Havets spårvagn. styrs av Jonas Backman. SID 7 10 DRÖMJOBBET

STORSATSNING PÅ UNGDOMAR NYHETER SIDORNA 8 9 I MASKIN FINNS FRAMTIDENS JOBB JOBBA OMBORD SIDORNA 10 11 VI GÅR IGENOM PANAMAKANALEN SJÖMANSKISTAN SIDORNA 30 31 6,9 MILJONER EURO betalade lastrederiet Birka Cargo till Rederi Ab Eckerö i fjol. Nordens största sjöfartsmagasin 6 SEPTEMBER 2011 www.sjofart.ax Hur kör man billigare? Jörgen Mansnerus vet. SID 11 Kraft är välbekant även för Tanja Hakala. SID 5 Havets spårvagn Christa styrs av Jonas Backman. SID 7 10 KRYSSA ÄR DET NYA HETA Ingen näringsgren växer lika snabbt som den europeiska kryssningsindustrin. Det märks också i Mariehamn där tusentals välbärgade resenärer varje år väller i land. Åland ligger dessutom strategiskt perfekt för att utveckla näringen. SIDORNA 21 25 FRAMTIDENS FARTYG I ALANDICA Allt fler sjöfartsorganisationer förlägger sina möten till Alandica och Mariehamn. Den 26 oktober är det dags igen framtidens fartyg är temat. SIDAN 28 MÅNGA YRKES- VAL TILL SJÖSS Blir man sjöman behöver man inte bara knacka rost. Det finns en uppsjö av olika yrken att välja bland. Ålands Sjöfart har hela listan. SIDAN 11 DRÖMJOBBET Förr fanns pengarna i den internationella kryssningsvärlden. I dag är det offshore som gäller. Vi har träffat två ålänningar som lever sina drömmar på ett stormigt Nordsjön. SIDORNA 4 5 OCH 6 7 LITEN BLEV STOR För att förstå nutiden måste man begripa historien. Med den utgångspunkten har pensionerade försäkringsdirektören Johan Dahlman satt sig vid datorn. SIDORNA 26 27 Ny säljare i stan SID 29 Framtiden är alltid mer radikal än vad vi någonsin vågat tro SIDAN 28 Effektiv första insats för släckning av utrymmen ombord! Bränder i hytter, bilge, elutrymmen m.m. Släckmedlet utgör ingen fara för människor och utrustning. Ingen sanering efteråt. Burken är ej trycksatt. Mått endast: 175 x Ø 75 mm. All vakthavande personal ombord bör ha minst en first responder tillgänglig för snabb insats! Läs mer på: www.statx.com samt www.nefp.se SERVICE FÖR DIG Godbyvägen, tel. 23 555 Butiken direkt 52 55 42 Måndag fredag 7.30 17.00, lördag 9 14 www.holmbergs.ax

www.sjofart.ax TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 3 SIDAN 3 I DETTA NUMMER Drömmen blev sann för Jonas.... 4 5 Tanja hittade ny kurs............ 12 Kryssningsboom i Europa...... 21 25 Vi korsade Panamakanalen.... 30 31 DESSUTOM Med äventyret som granne............... 6 7 Ny bas för anrikt förbund................ 8 9 I maskin finns framtiden............... 10 11 Jobb efter bara ett år..................... 13 Ålands rikaste lastrederi............... 14 15 För Christa är flisen viktig.............. 16 17 Så har Bores nya klarat sig............. 18 19 En historisk tillbakablick............... 26 27 Experten hyllar GE...................... 28 Ledare Jörgen Pettersson Nu måste vi skapa en positiv Ålandsbild Egentligen är ironin total. Av alla platser i världen ligger Åland mycket högt på Vi-kan-tacka-sjöfarten-för-hela-vårvälfärd -listan. Vi arbetar till sjöss, vi lever på turister som kommer hit sjövägen och vi vistas gärna själva på havet. Hela samhället är på nåt sätt knutet till livet och handeln till sjöss. Ändå är Åland och Mariehamn generande dåliga på att ta emot de gäster som anländer till vår ö och vår stad med kryssningsfartyg alltså inte de dagliga (jo, kanske de också) men de främmande fåglarna. De fartyg som kommer en dag och sedan drar vidare till nästa hamn. Den dagen är det extra viktigt att vara på fötterna första intrycket varar länge. Bara under sommaren som snart är förbi kan vi räkna in minst 14 anlöp av stora kryssningsfartyg. Ombord på dessa finns tusentals potentiella återvändare. Ofta ganska täta sådana. Det borde utnyttjas bättre. Ålands lyskraft som turistmål är kraftigt försvagat av flera olika orsaker. Men att ge upp är såklart ingen lösning. Nu gäller att försöka lite hårdare. Mariehamns stad, Visit Åland och Ålands landskapsregering borde så fort rätt människor läst detta, kalla ihop till ett gemensamt möte. Agendan är kort. Vad kan vi tillsammans göra för att varenda människa som anländer till Åland ska lämna ön med föresatsen att återvända? Och så borde Mariehamn med det snaraste få till stånd en fräsch hemsida där De populäraste destinationerna i norra Europa är St Petersburg, Köpenhamn, Tallinn, Stockholm och Helsingfors. Och Åland ligger mitt emellan potentiella kryssningsrederier snabbt och snyggt kan skapa sig en positiv bild över vad som finns på Åland. Mer än champagne och en 90-årig självstyrelse. (Ja, det finns en hemsida i dag, men den är dessvärre inte tillräckligt bra.) Att locka kryssningsfartyg till Åland är inget nytt under solen. I den färska turismstrategin nämns Internationella kryssningsrederier som en nischad målgrupp vid sidan av andra. Det är ingen dålig idé. De populäraste destinationerna i norra Europa är St Petersburg, Köpenhamn, Tallinn, Stockholm och Helsingfors. Och Åland ligger mitt emellan. Det handlar inte bara om kryssningstrafik i detta nummer. Vi har också korsat världens kanske viktigaste handelsled på egen köl. Frilansjournalisten Anders Hellberg tog med sig penna och kamera och drog till Panamakanalen. Vi granskar också den åländska sjöutbildningen som just nu befinner sig i en förändringsfas av stora proportioner. Det är i allas vårt intresse att det kommer ut något bra av det. Sjöfolk är i dag en av landskapets viktigaste exportprodukter. Vi möter två unga ålänningar som jobbar med dramatiska uppdrag på Nordsjön, tjänar bra och kommer hem och spenderar. Sjöfarten är i grunden internationell. En bra utbildning här hemma tar dig vart som helst i världen och skapar ofta en god ekonomisk grundtrygghet. Därför är det viktigt att jobba hårt för att även i framtiden inspirera unga att välja utbildning, gärna till sjöss! KONTAKT jorgen.pettersson@aland.net Nästa nummer av Ålands Sjöfart kommer ut den 15 november 2011 Nordens största sjöfartsmagasin 6 SEPTEMBER 2011 ANNONSBOKNING Åland och Sverige: Ålandstidningen, tel 26026 Finland: Ingmar Qvist, ingmar.qvist@elisanet.fi, tel 040-50 55 446 REDAKTÖR Jörgen Pettersson ANSVARIG UTGIVARE Niklas Lampi LAYOUT Jessica Pettersson TEXTER Matilda Andersson, Johan Dahlman, Fredrik Granlund, Anders Hellberg, Anna Jakobsson, Eva Mikkola-Karlström, Petter Lobråten, Tone Nordling, Jörgen Pettersson, Robert Vickström FOTO Daniel Eriksson, Ida Jansson, Jacob Saurén, m fl ANNONSPRODUKTION ÅTT/ Annonsverkstan TRYCK Tidningstryckarna på Åland GES UT AV Ålands Tidnings-Tryckeri Ab www.sjofart.ax

4 TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 www.sjofart.ax DRÖMJOBBET DRÖMMEN OM NORGE BLEV SANN FÖR JONAS Ända sedan tonåren har Jonas Svenblad drömt om att jobba på oljerigg i Norge. Pengarna och äventyret lockade. Efterhand insåg han att det var som med kamelen och nålsögat. Omöjligt. Han släppte drömmen. Då hände det. Text: Tone Nordling Foto: Ida Jansson Katterna stryker runt i huset på Nåtö. Lugna och långhåriga. Ett lugn som också finns hos husse Jonas Svenblad. Trots att han har många projekt på gång. Vid sidan av arbetet på den svenska oljeriggen i Norge driver han två företag hemma på Åland. Ett i egen regi och det andra tillsammans med tre andra delägare. Det har blivit för mycket tidvis, men jag har dragit ner på arbetet i det egna företaget. Och den stora fördelen med att driva eget är att det är mer flexibelt, särskilt när det än så länge är en deltidssyssla, säger han. BÖRJADE I KRYSSNINGSBRANSCHEN Jonas Svenblad började sin karriär till sjöss år 1995 på kryssningsrederiet Star Cruises i Sydostasien. På den tiden var det många ålänningar som jobbade inom företaget eftersom det hade köpt upp tidigare Slitefartygen Athena och Kalypso två år tidigare. Överlag var kryssningsbranschen mer lockande då. Nu börjar ålänningarna alltmer dra sig ur och gå över till offshore. De flesta jag känner har gått över till riggar. Arbetstiderna är mycket bättre. Det är kortare tider borta hemifrån åt gången. Och överlag bättre betalt. HÅRT PÅ NORDSJÖN Själv bytte han jobb 2001 då han fick en tjänst på en offshorebåt i Nordsjön. Ett AHTS- (icebreaking anchor handling tug supply) fartyg. Oljeplattformarna i det området var fästa med ankarkättingar. Vårt jobb var att flytta på dem eller få dem i rätt position. Varje kätting ringlar en kilometer ut på botten och väger omkring tio till femton ton. Nordsjön kan vara riktigt hård. Som värst har jag upplevt 17-18 meter stora vågor. Båten var bara 77 meter lång så vågornas höjd är en fjärdedel av båtens längd. Du kan tänka dig att det gungar. Han kände sig ganska liten i den stunden. Med vågor så stora att man inte kunde se toppen på dem för att bryggtaket var i vägen för sikten. Jag har aldrig varit rädd och är som tur är inte så värst sjösjuk. Men det är svårt att jobba när man måste hålla i sig hela tiden. Ändå måste man, mycket kan hända med elen när det är ett så extremt väder. En gång sjöman alltid sjöman, känner Jonas Svenblad som lämnade livet i land när drömerbjudandet om jobb på en norsk oljerigg dök upp. KORT JOBB I MEXIKO Det blev två år ombord innan han gick tillbaka till kryssningsbranschen och jobb på Silja Symphony. Där var han till 2006 då han fick jobb på Stena drilling på en rigg utanför Mexiko. De flesta riggar är flyttbara eftersom branschen består av korttidskontrakt och det inte är säkert att de kan vara kvar i ett land efter det. Kontraktet för den här riggen gick ut bara ett år senare och nästa kontrakt skrevs i Nigeria. De försökte locka med högre lön men en kollega ombord från Sydafrika avrådde mig att åka. Att inte ens han ville jobba närmare hemmaplan var en varningsklocka för mig.

