett lokalsamtal oavsett vart i världen du ringer ifrån. Samtidigt kan du använda din smarta telefons vanliga adressbok mm så du behöver inte ändra inställningar eller beteenden. Det intressanta är att under 2013/2014 har följande aktörer med olika infrastrukturbakgrund startas sin marknadsföring av egna telefoniappar: Tele2 (mobiloperatören) - appen: Plus46 Comhem (kabeltv-operatör) - appen: Hemtelefoni/utland Bredband2 (fastbredbandsoperatör)- appen: Bredband2Telefoni Facebook - appen: Whatsapp Hi3G - appen: 3Global WiFi De svenska operatörerna har mjuklanserat sina tjänster medan Facebooks uppköp av meddelandetjänsten Whatsup för 100 miljarder kronor under februari 2014 blev en mediebomb. Ett underliggande värde vid försäljningen är Whatsapps 465 miljoner användare samt att appen inom kort ska stödja gratis telefoni. Vi kan därmed konstatera att helt nyligen har flertal aktörer med olika bakgrund börjat med omfattande satsningar på kombinationen telefoni-app med stöd av WiFi-infrastruktur. Telefoni-appen kompenserar teknisk för WiFi-nätets sämre förmåga att mäta trafik som annars det mer avancerade mobilnätet gör. Företaget Ericsson, som till största del har sin lojalitet hos sina operatörskunder, försöker å andra sidan att utveckla en ny lösning som gör att appar inte behövs via deras Network Integrated WiFi. Tanken är att mobilanvändarna automatiskt styrs över till WiFi-nät på platser där belastningen på det vanliga mobilnätet är stor eller när inomhustäckningen är dålig. Kunden ansluts till nätet med hjälp av inloggningsinformation som finns på SIM-kortet. Om användaren identifieras med SIM-kortet gör också att operatören kan ge sina kunder tillgång till samma tjänster som normalt ingår i abonnemanget även när uppkopplingen går via WiFi. Ovan utveckling i kombination med WiFi-nätens generellt förbättrade prestanda och kvalitet gör dem till en allvarlig utmanare för framtidens infrastruktur för inomhustäckning, och i viss mån även utomhus. Sida 15
Perspektivet Människa-Människa och Maskin-Maskin Nu vänder vi blicken mot hur och framför allt vem som använder framtidens nät för kommunikation. Hittills har användaren kommunicerat med andra människor, vilket ger perspektivet människa-människa alternativt kommunicerar en människan med en datatjänst exempelvis med en app, vilket ger perspektivet människamaskin. Utvecklingen går fort framåt mot att olika tekniska system skapar egna uppkopplingar exempelvis för att mäta och övervaka elförbrukning, styra processer inom industrin eller att ett uppkopplat villalarm automatiskt kontaktar en larmcentral. Branschen räknar med att över 50 till 500 miljarder maskiner eller saker är uppkopplade innan år 2020 mot dagens 5 miljarder mobiltelefoner och att trafikvolymen samtidigt ökar 1000 gånger. Termen Machine-To-Machine (M2M) kommer ursprungligen från Nokia som lanserade en GSM-lösning för detta område 2002. En nyare term med i princip samma innebörd är Internet-of-things, IoT. Tack vare konvergensen mellan näten är det troligtvis framöver mer relevant att tala om uppdelning av kommunikationen människa-människa (H2H) respektive maskin-maskin (M2M) än att säga att näten är fasta eller mobila. Skillnaden mellan H2H- och M2M-kommunikation kommer att förändra både trafikmönster i näten och inte mist antal abonnemang eller antal uppkopplade noder/enheter, vilket i sin tur kommer att kräva nya affärsmodeller. Dagens mobilnät är till största del designade för kommunikation människa-människa eller människa maskin men mycket liten hänsyn har tagits till maskin-maskin kommunikation som ställer helt andra krav på näten. Människa-Människa Inte så många användare Tål viss fördröjning/störning Laddar ner stora datamängder Styrs av individen Laddar mobilen (terminalen) var dag Maskin-Maskin 100-1000 gånger fler noder än användare Tål inte stora fördröjningar/störningar Laddar upp många men små datamängder Organiserar sig själv Måste klara sig själv i många år Det intressanta med konceptet Internet-of-things är det bygger ett samhällsperspektiv där de flesta av förväntade framtida tjänsterna kommer att stödja energi- och miljötjänster samt vård- och välfärdsteknik i hemmen. Båda dessa områden är av största betydelse för en hållbar utveckling av samhället. Om vi ska komma åt dessa båda samhällsutmaningar, miljö och välfärd, måste aktörerna lära sig att hantera Internet-of-things både teknisk och kommersiellt. Annars kommer inte skalfördelar att uppnås och de tekniska lösningarna blir för komplexa och därmed för dyra för att införa. Sida 16
