Har du koll? handbok för dig som är aktiv i FSAstud

Har du koll? handbok för dig som är aktiv i FSAstud

Har du koll? - handbok för dig som är aktiv i FSAstud Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Text och layout: Sanna Feldell Foto: Colourbox Tryck: FSA, Box 760, 131 24 Nacka www.fsa.se

Förord FSAs medlemsantal har kontinuerligt ökat under åren. Den senaste 15årsperioden har medlemsantalet fördubblats. Tack vare att FSA har en så pass hög representativitet bland Sveriges yrkesverksamma arbetsterapeuter (90 %) och studenter under utbildning att bli arbetsterapeuter (80 %), vet vi att vi som organisation kan föra arbetsterapins och arbetsterapeuters talan i Sverige och internationellt. Den höga representativiteten är vår stora styrka! Är vi nöjda nu? Vi har såklart ännu större ambitioner! Vi vill att alla arbetsterapeuter och arbetsterapeutstudenter ska värdesätta ett medlemskap och vilja vara medlemmar i FSA. För att uppnå detta krävs att vi vårdar våra befintliga medlemmar och att vi aktivt rekryterar nya medlemmar. I detta arbete har du, som är aktiva i FSAstud, en nyckelroll. Ditt engagemang kan bidra till att utveckla FSAs verksamhet och stärka vårt gemensamma varumärke. Du är med andra ord en talesperson och ambassadör för både FSA och arbetsterapi. Du som är aktiv i FSAstud gör dessutom ett ovärderligt arbete när det gäller att förbättra såväl utbildningen som arbetsterapeutstudenters studiesociala situation. Genom att skapa mötesplatser för studenterna på din utbildningsort bidrar du även till en ökad gemenskap mellan och inom terminerna. Du är också aktivt med i skapandet av en unik yrkesidentitet. Som engagerad i FSAstud utgör du en viktig kugge i Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters utveckling. Den handbok som du just nu har i din hand, eller på din skärm, ska fungera vägledande för ditt och dina medstudenters fortsatta engagemang. Handboken tar bland annat upp frågor som berör det vardagliga arbetet i en styrelse, den ger er tips på hur ni kan argumentera i mötet med presumtiva medlemmar, ger er konkreta råd på hur ni kan anordna spännande medlemsaktiviteter på utbildningsorten och hur ni kan nå ut mer ert budskap. Ett engagemang vid sidan av studierna ger dig värdefulla kunskaper, meriter och erfarenheter inför ditt kommande yrkesliv som arbetsterapeut. FSAstud erbjuder dig ett brett socialt nätverk med många nya kontakter såväl inom som utanför förbundet och kanske vänner för livet? När du har läst denna handbok hoppas vi att du ska tycka att det är ännu roligare att vara en del av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, att du har hittat ännu fler drivkrafter till ditt framtida engagemang och att du vill vara med och ta förbundets verksamhet till nya höjder. Lycka till! Lena Haglund Förbundsordförande

Innehållsförteckning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter 6 Ett förbund med passion för profession 6 Tillsammans är vi starka! 6 Har du koll på FSAs organisation? 7 FSAstud för studenternas talan 9 FSAstuds centrala styrelse 10 Arbets- och ansvarsfördelning inom den centrala styrelsen 10 FSAstuds årsmöte 12 Övriga hållpunkter för den centrala styrelsen 13 Stöd från förbundet 14 Kansliets studentombudsman 14 Intyg för engagemang 14 Ekonomiskt stöd 14 FSAstud lokalt 15 Den lokala styrelsens verksamhet 15 Förslag på ansvarsfördelning och poster lokalt 17 Mötesformalia 18 Hållpunkter för FSAstud lokalt 23 Ett inkluderande förhållningssätt 28 Gruppregler 29 En lokal agenda ert framgångsrecept 30 Sätt er lokala agenda steg för steg 30 Att planera och utvärdera aktiviteter 33 Idéfasen dröm stort! 33 Planeringsfasen skriv en projektplan 33 Organisationsfasen förverkliga projektet 34 Genomförandefasen känn glädjen! 35 Utvärderingsfasen lär av era framgångar 36 Dokumentationsfasen ge era efterträdare ett försprång 36 Tips och lärdomar från FSAstud lokalt 39 Rekrytera och engagera 42 Håll er uppdaterade 42 Det rekryterande och engagerande samtalet 44 Att vara medlem ska löna sig 44 Från passiv till aktiv medlem 45 Åtta anledningar att bli engagerad i FSAstud 46 Rekrytera aktiva till styrelsen 47

En vinnande presentation 48 Marknadsföring 52 FSAs webbplats 52 Rekommendationer för sociala medier 52 Ni glömmer väl inte er roll-up? 53 Klä er rätt använd FSAstuds t-shirt! 53 FSAstuds anslagstavla 54 Marknadsför era aktiviteter! 55 Bilaga 1. FSAstuds stadgar 55 Bilaga 2. FSAstuds visionsprogram 59 Bilaga 3. Checklista för ett inkluderande förhållningssätt 63 Bilaga 4. Principer för användandet av FSAstuds anslag lokalt 65 Bilaga 5. Riktlinjer för bokning av resor 66 Bilaga 6. Mötesordlista 67

Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) är både en facklig och professionsinriktad organisation för Sveriges arbetsterapeuter och för studenter under utbildning till att bli arbetsterapeuter. FSA driver medlemmarnas fackliga och yrkesmässiga intressen; arbetar med yrkes-, utbildnings- och forskningsfrågor, löner, avtal, yrkets utveckling samt opinionsbildning kring arbetsterapeuter. FSA är partipolitiskt obundet. Det betyder att vi inte tar ställning för något specifikt politiskt partis åsikter. Samtidigt är vi politiska i den bemärkelsen att vi opinionsbildar, marknadsför arbetsterapi och tar ställning i frågor som har betydelse för arbetsterapeuter. FSA är ett Sacoförbund. Saco, Sveriges Akademikers Centralorganisation, är den samlade organisationen för Sveriges akademiker. Saco består av 22 självständiga fack- och yrkesförbund som organiserar över 600 000 medlemmar. Ett förbund med passion för profession Med professionsinriktad organisation betyder att vi företräder och bevakar arbetsterapeuters intressen och inga andras! Vi är bra på att lyssna och vi får saker att hända! Det är faktiskt FSA som har utarbetat den Etiska koden och Kvalitetspolicyn för arbetsterapeuten. Och det är vi som har sett till att arbetsterapeut är ett legitimationsyrke. FSA har ett omfattande kursutbud som hjälper arbetsterapeuter att utveckla och bibehålla sin kompetens under hela det yrkesverksamma livet. Vi verkar även, i samarbete med arbetsterapeuter och lärosätena, för att arbetsterapeututbildningen ska hålla hög kvalitet och att utbildning ska löna sig. Tillsammans är vi starka! FSAs medlemsantal har kontinuerligt ökat under åren. Den senaste 15årsperioden har medlemsantalet fördubblats. Idag är de flesta arbetsterapeuter och arbetsterapeutstudenter medlemmar i FSA och FSAstud. Årsskiftet 2011/2012 hade förbundet närmare 10 000 medlemmar. Tack vare att FSA har en så pass hög representativitet bland Sveriges yrkesverksamma arbetsterapeuter (90 %) och studenter under utbildning att bli arbetsterapeuter (80 %), vet vi att vi som organisation kan föra arbetsterapins och arbetsterapeuters talan i Sverige och internationellt. Den höga representativiteten är vår stora styrka! I kontakten med politiker och andra makthavare är det känt att FSA företräder arbetsterapeuter och studenter under utbildning att bli arbetsterapeuter. Genom FSA blir arbetsterapeuternas stämma hörd! FSA har många fackligt aktiva medlemmar. Nästan var tionde yrkesverksam medlem har ett fackligt uppdrag på någon nivå inom förbundet och många studenter är aktiva inom FSAstud, förbundets studentorganisation. Det lokala engagemanget skapar förutsättningar för ett starkt förbund, för att utbildningen ska löna sig och att professionen utvecklas. 6

Har du koll FSAs organisation? FSAs verksamhet bygger på ett välfungerande samspel mellan medlemmar, förtroendevalda och kansli. För att utföra vårt uppdrag på bästa sätt har vi utskott, råd och grupper för olika sakområden. Fullmäktige Fullmäktige är FSAs högst beslutande organ. Ordinarie fullmäktige äger rum jämna år mellan den 1 oktober 30 november. Alla enskilda medlemmar i FSA kan väcka motioner till fullmäktige. Även kretsarna och FSAstud kan lämna in motioner i olika ärenden. Det är kretsarna och FSAstud som utser ombud till fullmäktige. På fullmäktige beslutar ombuden om förbundets mål och inriktning samt väljer förbundsstyrelse för de kommande två åren. På FSAs webbplats kan du ta del av den vision och den strategiska agenda som fullmäktige har beslutat om. Förbundsstyrelsen Mellan fullmäktige är förbundsstyrelsen FSAs högsta beslutande organ. Styrelsen leder förbundets verksamhet och ansvarar för att verkställa fullmäktiges beslut. Styrelsen består utöver ordföranden av elva ledamöter varav en är representant för FSAstud. 7

FSAstud FSAstud FSAs studentorganisation kan du läsa mer om i nästa kapitel. Lokala kretsar FSAs verksamhet bygger på ett välfungerande samspel mellan medlemmar, förtroendevalda och FSAs kansli. Kretsarna är förbundets lokala organ. I dag har förbundet 28 kretsar. Kretsens arbete omfattar organisationens inre liv, professionsfrågor, opinionsbildning, lönebildning och PR på lokal nivå. I kretsen finns ofta en lönestrategisk grupp ledd av kretsens lokala ombudsman. Medlemmar FSA är en medlemsorganisation, där medlemmarna är grunden för verksamheten. FSA internationellt FSA är medlem i den internationella sammanslutningen för arbetsterapeuter the World Federation of Occupatonal Therapists (WFOT). WFOT marknadsför arbetsterapi som yrke och som ämne. Federationen stödjer utvecklingen av arbetsterapi och framhåller dess betydelse för samhället världen över. Delegater från medlemsländerna träffas varje år på ett Council Meeting. Vart fjärde år anordnar WFOT en världskongress i arbetsterapi. FSA är även medlem i den europeiska sammanslutningen av arbetsterapeuter, Council of Occupational Therapists for the European Countries (COTEC). Syftet är att stödja rörligheten bland arbetsterapeuter samt att stärka professionen och arbetsterapeututbildningen i Europa. Representanter från de nästan 30 medlemsländerna träffas två gånger per år. Vart fjärde år arrangerar COTEC en europeisk arbetsterapeutkonferens. År 2012 var FSA och Sverige värd för denna konferens. Tidskriften Arbetsterapeuten (TA) Tidskriften Arbetsterapeuten (TA) är en facklig yrkes- och idétidskrift som ges ut av FSA. Den utkommer med 8 nummer per år och är förbundets viktigaste informationskanal till medlemmarna. Genom att förmedla kunskap och informera om arbetsterapeuter i yrkesutövning samt berätta om fackliga aktiviteter och händelser i förbundet och omvärlden blir tidskriften ett betydelsefullt instrument i arbetet med att förbättra medlemmarnas villkor. Vad händer efter examen? TIPS: Fortsätt att vara aktiv i FSA, även efter din examen! Som förtroendevald får du ökad insyn i vad som händer på din arbetsplats och ett brett nätverk både på och utanför arbetsplatsen. Kontakta din krets eller FSAs kansli om du vill veta mer. 8