www.sjofart.ax TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 5 DRÖMJOBBET När det går höga vågor lyckas riggen som Jonas Svenblad jobbar på ändå hålla sig stabil. Propellrar som automatiskt parerar vågrörelserna gör att riggen inte glider iväg, trots att den alltså inte är fäst i botten. Det är klart att det kan gunga, men inte lika häftigt som om man är ombord på ett fartyg. Privat foto. JOBB MED LIVET SOM INSATS Han kontrollerade villkoren och insåg att säkerhetsrisken var enorm. När man borrar uppstår det gas och gnistbildningar i närheten är verkligen inte bra. Tänk då att där kommer de klättrande upp på anläggningarnas ben och skjuter. Det händer också att anställda blir tagna som gisslan under bussresan till hamnen. Och den hamn man ska utgå ifrån, Port Harcourt, sägs vara världens farligaste hamn. Han skakar bestämt på huvudet. Visst vet man att det finns risker i det här jobbet. Men det där är det inte värt, hur bra betalt det än är, säger han. SLÄPPTE NORGE Att jobba i Norge hade varit en dröm ända sedan tonåren. Men nu hade han insett hur omöjlig den drömmen var. Alla vill till Norge. Men norrmännen går nästan alltid först. De står på kö för att få komma till egna vatten och förmedlar jobb till varandra, de flesta rekryteringarna går genom kontakter. Så även om du har varit på rigg i 20 år får du inte jobb i Norge. I stället gick han i land. La drömmen på hyllan. Satsade på det egna företaget Cview marinservice och jobbade med att CE-märka fritidsbåtar och som konsult för produkttester av elmotorer och transformatorer. Han startade också upp företaget Ecomar tillsammans med tre andra delägare, de är konsulter inom energibesparing och gör maskinoch elinstallationer på fartyg. Allt rullade på riktigt bra och livet hade kunnat fortsätta så. Tills den där dagen då telefonen ringde. NYA RIGGAR Jonas Svenblad blev kontaktad av en vän som jobbade för det svenska företaget Floatel. De gjorde något så ovanligt som att bygga två nya oljeriggsanläggningar. Det var de första nybyggena bland flytande bostadsplattformar på cirka 20 år. Han fick frågan om han ville vara med och bygga den ena under ett år i Singapore. Jag tackade nej med tanke på företagen och mitt liv på Åland. Men sen blev det klart att den ena skulle på kontrakt till Norge. Då ringde de igen. Det var inte svårt att bestämma sig. LÅNGA PASS Oseberg fältcenter ligger i Nordsjön vid Norges västkust. För att komma dit flyger Jonas Svenblad till Bergen. Därifrån tar en helikopter honom 100 kilometer västerut till oljeriggen. På plats jobbar han 12 timmars skift som elingenjör. Första veckan jobbar han natt och kliver på passet kl. 19.00 och av kl. 07.00. Andra veckan byter han och jobbar 07.00 till 19.00. En växling som ställer till dygnsrytmen ordentligt. Livet ombord på riggen består annars av träning varje dag i gymmet, att umgås med kollegorna, spela pingis och tevespel och gå på bio. På lördagen och söndagen är det bingo och det serveras alkoholfritt öl och vin. Precis som inom kryssningstrafiken är det en nolltolerans mot alkohol. Men på ett kryssningsfartyg finns tillgång till alkohol vilket leder till att det händer att personal bryter mot reglerna. På en oljeplattform går det inte att få tag på alkohol, säger Jonas Svenblad. Policyn är viktig med tanke på säkerheten. Går något fel kan det sluta riktigt illa. Jobbet är bitvis hårt och riskabelt. Men jag trivs. När jag går av ett skift är det skönt att komma hem. Men när jag har varit ledig en period vill jag iväg och hugga i, säger han. MÅNGA KURSER Lockelsen i Norge då? Vad består den av? Framförallt handlar det om anställningsvillkoren. När en vanlig arbetstid internationellt är att jobba fyra veckor och vara ledig fyra jobbar arbetskraften i Norge två veckor och är ledig fyra. Under den lediga tiden hålls nästan alltid någon obligatorisk utbildning iland som är mellan en och tio dagar lång. Norrmännen är tokiga i utbildning. Under året kommer jag att ha gått nära 30 kurser. Dels för att säkerhetsreglementet kräver det, som elingenjör uppdateras man hela tiden inom vårt elområde. Men också i kurser i socialt samspel. Det kan bli lite mycket kan man tycka, det mesta är ju sunt förnuft. HÖG LÖN Årslönen ligger på över 100.000 euro. En summa som är lägre än i Mexiko och ännu lägre än i Nigeria och Angola, men extra lockande med tanke på att det handlar om fyra månader i tjänst på ett år. Den norska skatten ligger på upp till 40 45 procent. Det gör att jag i princip inte behöver skatta på Åland. Men jag tycker att systemet är lite knepigt. I Sverige skattar man femton procent som utländsk anställd. Då kommer skatten utöver det, det egna samhället till godo. Jag skulle önska att det var så i mitt fall, säger han. SIKTAR PÅ ÅLAND Även om Norge var en dröm kommer den inte vara i evighet. På sikt tänker han sig att kunna jobba heltid med Ecomar. Han ser sig om i vardagsrummet i det ombonade huset. Att vara närmare hemmet lockar. Men det är inte utan tvekan. Tanken att jobba nio till fem känns svår. Jag är van vid att jobba hundra procent när jag är på plats, men så fort jag kliver av ett pass är jag ledig. Jag släpper jobbet helt. Men om du jobbar som egen företagare på heltid är du aldrig någonsin ledig, du kan aldrig släppa tanken på jobbet. Han funderar en stund. Jag har alltid jobbat för att vara ledig. Det är en särskild livsstil. En gång sjöman alltid sjöman, antar jag, säger han och rycker lätt på axlarna. Kanske det är så den där lugna kärnan har uppstått. Den röda plattformen i förgrunden är Jonas Svenblads arbetsplats. Den är en så kallad semi-submersible rigg, vilket betyder att den inte står på botten utan är ihopkopplad till de övriga som står på botten. Riggen är anpasssad för norska förhållanden och fungerar som ett hotell för de övriga riggarna med 35 meters gångar emellan. När det stormar som värst kopplas gångtunnlarna automatiskt loss. Riggen hålls i position av tre propellrar som sitter fästa i pontoner under benen. För säkerhets skull finns tre separata maskinrum som vart och ett kan driva motorerna om något skulle hända. Anläggningen bakom är själva borriggen och längst bak produktionsanläggningen som förmedlar oljan vidare genom ledningar som går i land eller vidare till tankerfartyg. Privat foto.

6 TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 www.sjofart.ax DRÖMJOBBET Solnedgång över Nordsjön. I bland visar sig havet från sin bästa sida. Hård vind är mer regel än undantag på Nordsjön. Då gäller det att lasten är ordentligt surrad, samtidigt som allting måste vara snabbt tillgängligt inför lossningen. NU ÄR VARJE RESA ÄVENTYR

