Hjälpmedelscentralerna i Sverige. Kartläggning av hjälpmedelscentralernas/ motsvarandes verksamhet

Hjälpmedelscentralerna i Sverige Kartläggning av hjälpmedelscentralernas/ motsvarandes verksamhet

Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2007 Författare: Ulla-Britt Blomquist, Sara Brundell och Martina Estreen, HI Ansvarig projektledare: Ulla-Britt Blomquist Foto: Björn Lestell, HI Ansvarig informatör: Ulla-Jane Saxberger, HI ISBN 978-91-85435-41-8 URN:NBN:se:hi-2007-07346-pdf Best nr: 07346-pdf Publikationen är utgiven endast i elektronisk form och kan hämtas i pdf-format på HIs webbplats, www.hi.se/publicerat. Den kan också beställas i alternativa format från HI.

Hjälpmedelscentralerna i Sverige Kartläggning av hjälpmedelscentralernas/ motsvarandes verksamhet Ulla-Britt Blomquist Sara Brundell Martina Estreen Hjälpmedelsinstitutet

Förord Hjälpmedelsinstitutet får ofta förfrågningar om hjälpmedelscentralernas verksamhet avseende organisation, omfattning, ansvarsfördelning, hur beslut fattas om vilka hjälpmedel som kan förskrivas etc. Den här rapporten är avsedd att ge svar på några av frågorna och baseras huvudsakligen på enkäter som skickats ut till landstingens och kommunernas hjälpmedelscentraler/motsvarande. Arbetet har genomförts i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och delvis genom ett uppdrag åt Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB. Respektive läns text har godkänts av hjälpmedelschef eller motsvarande. Vällingby, augusti 2007 Hjälpmedelsinstitutet Susann Forsberg Avdelningschef 2

Innehåll Förord... 2 Bakgrund... 4 Insamlingsmetod... 8 Sammanfattning av resultat... 10 AB-län Stockholm... 15 C-län Uppsala... 21 D-län Södermanland... 23 E-län Östergötland... 27 F-län Jönköping... 31 G-län Kronoberg... 35 H-län Kalmar... 39 I-län Gotland... 44 K-län Blekinge... 47 M Skåne... 51 N-län Halland... 59 O Västra Götaland... 63 S-län Värmland... 68 T-län Örebro... 74 U-län Västmanland... 78 W-län Dalarna... 82 X-län Gävleborg... 88 Y-län Västernorrland... 92 Z-län Jämtland... 96 AC-län Västerbotten... 100 BD-län Norrbotten... 104 Bilagor... 108 3

Bakgrund Den här rapporten avser att ge en beskrivning av hur hjälpmedelscentral/motsvarandes verksamhet är organiserad i varje landsting/län, omfattning, beslutsgångar, vilka samverkansformer som finns mellan landstinget och kommunerna m.m. Rapporten omfattar enbart hjälpmedelscentralernas eller motsvarandes verksamhet. Ansvaret för hjälpmedel inom hjälpmedelscentralernas ansvarsområde är delat mellan landstingen och kommunerna. Närliggande områden som syn-, hörcentraler eller ortopedteknisk verksamhet ingår inte i rapporten. Dessa verksamheter är idag ett enhetligt landstingsansvar. Hjälpmedelscentral/motsvarande Med hjälpmedelscentral/motsvarande (benämns fortsättningsvis hjälpmedelscentral) avses i denna rapport den verksamhet som hanterar hjälpmedel för personer med rörelsehinder, kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar samt till en viss del medicinska behandlingshjälpmedel. Verksamheten omfattar oftast de hjälpmedel som kommunerna och landstinget har ett delat ansvar för. Landstingens hjälpmedelscentraler har oftast ett ansvar att samordna hjälpmedelsverksamhet i länet. De kommunala hjälpmedelscentralerna har motsvarande uppgift för ett antal kommuner. Hjälpmedelscentralernas verksamhetsprocesser beskrivs vara att: tillhandahålla hjälpmedel konsultation underhåll av hjälpmedel kompetensutveckling. I processen att tillhandahålla hjälpmedel ingår bl.a. upphandling, lagerhållning, transporter samt rekonditionering av återlämnade hjälpmedel. Den konsultativa processen innebär vanligen rådgivning och stöd till förskrivare i förskrivningsprocessen. Underhåll av hjälpmedel omfattar förebyggande och avhjälpande underhåll av hjälpmedel som finns hos brukare och kompetensutveckling är riktad till förskrivare och annan vård- och hemtjänstpersonal. De personalgrupper som finns på hjälpmedelscentraler är bl.a. tekniker/ingenjörer, hjälpmedelskonsulenter, förrådspersonal, inköpare och administratörer. Hjälpmedelskonsulenterna har en utbildning motsvarande de förskrivare som verksamheten servar. De flesta hjälpmedelskonsulenter är arbetsterapeuter och ett mindre antal sjukgymnaster. Även logoped och sjuksköterska förekommer. Dessa uppgifter är hämtade från en förfrågan till hjälpmedelscentralerna om antal hjälpmedels- 4

konsulenter och deras grundutbildning inför arbete med fortbildning av hjälpmedelskonsulenter. Reglering av hjälpmedelsverksamheten Skyldigheten att erbjuda personer med funktionshinder hjälpmedel regleras av Hälso- och sjukvårdslagens 3 b respektive 18 b. Ansvaret är delat mellan sjukvårdshuvudmännen landstinget och kommunerna. Det finns ett avtal om ansvarsfördelningen i varje län mellan landstinget och kommunerna och avtalen är olika i hela landet. Fördelningen av ansvaret kan vara beroende av boendeform, ålder och/eller specifikt hjälpmedel. Ansvarsfördelningen har sin grund i nationella Ädelreformen (1992) och har i vissa landsting därefter förändrats för att motsvara dagens hälso- och sjukvård. Detta ledde till en utveckling av former för att ta betalt för hjälpmedel som kommunerna genom avtal ansvarade för. I takt med ökad kunskap har både organisationsformer och former för betalning utvecklats. De lagar, förordningar och föreskrifter som gäller inom hälso- och sjukvården gäller i tillämpliga delar även för hjälpmedelscentralernas verksamhet. Tillsynsmyndighet är Socialstyrelsen. Hjälpmedel är medicintekniska produkter och regleras av det medicintekniska direktivet som bl.a. omfattar lagen om medicintekniska produkter. Det förekommer att produkter som förskrivs som hjälpmedel inte är medicintekniska produkter men samma författningar gäller ändock i och med att produkterna förskrivs som hjälpmedel. Läkemedelsverket är tillsynsmyndighet för tillverkare av medicintekniska produkter, för de medicintekniska produkterna och för specialanpassning. Lokal tillämpning Varje sjukvårdshuvudman, landsting eller kommun, omvandlar lagarnas intentioner i hjälpmedelspolicy och/eller regelverk/handbok. Hjälpmedel som förskrivs upphandlas av sjukvårdshuvudmännen enligt lagen om offentlig upphandling. För det upphandlade sortimentet skapas sortimentslistor, vilket gäller för det mest frekventa sortimentet. Upphandlingarna görs av enskilda huvudmän eller flera huvudmän i samverkan. 5