Perspektivet: Bredband Smalband När vi i dagligt tal vill beskriva digital kommunikation säger vi i dag bredband, men ordet bredband är synonymt med betydelsen hög dataöverföring. När Regeringen ställer upp politiska mål för digital infrastruktur till år 2020 heter planen just bredbandsstrategi, dvs en strategi för att medborgare och företag skall få tillgång till kommunikationsinfrastruktur med fokus på hög datakapacitet. Det är för all del viktigt med hög överföringshastighet för kommunikation mellan människa och människa eller mellan människa och maskin, men inte för maskin-maskin kommunikation, M2M. M2M-kommunikation kräver inte hög datakapacitet utan föredrar eller kräver låg dataöverföring, dock med hög kvalitet. Historiskt har det funnits och det finns fortfarande många olika typer av smalbandiga nät som kopplar upp maskiner exempelvis för fastighetsteknik, både trådlös- och trådbunden kommunikation. Dessa nät har hittills haft särskilda tekniska standarder ofta med analog teknik kopplade till en specifik branschlösning för tillexempel larm. Larmkommunikationsnätet kan inte, beroende på egen standard, anslutas till värmesystem och inte heller till belysningsstyrning. Ingen av dessa tekniker har använt internetteknologi för transport eller adressering, hittills. M2M-näten utvecklas gradvis till digitala nät och den lokala anslutningen inom fastigheten sker i ökad omfattning med radioteknik i stället för tråd. Än så länge sker digitaliseringen fortfarande med vissa branschspecifika inslag, men fler och fler börjar införa Internetteknologi. Den radiokommunikation som är utvecklad är dubbelriktad och med mycket effektiva protokoll som förbrukar mindre energi för sin överföring. Detta möjliggör att noderna såsom sensorer (som passivt läser av data) och aktuatorer (utrustning som aktivt gör något) kan monteras i en fastighet trådlös samt drivas av ett batteri med en lång livslängd på upp till 10 till 20 år. Dessa enheter kan till och med vara batterislösa med exempelvis solceller eller piezoelektrisk strömförsörjning. I ett smalbandigt nät kan noder själva utgöra en punkt i nätet som vidaresänder och förstärker en radiosignal till nästa nod, sk mesh- eller ad-hoc-nätverk, vilket kan byggas i olika nätstrukturer (topologier), stjärna, punkt-till-punkt eller punk-till-multipunkt. Genom denna struktur behövs det ingen enskild stark sändare utan hela nätet hjälps åt för att bära informationen. Det är just kravet på smalband och effektiv kommunikation som möjliggör tekniska system med lågt eller inget underhåll. Vidare använder de smalbandiga näten dubbelriktade kommunikation kan användas för att tjänsten kan få en kvittens på att en nod fungerar som den ska samt att den utfört sin instruktion som den fått och därmed ökar säkerhet och kvalitet. Uppkoppling av en fastighet kan ske på typiskt fyra sätt enligt nedan illustration: Sida 17
1. Direktansluten M2M-utrustning med telematikabonnemang, OBS! ett abonnemang per nod 2. Anslutning till yttre mobilnät med repeater och via gateway ansluts det interna M2M-radionätet där signalen hoppar från nod till nod. Ett abonnemang till repeatern. 3. Anslutning via fastighetens fasta bredbandsanslutning och via en gateway ansluts det interna M2Mradionätet där signalen hoppar från nod till nod. Ett bredbandsabonnemang till bredbands gateway. 4. Anslutning till fastighetens fasta bredbandsanslutning och via gateway ansluts det fasta och trådade M2M-nätet. Ett bredbandsabonnemang till bredbands gateway. Med stöd av PTS kartläggning av svensk telekommarknad kan vi se en stadig ökning av M2Mabonnemang, telematikabonnemang enligt skissens alternativ 1 ovan. Just nu sker den stora tillväxten för operatörer genom att mer utrustning enlig alternativ 1 Installeras och ett stort antal av alternativ 4 konverteras till alternativ1. I Sverige finns i dag över 4,5 miljoner telematikabonnemang enligt alternativ 1 och ökning under förra året var 34%. Den största operatören är Telenor Connexion med 74% marknadsandel. De andra alternativen av anslutning, 3-4, mäts inte av PTS i deras kartläggning. Sida 18