www.sjofart.ax TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 7 DRÖMJOBBET Bryggan på ms Ocean Surf är modern. Här ligger fartyget vid kaj. Dimman sänker sig över Grönländska Kap Farvell på väg hem från Nuuk. Kap Farvell är ökänt för sina isberg. Att gå runt i ETT finuniformen på ett kryssningsfartyg i den karibiska övärlden har sina poänger. Men det blir snabbt tråkigt. Edvard Dahlén ville ha mer äventyr, och bytte till ett underhållsfartyg i Nordsjön ett inte helt uppenbart val. här fjäskar vi inte för någon, och det händer något hela tiden Text Fredrik Granlund Privata foton Edvard Dahlén är överstyrman på ett PSV, Platform Supply Vessel-fartyg, som opererar från Skottland. Uppdraget: Att förse oljeriggarna i Nordsjön med allt de behöver, från färskvatten till rör och dieselolja. Och Nordsjön är inte känt för sitt ljumma kryssningsväder. När vi passerade Shetlandsöarna gick vi rakt genom ett oväder. Våghöjden var tolv meter. Fartygets, Ocean Surfs, höjd är arton meter. Alltså, det är ju en helt annan utmaning än de finska båtarna eller kryssarna i Karibien. VANLIGT KARRIÄRBYTE Han är inte ensam. Flera ålänningar har gjort samma karriärbyte. När jag tog kaptensexamen var vi flera från Åland som började på Royal Caribbean, och vi slutade i stort sett samtidigt och började jobba för rederier med Nordsjön som arbetsfält. Inte bara på uppdrag av norska Statoil, utan också för BP, Shell och Conoco Philips. Själv arbetar han för Sartor Offshore, vars fartyg hyrs in av de företag som driver oljeriggarna. Antingen på uppdragskontrakt, eller för en vecka eller en månad. Vi jobbar på spotmarknaden. Annars brukar det vara så att man arbetar med riggarna på ett oljefält. Man ska inte ha tendenser för att vara sjösjuk i alla fall. Men tolv meter höga vågor, är du aldrig rädd? Båtarna är specialbyggda för Nordsjön, de är gjorda för hårt väder. Men det finns tillfällen då jag varit orolig, när jag bara gått och väntat på att ventilerna uppe på bryggan skulle slås in av vågorna. Man får hålla i sig av helvete och gå rätt mot sjön. Jag har varit med om att hela förskeppet dykt ned under vågorna, och det forsar vatten ned från bryggan. Och om du får motorstopp i sådant väder? Då är det slut. Men grejerna är byggda för att hålla. Motorn lägger inte av, och om den ändå gör det har vi två maskiner. Många nyare fartyg har fyra maskiner. Tappar man bara en så är det ingen större fara. Men man skulle nog bli rejält stressad. Det värsta är när man måste gå igenom svåra väder på natten och inte ser vågdalarna under en. Plötsligt befinner man sig i en grop och vågorna sköljer över en. Blir du aldrig sjösjuk? Jag har aldrig varit det. Jag växte upp på farsans båtar. Han var kapten på Alandia Tanker Company, det där tankerrederiet som gick under i början av 90-talet. Rederiet alltså, inte fartygen. Vi har besättningsmän som blir sjösjuka. De flesta vet om det. Det gäller att ta sjösjukepiller innan stormen kommer. Jobbigast är det när kocken blir sjösjuk. Då får man ingen mat. Det du ser på Discovery Channel är annorlunda. De har faktiskt bättre väder än vad vi brukar ha. Men de har ju hälften så stora båtar. Det är tufft där också. Vad är det värsta du har varit med om? Det var nog precis när jag var ny på det här jobbet, och killen som styrde skulle byta navigeringsläge från ratt till joystick. Han var för snabb att byta och datorn hängde inte med. Då var vi nära att kollidera med en oljerigg. Det var inte roligt. PERSONLIGT NAMN: Edvard Dahlén. ÅLDER: 27. INTRESSEN: Motorer. Renoverar lägenheten. Det är det stora intresset för tillfället. Alltid hållit på att skruva på bilar. KÖR: Saab 9-3, har väntat på en ny backspegel i 7 veckor. FAMILJ: Sambon Victoria Henriksson från Jomala. Föräldrarna Eva och Kaj. Två syskon; Emma och Victor. OM TIO ÅR: Då är jag förhoppningsvis befälhavare. Helst på någon form av specialfartyg. Det är skitkul. Jag vill ha aktion och utmaningar. Är det enformigt har jag jäkligt tråkigt. Hur skulle du beskriva skillnaden i att jobba på ett karibiskt kryssningsfartyg och att jobba på Nordsjön? Oj. Där går man runt i en snygg uniform och fjäskar för folk. Tjejerna flockas runt en, och fartygen är så stora att det tar veckor att ens lära sig hitta ombord. Nordsjön är en utmaning, här fjäskar vi inte för någon, och det händer något hela tiden. Och när det är lugnt väder? Det är underhållsarbete som på vilket fartyg som helst. Pappersjobb, målar däcket och sådant. Och så är det massor av inspektioner. Det är det alltid när det är olja inblandat i någon form. De som chartrar oss inspekterar, klassningssällskapen inspekterar oss och myndigheterna inspekterar oss. Allt ska hålla toppklass hela tiden. BYTER PLATS OFTA Det är lätt att föreställa sig att oljeriggarna ligger stilla på sin plats och pumpar upp olja år efter år. Så är det inte. De byter ofta plats i takt med att borrhål sinar. Först kör de ut ett seismic survey -fartyg som släpar en lång kabel efter sig. De skjuter med en tryckluftskanon ned i vattnet, och kabelns sensorer läser av ekot. På det sättet kan de läsa av bottnen ned till 2.000 meters djup. När de hittar något släpar man dit en borrigg med hjälp av bogserbåtar. Riggen ankras upp eller manövrerar med egna motorer. De borrar upp ett hål, täpper till hålet och sedan kör man dit en produktionsrigg som börjar pumpa upp oljan. Varje rigg, oavsett typ, måste ha allting som krävs sjövägen allt från arbetsredskap och materiel till mat och vatten. Det är bara personalen som flygs ombord med helikopter. Och då spelar det ingen roll att det är hårt väder. Jag har varit med och lossat containrar när vågorna gått så högt att man ena sekunden tittar ned på oljeborrplattformens däck, och andra sekunder tittar upp på plattformens undersida. Man känner sig rätt liten då, men det blir en rejäl adrenalinkick och man känner sig väldigt nöjd efteråt.

8 TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 www.sjofart.ax NYHETER HÄR ÄR FÖ NYA ORD Under sommaren har det anrika Förbundet för Främjandet av Ålands Sjöfart bytt ordförande. FAKTA FÖRBUNDET FÖR FRÄMJANDET AV ÅLANDS SJÖFART RF STYRELSEN Eva Mikkola-Karlström (ordförande) Anders Nordlund (viceordförande) Agneta Karlsson Olof Widén Leif Nordlund Daniel Dahlén Hanna Hagmark-Cooper Eva Mikkola- Karlström är ny styrelseordförande för Förbundet för Främjandet av Åländsk Sjöfart, en anrik sammanslutning med moderna arrangemang som Välj Sjön och Sjöfartens dag.