Hjälpmedelsanvändare Av Sveriges befolkning använder ca tio procent ett hjälpmedel. Cirka 70 procent av hjälpmedlen förskrivs till personer som är över 65 år. Behovet av förflyttningshjälpmedel i befolkningen De vanligaste orsakerna till att någon har ett rörelsehinder är reumatiska och neurologiska sjukdomar. Rörelsehindret kan också vara medfött eller en följd av en olycka. Inom området hjälpmedel för rörelsehinder är produktgruppen förflyttning det största området inom hjälpmedelscentralens ansvarsområde. Enligt SCB:s senaste hälsofördjupning Ohälsa och sjukvård 1980-2005 (2005) behöver närmare sex procent av kvinnorna i åldrarna 16 84 år och tre procent av männen i samma åldrar ett hjälpmedel, t.ex. käpp, rollator eller rullstol för att förflytta sig. I åldern 16 år och äldre dvs. då man även inkluderar personer över 85 år är nästan en kvarts miljon rollatoranvändare och ungefär 100 000 rullstolsanvändare. Kvinnorna utgör en större andel av rollator- och rullstolsanvändarna. Följande två diagram visar fördelningen 2005 för användare av manuella rullstolar respektive elrullstolar. Uppgifterna är hämtade från nio (manuella rullstolar) respektive elva (eldrivna rullstolar) landsting med hjälpmedelscentraler som har datasystemet Sesam. Manuella rullstolar, fördelning av användare 2005 efter ålder och kön 30% 20% 10% Kvinna Man 0% 0-17 18-64 65-74 75-79 80-84 85-90 90+ Kvinna 3% 18% 11% 11% 17% 23% 18% Man 4% 25% 14% 12% 16% 18% 11% 6

Eldrivna rullstolar, fördelning av användare 2005 efter ålder och kön 60% 40% 20% Kvinna Man 0% 0-17 18-64 65-74 75-79 80-84 85-90 90+ Kvinna 6% 50% 19% 10% 8% 6% 1% Man 7% 46% 20% 11% 9% 6% 2% Uppgifter har inte kunnat samlas in från samtliga hjälpmedelscentraler så de faktiska fördelningarna kan skilja sig något från fördelningarna i diagrammen. De allra äldstas behov av förflyttningshjälpmedel SCB:s hälsofördjupning visar bland de allra äldsta, 85 år och äldre, att 71 procent av kvinnorna samt 56 procent av männen använder något förflyttningshjälpmedel (t.ex. käpp, bock, rollator eller rullstol). Knappt hälften av kvinnorna och drygt en fjärdedel av männen är rollatoranvändare. Barn i behov av förflyttninghjälpmedel I en rikstäckande kartläggning av gruppen barn med funktionshinder visade sig närmare 40 procent av barnen med rörelsehinder vara rullstolsanvändare (Paulsson & Fasth, 1999). Det finns ungefär 8 000 rörelsehindrade barn, 0 17 år (se beräkningsunderlag nedan) 1. Den största gruppen av barn med rörelsehinder är de med diagnosen cerebral pares. Dessa utgör drygt 40 procent av fallen. Ryggmärgsbråck, nerv- och muskelsjukdomar och skelettmissbildningar är ungefär lika vanligt och svarar för varsin tiondel av alla barn med rörelsehinder (Karin Nylén och Handikapp och habilitering, 2004). På en hjälpmedelscentral är det i runda tal 5 procent av de förskrivna manuella rullstolarna och 10 procent av de förskrivna elrullstolarna som tillfaller barn 0 17 år (Hjälpmedelsinstitutets statistik från Hjälpmedelscentralerna, 1997 2002). 1 Prevalensen CP-skadade barn är 2/1000. De uppskattas utgöra drygt 40 % utav totala antalet rörelsehindrade barn (Karin Nylén och Handikapp och habilitering, 2004) 7

Andra hjälpmedelsanvändare inom ansvarsområdet Andra brukare som faller inom hjälpmedelscentralens ansvarsområde är personer som är i behov av kognitions-, kommunikations- och medicinska behandlingshjälpmedel. Statistikuppgifter finns inte att uppbringa eller är bristfälliga för dessa grupper. Insamlingsmetod Uppgifterna om hjälpmedelscentralerna/motsvarande beskriver i rapporten hur det var år 2006 och är hämtade från svar på enkäter som i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB skickats ut till samtliga hjälpmedelscentraler/motsvarande i landstingen och kommunerna. Totalt har enkätsvar erhållits från 20 landsting/regioner och 5 från kommunala enheter. Från Uppsala län har landsting och kommun godkänt texterna men inte besvarat enkäten, på grund av att de befann sig mitt upp i organisationsförändring. I de besvarade enkäterna har inte samtliga frågor besvarats av alla. Detta har i texten och i tabellerna kommenterats med Uppgift saknas. Förutom enkätsvaren fanns vissa uppgifter redan tidigare på Hjälpmedelsinstitutet och några har också hämtats på Internet. Befolkningsuppgifterna är per 31 december 2005. Enkäten finns i bilaga 1. Texterna har godkänts av hjälpmedelscheferna/motsvarande innan rapporten publicerats. Läsanvisningar I kommande del av rapporten finns en sammanfattning av resultat. Därefter följer en beskrivning av varje läns hjälpmedelscentralers/motsvarandes verksamhet. Beskrivningen följer länsbokstäverna och har en enhetlig struktur med samma rubriker. Rubrikerna är: Fakta om länet Hjälpmedelscentralens verksamhet - Organisation Förvaltning/motsvarande Politisk nämnd/motsvarande Personal Finansiering av hjälpmedel Ansvarsfördelning mellan landsting och kommun Kostnadsansvar Volymer Samverkan landstinget och kommunerna - Samverkansform - Samverkansforum 8

Hjälpmedelspolicy, riktlinjer/regelverk - Ansvar för policy, regelverk och avgifter - Riktlinjer/regelverk och principer för egenvård/egenansvar - Förskrivare Resultatet presenteras per län. De siffror som samlats in har inte analyserats eller jämförts mellan landstingen då vi inte har grund för att siffrorna är jämförbara. Några siffror har använts för att ge en bild av storleksordning av t.ex. hur många förskrivare som finns. Det är många faktorer som påverkar siffrorna,t.ex. ansvarsfördelning mellan landsting och kommun, finansieringsform, redovisningssystem etc. I denna rapport har inte syftet varit att få fram kostnaderna för verksamheten utan att beskriva organisation, samverkan och beslutsgångar. 9