FSAstud för studenternas talan För alla arbetsterapeutstudenter finns FSAstud - Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters studentorganisation. FSAstud består av studentmedlemmar på de åtta utbildningsorterna där du kan studera till arbetsterapeut. Samtliga arbetsterapeutstudenter på grundnivå och avancerad nivå, som är medlemmar i FSA, är automatiskt anslutnatill FSAstud. FSAstud arbetar för att göra utbildningarna och den studiesociala situationen bättre, för att du som student ska få en yrkesidentitet redan under studietiden och för en ökad gemenskap mellan arbetsterapeutstudenter. FSAstud arbetar också med att sprida kunskap och väcka intresse för arbetsterapi i samhället. FSAstud har en representant i FSAs förbundsstyrelse och en representant i utbildnings- och forskningsrådet. FSAstud för också studenternas talan under FSAs fullmäktige, som är FSAs högsta beslutande organ. FSAstud bidrar med ett studentperspektiv i förbundet. FSAstud utgör, tillsammans med 19 andra studentorganisationer inom Sacofederationen, Saco Studentråd. Med sina 100 000 medlemmar är Saco Studentråd Sveriges största studentorganisation. Saco Studentråd är ett partipolitiskt obundet och rådgivande organ till Sacos styrelse. Studentrådet driver frågor av betydelse för studentorganisationerna i Sacofederationen. FSAstud påverkar och deltar i Saco Studentråds arbete genom medverkan under den årliga kongressen, förbundskonferenser, medlemsråd och i ordförandenätverket för alla studentordförandena. Läs mer om Saco Studentråd på www.saco.se/saco-studentrad. 9

FSAstuds centrala styrelse FSAstuds centrala styrelse består av ett presidium (ordförande och vice ordförande) samt en ledamot från respektive arbetsterapeututbildning och dennes personliga suppleant. Den centrala styrelsen har minst fyra styrelsemötet årligen samt ett årsmöte. Det är styrelsen som ska förverkliga de mål som fastställs på årsmötet och ansvarar för verksamheten under året. Styrelsens arbete tar avstamp i FSAstuds stadga (bilaga 1), FSAstuds visionsprogram (bilaga 2) och den av årsmötet beslutade verksamhetsplanen (se FSAs webbplats för aktuell verksamhetsplan). Styrelsen har även att förhålla sig till FSAstuds ekonomiska plan som fastställs av årsmötet. FSAstud centralt verkar för studenters rättigheter och för att utbildningarna ska hålla en hög kvalitet. Styrelsen arbetar även med att marknadsföra och sprida information om arbetsterapi. Genom utbyte mellan studieorterna ges tillfälle till kunskapsutbyte och möjlighet att organisera sig kring gemensamma frågor. Styrelsen har även möjlighet att arbeta internationellt genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte med motsvarande studentorganisationer i andra länder. Arbets- och ansvarsfördelning inom den centrala styrelsen Ordföranden utses efter nominering vid årsmötet. Oftast har denna person suttit med i styrelsen under ett år och har erfarenhet av styrelsearbetet och det praktiska. Ordföranden fungerar som huvudsaklig kontaktperson för FSAstud och ska vara väl insatt i FSAs och FSAstuds värderingar och mål. Det är ordföranden som ytterst leder och planerar verksamheten. Ordförande fördelar arbetet inom styrelser och ser till att beslut följs upp och verkställs. Det är även ordförande som ansvarar för att stadgan följs. Ordföranden ska vara insatt i det som händer i FSAstud lokalt och ha en nära kontakt med studentombudsmannen på kansliet. Ordföranden företräder, i normalfallet, även FSAstud i FSAs förbundsstyrelse och ser till att FSAstud är välinformerade om vad som händer inom förbundet. FSAstuds ordförande bör även representera organisationen i Saco Studentråds ordförandenätverk. Förutom detta ansvarar ordföranden för att alla ska känna sig delaktiga i styrelsearbetet genom att skapa en positiv anda och fungera som bollplank för styrelseledamöterna. Vice ordföranden utses, efter nominering, vid årsmötet. Vice ordförande stödjer ordförande i dennes sysslor och ansvarar med hjälp av FSAs kansli för att praktiska detaljer kring styrelsens möten samt FSAstuds inspirationshelg. Vice ordförande ska vid behov träda in i ordförandes ställe. Styrelsens ordinarie ledamöter utses, efter nominering, vid årsmötet och ska vara närvarande på så många styrelsemöten under året som möjligt. Den ordinarie ledamoten från respektive utbildningsort förutsätts föra utbildningsortens medlemmars talan och fungerar som länken mellan FSAstud lokalt och centralt. Ledamoten ska vara insatt i FSAs och FSAstuds värderingar och mål samt bistå den lokala styrelsen med aktuell information från FSA och FSAstud. 10