www.sjofart.ax TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 9 NYHETER BUNDETS FÖRANDE SPÄNNANDE OCH VÄLSKRIVET OM ECKERÖ Text: Jörgen Pettersson Foto: Ida Jansson Dan Mikkola slutade efter åtta år och ersätts av sin syster Eva Mikkola-Karlström, till vardags vice vd vid familjerederiet Godby Shipping. Vad är förbundets allra viktigaste uppgift enligt dig? Förbundets viktigaste uppgift i dagsläget är att öka intresset för och rekryteringen till branschen. Sjöfartens dag har blivit en stor framgång. Hur ser planerna ut för nästa vår? Vi ska bygga vidare på det som fungerar bra och ta in något nytt. Nästa år är Sjöfartens dag den 26 april vilket råkar sammanfalla med öppnandet av sjöfartsmuseet! Vad är på gång inom förbundet just nu? Närmast förestående är Välj sjön! temadagarna för niondeklassister, med besök på sjöskolorna och Birka Paradise. Dessutom är vi med och delfinansierar (tillsammans med Gustaf Eriksons fonder) segelpraktikveckor som görs gemensamt för högskolans och sjömansskolans förstaårsstuderande. Allmänt sett, är det fortfarande svårt att hitta folk som vill arbeta till sjöss? Ja, det råder fortsatt brist på utbildad personal. Svårast, eller om vi vänder på det, lättast att få arbete till sjöss har maskinister, elektriker och båtsmän/ matroser. Förbundets viktigaste uppgift är att öka intresset för och rekryteringen till branschen Ordförandes spalt: Nu storsatsar vi på ungdomen Förbundet grundades 1939 och har som syfte att ta tillvara den åländska sjöfartens och sjöfolkets intressen. Eftersom Ålands Sjöfart numera ges ut av Ålands Tidnings-Tryckeri Ab så koncentrerar vi oss på rekryteringsprojekt med syfte att locka ungdomar till sjöfartsbranschen. Vi har sedan 1999 gjort en storsatsning på rekrytering av personal till sjösektorn. Satsningen består av följande delar: Tema Välj Sjön! Sjöfartens dag. Sjösäkerhetskurs. Praktikseglingar. Hemsida och film. Tema Välj Sjön! Vi ordnar sedan 1999 temadagarna Välj Sjön! som är riktat till alla nior på Åland. Välj Sjön! består av sex temadagar med besök på Birka Paradise, alla åländska sjöskolor samt Ålands sjösäkerhetscentrum. I stort sett samtliga cirka 300 elever från Strandnäs, Godby, Kyrkby, Övernäs, Föglö, Kökar, Kumlinge och Brändö högstadieskolor deltar i dagarna. Vi vill på detta sätt visa de olika utbildningarna inom sjöfartssektorn och de mycket varierande arbetsmöjligheterna. Förhoppningsvis lockar vi därmed ungdomar att välja sjöfarten som yrke. Sjöfartens dag Sjöfartens dag har ordnats sedan 2001 och var till en början främst en rekryteringsmässa riktad till ungdomar, studerande och arbetssökande. År för år har programmet och intresset ökat och lockar nu även branschfolk. Cirka 50 utställare deltar. Dagen besöks av ca 500 grundskoleelever och sjöskolestuderande och de har specialanpassat program. Samtidigt med mässan ordnar Ålands Landskapsregering politiska möten, Alandia-Bolagen och Det norske Veritas bjuder sina kunder på seminarium och vi ordnar olika branschpresentationer. Dagen har alltså blivit en mötesplats för sjöfartsintresserade och besöks av 1.000-1.500 personer. Sjösäkerhetskurs för åk 9 I samarbete med Ålands sjömansskola och Ålands sjösäkerhetscenter ordnas sedan år 2004 årligen en sjösäkerhetskurs för eleverna i årskurs 9. De får då prova på att åka slide och strumpa, samt att simma med flytväst i övningsbassängen. Allmänbildande och roligt! Cirka 300 elever deltar årligen. Praktiksegling I år är vi igen med och delfinansierar två sjudagars praktikseglingar för de åländska sjöskolorna på Albanus och Michael Sars. Detta ger ca 100 elever och lärare segelpraktik. Tanken är att: 1. betona vikten av praktisk erfarenhet 2. profilera de åländska sjöskolorna och därmed underlätta rekryteringen 3. skapa samhörighet inom och mellan skolorna 4. stöda de åländska segelfartygens verksamhet Hemsida och film För att nå en bredare publik har vi sedan början av 2011 en hemsida, www.sjofart.ax där de senaste sjöfartsnyheterna presenteras. Där finns även sjöfartsrelaterade filmer och nya är på kommande. Sammanfattningsvis är det ingen överdrift att säga att förbundet storsatsar på rekrytering till sjöfartsbranschen! VIKTIGA DATUM Eva Mikkola-Karlström Ordförande Tema Välj Sjön 13 15 och 20 22 september. Praktikseglingar 12 25 september. Sjöfartens dag 26 april 2012. NY BOK HISTORIEN OM DEN SOM KOMMER IGEN UTGIVARE: Rederi Ab Eckerö. FORM, BILDRESEARCH OCH ORIGINAL: Håkan Skogsjö. FÖRFATTARE: Pär-Henrik Sjöström. SKEPPSLISTA: Krzysztof Brzoza. Text: Jörgen Pettersson Historien om den som kommer igen är berättelsen om Rederi Ab Eckerö som fyller 50 år i år. Författaren Pär-Henrik Sjöström som även gjorde jubelboken om Viking Line har på samma exakta och ingående sätt porträtterat lillebror i den åländska redarvärlden. Men om Viking Line så här långt har lyckats något bättre i affärerna är berättelsen om Eckerö faktiskt snäppet mer spännande och mer ingående. Med Viking Line fick man känslan att riktigt hela storyn inte följde med. Så är det inte här. Detta är den nakna och stundtals brutala sanningen om ett företagsbygge. UTVECKLAD TURISM Passagerartrafiken mellan Eckerö och Grisslehamn är egentligen mer logisk än den mellan Mariehamn och Kapellskär. Det är inte raketforskning avståndet över havet är helt enkelt kortast. Därför etablerades redan 1870 den första förbindelsen med ångaren Postiljonen som kunde ta 39 passagerare. När sedan de trafiken till Mariehamn kom igång 1959 fanns redan långt gångna planer på något liknande till Eckerö. Av samma grundläggande skäl framväxandet av biltrafiken. Dessutom var turistbranschen redan på den här tiden väl utvecklad i Eckerö. Boken ger en tydlig bild över vedermödorna med att dels bygga upp något nytt och dels bryta totalt ny mark med egentligen bara sin egen övertygelse som största tillgång. Det sker misstag som sånär sänker hela rederiet. Man hanterar dem, lär sig av dem, gör om och gör rätt. Läsaren får en bild av knapphetens uppfinningsrikedom, överflödets vansinne och tillnyktringens klarsyn. Pär-Henrik Sjöström har haft tillgång till allt behövligt material vilket resulterar i en bild som känns sann, utan att vara tillrättalagd. Kanske dramatiken kring övertagandet av Birka Line Abp kunde varit ännu med detaljerat beskriven och kanske man skulle velat veta mer om guldägget Birka Cargo, men det är på det stora hela bagateller. Boken är dessutom läsvänlig (ganska stor text), väl layoutad och fylld med fakta. Gilla oss på Facebook också så får du alla uppdateringar direkt som de sker. ALLA FILMER PÅ NÄTET, SE DET MED EGNA ÖGON www.sjofart.ax är en levande hemsida. Nyheterna uppdateras ständigt och innehållet byggs ut. Här hittar du alla åländska rederiers fartyg i realtid på en karta. Här finns alla föreläsningar från Sjöfartens dag 2011 och mycket annat. Numera finns även en egen avdelning med rörliga bilder från olika tillställningar. Till exempel när Danny Saucedo rockade loss på fyrmastbarken Pommern senaste vår. Välkommen in! (JP)

10 TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 www.sjofart.ax JOBBA OMBORD Det finns en uppsjö olika yrken till sjöss. Ombord på en passagerarfärja är det uppemot 150 180 anställda som sköter allt från frukostservering till navigering. På ett lastfartyg jobbar, MASKINMÄSTARE ÄR FRAMTIDENS SJÖYRKE Text; Matilda Andersson Foto: Ålandstidningens arkiv Det finns jobb till sjöss. Både Viking Line och Rederi Ab Eckerö annonserar efter lediga arbeten just nu. Och det finns jobb inom flera olika kategorier. Det finns väldigt många olika jobb på sjön, säger Anne Bergroth, biträdande sjöpersonalchef på Rederi Ab Eckerö, som både rekryterar jobb för lastfartygen inom Birka Cargo och Eckerölinjens och Birka Cruises passagerarfartyg. Allt beror på vad man vill göra. Inom sjöfarten finns nämligen många olika yrkesgrupper representerade. Dels driftpersonal, som kapten och matros till exempel, och dels ekonomipersonal, de som sköter servicen för personalen och passagerarna. För driftpersonalen krävs det alltid en specifik sjöutbildning, berättar Anne Bergroth. Alla befäl, styrmän, maskinmästare, maskinchefer, elektriker, reparatörer och matroser bör ha en sjöutbildning. Det räcker inte att vara landelektriker för att få jobba till sjöss. Man måste vara fartygselektriker enligt alla lagar och förordningar, säger hon. BRIST PÅ MASKINMÄSTARE Även om man vill jobba som kock är det en fördel, och ibland ett måste, att ha utbildning som fartygskock eller fartygssteward. På fraktfartyg måste man ha gått skola till varje tjänst. Man kör med minimibemanning där och då måste man ha behörig personal, säger hon. På kryssningsfartygen är det inte lika hårt. För att få jobb som servitör är någon form av restaurangskola att föredra, eller erfarenhet från någon annan arbetsplats. Men som ekonomi- eller köksbiträde kan i stort sett vem som helst arbeta. Vill man vara mer säker på att få ett jobb till sjöss är det maskinmästarutbildning man ska satsa på. Det säger både Anne Bergroth och Mikaela Björkholm, som är personalchef på Viking Line. Anne Bergroth. Mikaela Björkholm. Det är en skriande brist på maskinmästare. Alla rederier säger samma sak, säger Bergroth. Egentligen behövs det erfarent manskap inom hela driftspersonalen. Maskinmästare med högre behörigheter, erfarna reparatörer, elektriker, motormän, matroser säger Björkholm. INTE GLAMOURÖST Att det är brist på det kan bero på flera olika saker. Dels att det anses mer glamouröst att till exempel jobba uppe på bryggan och dels att utbildningen har ändrats. Det har varit omstruktureringar inom utbildningen på gymnasienivå. Numera kan man inte segla till sig behörigheter utan måste gå vidare till högskolan och högre studier, säger Mikaela Björkholm. Hon säger att det kommer att efterfrågas erfaret manskap även internationellt i framtiden. Det har kommit nya internationella krav på