Sammanfattning av resultat Resultatet har för avsikt att ge en övergripande bild av hur hjälpmedelscentralerna är organiserade i Sverige, hur samverkan sker mellan sjukvårdshuvudmännen och hur beslut om regelverk, avgifter etc. fattas. I detta avsnitt ges en sammanfattning av delar av resultatet. För att få en övergripande bild av de olika länens verksamheter finns sammanfattningar i tabellform (bilaga 2 4) med rubrikerna: organisation och samverkan beslutsvägar, policy och regelverk förskrivare Mer detaljerade uppgifter för respektive landsting/län beskrivs under respektive län. Hjälpmedelscentralens verksamhet Organisation Det vanligaste är att hjälpmedelscentralerna organisatoriskt finns inom landstingen samt att de bedriver en verksamhet som är till för både landstinget och kommunernas verksamheter i det egna länet. I Östergötland drivs hjälpmedelscentralens verksamhet i ett landstingsägt bolag och i norra Stockholm bedrivs verksamheten på entreprenad av Sodexho. I Skåne, Kronoberg och Uppsala län bedriver kommunerna egen hjälpmedelsverksamhet motsvarande en hjälpmedelscentrals. Förvaltning Förvaltningstillhörigheten för hjälpmedelscentralen varierar. Den slutsats som kan dras av enkätsvaren är att en stor andel har tillhörighet med habilitering, närsjukvård och att ett mindre antal hör till materialadministrativ förvaltning. Politisk styrning I Södermanlands, Västmanlands, Värmlands och Hallands län lyder hjälpmedelscentralen under en för landstinget och kommunerna gemensam nämnd. Värdkommun för den gemensamma nämnden är i dessa län landstinget. I Gävleborg finns ett kommunalförbund med ansvar för hjälpmedelsfrågor. I Skåne samverkar olika kommuner i kommunalförbund respektive gemensam nämnd. Övriga hjälpmedelscentraler lyder politiskt under landstingsstyrelsen, habiliterings- eller hälso- och sjukvårdsnämnd eller annan nämnd. 10

Verksamhetens omfattning Samtliga hjälpmedelscentraler och motsvarande har inom verksamhetsområdet ansvar för rörelsehinderhjälpmedel, kommunikationshjälpmedel och kognitiva hjälpmedel. Området medicinska behandlingshjälpmedel (medicinteknisk apparatur) hanteras antingen av hjälpmedelscentralerna eller på klinik. Budgetens storlek har efterfrågats men någon sammanfattning eller analys av siffrorna som lämnats har inte gjorts, då dessa siffror inte är jämförbara. Personal inom hjälpmedelscentralerna De uppgifter som vi fått in om antal personer som arbetar i hjälpmedelscentralernas verksamheter är inte jämförbara då verksamheterna omfattar olika verksamheter och viss verksamhet kan finnas utlagd på entreprenad. Totalt finns det 1 300 1 500 heltidstjänster inom verksamheten. I genomsnitt finns 15 heltidstjänster/100 000 invånare. Spannet är stort, från 9/100 000 28/100 000 invånare. Vad variationen beror på har inte varit möjligt att analysera med det underlag som funnits tillgängligt. Av tjänsterna inom hjälpmedelscentralens verksamhetsområde är fler än hälften ingenjörer/tekniker och hjälpmedelskonsulenter. Genomsnittet för tekniker/ingenjörer är 6/100 000 invånare och för hjälpmedelskonsulenterna 3/100 000 invånare. Antalet tekniker/ingenjörer är nästan dubbelt så många som hjälpmedelskonsulenterna. Förhållandet mellan dessa båda yrkesgrupper har inte nämnvärt förändrats sedan år 2002 2. Finansieringsform Den vanligaste finansieringsformen för hjälpmedelscentralens verksamhet är en kombination av intäkts- och anslagsfinansiering. Hel intäktsfinansiering är den näst vanligaste formen och helt anslagsfinansierad den minst vanliga. 2 Hjälpmedelsinstitutet (2003), Statistik från Hjälpmedelscentraler 2002. 11

Ansvarsfördelning mellan landsting och kommun Ansvarsfördelningen mellan landsting och kommuner för hjälpmedel är olika i hela landet. Den ansvarsfördelning som gjorts i respektive län baseras på den nationella Ädelreformen från 1992. Sjukvårdshuvudmannens ansvar innebär kostnadsansvar för hjälpmedlet. De parametrar som styr vem som har betalningsansvar är: boendeform hjälpmedel ålder biståndsbeslut Den vanligaste styrningen är utifrån boendeform i kombination med hjälpmedel. Ålder och biståndsbeslut är endast ett län vardera som har som gräns. Samverkan landstinget och kommunerna Den vanligaste samverkansformen mellan landstinget och länets kommuner om hjälpmedelsverksamhet är avtal. I fyra län samverkar sjukvårdshuvudmännen i en gemensam nämnd och i ett län i ett kommunalförbund. De kommuner som samverkar gör det genom gemensam nämnd, kommunalförbund och avtal. Det finns också kommuner som gemensamt upphandlat hjälpmedelsverksamhet som drivs av privat entreprenör. Gemensam nämnd för landstinget och kommunerna finns i Södermanlands, Västmanlands, Värmlands och Hallands län och i Gävleborg finns ett kommunalförbund. I Skåne har Region Skåne verksamhet för barn och specifika hjälpmedel medan kommunerna samverkar i olika juridiska lösningar. Det finns gemensam nämnd, kommunalförbund och privat entreprenör. I Uppsala samverkar kommunerna genom avtal med Uppsala Kommun om hjälpmedelsverksamheten för personer över 21 år och Landstinget i Uppsala län har verksamhet för personer under 20 år. I Kronoberg är verksamheten delad. Kommunerna har gemensamt upphandlat distributör och landstinget bedriver sin egen verksamhet. Samverkansforum för landstingen och kommunerna i hjälpmedelsfrågor finns i någon form i tretton län. 12

Hjälpmedelspolicy, riktlinjer/regelverk, förskrivare Var fattas besluten? Beslut om policy och riktlinjer/regelverk fattas i alla landsting utom två på politisk nivå. Beslut om avgifter på hjälpmedel fattas i samtliga landsting och kommuner på politisk nivå. Flertalet anger att det är landstingsfullmäktige men ett fåtal anger att det är landstingsstyrelsen. Principer för egenvård/egenansvar Principer för egenvård/egenansvar 3 fattas i de flesta landsting på politisk nivå. Flera av dessa landsting anger att besluten fattas av samma nämnd som också beslutar om policy. I nio av länen/regionerna finns det fastställda principer för egenvård/ egenansvar. Sju av länen/regionerna har även angett vilka de generella principerna för egenvård/egenansvar är. Dessa kan kort sammanfattas i följande två punkter: Produkter som kan kompensera funktionshinder och som även används av personer utan funktionshinder och som finns i öppna handeln ska anses vara brukarens egenansvar. Produkter som inte kräver hälso- och sjukvårdens kompetens för bedömning och utprovning ska vara brukarens egenansvar. Förskrivare Hjälpmedel förskrivs av hälso- och sjukvårdspersonal. Totalt finns ca 22 000 förskrivare inom hjälpmedelcentralernas verksamhetsområde. Enligt enkätsvaren är det yrkesgrupperna arbetsterapeuter, sjukgymnaster, distriktssjuksköterskor, logopeder och läkare. Några landsting har även angett att det finns övriga yrkesgrupper, dock inte vilka. Av de 19 som svarat på om det finns möjlighet att förskriva hjälpmedel över huvudmannaskapsgränsen uppger 15 att det finns möjlighet att förskriva hjälpmedel över huvudmannaskapsgränserna i båda riktningar. 4 av de 15 svarar att det krävs särskild överenskommelse och 3 svarar att det inte finns möjlighet. 10 av 19 svarande anger att det finns krav på någon form av förskrivarutbildning för att förskriva och resterande svarar nej på frågan. 3 Med egenvård/egenansvar avser vi att brukaren själv får stå för kostnaden. 13