Antal abonnemang av telematikabonnemang, PTS Svensk Telemarknad juni 2013 Den troliga framtidsutvecklingen är dock att allt fler M2M-nät kommer att ansluta sig till fastigheten via den oftast befintliga bredbandsgatewayen, enligt alternativ 3. Här finner vi i dag redan exempel på tjänster som larm, smarta hemmet styrning, belysningsstyrning som ansluts på detta sätt. Principen för anslutning är relativ enkel genom att en kommunikationsbox anslut till bredbandsgatewayen och alla noder eller andra enheter får radiokontakt med kommunikationsboxen. Genom att bredbandsinfrastrukturen finns installerad i stor omfattning inomhus är det enkelt att bygga vidare på den. Ytterligare faktorer som påskyndar marknadsutvecklingen för dessa nät är standardisering och generell internetanpassning av tekniken som tillsammans driver upp volymerna och priserna sjunker. Det finns dock två huvudfaktorer som håller begränsar utvecklingen. Den första anledningen är att om en kommun eller fastighetsägare av ett flerbostadshus vill koppla upp välfärdsteknologi eller miljöteknik i en lägenhet behöver den en egen professionell anslutningsport för just deras tjänster. Fastnätsoperatörer som stadsnät behöver utveckla en motsvarande smalbandig tjänst som mobiloperatörernas telematikabonnemang. Den andra anledningen är att i dagsläget har ett mobilt telematikabonnemang ett prisförsprång mot fasta abonnemang genom ett snittpris på ca 12kr i månaden. Ovan två anledningar är det som lett till att digitaliseringen av trygghetslarm görs via mobila telematikabonnemang och i en mycket begränsad omfattning använder sig av fasta nättjänster, även om utrustningen är fast installerad i högsta grad. Stadsnät och andra fastnätsoperatörer har under lång tid haft ett fokus på tjänsterna tripleplay, dvs Internet, TV och telefoni och har helt enkelt missat denna marknadsutveckling eller inte prioriterat den. För kommuner som äger stadsnät är det av strategisk betydelse att ta tillvara på potentialen i alternativ 3, dvs att ansluta radionät till det fasta nätet för här kommer de samhällsnyttiga och hållbara tjänsterna att utvecklas i framtiden. Och bakom dessa tjänster ligger mycket stora värden. Sida 19
Sammanfattning av perspektiven Den röda tråden i utvecklingen efter att belyst de fyra perspektiven ovan är att skapa en lösning för både-och, inte motsatsen antingen-eller. Trenden är att accessnätet mellan terminal eller uppkopplad utrustning blir allt mer trådlös medan mobilmaster och fastigheter behöver hög och stabil kommunikation där de fasta näten även har en roll att avlasta de mobila näten. Bilden nedan sammanfattar de fyra perspektiven och ger en struktur där olika nät tilldelas olika arbetsuppgifter. Nedan bild tar inte hänsyn till vem som levererar vilket nät utan är en tolkning av den utveckling som pågår för att finna bäst lämpat nät för sin tilldelade arbetsuppgift. Nedan bild sammanfattar också i sin helhet nätkonceptet 5G som denna rapport handlar om. Sida 20
Vem ska koppla upp vad i ett 5G-nät? Två scenarion om mördande konkurrens Under det inledande perspektivet, fast-mobilt, redovisades hur dagens infrastruktur är mycket uppdelad och det finns få samarbeten mellan de fasta och mobila operatörerna. Baserat på ovan utveckling med ökat användning av mobila och trådlösa nät i kombination med allt mer uppkopplad teknisk utrustning ser vi att konceptet 5G förutsätter en konvergens och samarbete mellan de två olika operatörerna. Samarbete är ett vänligt ord, men det kan även bli tal om mördande konkurrens där den ena aktören kan dominera den andra. I potten ligger otroligt stora operatörsvärden och med tillgång. till riskkapital i miljardklassen så är det möjligt för den ena parten att dominera den andra. Det finns förstås olika styrkor och svagheter hos de båda alternativen men låt oss nedan beskriva två möjliga scenarion för år 2020, det år som 5G ska vara lanserat. De orange näten i ovan illustrationer är fastnätsoperatörens nät medan de gröna näten är mobiloperatörens. I det första scenariot har den fasta operatören större delen av affären medan mobiloperatörens affär är där det fasta nätet inte har en fysisk räckvidd. I detta scenario har även fastnätsoperatören ett samarbete med mobiloperatören genom att transportera dennes taltrafik (VolTE) över sitt nät och samtidigt har man Sida 21