www.sjofart.ax TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 11 JOBBA OMBORD FÖRMÅNER OCH SJÖSJUKA Det här innebär ett sjöjobb Lediga veckor med lön, tillägg för mat och logi och slabb. Men också lång tid hemifrån och sjösjuka. Det finns både fördelar och nackdelar att jobba till sjöss. Text; Matilda Andersson Det är lite speciellt att jobba till sjöss, säger han. Det är utmanande, spännande och ganska annorlunda mot ett jobb på land. Tänk dig om ditt kontor Henrik Lagerberg. gungade, säger han som exempel. Men det som är mest annorlunda är arbetstiderna. När man har ett sjöjobb jobbar man ofta väldigt mycket när man är ombord och är därför helt ledig långa stunder. Det är den största fördelen, det som folk brukar säga att det attraktiva med jobbet. På passagerarfartyg jobbar man ofta vecka-vecka. Alltså en vecka ombord och en vecka hemma, med lön. På fraktfartyg kan man jobba månad månad till exempel. Man jobbar mycket när man är ombord, men det finns ju inte så mycket annat att göra ändå, så att man finansierar sin ledighet. Henrik Lagerberg säger att det inte alltid är okomplicerat att jobba på det viset. Särskilt inte om man har familj. Eller om man är ensamstående. Det är många aspekter man ska ta i beaktande. FLERA FÖRMÅNER Det finns en del andra förmåner man får som sjöanställd också. Lönerna i sig är generellt inte superbra, men man får avdrag på skatten. Däremot måste man betala sin pensionsskyddspremie själv. Och den är elva procent av bruttolönen. I handen innebär skatteminskningen därför inte så jättemycket. Det som däremot kan göra skillnad är att man får mat- och logitillägg. Både när man är ledig och på jobb. Sedan är semesterlönen bra, säger Henrik Lagerberg. Sedan har slabben uppfattats som en naturaförmån. Den har varit väldig viktig. Slabben kallas den förmånen som gör att de anställda får handla billigare i taxfreebutiken ombord. UTMANANDE Men trots förmånerna kan det vara jobbigt. Att vara borta långa perioder, stormiga hav och sjösjuka, mycket arbete och kollegor som man kanske inte alltid kommer överens med. Det är ett utmanande jobb, konstaterar Lagerberg. Men det kan vara jättebra. Man kan få ett jättebra kamratskap med dem ombord och ha en fin social samvaro. beroende på storleken förstås, bara ett femtontal personer. Serviceanda, vilja och rätt attityd. Och gärna en maskinmästarutbildning. Har du det är det kan du få jobb till sjöss. behörighet, säger hon och förklarar att det bara är skolan på Åland och i Norge som till exempel utbildar för de nya kraven för fartygselektriker. Tittar man på ekonomisidan är det mest brist på personal inom restaurangbranschen. Fartygskockar, servitörer och kallskänkor. Särskilt sommartid. Vi behöver säskilt allroundkockar, sådana som klarar av allt. BRA BEMÖTANDE VIKTIGT Det man väger in när man rekryterar anställda är förutom lämplig utbildning bland annat serviceanda, säger Mikaela Björkholm. Ansvarstagande, förmåga att bemöta kunderna, hur man arbetar individuellt och i grupp, räknar hon upp som exempel. I och med att alla anställda har någon form av säkerhetsuppgift och ska kunna hjälpa till om en olycka inträffar är en livbåtsmannautbildning sedan tidigare en bra merit. Men vi utbildar också anställda, säger hon. De som är intresserade av att börja arbeta får också en nätbaserad grundgenomgång av säkerhetsrutinerna ombord, berättar hon. Vi försöker också träffa alla anställda innan vi anställer dem. TESTA PÅ FÖRST Är man intresserad av ett sjöjobb ska man veta att det är långa arbetsdagar och att det ibland kan vara ganska slitigt. Det är inte samma romantik längre som det var förr, man ligger inte i hamnen fyra fem dagar längre. Men samtidigt är det roligt och utmanade, säger Henrik Lagerberg, från sjömansunionen. Dessutom har man lediga veckor, säger han. Men det kan vara bra att jobba som ekonomibiträde först, för att testa på hur det är att jobba till sjöss, tipsar Anne Bergroth. FAKTA MÅNGA OLIKA YRKEN TILL SJÖSS Kapten, matros och maskinchef är alla välkända på ett fartyg. Men det finns så många fler arbeten till sjöss. Här är ett urval: SÅ GÖR DU: Vilka jobb som är lediga till sjöss hittar man på Ams hemsida. Både Eckerölinjen och Viking Line utannonserar också sina lediga jobb på respektive hemsida. Viking Line börjar utannonsera sina sommarjobb redan i december och har alla i stort sett tillsatta i februari. Därför gäller det att vara ute i god tid om man är intresserad. Rederi Ab Eckerö har ett särskilt rekryteringsprogram som man kan anmäla sig till via deras hemsida. Genom det programmet anställs de flesta inom koncernen. Befälhavare har det övergripande ansvaret ombord. Andre styrman, lotsstyrman, överstyrman jobbar alla på kommandobryggan med befälhavaren och kör fartyget. Teknisk chef/maskinchef har det övergripande ansvaret för maskinerna. Förste och andre fartygsingenjör, elektroingenjör, förste elektriker, förste reparatör, motorman jobbar alla i maskinutrymmet med olika uppgifter. Båtsman, reparatör, matros, lättmatros arbetar alla med fartygsunderhåll av olika slag. Butikschef, shoppinghost, försäljare, lagerchef, lagerbiträde arbetar med taxfreebutiken och tar hand om övriga varor ombord. Köksmästare, försteman kock, förste kock, försteman kallskänka, förste kallskänka, försteman proviant, cateringbiträde jobbar alla i köket med olika uppgifter. Restaurangchef, hovmästare, försteman servitör, servitör, cateringbiträde, barchef jobbar i restauranger, barer och kaféer ombord. Intendent, purser, förste receptionist, receptionist jobbar med personalfrågor och service och arbetar i receptionen. Konferenschef, kryssningschef, kryssningsvärd har hand om konferensgäster och underhållning ombord. Husfru och hyttvärdinnor/ekonomibiträden ansvarar för städningen och städar fartygets utrymmen. Övriga jobb ombord: Sjukskötare, AV-tekniker, croupier, vaktman, spaterapeut och så vidare. I ÖVRIGT ÄR DET BRA ATT: Anmäla sig till AMS och säga att man söker jobb till sjöss. Därifrån kan sedan rederierna välja bland kandidaterna. Ringa till rederierna och höra om det finns lediga jobb. Lämna en intresseanmälan till rederierna och skicka in ett CV. Har man referenser från tidigare arbeten är det bra attt skicka med dem också. Att göra praktik på ett fartyg. Det brukar vara en bra chans att visa vad man går för.

12 TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 www.sjofart.ax JOBBA OMBORD TANJA HAR LAGT OM KURSEN Tanja Hakala studerar till fartygselektriker. Hon vet att hon gillar sjöjobb eftersom hon redan har jobbat som fartygkock och matros. Man måste prova först. Sedan vet man om man tycker om det, säger hon. Till höger sitter Matias Rosenback som också studerar vid Ålands yrkesgymnasium. Första dagen ombord visste Tanja Hakala att hon gjort rätt som valt att jobba till sjöss. Yrke har hon däremot bytt flera gånger, från fartygskock till matros och snart till fartygselektriker. Text: Anna Jakobsson Foto: Ida Jansson Tanja Hakalas sjökarriär innehåller två yrkesmässiga kursväxlingar. Först studerade jag till fartygskock vid yrkesskolan i min hemstad Raumo. Där gick jag tre år. Varför valde du att bli fartygskock? I misstag, säger Tanja och skrattar. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Vad fick du för jobb efter utbildningen? Jag jobbade på lastfartyg mellan England och Belgien i ett år. Det jobbet fick jag genom arbetsförmedlingen. Hur gammal var du då? 18 år. Hur var det att jobba där? Jag tyckte om det. Jag var alltid sex veckor på jobb och sex veckor hemma. Då tyckte jag att det var lite för mycket att vara hemma sex veckor. Alla kompisarna var ju på jobb. BLEV MATROS Efter ett år som kock började Tanja Hakala läsa till styrman, även det vid yrkesskolan i Raumo. Varför valde du att göra det? Jag kände mig bara intresserad av det. När jag var klar med studierna jobbade jag ett tag som kallskänka hos Viking Line. Hur fick du det jobbet? Jag kontaktade Viking Line. Sedan bytte jag till däcksjobb på samma fartyg och jag jobbade som matros i drygt sju år. Jag bara frågade överstyrman om jag fick byta jobb. Vad fick du göra som matros? Förtöja båten, lasta bilar, underhållsarbete. Lite allt möjligt. Jag tyckte jättemycket om det jobbet. Nu läser Tanja Hakala till fartygselektriker vid programmet för sjöfart vid Ålands yrkesgymnasium. Samtidigt har hon kvar sitt ordinarie jobb vid Viking Line och arbetar som matros under loven. Varför valde du att gå vidare ännu en gång? Jag vet inte riktigt. Egentligen började det med att jag sa till vår elmästare att om jag var man så skulle jag vilja jobba som elektriker. Han undrade varför jag inte skulle kunna göra det? Och jag började tänka Ja, är det så?. Nu märker jag att det faktiskt stämmer. Pojkar är inte klokare än vi. LÄTT ATT BYTA JOBB Vilket råd ger du tjejer som vill arbeta till sjöss? Det är fortfarande ganska vanligt med attitydproblem bland äldre män, främst på lastbåtar. Det kan nog vara jobbigt om man är ny. Men om man inte trivs på ett ställe går man bara vidare till nästa jobb. Det är så lätt att byta båt. Själv har jag jobbat så länge att det inte gör någon skillnad om andra har problem med mig. Jag bryr mig inte. Har du andra tips till dem som ha sjöjobb? Det är nästan så att man måste prova först. Sedan vet man om man tycker om det eller inte. Folk frågade mig om jag skulle jobba på båt och jag svarade Nej, aldrig!. Jag hade inte familj eller vänner som jobbade till sjöss. Men när jag sedan var ombord för första gången visste jag att det var det här som var grejen.