Beslut om vem som har rätt att förskriva hjälpmedel sker på olika nivåer. Många anger att vem som har rätt att förskriva är ett politiskt beslut (förmodligen yrkesgruppsnivå) medan 7 svarar att det är tjänstemannabeslut (förmodligen personnivå). 14

AB-län Stockholm Fakta om länet Folkmängd Totalt antal invånare i Stockholms län är 1 889 945. Av dessa är 181 287 personer (10 %) 65 79 år, 84 861 personer (4 %) är 80 år och äldre. Antal kommuner Länet består av 26 kommuner. Den största kommunen är Stockholms stad som består av 18 stadsdelar med sammanlagt 771 038 invånare. Minsta kommunen är Nykvarn med 8 354 invånare. Hemsjukvård I Sigtuna kommun ansvarar kommunen för hemsjukvården i ordinärt boende. För övriga kommuner i länet är det landstinget som har ansvar för hemsjukvården. Hjälpmedelscentralens verksamhet Organisation Förvaltning/motsvarande I södra Stockholm bedrivs hjälpmedelscentralen, Hjälpmedel Syd, i landstingets regi inom Hjälpmedel Stockholm. Hjälpmedel Stockholm är organiserad inom Stockholms läns sjukvårdsområde. Hjälpmedelscentralen i norra Stockholm bedrivs på entreprenad av Sodexho Hjälpmedelsservice AB, som svarar för rörelsehinder-, kognitions- och kommunikationshjälpmedel, samt Linde Gas Terapeutics AB som svarar för medicinsk apparatur i hemmet (MAH). Länk till Sodexho Hjälpmedelsservice AB: http://kundportal.sodexho.se/templates/textpage 1970.aspx Länk till Hjälpmedel Syd: http://www1.sll.se/w_hjalpmedelsyd/85448.cs?dirid=85489 15

Politisk nämnd/motsvarande Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Hjälpmedelsenheten är den enhet som har det övergripande beställar- och policyansvaret i hjälpmedelsfrågor för Stockholms läns landsting. Hjälpmedelsenheten lyder under Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hjälpmedelsenheten tecknar vårdöverenskommelser/avtal med externa och interna leverantörer av hjälpmedelsverksamheten och är ansvarig för uppföljning av dessa vårdöverenskommelser/avtal. Utföraren Hjälpmedel Stockholm lyder under Stockholms läns sjukvårdsområdes styrelse. Utförarna Sodexho Hjälpmedelsservice AB och Linde Gas Terapeutics AB är privata entreprenörer. Personal Hjälpmedel Stockholm har ca 190 personer anställda. Hjälpmedel Stockholm består av Hjälpmedelscentral Syd inkl. MAH, Stockholms Syncentral Långbro och Stockholms Syncentral Sabbatsberg. På Hjälpmedelscentral Syd arbetar knappt 100 personer. Inrättade tjänster på Hjälpmedelscentral Syd enligt budget 2006 (ungefärliga siffror) Antal heltidstjänster Antal personer Hjälpmedelskonsulenter Finns enbart budget inga tjänster 28 Ingenjörer/tekniker Indelat i teknisk service och teknisk anpassning 32 Logistikpersonal Logistik innehåller all personal från orderhandläggning till 27 transportörer Inköpare -- -- Övriga 11 Totalt 98 16

På Sodexho Hjälpmedelsservice AB och Linde Gas Terapeutics AB arbetar tillsammans ca 110 personer. Uppgifterna kommer från Hälsooch sjukvårdsnämndens förvaltning, Hjälpmedelsenheten. Tjänster på Sodexho Hjälpmedelsservice AB och Linde Gas Terapeutics AB (ungefärliga siffror). Antalet personer inom parantes är på Linde Gas Terapeutics AB. Källa: Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Hjälpmedelsenheten. Antal heltidstjänster Antal personer Hjälpmedelskonsulenter Vet ej 28 (+ 3) Ingenjörer/tekniker Vet ej 25 (+ 2) Logistikpersonal Vet ej 30 (+ 2) Inköpare Vet ej 1 (+1) Övriga Vet ej Totalt Vet ej 110 Finansiering av hjälpmedel Hjälpmedelscentral Syd, Sodexho Hjälpmedelsservice AB och Linde Gas Terapeutics AB är finansierade enligt avtal med Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Hjälpmedelsenheten (beställare). Hjälpmedelsenheten har budget och kostnadsansvaret för hjälpmedel. Hyra respektive köp av hjälpmedel sker via de olika hjälpmedelscentralerna som får ersättning enligt avtal från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Hjälpmedelsenheten. Ur förskrivarens perspektiv är verksamheten anslagsfinansierad. Det finns inte några pengar ute i primärvård eller hos förskrivarna. Ansvarsfördelning mellan landsting och kommun Kommunen har ekonomiskt ansvar för vissa specificerade och basoch vårdanknutna hjälpmedel för personer som bor i särskilt boende. Landstinget ansvarar för övriga hjälpmedel oavsett om de förskrivs i kommun eller landsting. Kostnadsansvar Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Hjälpmedelsenheten har kostnadsansvaret för sina hjälpmedel oavsett om de förskrivs i landstinget eller kommunen. Kommunen har dock kostnadsansvar för vissa hjälpmedel efter skatteväxling (jämför Ansvarsfördelning mellan landsting och kommun). 17

Volymer Hjälpmedelscentralens budget Den totala budgeterade kostnaden för Hjälpmedelscentral Syds verksamhet (lokaler, personal, hjälpmedel, avskrivningar etc.) för år 2006 uppgick till 202,3 mnkr. Den totala budgeterade kostnaden för Sodexho Hjälpmedelsservice AB:s och Linde Gas Terapeutics AB:s verksamhet (lokaler, personal, hjälpmedel, avskrivningar etc.) för år 2006 uppgick till ungefär 250 mnkr (uppgifter från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Hjälpmedelsenheten). Omsättning Uthyrnings-/försäljningsintäkter Intäkterna från försäljning/hyra av hjälpmedel för Hjälpmedelscentral Syd uppgick till 152,3 mnkr från landstinget. Intäkterna för konsulentoch teknikertjänster ersätts med abonnemang från landstinget. Från Sodexho Hjälpmedelsservice AB och Linde Gas Terapeutics AB saknas det uppgifter. Samverkan landstinget och kommunerna Samverkansform En samverkansöverenskommelse finns med Kommunförbundet Stockholms län sedan den lokala Ädelöverenskommelsen 1997. Överenskommelsen är ej beslutad men man arbetar fortfarande enligt föreslagna riktlinjer. Det finns ingen formaliserad samverkan, men samverkan sker ändå. Samverkansforum Kontinuerlig formell samverkan i hjälpmedelsfrågor genom möten saknas. Hjälpmedelspolicy, riktlinjer/regelverk Ansvar för policy, riktlinjer/regelverk och avgifter Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Hjälpmedelsenheten har ansvar för policy och regelverk inom Stockholms läns landsting. Hälsooch sjukvårdsnämnden fattar beslut om hjälpmedelspolicy och Hjälpmedelsguiden. En hjälpmedelspolicy beslutades 2003 och från 2006 gäller Hjälpmedelsguiden. Hjälpmedelsguiden har ersatt den tidigare 18