Den ordinarie ledamoten ska ha löpande kontakt med kansliets studentombudsman, rapportera vilka som är aktiva i den lokala styrelsen och hur verksamheten fungerar. Förutom detta tar den ordinarie ledamoten emot och förmedlar studentombudsmannens infobrev, tar emot post från kansliet, ser till att den lokala styrelsen inkommer med verksamhetsberättelsen och underlag till STUDinfon, att handkassan redovisas och att övriga deadlines hålls. Den ordinarie ledamoten förväntas också ha en god kontakt med FSAstuds ordförande och ansvarar för att rapportera till denne i frågor som kan ha relevans för den centrala styrelsens verksamhet. Styrelsens suppleanter utses, efter nominering, vid årsmötet. Suppleanten hjälper och stöttar den ordinarie ledamoten vid utbildningsorten i arbetet. Om den ordinarie ledamoten får förhinder att delta ska den personliga suppleanten träda in dess ställe. Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott (AU) bestående av ordförande, vice ordförande och en ytterligare representant från styrelsen. AU sköter det löpande arbetet mellan styrelsens möten och ansvarar för förberedelser inför möten. AU ansvarar bland annat för att besluta om de lokala styrelsernas äskningar om aktivitetsstöd och annat som är aktuellt mellan ordinarie styrelsemöten. Det kan till exempel handla om att besvara remisser. Arbetsutskottet ansvarar även för att ta fram ett förslag på verksamhetsplan inför årsmötet, förbereda verksamhetsberättelsen och upprätta röstlängden inför årsmötet. Arbetsutskottet utser även vilken ort som ska vinna priset för bästa lokala arbete med utgångspunkt i de lokala styrelsernas verksamhetsberättelser. Styrelsen har möjlighet att tillsätta arbetsgrupper som arbetar med olika fokusområden mellan styrelsens möten. Arbetsgrupperna tillsätts utifrån målen i verksamhetsplanen. Arbetsgrupperna har förslagsrätt men inte beslutsrätt. Det betyder att de ofta tar fram underlag som styrelsen sedan godkänner. Arbetsgrupperna kan till exempel skriva en debattartikel i FSAstuds namn, skriva artiklar till tidskriften Arbetsterapeuten eller genomföra en undersökning om kvaliteten inom arbetsterapeututbildningen. Representanten i Utbildnings- och Forskningsrådet (UoF-rådet) fungerar som länk mellan FSAstuds styrelse och UoF-rådet. Förbundets UoF-råd bereder utbildnings- och forskningsfrågor och har till uppgift att följa den utbildnings-politiska debatten och utvecklingen i Sverige samt lämna förslag till initiativ och agerande till förbundsstyrelsen. UoF-rådet har möte på FSAs kansli ca 4 gånger per år, där FSAstuds representant närvarar. Kontaktpersonen för Saco Studentråd fungerar som kommunikationslänk mellan FSAstuds styrelse och Saco Studentråd, men uppdraget kan också innebära att föra FSAstuds talan vid elektroniska val eller att delta vid Saco Studentråds arrangemang. Kontaktpersonen ser till att FSAstud finns representerade och kan föra för arbetsterapeutstudenternas talan under förbundskonferenser, medlemsråd och Saco Studentråds kongress. Kontaktpersonen och samordnaren av FSAstuds sida i tidskriften Arbetsterapeuten (TA) har kontakt med TAs redaktör och ser till att FSAstud inkommer med ett manus i god tid innan respektive manusstopp. Samordnaren kan själv välja att skriva artiklar, men det är ytterst styrelsen som ansvarar för att FSAstuds sida nyttjas och att kontaktpersonen har aktuella artiklar att skicka in. Förutom dessa funktioner har styrelen frihet att inom sig besluta om andra uppdrag och 11

ansvarsområden. Det kan till exempel röra sig om att någon blir ansvarig för att upprätta och upprätthålla internationella kontakter och/eller att någon är ansvarig för webb och sociala medier. FSAstuds årsmöte FSAstuds årsmöte ska förläggas någon gång under perioden 15 november 15 december varje år. Vid årsmötet utses en ny styrelse och ett nytt presidium (ordförande och vice ordförande). Förutom detta beslutar årsmötet om mål och riktlinjer för kommande verksamhetsår. Årsmötet har också till uppgift att fastställa en ekonomisk plan för nästa verksamhetsår baserat på det anslag som förbundsstyrelsen har godkänt. Alla medlemmar kan skicka in motioner till årsmötet för att påverka FSAstuds verksamhet. FSAstuds centrala styrelse har till uppgift att ta fram propositioner på verksamhetsplan och ekonomisk plan till årsmötet. Den avgående styrelsen kan även ge förslag på andra förändringar i verksamheten. Styrelsens arbetsgrupper, representanter, ansvarsområden, arbetsutskott och de lokala styrelserna ansvarar för att skriva verksamhetsberättelser som redovisas i årsmöteshandlingarna. För styrelseledamöter gäller det dessutom att sätta sig noga in i handlingarna då muntligen ska redovisa delar av dessa under årsmötet. Till årsmötet utses delegater från respektive utbildningsort som ska föra utbildningsortens medlemmars talan. Antalet delegater är beroende av medlemsantalet på utbildningsorten. Delegaterna ska vara studentmedlemmar i FSA, men behöver inte vara aktiva i den lokala styrelsen på orten. Samtliga delegater har rösträtt vid årsmötet. Den centrala styrelsens ledamöter och suppleanter förväntas delta på årsmötet men kan inte vara delegater. Vid årsmötet har samtliga FSAstudmedlemmar näraro- och yttranderätt. De lokala styrelserna har möjlighet att skicka ett obegränsat antal observatörer, med närvaro- och yttranderätt, till årsmötet. Valberedningen utses, efter nominering, vid årsmötet. Inför årsmötet ha valberedningen, bestående av tre ledamöter, till uppgift att ge förslag på en ny styrelse, ordförande, vice ordförande, sakrevisorer och årsmötesort. Valberedningen samlar in förslagen genom att tillfråga sittande styrelse om de vill sitta kvar på sina poster och frågar de lokala styrelserna om tips på lämpliga personer. Två sakrevisorer utses, efter nominering, vid årsmötet. Sakrevisorerna kontrollerar att styrelsens arbete följer årsmötets beslut genom att läsa igenom årets protokoll och styrelsens verksamhetsberättelse. Baserat på detta skriver sakrevisorerna en revisionsberättelse som presenteras i årsmöteshandlingarna. Mötesordföranden väljs på årsmötet. Mötesordförande bör inte vara någon som annars kommer att ha en aktiv roll under årsmötet. Mötesordförande kan till exempel vara någon från valberedningen eller en extern person. Mötessekreterare väljs på årsmötet. Oftast väljs kansliets studentombudsman till sekreterare under årsmötet. 12