www.sjofart.ax TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 13 JOBBA OMBORD ETT ÅRS UTBILDNING GER JOBB Jobb på sjön efter bara ett års studier. Det är möjligt för eleverna på programmet för sjöfart vid Ålands yrkesgymnasium. Utbildningen har elever i varierande ålder, men få av dem är tjejer. Text: Anna Jakobsson Foto: Ida Jansson Skolan är för de flesta känd under sitt tidigare namn, Ålands sjömansskola. Just nu har man 126 elever på de 144 platserna. Utbildningen har få avhoppare. Men i varje årskull tar några elever vara på möjligheten att arbeta redan efter det första studieåret. Man får då vaktmansbehörighet och kan jobba som lättmatros eller vaktmotorman. Det är en räddningsplanka för dem som är mycket skoltrötta, säger studiehandledare Wiveca Eriksson. Får de jobb då? Man ska inte ta studieuppehåll innan man har ett arbete. Men det brukar inte vara svårt att hitta jobb. Eleverna gör 60 dagars sjöpraktik under det första studieåret och de får ofta sommarjobb på samma ställe. Det hänger ju på dig själv och din egen inställning. Ett fartyg är ett litet samhälle där man måste samarbeta för att driva båten framåt, säger hon. I somras hade cirka 50 procent av dem som gått det första året sommarjobb till sjöss. Ungefär tio procent av eleverna är över 20 år. Den äldsta eleven just nu är i 50-årsåldern. Det finns alltid några som är äldre. De flesta har en yrkesutbildning sedan tidigare och har jobbat i några år, säger Wiveca Eriksson. Däremot har skolan väldigt få tjejer. Nu är det totalt fyra tjejer. Det är inte mycket. Vi brukar ha fler. De som går utbildningen och kvinnorna i branschen är viktiga förebilder. Vid rekrytering av studerande lyfter vi alltid fram sjöfartsyrket som ett yrke även för tjejer. FYRA INRIKTNINGAR Efter det första året väljer man inriktning för de följande två åren. Eleverna kan bli fartygselektriker, vaktmaskinmästare, vaktstyrmän eller däcks- och maskinreparatörer. Skolan är den enda svenskspråkiga sjöfartsutbildningen i Finland som erbjuder just de här fyra inriktningarna. 40 procent av eleverna kommer utifrån. Efter yrkesutbildningen studerar cirka 20 procent vidare på högskola, uppskattar Wiveca Eriksson. De studerar till sjökapten, maskiningenjör eller elmästare. Utbildningarna finns på Åland eller i Åbo, Kalmar och Göteborg. BRETT ARBETSFÄLT Inför höstens antagning sökte cirka 90 personer till skolans 48 platser som sitt förstahandsval. Ungefär varannan fick plats, säger Wiveca Eriksson. För att vara behörig krävs fullständiga betyg från årskurs nio. Men det är också viktigt att man verkligen är intresserad av jobbet. Det innebär mycket nytt i ungdomarnas liv att vara ute på sjöpraktik och vara borta hemifrån. Avhoppen brukar ske den första veckan eller inte alls. Vi kör i gång direkt med yrkesinriktade studier och sjösäkerhetskurser som är ganska krävande. Vilka jobb får eleverna efter utbildningen? Arbetsfältet är brett. Det kan vara på offshorefartyg i Norge, på kryssningsfartyg i Sydostasien och i Karibien, på passagerarfartyg i Östersjön och på lastfartyg över hela världen. Men man kan även arbeta inom varvsindustrin och på verkstäder. Det är inte bara sjöjobb, säger Wiveca Eriksson. Vid den senaste antagningen sökte cirka 90 personer de 48 platserna på Ålands yrkesgymnasiums utbildning inom sjöfart. Det är viktigt att man verkligen är intresserad av jobbet om man söker sig till ubildningen, säger skolans studiehandledare Wiveca Eriksson. SÅ KLÄTTRAR DU HÖGRE I SJÖKARRIÄREN På Åland finns även utbildningar till sjöbefäl, maskinbefäl och elmästare för fartyg. Betygen måste uppnå en viss sammanlagd nivå, vilket räknas ut enligt en särskild tabell. Studerande från Sverige måste ha godkänt betyg i svenska A, engelska A, matematik B och fysik A/naturkunskap A+B. Text: Anna Jakobsson Högskolan på Åland har utbildningsprogram för sjöfart, maskinteknik och i elektroteknik. Programmen för sjöfart och maskinteknik har 24 studieplatser årligen. Elektroteknik har 24 platser med antagning vart annat år. I år sökte 73 personer till sjöfart och 44 till maskin. Förra året var siffrorna högre: 110 respektive 51 personer. Vid den senaste antagningen till elektroteknik 2010 sökte 24 personer de 24 platserna. BETYGSGRÄNSER För att vara behörig att söka utbildningarna behövs en examen från minst treårig gymnasialstadieutbildning, gymnasieexamen, studentexamen eller motsvarande utbildning. Man måste ha slutbetyg i ämnena svenska, engelska, matematik och fysik. GOD HÄLSA KRÄVS Inte alla som vill får jobba till sjöss. Man måste också vara tillräckligt frisk. Hälsokraven regleras i lagen om läkarundersökning av fartygspersonal. För att få arbeta ombord på finländska fartyg ska man ha ett läkarintyg på sin fysiska och psykiska lämplighet för jobbet. Man får inte ha någon skada, funktionsnedsättning eller sjukdom som hindrar eller uppenbart försvårar arbetet. Man får inte heller ha någon sjukdom som kan bli värre i arbetet på fartyget eller som kan medföra fara för andra ombord eller för säkerheten. Det ställs dessutom krav på syn, hörsel och färgseende. Personer under 18 år behöver läkarintyg på att arbetet inte är till skada för hälsan eller utvecklingen. Läkarintyg behövs även för att komma in på flera sjöutbildningar.

14 TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 www.sjofart.ax LASTREDERIER BIRKA CARGO BÄST Skilda världar för åländska rederier Lågkonjunkturen har slagit stenhårt mot sjöfarten. Men till all lycka är räntorna än så länge låga vilket gör det möjligt att åtminstone ett tag vänta på bättre tider. Ålands Sjöfart har granskat ekonomin hos de tre största åländska lastrederierna. Birka Cargo står i en klass för sig. Text: Jörgen Pettersson Jämfört med passagerarjättarna Eckerö och Viking får de åländska lastrederierna oförtjänt lite uppmärksamhet i medierna. Det är egentligen orättvist. De tre helåländska lastrederierna Birka Cargo, Godby Shipping och Lillgaard sköter tillsammans 23 fartyg. Lägger man till Bore Ltds 22 fartyg är det 45 fartyg som transporterar laster över hela världen men mest i Europa. Det betyder att mängden kapital som är fast i fartygen är många gånger större inom lastrederierna än inom passagerarsjöfarten som är på allas läppar. Ett exempel: Bores senaste jätteinvestering i två RoFlexare från- Tyskland har sagts vara värd 120 miljoner euro. Det är hälften av den investering som Viking Line gör i Åbo senare i höst. Stefan Axberg är en guldkantad vd för Birka Cargo. Foto: Daniel Eriksson MARKNADEN STÖRTDÖK Slaget som fick sjöfarten att gunga kom under andra halvan av år 2008 då kanske mest av allt roro-marknaden störtdök. Sedan dess har egentligen inget hänt förrän i år då rederierna hoppas och förväntar sig en svag förbättring av raterna. Birka Cargo och Godby Shipping slåss om i princip samma kunder, alla inom nordisk skogs- och pappersindustri. Rederi Ab Lillgaard ägnar sig huvudsakligen åt spot-trafik över hela världen med undantag av flislinjen mellan Åland och Gävle samt Fjärdvägen. Genom att satsa på långa kontrakt med solida befraktare undviker Birka Cargo de värsta riskerna 30 25 Birka Cargo Godby Shipping/MC Lillgaard 20 15 10 5 0-5 -10 REDERIERNAS LÖNSAMHET Omsättning Resultat Rederi Ab Lillgaard har det besvärligt just nu och försöker sälja fartyg för att få bukt med ekonomin. Sven-Erik Holmberg, vd Anders Nordlund samt styrelseordförande och huvudägaren Trygve Eriksson.

www.sjofart.ax TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 15 LASTREDERIER I KLASSEN STÖRSTA VINSTEN BIRKA CARGO AB LTD med sjöfarten. Foto: Birka Cargo ÄGARE: Rederi Ab Eckerö. ANTAL FARTYG: 7. MEDELÅLDER FARTYG: 16,4 år. OMBORDANSTÄLLDA: 157 personer. KONTORET: 6 personer. VD: Stefan Axberg. STYRELSE: Björn Blomqvist, ordförande, Lars- Erik Karlsson och Jan Haglund. RESULTAT (milj euro) 2010 2009 Omsättning 26,3 25,8 Kostnader 20,0 17,8 Rörelsevinst 6,4 8,0 BALANSRÄKNING (milj euro) Eget kapital 8,7 8,7 Långa lån 20 20 KOMMENTAR: Birka Cargo betalade 6,9 miljoner euro (6,8 miljoner året innan) i koncernbidrag till moderbolaget Rederi Ab Eckerö 2010. Det betyder att guldägget Birka Cargos vinst utgör nästan en tredjedel av hela Rederi Ab Eckerös rörelsevinst på 24,3 miljoner euro. OM FRAMTIDEN: Birka Cargo har samtliga sina fartyg på långa kontrakt med starka befraktare. Någon större förbättring i efterfrågan på fartyg väntas inte men vd Stefan Axberg är ändå optimistisk: Godsvolymerna har under året ökat varför vi förväntar oss en svag förbättring i fraktrater under 2011, skriver han i verksamhetsberättelsen. YNGSTA FLOTTAN GODBY SHIPPING AB/ MINICARRIERS AB ÄGARE: Familjen Mikkola äger hela Godby Shipping Ab medan Minicarriers Ab ägs av Alpo Mikkola samt Brändöborna Sigvard Åkerberg, Kristian Törnroth och Mikael Törnroth. ANTAL FARTYG: 7. MEDELÅLDER FARTYG: 13,7 år. KUNDER: Finnlines och Holmen Paper Ab. OMBORDANSTÄLLDA: 133 personer. KONTORET: 8 personer. VD: Dan Mikkola. STYRELSE GODBY SHIPPING: Alpo Mikkola, ordförande, Eva Mikkola-Karlström, Mikael Törnroth och Bengt Lundberg. STYRELSE MINICARRIERS: Bengt Lundberg, ordförande, Alpo Mikkola, Sigvard Åkerberg och Kristian Törnroth. GODBY SHIPPING AB I SIFFROR RESULTAT (milj euro) 3/2011 3/2010 Omsättning 9,0 8,9 Kostnader 4,7 4,0 Rörelsevinst -0,1 0,4 BALANSRÄKNING (milj euro) Eget kapital 1,9 1,8 Banklån 31,1 32,4 MINICARRIERS AB I SIFFROR RESULTAT (milj euro) 3/2011 3/2010 Omsättning 12,5 12,3 Rörelsevinst 1,7 1,2 BALANSRÄKNING (milj euro) Eget kapital 2,7 3,0 Banklån 26,9 30,7 OM FRAMTIDEN: De kortsiktiga utsikterna är svagare och mer osäkra än normalt, enligt vd Dan Mikkola. De långsiktiga framtidsutsikterna ser vi däremot fortsättningsvis som goda. Med en modern, välskött, bränsleekonomisk och miljövänlig flotta står rederigruppen väl rustad för framtida utmaningar och krav. STÖRSTA FÖRLUSTEN REDERI AB LILLGARD ÄGARE: En handfull mindre ägare samt största ägaren Trygve Eriksson. ANTAL FARTYG: 9. MEDELÅLDER FARTYG: 25,8 år. OMBORDANSTÄLLDA: Ingen uppgift i senaste verksamhetsberättelsen. KONTORET: Ingen uppgift i senaste verksamhetsberättelsen. VD: Anders Nordlund. STYRELSE: Trygve Eriksson, ordförande, Sven-Erik Holmberg, Magnus Kåhre och Mårten Örblom. RESULTAT (milj euro) 2010 2009 Omsättning 16,9 18,6 Rörelseresultat -5,2-0,2 BALANSRÄKNING (milj euro) Eget kapital 4,6 5,6 Långa lån 12,0 13,1 KOMMENTAR: För att klara fjolåret gick ägarna in med en nyemission på drygt 4 miljoner euro. Dessutom beslöt man uppta ett konvertibelt lån om högst 8,1 miljoner euro. Från vänster styrelsemedlemmen Foto: Daniel Eriksson OM FRAMTIDEN: Lillgaard som i år gör sitt 35:e verksamhetsår dras med ålderstigen flotta och ett besvärligt marknadsläge. Därtill är det ekonomiska läget synnerligen kärvt. Man jobbar aktivt med att sälja flera fartyg under innevarande år, samtidigt som arbete pågår för att utveckla nya projekt för att stärka verksamheten, enligt vd Anders Nordlund.