Hjälpmedelsförteckningen. Hjälpmedelsguiden består av fyra behovstrappor där det framgår vilka behov, beskrivna i form av aktiviteter, som landstinget ska ansvara för. Policy och Hjälpmedelsguide kan läsas på www.hjalpmedelsguiden.sll.se. I följande fall skall förslag om ändringar underställas hälso- och sjukvårdsnämnden för beslut. Ändringar inom den allmänna delen, dvs. ramverket för förskrivning som är av principiell betydelse för brukarna eller som medför väsentliga kostnadsförändringar. Ändring av behovstrappornas konstruktion och innehåll. Beslut om vilka hela produktgrupper som skall tillhandahållas av SLL, respektive vilka hela produktgrupper som skall klassas som egenvård. Avgifter för brukare beslutas av landstingsfullmäktige. Principer för egenvård/egenansvar Av Hjälpmedelsguiden framgår vad som är Stockholms läns landstings ansvar att tillgodose samt vad som är egenvård. Principerna för egenvård förändrades inte i samband med att Hjälpmedelsguiden infördes. Landstinget har fastställt generella principer för egenvård/egenansvar som innebär att konsumentprodukter som kan kompensera för funktionsnedsättning och som går att införskaffa i öppna handeln betraktas som produkter för egenvård. Förskrivare Vem beslutar? Hjälpmedelsenheten fattar på delegation av Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) beslut om vem som kan förskriva hjälpmedel. Förskrivare anställda inom landstinget respektive kommunerna kan förskriva hjälpmedel. Antal aktiva förskrivare Inom Hjälpmedel Syds betjäningsområde finns det 3 000 aktiva förskrivare. Inom norra länet finns potentiellt lika många förskrivare som på sydsidan. I förskrivningsgruppen ingår arbetsterapeuter, distriktssköterskor, logopeder, läkare, sjukgymnaster m.fl. 19

Under 2006 har totalt 4 703 unika förskrivare inom Stockholms läns landsting förskrivit hjälpmedel inom området rörelsehinder, kommunikation/kognition och medicinsk apparatur. Siffran avser de som förskrivit hjälpmedel via Stockholms läns landstings beställningsportal och för vilka hjälpmedel Stockholms läns landsting har kostnadsansvar. I uppgiften ingår inte kommunala förskrivare. Finns det krav på förskrivarutbildning? Det finns inga krav på att förskrivare ska ha genomgått någon specifik kurs/utbildning utöver yrkesutbildningen för att få förskriva hjälpmedel i Stockholm läns landsting. Möjligt förskriva över huvudmannaskapsgränser Förskrivning över huvudmannaskapsgräns är möjlig. Det är möjligt för en landstingsanställd förskrivare att förskriva hjälpmedel som kommunen har ansvar för och för en kommunanställd förskrivare att förskriva hjälpmedel som landstinget har ansvar för. 20

C-län Uppsala På grund av omorganisation så har både landsting och kommun valt att inte svara på enkäten. Uppgifter är hämtade på Internet. Hjälpmedelscheferna har lämnat synpunkter på texten. Fakta om länet Folkmängd Totalt antal invånare i Uppsala län år 2006 är 304 367 4. Av dessa är 30 701 personer (10 %) 65 79 år, 13 725 personer (5 %) 80 år och äldre. Antal kommuner Länet bestod år 2006 av 7 kommuner 5. Den största kommunen är Uppsala med 183 308 invånare och den minsta kommunen är Älvkarleby med 9 080 invånare. Hemsjukvård I Uppsala län har kommunerna ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende. Hjälpmedelscentralens verksamhet Organisation Förvaltning/motsvarande Hjälpmedelscentralen för syn, hörsel, tal och barn ligger organisatoriskt under förvaltningen Habilitering och Hjälpmedel inom landstinget. Den 1 januari 2007 startade kommunerna i länet en gemensam och länsövergripande organisation för hjälpmedel för rörelsehinder och kognition till vuxna personer, 21 år och äldre. Den nya enheten Hjälpmedel Uppsala län HUL drivs i Uppsala kommuns regi i enlighet med interkommunala avtal med kommunerna i länet (exkl. Heby 2007 och Älvkarleby). 4 Fr.o.m den 1 januari 2007 har Uppsala län drygt 319 000 invånare eftersom Heby tillkommit. 5 Uppsala län 8 kommuner fr.o.m. den 1 januari 2007, se fotnot 1. 21

Politisk nämnd/motsvarande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen är inom landstinget ansvarig för att beställa alla hälso- och sjukvård (inklusive habilitering och hjälpmedel samt tandvård) för länets befolkning. Habilitering och Hjälpmedel lyder under landstingsstyrelsen. Ansvarsfördelning mellan landsting och kommun Landstinget ansvarar för hjälpmedel till barn t.o.m. 20 år, kommunen för vuxna från 21 år och äldre. Respektive politisk nämnd i kommuner och landsting beställer vården, inkl. hjälpmedel, utifrån respektive huvudmans ansvar. 22

D-län Södermanland Fakta om länet Folkmängd Totalt antal invånare i Södermanlands län är 261 895. Av dessa är 34 077 personer (13 %) 65 79 år, 15 012 personer (6 %) är 80 år och äldre. Antal kommuner I Södermanlands län finns det 9 kommuner. Eskilstuna är den största med 91 635 invånare och den minsta kommunen är Vingåker med 9 269 invånare. Hemsjukvård I Katrineholms kommun är det kommunen som ansvarar för hemsjukvården i ordinärt boende. För övriga kommuner i länet är det landstinget som har ansvar för hemsjukvården. Hjälpmedelscentralens verksamhet Organisation Förvaltning/motsvarande Hjälpmedelscentralen är en basenhet inom landstinget under förvaltningen Handikapp & Habilitering. Verksamheten är länstäckande med enheter i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. Förvaltningen Handikapp & Habilitering inom landstinget i Södermanland har ansvar för habilitering/rehabilitering. Inom förvaltningen tillhandahålls råd och stöd, hjälpmedel, anpassad pedagogik och visst medicinskt stöd inom en del områden. Hjälpmedelscentralen har ansvar för länets behov av hjälpmedel såväl de som lämnas ut av landstinget som de som lämnas ut av kommunerna. Man ansvarar för att det finns ett sortiment på lager och som distribueras ut i länet. I hjälpmedelscentralens verksamhet ingår att tillhandahålla rörelsehinderhjälpmedel och hjälpmedel för kognition och kommunikation samt medicinska behandlingshjälpmedel. Uppdragsgivare till Hjälpmedelscentralen är landstinget i Södermanland och samtliga kommuner i länet och verksamheten styrs genom 23