Två justerare tillika rösträknare väljs på årsmötet. De har till uppgift att kontrollera det som beslutades under årsmötet är korrekt skrivet i protokollet och vid behov fungera som rösträknare. I samband med årsmötet håller den avgående och den nya styrelsen ett överlämningsmöte. Efter detta håller den nyvalda styrelsen ett konstituerande styrelsemöte där de tillsätter och aktiverar ett arbetstuskott samt beslutar om nästa mötesdatum. Läs mer om FSAstud årsmöte i FSAstuds stadga samt under Hållpunkter för FSAstud lokalt. Övriga hållpunkter för den centrala styrelsen Styrelsens utbildningshelg anordnas i januari varje år i anknytning till årets första styrelsemöte. Syftet med helgen är att styrelsen ska få goda förutsättningar att bedriva ett effektivt styrelsearbete under året. Under helgen varvas teambuildningaktiviteter med informativa föreläsningar och workshops. Under helgen ska styrelsen även konkretisera verksamhetsplanen och bestämma vilka ansvarsområden och arbetsgrupper som ska finnas under året. FSAstuds inspirationshelg anordnas i oktober varje år. Helgen vänder sig till studenter som är nyfikna på FSAstud och kan tänka sig att engagera sig mer i organisationen. Styrelsen ansvarar för att planera och samordna helgens aktiviteter tillsammans med kansliets studentombudsman. Styrelsen har även till uppgift att se till att det praktiska flyter på under helgen. I samband med FSAs fullmäktige är det vanligt att FSAstuds styrelse skriver motioner. 13

Stöd från förbundet Kansliets studentombudsman På FSAs kansli finns en anställd studentombudsman som stödjer både den centrala och de lokala styrelserna i deras arbete. Studentombudsmannen är FSAstuds resurs på kansliet länken mellan FSAstuds styrelse och kansliet samt FSAstuds administrativa stöd och bollplank. Studentombudsmannen kan bland annat ge råd och stöd i frågor rörande utbildningen, lokala aktiviteter, rekrytering och informationsmaterial. Studentombudsmannen deltar i normalfallet vid T1infon och stöttar de lokala styrelserna i medlemsrekryteringen och rekryteringen av lokalt aktiva. Studentombudsmannen skickar regelbundet ut infobrev till de ordinarie ledamöterna i centrala styrelsen. I infobrevet sammanfattas nyheter från FSA och all aktuell information rörande FSAstuds arbete. I infobreven återfinns alltid ett uppdaterat kalendarium för FSAstud. Intyg för engagemang i FSAstud Som aktiv i FSAstuds centrala styrelse har du möjlighet att få ett intyg för ditt engagemang. Intyget ger dig en konkurrensfördel och kan vara bra att uppvisa då du söker jobb. Kontakta studentombudsmannen eller FSAstuds ordförande för att få ett intyg utfärdat. Den lokala ordföranden ansvarar för att utfärda intyg till de som har varit aktiva lokalt. Ekonomiskt stöd Förbundstyrelsen beviljar årligen FSAstud ett ekonomiskt anslag. Inom detta anslag disponerar sedan FSAstud fritt sina medel. Det är FSAstuds årsmöte som beslutar hur pengarna ska fördelas under året. Inom ramen för FSAstuds budget har de lokala styrelserna rätt till ett fast ekonomiskt anslag om 2000 kronor per termin. Den lokala styrelsen kan fritt disponera dessa medel under terminen. De lokala styrelserna kan ansöka om ytterligare aktivitetsstöd i enlighet med Principer för användandet av FSAstuds anslag lokalt (se bilaga 4). Äskningar om aktivitetsstöd beviljas av den centrala styrelsens arbetsutskott och administreras av kansliet. Ansökan skickas via mejl till arbetsutskottet och per post till kansliets studentombudsman. Utgifter och intäkter redovisas terminsvis (se Hållpunkter för FSAstud lokalt). Efter avslutat aktivitet ska orten inkomma med en skriftlig rapport till styrelsen. Rapporten bör besvara syftet med aktiviteten, hur många som deltog, om aktiviteten uppnådde mål och förväntningar, samt vad som gick bra respektive mindre bra. 14