16 TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 www.sjofart.ax MS CHRISTA MS CHRISTA HÅLLER LIV I Flistransporterna från Åland till Gävle är äldre än de flesta personer som håller liv i flislinjen i dag. Rederi Ab Lillgaards MS Christa fraktar i genomsnitt mer än 25.000 kubikmeter flis i veckan. Ålands Sjöfart besökte fartyget en torsdag i juli när man för ovanlighetens skull lastade virke. Men som vanligt serverades ärtsoppa och plättar till lunch.

www.sjofart.ax TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 17 MS CHRISTA FLISLINJEN Ms Christa lastas med timmer för transport till Jättersö. Att lasta 2.400 kubikmeter timmer tar drygt 16 timmar. Text: Robert Vickström Foto: Jacob Saurén Fukten ligger i luften när Rederi Ab Lillgaards Ms Christa lastats vid Möckelökajen på torsdagsförmiddagen. Vanligtvis transporterar det drygt 95 meter långa fartyget, som varit i Lillgaards tjänst sedan 2006, flis till Gävle och Korsnäs pappersbruk. I dag lastas dock virke för transport till Jättersö. Vi lastade till klockan elva i går kväll och började klockan åtta nu på morgonen, säger vikarierande skepparen Jonas Backman. Det 61,5 meter långa och 10,2 meter breda lastutrymmet rymmer 2.400 kubikmeter virke. Lastningen tar 16 timmar. Vid flistransporter ryms 5.200 kubikmeter flis och lastningen tar endast fem timmar då två mobila lastband används. MEST FLISTRANSPORTER Det är de anrika flistransporterna mellan Mariehamn och Gävle som är Ms Christas huvududsakliga syselsättning. Redan 1966 började Rederi Ab Lillgaards fartyg Ms Lillgaard transportera flis till Gävle och 2006 köpte rederiet grönmålade Ms Christa för uppdraget. Hon är egentligen inte specialbyggd för flistransporter, men passar ända väl för uppdraget. De släta väggarna gör att vi inte behöver rengöra lastutrymmet mellan lasterna, säger Jonas Backman. SVÄNGER PÅ DYGNET Med en marschfart på 11 knop tar sträckan Mariehamn-Gävle nio timmar. Med tid för av- och pålastning inräknat tar varje resa tur och retur drygt 30 timmar. Eftersom fartyget kör även nattetid, betyder det att den sex personer stora besättningen ombord på Ms Christa får svänga rejält på dygnet under arbetsveckans fem turer till Gävle. Styrmännen går i treveckors-skift, medan Jonas Backman som skeppare är fyra veckor på jobb och sedan fyra veckor i land. Men brukar vara rejält sliten i två-tre dagar när man kommer hem, säger Jonas som i land sysselsätter sig med att renovera familjens hus i Jakobstad i Finland. KAPTENSPLANER Skepparen har det slutgiltiga ansvaret för fartyget. I praktiken innebär det att övervaka fartygets framfart vid de så kallade lotssträckorna när man närmar sig hamn. Ute på Östersjön står styrmännen vid rodret. Vid lastning brukar skepparen sköta nödvändigt pappersarbete. Egentligen har styrmännen ansvaret vid lastning, men flislastningen är så enkel att däcksarna brukar sköta den, säger Jonas Backman. Själv har han arbetat på Rederi Ab Lillgaard sedan 2005 och bytte efter tre år på Ms Fjärdvägen till Ms Christa 2008. Jag samlar praktik till min kaptensbehörighet och någon sådan får man inte av inrikestrafik. I dag är man sex personer på jobb ombord. Tre finländare, en svensk och två estländare. Vi försöker ha svenska som arbetsspråk, men oftast blir det nog engelska, säger Jonas Backman. Tidigare var man sju anställda ombord. Men det märks att det är spartider. Under sommaren brukar vi i alla fall ha en extra anställd däcksare. TRADITIONELL TORSDAGSLUNCH Från köket sprider sig en doft att ärtsoppa, torsdag som det är. Vi får ärtsoppa varje torsdag. Om man undrar hur länge man har kvar av sitt skift är det bara att räkna hur många gånger man har ätit ärtsoppa, säger Jonas och skrattar. Det är kocken Olavi Kivilähde som står för matlagningen ombord. Jag började som mässkalle ombord på Algot Johanssons fartyg 1967. Sedan dess har jag jobbat nästan uteslutande på åländska rederier. Jag har nog försökt hoppa i land. En gång började jag utbilda mig till plåtslagare, men vips så var jag tillbaka på båt igen. Sjön håller kvar en på något märkligt sätt. Ombord blir det mest husmanskost. På lördagarna firas ibland med biff. Populärast är ändå torsdagslunchen med ärtsoppa och plättar. Speciellt i dag när det är riktig grädde och inget halvfabrikat på burk, säger Backman. INTE MYCKET FRITID OMBORD Frukost serveras klockan halv åtta på morgonen, lunch klockan tolv och middagen klockan fem på eftermiddagen. Mellan måltiderna blir det mest jobb och inte särskilt mycket fritid. Och när man väl är ledig vill man bara sova, säger Jonas Backman. Gymmet i det närmaste en skrubb med en motionscykel modell äldre används sällan. Besättningen umgås hellre i mässen, där det finns tv och bredbandsuppkoppling. MÅLAS BLÅ Ute på däck står ett par öppna färgburkar. Däcksarna har alltid något underhållsarbete att ägna sig åt, men det är svårt att hinna med. Det mest görs på varv, säger Jonas Backman. Det brukar gå två och ett halvt år mellan tillfällena. Nästa varvstillfälle är i augusti. Då ska hon målas blå. Alla i personalen är skeptiska, säger Jonas Backman. Viktigare än färgen är i alla fall stämningen ombord. Eftersom personalens respektive arbetsscheman går i olika intervall, jobbar de flesta av de tolv besättningsmännen med varandra under olika tider på året. Det är god stämning här, vilket gör att man orkar mer. Jag har varit på båtar där det inte alls varit bra stämning ombord. Det är inte roligt, man kan inte tvingas till att komma överens, säger Jonas Backman. Vikarierande skeppare Jonas Backman visar runt ombord på Ms Christa. Kocken Olavi Kivilähde står för matlagningen ombord. På torsdagarna serveras ärtsoppa och plättar, på lördagarna firas ibland med biff. Olavi har jobbat till sjöss nästan hela sitt yrkesliv. Sjön håller kvar en på något märkligt sätt säger han. Maskinchefen Kalev Meri från Estland underhåller maskinen en SBV 9M 628 dieselmotor om 1.650 kw när Ms Christa ligger i hamn. Den här veckan är sonen Sander Meri, som studerar till mekaniker, med ombord.