överenskommelse av den gemensamma nämnden för tekniska hjälpmedel. Länk till Hjälpmedelscentralen: http://www.landstinget.sormland.se/handikappfragor/hjalpmedelscentralen/ Politisk nämnd/motsvarande Hjälpmedelsnämnden är gemensam nämnd gemensam mellan landstinget och samtliga kommuner i länet. Hjälpmedelsnämnden ansvarar för den del av hälso- och sjukvårdslagen som avser förskrivning av hjälpmedel. I nämndens uppgift ingår bl.a. att trygga en god, effektiv och tillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i länet. Personal Hjälpmedelscentralen hade 57 anställda under 2006. Inrättade tjänster på Hjälpmedelscentralen enligt budget 2006 Antal heltidstjänster Antal personer Hjälpmedelskonsulenter 9 10 Ingenjörer/tekniker 13 14 Logistikpersonal 13 13 Inköpare 2 2 Övriga 18 18 Totalt 55 57 Finansiering av hjälpmedel Hjälpmedelscentralen är intäktsfinansierad. Ansvarsfördelning mellan landsting och kommun Landstinget ansvarar för hjälpmedel till personer upp till 18 år och avancerade hjälpmedel (elrullstolar, vissa manuella rullstolar, kommunikationshjälpmedel). Kommunen ansvarar för övriga hjälpmedel oavsett boendeform. Kostnadsansvar Primärvården har kostnadsansvaret för hjälpmedel som förskrivs i landstinget. När det gäller kostnadsansvaret för hjälpmedel som förskrivs i kommunen är det olika enheter i olika kommuner. 24

Volymer Hjälpmedelscentralens budget Den totala budgeterade kostnaden för hjälpmedelscentralens verksamhet (lokaler, personal, hjälpmedel, avskrivningar etc.) för år 2006 uppgick till 82,4 mnkr. Omsättning Uthyrnings-/försäljningsintäkter Intäkterna från försäljning/hyra av hjälpmedel uppgick till totalt 97 mnkr för 2006. Samverkan landstinget och kommunerna Samverkansform Gemensam nämnd där landstinget är värdkommun. Samverkansforum Hjälpmedelsnämnden samt beredningsgrupp för hjälpmedelsnämnden. Beredningsgruppen består av tjänstemän från kommuner och landsting. Hjälpmedelspolicy, riktlinjer/regelverk Ansvar för policy, riktlinjer/regelverk och avgifter Den gemensamma nämnden fattar beslut om policy och regelverk för hjälpmedel. Nämnden beslutar även om priser för enskilda hjälpmedel gentemot respektive huvudman. Det finns en beredningsgrupp för ärenden i nämnden. Gruppen består av tjänstemän för de verksamheter som är parter i nämnden. Principer för egenvård/egenansvar Det finns generella regler/principer för vilka hjälpmedel/produkter som ska vara egenvård/egenansvar. Principen innebär att brukaren får betala egenvårdsprodukterna själv. Hjälpmedelsnämnden beslutar om vilka hjälpmedel/produkter som ska vara egenvård/egenansvar. 25

Förskrivare Vem beslutar? Beredningsgruppen fastställer erforderliga krav på samt kompetens hos förskrivare av hjälpmedel. Antal aktiva förskrivare Antalet aktiva förskrivare är uppskattningsvis ca 500. Det är vanligtvis arbetsterapeuter som är förskrivare, men även sjukgymnaster, sjuksköterskor och läkare förekommer. Finns det krav på förskrivarutbildning? Man ska ha genomgått en förskrivarutbildning som hjälpmedelscentralen genomför för att få förskriva hjälpmedel i Södermanlands län. Möjligt förskriva över huvudmannaskapsgränser Det är möjligt för en landstingsanställd förskrivare att förskriva hjälpmedel som kommunen har och för en kommunanställd förskrivare att förskriva hjälpmedel som landstinget har. 26

E-län Östergötland Fakta om länet Folkmängd Totalt antal invånare i Östergötlands län är 416 303. Av dessa är 50 420 personer (12 %) 65 79 år, 23 329 personer (6 %) är 80 år och äldre. Antal kommuner I Östergötland finns det 13 kommuner. Den största kommunen är Linköping med 137 636 invånare och den minsta kommunen är Ydre med 3 866 invånare. Hemsjukvård Landstinget har ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende. Hjälpmedelscentralens verksamhet Organisation I Landstinget i Östergötland finns tre hjälpmedelskonsulter. Deras uppdrag omfattar bland annat det hjälpmedelsområde som parterna Landstinget i Östergötland och Hjälpmedelscentrum har avtalat. I konsulternas arbete ingår bland annat att arbeta med riktlinjer och tillämpning av dem och Hjälpmedelscentrum i Östergötland AB är utförare enligt ramavtal med landstinget. Förvaltning/motsvarande Hjälpmedelscentrum är ett landstingsägt aktiebolag med huvuduppgift att tillhandahålla hjälpmedel till funktionshindrade. Hjälpmedelscentrum har en styrelse som inte är politiskt tillsatt. Hjälpmedelscentrum säljer och hyr ut hjälpmedel. Bolaget tillhandahåller även informationsinsatser, utbildning och konsultativa tjänster till sina kunder som består av enheter inom landstinget och länets samtliga kommuner samt privatpersoner. Länk till Hjälpmedelscentrum: http://www.hjmost.se/ 27

Politisk nämnd/motsvarande Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för hjälpmedelsfrågor som avser Hjälpmedelscentrums verksamhet. För syn-, hörsel-, ortopedoch vissa andra hjälpmedel ansvarar länets sjukhus. Personal Hjälpmedelscentrum har 68 anställda. Finansiering av hjälpmedel Verksamheten är intäktsfinansierad. Ansvarsfördelning mellan landsting och kommun Landstinget ansvarar för barnhjälpmedel, medicinska behandlingshjälpmedel, rullstolar och kommunikationshjälpmedel. För övriga hjälpmedel ansvarar landstinget i ordinärt boende och kommunen i särskilt boende. Kostnadsansvar För försäljningsprodukter som förskrivs i landstinget är det den enhet som beställer som har kostnadsansvaret. För hyrhjälpmedel som förskrivs i landstinget är det vårdcentralen där brukaren är listad som har kostnadsansvaret. För försäljningsprodukter som är skatteväxlade och som förskrivs i kommunen är det den enhet som beställer som har kostnadsansvaret. För hyrprodukter som är skatteväxlade är det den som beställer som har kostnadsansvaret. För de produkter som inte är skatteväxlade har den vårdcentral där brukaren är listad kostnadsansvaret. Volymer Hjälpmedelscentralens budget Den totala budgeterade kostnaden för Hjälpmedelscentrums verksam-- het (lokaler, personal, hjälpmedel, avskrivningar etc.) år 2006 uppgick till 87 mnkr. Omsättning Uthyrnings-/försäljningsintäkter Intäkterna för försäljning/hyra av hjälpmedel kommer till 82 % från landstinget, 14 % från kommunerna och 4 % från övriga. 28