FSAstud lokalt FSAstud finns lokalt på utbildningsorterna Luleå, Umeå, Stockholm, Örebro, Norrköping, Jönköping, Göteborg och Lund. På varje ort finns en lokal styrelse som tillvaratar studenternas intressen, arbetar för att öka gemenskapen inom och mellan terminerna, och anordnar aktiviteter på orten. För att skapa en god dialog mellan alla studenter bör samtliga terminer finnas representerade i den lokala styrelsen. Det lokala arbetet drivs av de lokala styrelserepresentanterna tillsammans med medlemmarna på orten. Varje termin får den lokala styrelsen fria händer över en liten budget. Det är upp till styrelsens ledamöter att bestämma vad just de vill anordna för medlemmarna under året. Det är viktigt att FSAstud lokalt utvecklar goda relationer till sitt lärosäte. Den lokala styrelsen brukar ha regelbundna möten med programansvarig för att diskutera utbildningen och föra fram studenternas synpunkter. I arbetet med att påverka och förbättra utbildningen kan den lokala styrelsen ta hjälp av FSAs riktlinjer, åsikter och mål rörande arbetsterapeututbildningen. Lokalt samarbetar FSAstud ofta med FSAs kretsar, studentkårer och andra studentföreningar. Dessa samarbeten ökar möjligheten att kunna opinionsbilda, påverka utbildningen och anordna aktiviteter som kräver en större organisation och/eller budget. Samarbetet med den lokala FSAkretsen utgör en särskilt viktig del av det lokala arbetet. FSAstud och kretsen kan sluta upp kring gemensamma frågor och planera gemensamma aktiviteter, till exempel i samband med arbetsterapins dag. Genom samarbetet får FSAstud även tillgång till aktuell information om professionen och den lokala arbetsmarknaden något som kan komma alla ortens studenter till gagn. Varje styrelse bör därför utse en kretsrepresentant som kan delta på den lokala kretsens möten. Läs mer om kretsrepresentantens roll under Förslag på ansvarsfördelning och poster lokalt. Den lokala styrelsens verksamhet Grunden för en framgångsrik rikstäckande studentorganisation är en stark lokal verksamhet på varje utbildningsort. Den lokala styrelsens uppgift är att tillsammans driva det lokala arbetet på utbildningsorten och regelbundet ha möten för att planera den lokala verksamheten. Den lokala styrelsens uppgifter finns beskrivna på nästa sida. 15

Den lokala styrelsen har till uppgift att Fungera som kommunikationslänk mellan medlemmarna och FSAstuds centrala styrelse. Ge återkommande information om FSA och FSAstud till studenterna i de olika terminerna (se Rekrytera och engagera). Uppmärksamma behov från medlemmar på orten och agera i de frågor som anses befogade. Ta upp frågor som kan beröra flera utbildningsorter till centrala styrelsen och arbeta för ett gemensamt agerande i frågan. Arbeta för ett ökat medlemsantal genom ett inspirerande och aktivt rekryteringsarbete (se Rekrytera och engagera). Delta på T1infon i samband med terminsstart (se Hållpunkter för FSAstud lokalt). Säkerställa att det finns aktuellt informationsmaterial på utbildningsorten och att medlemsansökningar hålls lätt tillgängliga för studenterna (se Rekrytera och engagera). Anordna medlemsmöten och träffar (se Mötesformalia). Genomföra aktiviteter på orten för att väcka studenternas intresse för FSAstud (se Att planera och utvärdera aktiviteter). Ha möten med programansvarig för att diskutera frågor rörande utbildningen. Samverka med den lokala FSAkretsen och ha en representant med på kretsens möten. Hålla FSAstuds anslagstavla uppdaterad med aktuell information (se Marknadsföring). Marknadsföra FSAs publikationer. Hålla den lokala styrelsens webbsida uppdaterad på www.fsa.se och använda FSAstuds Facebooksida (se Marknadsföring). Skriva bidrag till STUDinfon (se Hållpunkter för FSAstud lokalt). Skriva en lokal verksamhetsberättelse till årsmötet (se Hållpunkter för FSAstud lokalt). Ha nära kontakt med studentombudsmannen på kansliet (se Stöd från förbundet). 16

Förslag på ansvarsfördelning och poster lokalt Ordföranden kombinerar ofta ordförandeskapet med att vara ordinarie ledamot eller suppleant i den centrala styrelsen. Ordföranden har till uppgift att samordna arbetet på orten, fördela ansvar och att hålla i de lokala styrelsemötena. Om ordföranden är ordinarie ledamot i styrelsen ansvarar denne även för att informera från FSA och FSAstud centralt. Ordföranden utfärdar även intyg till lokalt aktiva efter avslutade uppdrag. Studentombudsmannen på kansliet har en intygsmall. Vice ordförande kombinerar ofta vice ordförandeskapet med att vara ordinarie ledamot eller suppleant i den centrala styrelsen. Vice ordföranden har till uppgift att biträda ordföranden och hoppa in som ersättare när ordföranden inte är närvarande. Sekreteraren för anteckningar och sammanställer protokoll vid styrelsens möten. Kassören ansvarar för budgeten (det fasta anslaget om 2000kr/termin) och äskar om aktivitetsstöd vid behov (se Principer för användandet av FSAstuds anslag lokalt, bilaga 4). Kassören genomför redovisningen av handkassan vid terminens slut. Se Redovisa handkassa vid terminsslut. FSAstud har rätt att utse en person som går på den lokala kretsens möten. Kretsrepresentanten informerar styrelsen om kretsens arbete och samordnar aktiviteter mellan FSAstud lokalt och kretsen. FSAstuds kretsrepresentant har möjlighet att knyta viktiga kontakter och fungera som en kunskapskälla för övriga styrelsemedlemmar. Bjud gärna in kretsen till ett av era möten så att de kan berätta mer om verksamheten. Ordförande 17