18 TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 www.sjofart.ax LASTREDERIER BORES NYBYGGEN FULLA AV BRÄNSLEMINSKANDE LÖSNINGAR Bores tekniske direktör Jörgen Mansnerus bakom en modell av nybygget Bore Sea. Ett fartyg där rederiet satsat extra på att bygga in så effektiv bränslehantering som möjligt. Med dagens höga bunkerpris och skärpta miljökrav investerar alltfler rederier i specialanpassade tekniska lösningar för att reducera bränslekostnaderna. Ett bra exempel är Bores två nybyggen Bore Sea och Bore Song som levererades i våras och somras. Text: Petter Lobråten Foto: Ida Jansson och Jörgen Pettersson Bunkerkostnaden är i dag två tre gånger så hög som tidschartern. En kostnad som tillfaller tidsbefraktaren. Effektiva bränslereducerande åtgärder lönar sig med andra ord. För tio år sedan var det tidtabellen med just in time-leveranser som var viktigast. Fartygen brände på för att komma fort fram. I dag är det bunkerkostnaderna som är avgörande, säger Jörgen Mansnerus. TYSK FLEXIBILITET Bore valde att beställa de nya fartygen från Flensburger Schiffbau-Gesellschaft i Flensburg. Året var 2007 och totalpriset låg på drygt 100 miljoner euro. Vi valde ett europeiskt varv trots att det blir lite dyrare. Men hos varvet i Flensburg visste vi vad vi fick. Det är ett bra varv att jobba med, med stor kompetens. Det tyska varvet arbetar med lång förberedelsetid, men bygger snabbt. Stålarbetena inleddes tre månader före kölsträckningen. Efter tre månader var skrovet redo att sjösättas varefter det låg tre månader vid utrustningskaj i väntan på leverans. Fartygen är baserade på varvets standardtyp ConRo 220. Men sedan gjorde vi så många egna modifieringar att de fick den egna beteckningen Bore Ro-Flex som vi har patenterat. STÖRRE MASKIN Den största förändringen var att byte ut huvudmaskinen till en större modell med commonrailteknik. Det rör sig om en ny prototyp av commonrailmaskin. Tack vare den elektroniska insprutningen kan vi optimera effektuttaget i varje läge, säger Jörgen Mansnerus. Det gör att man kan köra motorn med allt från 30 till 100 procents belastning. Huvudmaskinen är på 15.000 kw medan fartyget är byggt för att klara 12.000 kw. Det gör att man kan ta ut 100 procent av vad fartyget klarar av till 80 procent av motorns kapacitet. Allt är dessutom förberett för installation av en scrubber inför de skärpta kraven på svavelutsläpp väntar på att träda i kraft. Fast jag tror ju att det finns nya tekniska lösningar då. Men i vilket fall är vi förberedda. SPECIALLA PROPELLRAR Propellrarna är framtagna efter omfattande modelltest i kavitationstunnel. Det gällde hittat det optimala vattenflödet mellan propeller och roder. Den är optimerad för att fungera i ett bredare register än standardpropellrar. På så sätt får vi ett högre effektuttag även här. Skrovet är inte modifierat men fartyget har ett spadroder av typen twisted edge med en bulb på framsidan i linje med propelleraxeln med syfte att reducera bränsleförbrukning. Twisted edge betyder att framkanten på rodret är asymmetriskt vriden medan akterkanten är rak.

www.sjofart.ax TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 19 Kolla sjökortet och finn den bästa vägen ut till havs. Halva året på resande fot... Halva året ledig... Och det får du dessutom betalt för. Bore Lts:s vd Thomas Frack och finanschefen Jörgen Bolin var på plats i Tyskland när fartygen överlämnades från varvet till sina nya ägare. Upp och hoppa och ut till sjöss, så tar du dig fram i livet! Bore Sea på väg ut för att tjäna pengar efter byggnadstiden i tyska Flensburg. EN NY utbildnings- och rekryteringsportal inom sjöfartsbranschen har öppnats Vi gjorde så många egna modifieringar att de fick den egna beteckningen Bore Ro-Flex som vi har patenterat Utbildnings- och rekryteringsportal inom sjöfartsbranschen Det gör att roderytan bättre möter propellerns vattenströmmar som går åt olika håll upptill och nedtill på grund av propellerns rotation. Allt sammantaget har fått ned fartygets bränsleförbrukning. Vi ligger på runt 36 ton per dygn vid trailerdrift. Det är riktigt bra om jämför med hur andra lastfartyg ligger på runt 50 ton. I sin marshhastighet 19 knop med sju meters djupgående drar fartyget cirka 43 ton bränsle per dygn. TÄTA LASTUTRYMMEN Lastrummen är skräddarsydda för att kunna härbärgera så många bilar, trailer och dubbelstackade containrar som möjligt. Vi har två hissbara lastdäck och ett plattformsdäck. Vi kan ha bilar på överdäck och trailar under samtidigt. Totalt ligger lastkapaciteten på 2.863 filmeter för rullande gods Fartygen är dessutom bygga för isklass 1A. Bore Sea levererades den 29 april, Bore Song den 22 juli. De är i trafik båda två. Bore Sea går i linjetrafik mellan Zeebrügge och Bilbao. Bore Song går över Engelska kanalen för P&N Ferries. Bore är nu mitt uppe i förberedelserna inför kommande nybeställningar. Nu är det främst fler general cargo-fartyg vi behöver. FAKTA BORE SEA & BORE SONG TYP:............. Roro-fartyg LÄNGD:............ 195,40 m BREDD:............. 26,20 m DJUPGÅENDE:........ 7,40 m DÖDVIKT:........ 13.625 ton GT:.............. 25.586 ton NT:............... 7.675 ton FLAGG:............... Finsk MARSCHFART:...... 19 knop FILMETER:............ 2.863. Bryggan på Bore Sea är försedd med det absolut senaste inom fartygsnavigation. Och, förstås, riktiga sjökort som också finnas vara med.

www.sjofart.ax TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 21 KRYSSNINGSTRAFIKEN KRYSSNINGSBOOM I HELA EUROPA MEN VAD GÖR ÅLAND FÖR ATT FÅ DEL AV KAKAN? Kryssningsindustrin är den just nu klarast lysande stjärnan inom sjöfarten. Allt fler kan spendera allt mer på sig själv och sina nöjen. Det är heller ingen dagslända. Med några få undantag har kryssningsmarknaden under de senaste 20 åren vuxit. Text: Jörgen Pettersson År 2010 fanns 45 kryssningsrederier i Europa. De trafikerade med 132 fartyg och förfogade tillsammans över 137.100 bäddar. Mer än 100 av dessa fartyg trafikerade norra Europa och in i Östersjön. Vid sidan av dessa fanns ytterligare 66 icke-europeiska fartyg i våra trakter. Hela 5,5 miljoner européer kryssade under 2010. Det är 10 procent mer än året innan! Det är väldigt få branscher som kan stoltsera med liknande tillväxt i dessa tider. Östersjön är det största målet för europeisk kryssningsindustri. Under 2011 förväntas 3,5 miljoner passagerare åka från hamn till hamn ombord på lyxiga fartyg. Mariehamn är med i en organisation som heter Cruise Baltic och som marknadsför 24 destinationer i tio olika länder. Häng med ombord på Silver Whisper! Hjälp oss stoppa knarket vid gränsen RING IN TIPS 0800 14600 Samtalet är gratis. Du får gärna ringa anonymt. /TULLEN Nappa tag i nätet! Global technical excellence closer to shipowners - closer to shipyards wherever you are Visit us on: www.bureauveritas.com www.veristar.com Move Forward with Confidence På vår adress www.sjomanspensionskassan.fi hittar du enkelt svar på frågor om pensionen och rikligt med fakta om vår verksamhet. Där kan du också ladda ner blanketter för pensions- och boendetjänster. kassans tjänster. På Sjömanspensionskassans webbsajt och Logg-tjänst kan du uträtta dina ärenden bekvämt precis när det passar dig. B SCAVANGE AIRCOOLERS and HEAT EXCHANGERS for all major makes of diesel engines. Oxelgrensvägen 34, S-152 42 SÖDERTÄLJE, Sverige Tel: 08-550 858 80, Fax: 08-550 809 71

22 TISDAG 6 SEPTEMBER 2011 www.sjofart.ax KRYSSNINGSTRAFIKEN INGEN VET VAD KRYSSNINGS Kryssningstrafiken i Östersjön är den snabbast växande turismbranschen i Europa. På bara fem år har industrin nästan fördubblats, och resenärerna ger ett stort tillskott till de samhällen fartygen anlöper. Men hur många kryssningsresenärer som kommer till Mariehamn varje år, eller hur mycket pengar industrin omsätter, vet ingen. Text: Fredrik Granlund Foto: Jacob Saurén och Ida Jansson Seabourn Pride, Spirit of adventure, Silver Whisper, The World, Seadream och Silver Cloud är bara några av alla kryssningsfartyg som anlöpte Mariehamn i somras. Listan kan göras lång. Kryssningsbranschen är i dag större än någonsin. 2010 reste 5,5 miljoner passagerare med kryssningsfartygen bara i Europeiska vatten, och då räknas inte de mer reguljära kryssningsturerna in. Uppgången från 2005 är brutal. Då var siffran 3,1 miljoner. Destinationshamnar i hela Europa rapporterar uppgångar i antalet anlöp och antalet gästande passagerare; Tyskland med 19 procent, Spanien med 10 procent, Italien med 11 procent. Östersjön står för knappt 9 procent av hela kakan, även det en ökning från 2005. GOTT OM PENGAR Fler och fler resenärer från andra sidan Atlanten hittar också hit. Uppgången i passagerarantalet från Nordamerika ökar stadigt. Här handlar det alltså inte om att åka på kompiskryssning mellan Stockholm och Åbo, eller om att handla exportlitrar Glenfiddich lite billigare än på Alko eller Systembolaget. Här handlar det om familjer som gör resan till sin semester, med en semesterkassa som spenderas på anlöpsorterna. Den gemensamma nämnaren för de som reser med fartygen är att de har gott om pengar. Några av fartygen riktar sig till de superrika, däribland The World där bara månadshyran för en hytt (om ens ordet hytt kan användas för de spektakulära flerrumslägenheterna ombord) ligger på 10.000 euro och uppåt. Flera av fartygen stannade minst en dag i Mariehamn, och några arrangerade bussresor och guidade exkursioner runt Åland. FINNS INGA SIFFROR Hur mycket pengar fartygens passagerare bidrar med till det åländska näringslivet vet ingen. Åsub för ingen statistik. De vet bara hur många kryssningsgäster det totalt kommer till Åland, och där räknas taxfreeturisterna in. Landskapsregeringen har inte heller några siffror. Hur många fartyg handlar det om? Jaså, ja, det där är något vi borde undersöka. Självklart är det jättebra med den här trafiken, säger näringsminister Torbjörn Eliasson och ber att få återkomma nästa vecka när han tittat närmare på saken. Inte heller Visit Åland har några siffror på hur mycket kryssningsresenärerna spenderar på Åland. Nej, det finns ingen exakt siffra på det. Vi har inte haft möjlighet att göra någon grundlig under-