ett inplaceringsavtal i fastnätets nodrum för mobiloperatörens utrustning. Det som talar till fördel för fastnätsoperatören är: - Finns stor installerad bas av bredbandsnät inomhus som går att bygga vidare på. - Har en god kunskap om internetteknologi och borde enklare kunna anpassa M2M-tjänster till den. - De flesta stadsnät har en öppen affärsmodell, vilket förenklar inträdet för tjänsteleverantörer till just deras nät. I det andra scenariot, se skiss ovan, har den mobila operatören helt tagit över alla kommunikationsaffärer. Kvar finns endast för stadsnät och andra fiberägare att hyra ut svartfiber till mobiloperatören. Det som talar till fördel för mobiloperatören är: - Har mycket hög abonnenttillväxt och därmed lättare att skaffa investeringskapital. - De mobila näten har bättre stöd för trafikutbyte mellan näten (roaming), vilket gör det lättare att få ut rikstäckande och internationella tjänster som tillexempel telefoni. - De mobila näten har en bättre inbyggt stöd och operatörsvana att hanterar saker vilket kommer att vara den stora tekniska utmaningen i framtiden. I båda scenariona ser vi att tjänsterna som tidigare levererades över egna accesstjänster exempelvis Internet, telefoni och TV nu levereras över Internet som sammanhållande nät. Däremot görs det en tydlig Sida 22
skillnad på tjänster som kräver hög kvalitet och tillgänglighet och andra som inte behöver det. Kvalitetstjänsterna benämns i skissen som Internet+ medan de andra tjänsterna har en best-effort anslutning vilket kan översättas med, går-det-så-går-det vilket exempelvis duger för att surfa. Vidare ser vi i båda scenariona att det är samma tjänster som man vill erbjuda kunderna oavsett operatör vilket understryker en stark konkurrenssituation. Vem av operatörerna som blir vinnare är det i dag ingen som vet men rapporten här visar att det pågår en kamp om kunder och tjänster i det tysta. Det är inte säkert att kunderna kommer att bli en vinnare på denna konkurrens som över tid riskerar att skapar oligopoleller monopolsituation. För dagen är det mobiloperatörerna som har högst tillväxt och också tydligare visat intresse för de nya 5G tjänsterna. En målbild för Mälardalen 5G år 2020 samarbete i öppen konkurrens för hållbara tjänster och sund ekonomi Det finns ett alternativ till ovan scenarios och det är att skapa en öppen konkurrens i samarbete. Detta liknar till att börja med den öppna stadsnätsmodellen men den behöver utökas med att ny typ av infrastruktur som öppet mobilt inomhusnät och ett öppet smalbandsnät. Infrastrukturen ska dessutom anpassas för att stödja mer än dagens triple-play tjänster som de nya tjänsterna för välfärdsteknologi och hållbar miljö, se nedan illustration: Målbild för ny öppen infrastruktur i konkurrens för hållbara tjänster och sund ekonomi Sida 23
Vi kan kalla ovan målbild för 5G i Mälardalen - 2020 som på ett antal avgörande punkter skiljer sig från regeringens styrdokument som bredbandstrategin och den Digitala Agendan, nämligen genom att: tydligare betona att det är de nya samhällsnyttiga värdena som välfärdstjänster och för hållbar miljö som bör vara fokus för samhällets engagemang för infrastrukturutbyggnad tydligare betona ett strategiskt samarbete mellan de fasta och mobila infrastrukturerna för att vinna de bästa ur de båda. Detta kommer inte att ske naturligt utan kräver styrning och nya satsningar. samverkan kring infrastruktur ger en betydligt lägre kostnad per tjänst vilket gör den sammantagna ekonomin bättre och en hållbar lösning att smalband är lika viktigt som bredband, välfärds- och miljöteknik kräver det Regionen runt Mälardalen har den kompetens som krävs i form av företag, högskolor och kompetent förvaltning för att nå målbilden. Detta område är dessutom mycket aktuellt för kommande stora europiska satsningar inom forskning och tillväxt vilket gör att utvecklingsmedel frigörs. EU forskningsprogram Horizon 2020 satsar otroliga 80 miljarder Euro under perioden. Flera av satsningsområdena berör hållbar IT och dom samhällsutmaningar som därmed kan lösas. För bara marknaden e-health beräknar EU en årlig omsättning på 15 miljarder Euro år 2020. Om kommuner runt Mälardalen arbetade för ett 5G i Mälardalen år 2020 kan både samhällsnyttiga värden skapas samtidigt som det skapar nya förutsättningar för tillväxt baserat på en ny och högteknologisk arbetsmarknad, både i stad och på landsbygd. Sida 24