Samverkan landstinget och kommunerna Samverkansform Det finns avtal med 12 av 13 kommuner. Samverkan med landstinget sker via kundråd och sortimentsgrupper. Samråd med kommunerna sker via kundbesök och i viss mån med sortimentsgrupper. Samverkansforum Uppgift saknas. Hjälpmedelspolicy, riktlinjer/regelverk Ansvar för policy, riktlinjer/regelverk och avgifter Det är landstingets ansvar att besluta om vad som kan förskrivas som hjälpmedel inom landstinget och vad som kan tillhandahållas mot bakgrund av policy och anvisningar. Hjälpmedelspolicyn är fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Avgifter för hjälpmedel beslutas av landstingsfullmäktige. Principer för egenvård/egenansvar Landstinget har fastställt generella riktlinjer/regler och principer för egenvård/egenansvar. Landstinget tar ut avgifter för cykel, däck och slang till rullstol samt förbrukningsartiklar till Tens och datorer. 6 Förskrivare Vem beslutar? Landstinget beslutar om vilka som får förskriva. Det är hjälpmedelskonsulter inom respektive länsdel som godkänner förskrivare. När hjälpmedelskonsulten har godkänt någon som förskrivare skickas ansökan vidare till Hjälpmedelscentrum. Hjälpmedelscentrum registrerar förskrivaren och meddelar den sökande vilken personlig förskrivarkod som hon/han har tilldelats. 6 Fr.o.m. den 1 april 2007 genomfördes vissa förändringar av vilka hjälpmedel som är egenvårdsprodukter. 29

Antal aktiva förskrivare Det finns 500 aktiva förskrivare i Hjälpmedelscentrums betjäningsområde. I förskrivargruppen ingår arbetsterapeuter, distriktssköterskor, logopeder, läkare och sjukgymnaster. Finns det krav på förskrivarutbildning? Det finns inga krav på att förskrivare ska ha genomgått någon specifik kurs/utbildning utöver yrkesutbildningen för att få förskriva hjälpmedel i Östergötland. Möjligt förskriva över huvudmannaskapsgränser Det finns möjlighet för kommunala förskrivare att förskriva vissa hjälpmedel till personer i kommunala särskilda boenden med landstingets medel. Det är möjligt att för en landstingsanställd förskrivare att förskriva hjälpmedel som kommunen har och för en kommunanställd förskrivare att förskriva hjälpmedel som landstinget har. 30

F-län Jönköping Fakta om länet Folkmängd Totalt antal invånare i Jönköpings län är 330 179. Av dessa är 41 087 personer (12 %) 65 79 år, 19 643 personer (6 %) är 80 år och äldre. Antal kommuner Det finns 13 kommuner i Jönköpings län. Den största kommunen är Jönköping med 120 965 invånare och den minsta kommunen är Aneby med 6 576 invånare. Hemsjukvård I Aneby är det kommunen som ansvarar för hemsjukvården i ordinärt boende. I övriga kommuner i Jönköpings län är det landstinget som ansvarar för hemsjukvården. Hjälpmedelscentralens verksamhet Organisation Förvaltning/motsvarande Hjälpmedelsverksamheten är organiserad inom Jönköpings sjukvårdsområde. Hjälpmedelscentralen i Jönköping är en resurs inom området hjälpmedel för rörelsehindrade och begåvningshandikappade. Hjälpmedelscentralen är en länsövergripande funktion och är en basenhet till Länssjukhuset Ryhov. I hjälpmedelscentralens verksamhetsområde ingår rörelsehinderhjälpmedel, kognitionshjälpmedel, kommunikationshjälpmedel, hörselteknik samt delar av syn. Hörselteknik ingår genom att hjälpmedelscentralen har ansvar för budgeten och delar av syn genom att hjälpmedelscentralen administrerar inköpen. Länk till Hjälpmedelscentralen: http://www.lj.se/hjalpmedelscentralen Politisk nämnd/motsvarande Hjälpmedelsverksamheten lyder under landstingsstyrelsen. 31

Personal Det arbetar 39 personer på hjälpmedelcentralen. Inrättade tjänster på Hjälpmedelscentralen enligt budget 2006 Antal heltidstjänster Antal personer Hjälpmedelskonsulenter 8,45 8 Ingenjörer/tekniker 16,5 17 Logistikpersonal 4 4 Inköpare 0 0 Övriga? 10 Totalt? 39 Finansiering av hjälpmedel Verksamheten är både anslags- och intäktsfinansierad. Ansvarsfördelning mellan landsting och kommun Landstinget ansvarar för hjälpmedel i ordinärt boende samt eldrivna rullstolar och kommunikationshjälpmedel. Kommunerna ansvarar för hjälpmedel i särskilt boende. Kostnadsansvar Hjälpmedelscentralen/primärvården har kostnadsansvaret för hjälpmedel som förskrivs i landstinget. För hjälpmedel som förskrivs i kommunen har kommunen kostnadsansvaret. Volymer Hjälpmedelscentralens budget Den totala budgeterade kostnaden för hjälpmedelscentralens verksamhet (lokaler, personal, hjälpmedel, avskrivningar etc.) år 2006 uppgick till 58 mnkr. Omsättning Uthyrnings-/försäljningsintäkter Uppgift saknas. 32

Samverkan landstinget och kommunerna Samverkansform Landstinget och kommunerna har sedan 1992 en gemensam hjälpmedelsverksamhet. Detta regleras genom samverkansavtal. Samverkansforum Läns-LAKO utgör gemensamt forum för samordning av den politiska styrningen av hjälpmedelsverksamheten. Hjälpmedelspolicy, riktlinjer/regelverk Ansvar för policy, riktlinjer/regelverk och avgifter Landstingsstyrelsen fattar beslut om riktlinjer och regelverk för hjälpmedel i Jönköpings län. Landstingsstyrelsen fattar beslut om vilka avgifter för brukare som ska gälla. Hälso- och sjukvårdsavdelningen ansvarar för förslag till regler och anvisningar som tas fram i samverkan mellan brukarråd och respektive enhet. Hälso- och sjukvårdsavdelningen ansvarar för den administrativa handläggningen av Regelverket/Handboken. Läns-LAKO ger rekommendationer avseende policy och regelverk, beslut fattas av respektive kommunstyrelse och landstingsstyrelsen. Principer för egenvård/egenansvar Det finns inga fastställda riktlinjer/regelverk eller principer för egenvård/egensvar. Landstingsstyrelsen fattar beslut om vilka hjälpmedel/produkter som är egenvård/egenansvar. Förskrivare Vem beslutar? Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och landstingsstyrelsen beslutar om vilka som har rätt att förskriva hjälpmedel. Med hänsyn till kompetens samt arbetsuppgifter och ansvarsområde inom landsting och kommun tilldelas vissa yrkesgrupper förskrivningsrätt. 33