Om ni har möjlighet kan även följande ansvarsområden fördelas inom styrelsen Informatören ansvarar för att uppdatera anslagstavlan, göra affischer vid marknadsförning av aktiviteter som anordnas lokalt och sprida informationen via anslagstavlor och lärplattformar. Informatören bör vara extra insatt i de frågor som behandlas i avsnittet Marknadsföring. Informatören kan också vara ansvarig för att allt informationsmaterial hålls uppdaterat samt beställer material från FSA vid behov. Beroende på informatörens arbetsbelastning kan styrelsen välja en inventarieansvarig som ansvarar för informationsmaterialet. Webbansvarige ansvarar för att lägga ut information i facebookgruppen och ser till att informationen om den lokala styrelsen hålls uppdaterad på FSAs webbplats. Som stöd har den webbansvarige FSAs lathund för webbredigering och FSAs rekommendationer för sociala medier (se Marknadsföring). Lika villkorsansvarig granskar verksamheten utifrån ett tillgänglighetsperspektiv och säkerställer att styrelsen arbetar utifrån ett inkluderande förhållningssätt (se Ett inkluderande förhållningssätt och Checklista för ett inkluderande förhållningssätt). TIPS: Håll ett medlemsmöte vid terminsstart där ni bestämmer vilka som ska ha de olika posterna under terminen. Lägg på minnet att ni alltid tjänar på att alla får engagera sig i de frågor och uppdrag de gillar! Mötesformalia Regelbundna möten är en förutsättning för att kunna planera och följa upp den lokala verksamheten. Alla lokala styrelsemöten ska vara öppna det vill säga att alla medlemmar ska vara välkomna att delta och tycka till om verksamheten. Ni avgör själva om ni vill ha strikta möten eller mer avslappande lunchmöten eller en mix däremellan. När ni ska utse delegater till FSAs fullmäktige respektive FSAstuds årsmöte kan det vara bra att kalla till ett större medlemsmöte så att alla medlemmar på orten kan vara med och bestämma vilka som ska få föra utbildningsortens talan. Även om det är ni själva som avgör hur pass formaliserade ni vill att era träffar ska vara är det bra att ha grundläggande kunskaper om mötesformalia. Inför mötet Det är inte nödvändigt, men väldigt fördelaktigt, att göra en föredragningslista/dagordning och skicka ut den innan mötet. På så sätt ger ni alla en chans att förbereda sig inför mötet och ökar chansen att ni har likvärdiga förväntningar på mötet. Lägg även upp föredragningslistan, eller dagordningen, på er lärplattform och sätt upp den på anslagstavlan. Det är ett enkelt sätt att visa vilka frågor ni driver och vad ni gör på era möten. I föredragningslistan kan det framgå vilka punkter som enbart är diskussionspunkter och vilka punkter som ni ska fatta beslut om. TIPS: För att alla ska veta vilka rutiner som gäller, exempelvis hur ofta ni ska ha möten, hur beslut fattas och vilka poster som finns, kan det vara bra att skriva lokala instruktioner eller riktlinjer för hur just er styrelse ska arbeta. 18

Exempel på dagordning Styrelsemöte FSAstud (ort) åååå-mm-dd Tid: Plats: DAGORDNING 1. Mötets öppnande 2. Godkännande av dagordningen 3. Val av sekreterare 4. Val av justerare 5. Genomgång av föregående mötesprotokoll 6. Information från FSAstud centralt 7. Information från styrelsens olika ansvarsområden 8. Information från mötet med programansvarige 9. Val av årsmötesdelegater 10. Planering av kommande aktiviteter 11. Utvärdering av genomförd aktivitet 12. Övriga frågor 13. Nästa möte 14. Mötet avslutas 19

Under mötet Under mötet är det bra om någon skriver protokoll eller för minnesanteckningar så att ni lätt kan se vem som ansvarar för vad och när det ska genomföras. Denna dokumentation kommer även underlätta arbetet med verksamhetsberättelse. Det gör också att de som har missat mötet eller är intresserade av er verksamhet kan ta del av informationen i efterhand. Glöm inte att sätta upp det senaste protokollet på anslagstavlan samt ladda upp det på er lärplattform. Om ni vill kan ni välja en justerare för mötet. Justeraren har till uppgift att föra anteckningar som kan jämföras med protokollet vid behov. Justeraren kan också vara rösträknare. Justeraren brukar godkänna protokollet genom att signera det. Ordföranden har till uppgift att leda mötet och fördelar ordet. Det är upp till ordföranden att se till att alla kommer till tals. För att tillgodose detta kan mötet använda olika tekniker som exempelvis att alltid gå runt bordet och låta alla säga någonting i frågan. Ordföranden är också den som håller koll på tiden så att alla punkter hinns med, det gör att ordföranden vid behov kan tvingas påskynda en diskussion. För att komma till rätta med tidsramen för de olika punkterna kan ni i början av mötet gemensamt bestämma hur mycket tid som ska ägnas åt varje punkt. När ordföranden uppfattar att en punkt på dagordningen diskuterats färdigt summerar denne diskussionen och frågar om den uppfattat diskussionen korrekt och om mötet är redo att gå till beslut. När beslutet är fattat är det viktig att gå igenom vem som ska verkställa det och vad som behöver göras, ett förslag är att till exempel utse en person som ansvarig för punkten och därmed verkställandet. Det är bra om en sammanfattning av diskussionen och det faktiska beslutet finns med i protokollet eller minnesanteckningarna så att det tydligt framgår vem som har åtagit sig att göra vad. Ni väljer själva om ni bara vill redovisa vilka beslut som fattades eller om ni vill skriva ett så kallat diskussionsprotokoll som innehåller information om allt som togs upp under mötet. 20