Antal aktiva förskrivare Det finns 550 aktiva förskrivare inom hjälpmedelscentralens betjäningsområde. Förskrivargrupper Antal Arbetsterapeuter 400 Distriktssköterskor 25 Logopeder 15 Läkare 0 Sjukgymnaster 110 Övriga 0 Totalt 550 Finns det krav på förskrivarutbildning? Det finns inga krav på att förskrivare ska ha genomgått någon specifik kurs/utbildning utöver yrkesutbildningen för att få förskriva hjälpmedel i Jönköpings län. Möjligt förskriva över huvudmannaskapsgränser Efter personlig överenskommelse är det möjligt för en landstingsanställd förskrivare att förskriva hjälpmedel som kommunen har. En kommunalt anställd förskrivare kan också efter personlig överenskommelse förskriva hjälpmedel som landstinget har. 34

G-län Kronoberg Fakta om länet Folkmängd Totalt antal invånare i Kronobergs län är 178 443. Av dessa är 22 885 personer (13 %) 65 79 år, 10 705 personer (6 %) är 80 år och äldre. Antal kommuner Kronobergs län har 8 kommuner. Den största kommunen är Växjö med 77 363 invånare och den minsta kommunen är Lessebo med 8 127 invånare. Hemsjukvård Kommunerna har ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende. Hjälpmedelscentralens verksamhet Organisation Landsting Förvaltning/motsvarande Hjälpmedelscentralen är organiserad inom närsjukvården. Inom hjälpmedelscentralens verksamhetsområde ingår rörelsehinderhjälpmedel, kognitionshjälpmedel, kommunikationshjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. Länk till Hjälpmedelscentralen: http://www.ltkronoberg.se/templates/ltkpresentation 2563.aspx Landsting Politisk nämnd/motsvarande Hjälpmedelscentralen lyder organisatoriskt under landstingsfullmäktige. Kronoberg har ingen politisk nämnd eller styrelsen. Under fullmäktige finns det fyra utskott. Hjälpmedelscentralen lyder inte under något speciellt utskott utan under alla. Landstinget är indelat i Närsjukvård och Länssjukvård. Kommunerna Kommunerna samverkar om hjälpmedelsverksamheten dels genom gemensam upphandling för distribution av hjälpmedel (MedNet) 35

och övriga upphandlingar som rör hjälpmedel samt vissa tjänster, bl.a. hjälpmedelskonsulent, som är placerad i Växjö. Varje kommuns hjälpmedelsenhet är placerad i sin respektive kommuns omsorgseller socialförvaltning/motsvarande. Personal Landstinget Det arbetar 16 personer på landstingets hjälpmedelscentral. Inrättade tjänster på landstingets hjälpmedelscentral enligt budget 2006 Antal heltidstjänster Antal personer Hjälpmedelskonsulenter 3,75 4 Ingenjörer/tekniker 4 4 Logistikpersonal 5 5 Inköpare 1 1 Övriga 2 2 Totalt 15,75 16 Kommunerna Det arbetar 19 personer på kommunernas hjälpmedelsenheter. Inrättade tjänster på kommunernas hjälpmedelsenheter 2006 Antal heltidstjänster Antal personer Hjälpmedelskonsulenter 3,75 1 Ingenjörer/tekniker 4 16 Logistikpersonal 5 2 Inköpare 1 se nedan Övriga 2 -- Totalt 15,75 19 Angående inköpare av kommunala hjälpmedel, finns en särskild organisation. Det finns ett gemensamt ansvar för kommunernas inköpsenheter via Hjälpmedelssamverkansgrupp för hjälpmedel. Varje kommun köper sina egna hjälpmedel utifrån gemensamma riktlinjer och upphandlingar. Finansiering av hjälpmedel Landstingets hjälpmedelsverksamhet är anslagsfinansierad. Även kommunernas hjälpmedelsverksamheter är anslagsfinansierade. 36

Ansvarsfördelning mellan landsting och kommun Landstinget ansvarar för barnhjälpmedel, elrullstol, kommunikationshjälpmedel, kognitionshjälpmedel, omgivningskontroller, behandling och träningshjälpmedel, avancerade sittanpassningar, syn, hörsel, ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska hjälpmedel. Syn- och hörselhjälpmedel är landstingets ansvar men ingår inte i hjälpmedelscentralens utan finns på Vuxenhabiliteringen. Kommunen ansvarar för övriga hjälpmedel till personer från 18 år. Kostnadsansvar Hjälpmedelsansvaret är uppdelat mellan landstinget och kommunerna. Båda huvudmännen har möjlighet att förskriva de hjälpmedel som den ena huvudmannen har kostnadsansvar för. Volymer Hjälpmedelscentralens budget Den totala budgeterade kostnaden för hjälpmedelscentralens verksamhet (lokaler, personal, hjälpmedel, avskrivningar etc.) år 2006 uppgick till 16 mnkr. De totala hjälpmedelskostnaderna för Kronobergs läns kommuner uppgick till ca 14 mnkr för år 2006. Omsättning Uthyrnings-/försäljningsintäkter Uppgift saknas. Samverkan landstinget och kommunerna Samverkansform Det finns inget avtal mellan landsting och kommunerna om samverkan. Samverkan sker i alla fall med bl.a. gemensamma utbildningar. Samverkansforum Inte aktuellt. Hjälpmedelspolicy, riktlinjer/regelverk Ansvar för policy, riktlinjer/regelverk och avgifter Närsjukvårdens direktör fattar beslut om policy och regelverk inom hjälpmedelsområdet i Landstinget Kronoberg. Landstingsstyrelsens politiker fattar beslut om avgifter för brukare. 37

I kommunerna fattas beslut i respektive nämnd. Arbetet med ett för kommunerna länsövergripande regelverk pågår, som syftar till att ge likvärdig vård i hela länet. Principer för egenvård/egenansvar Det finns inga generella regler/principer för egenvård/egenansvar. Närsjukvårdens direktör fattar beslut om vilka hjälpmedel/produkter som är egenvård/egenansvar i Landstinget Kronoberg. Kommunernas nämnder fattar beslut om vilka hjälpmedel/produkter som är egenvård/egenansvar. Förskrivare Vem beslutar? Verksamhetschefen på hjälpmedelscentralen fattar beslut om vilka som har rätt att förskriva hjälpmedel i landstinget. I kommunerna fattar verksamhetscheferna på delegation av nämnderna beslut om vem som får förskriva hjälpmedel. Antal aktiva förskrivare Det finns ca 250 aktiva förskrivare inom hjälpmedelscentralens betjäningsområde. I förskrivargruppen ingår arbetsterapeuter, distriktssköterskor, logopeder, läkare, sjukgymnaster m.fl. I kommunerna finns förutom de ca 250 ovan nämnda också ca 300 400 sjuksköterskor med viss förskrivningsrätt. Förskrivningsrätten gäller kommun och landstingsanställda. Finns det krav på förskrivarutbildning? Det finns inga krav på att förskrivare ska ha genomgått någon specifik kurs/utbildning utöver yrkesutbildningen för att få förskriva hjälpmedel. Under 2006 2007 har samtliga arbetsterapeuter, sjukgymnaster och logopeder samt representanter från andra grupper deltagit i förskrivarutbildning. Möjligt förskriva över huvudmannaskapsgränser En landstingsanställd förskrivare har möjlighet att förskriva hjälpmedel som kommunen har kostnadsansvar för. En kommunanställd förskrivare har också möjlighet att förskriva hjälpmedel som landstinget har kostnadsansvar för. 38