Exempel på protokoll Styrelsemöte FSAstud (ort) åååå-mm-dd Tid: Plats: PROTOKOLL Närvarande: NN NN NN 1. Mötets öppnande NN förklarar mötet öppnat klockan xx.xx. 2. Godkännande av dagordningen Mötet beslutar att godkänna dagordningen. 3. Val av sekreterare Mötet väljer NN till mötessekreterare. 4. Val av justerare Mötet väljer NN till justerare för mötet. 5. Genomgång av föregående mötesprotokoll Mötet beslutar att lägga föregående protokoll till handlingarna. 6. Information från FSAstud centralt Ordinarie ledamot, NN, informerar om... 7. Information från styrelsens olika ansvarsområden Kretsrepresentant, NN, informerar om... Informatör, NN, informerar om.. Kassör, NN, informerar om... 8. Information från mötet med programansvarige NN informerar om... 21

9. Val av årsmötesdelegater Mötet beslutar att välja NN och NN till årsmötesdelegater. 10. Planering av kommande aktiviteter Mötet diskuterar förslag på aktiviteter som kan anordnas under vårterminen. Mötet beslutar att anordna en föreläsning i mars och att NN får i uppdrag att skriva en projektplan. Projektplanen redovisas vid nästa möte. 11. Utvärdering av genomförd aktivitet NN informerar om att det anordnade studiebesöket var uppskattat, men förberedelserna hade kunnat vara bättre. Den fullständiga utvärderingen finns att läsa i projektpärmen. NN har skickat en rapport till den centrala styrelsen eftersom styrelsen hade äskat om aktivitetstöd. 12. Övriga frågor Inga övriga frågor har inkommit. 13. Nästa möte Mötet beslutar att nästa mötestid blir den xx/xx, klockan xx.xx. 14. Mötet avslutas NN avlutar mötet klockan xx.xx. MÖTESORDFÖRANDE NAMN VID PROTOKOLLET NAMN JUSTERAS NAMN TIPS: Som bilaga 6 hittar ni en mötesordlista. Använd den som stöd vid era möten. 22

Hållpunkter för FSAstud lokalt Kom igång vid terminsstart Vid terminsstart gäller det att få igång verksamheten efter julledighet respektive sommaruppehåll. Det är även dags att börja planera terminens spännande evenemang och aktiviteter (se Att planera och utvärdera aktiviteter och En lokal agenda ert framgångsrecept). Det kan också vara bra att se över styrelsens organisation, roller och ansvarsfördelning. Passa på att kontrollera att kontaktuppgifterna är uppdaterade och att informationen är aktuell på FSAs webbplats. Terminsstart är även en utmärkt tidpunkt att rekrytera nya medlemmar till FSAstud och fler aktiva studenter till den lokala styrelsen (se Rekrytera och engagera). Hälsa nya studenter välkomna genom T1utskicket I samband med terminsstart skickar kansliets studentombudsman ut information om FSA och FSAstud till alla nya studenter. I utskicket ingår ett välkomstbrev från den lokala styrelsen. FSAstud lokalt ansvarar för att uppdatera texten i brevet i god tid innan terminsstart. Deadline framgår av FSAstuds kalendarium. Informera om FSAstud och rekrytera aktiva till styrelsen under T1infon I normalfallet håller kansliets studentombudsman en presentation (cirka 60 minuter) för alla nya studenter i samband med terminsstart. Denna informationsföreläsning går under förkortingen T1info. Studentombudsmannen bokar in en tid för T1info i samråd med den kursansvarige och meddelar tiden till den lokala styrelsen. Studentombudsmannen ansvarar för att presentationen, talmanuset och att en lista med aktuellt informationsmaterial är uppdaterat inför varje terminsstart. Den lokala styrelsen ansvarar för att inventera befintligt informationsmaterial och vid behov beställa nytt. Styrelsen förutsätts alltid närvara för att informera om den lokala verksamheten. Vid behov ska den lokala styrelsen kunna hålla i hela informationsföreläsningen. Checklista inför T1info Kontrollera datumet för T1infon i FSAstuds kalendarium. Inventera informationsmaterialet. Vid behov beställ nytt material. Bestäm vem eller vilka från styrelsen som ska närvara vid T1infon. Förbered vad ni ska informera om från den lokala styrelsen. Läs mer om T1infon under rubriken En vinnande presentation. Utveckla och påverka utbildningarna under FSAs utbildningskonferens Varje vår anordnar FSA en utbildningskonferens, vilken erbjuder en unik möjlighet för studenter, lärare och programansvariga att komma samman för att diskutera gemensamma och angelägna utbildningsfrågor. Konferensen arrangeras utifrån ett specifikt tema som planeras i samarbete med studenter, programansvariga och FSAs utbildnings- och forskningsråd. FSAstud lokalt har möjlighet att skicka två studentmedlemmar till utbildningskonferensen. Företräde bör ges till de studenter som är aktiva i FSAstud eller nyfikna på att bli mer aktiva. Konferensen är ett utmärkt tillfälle att påverka utbildningar och utbyta erfarenheter med arbetsterapeutstudenter från hela landet. 23

Nätverka med yrkesverksamma arbetsterapeuter under At-forum At-forum är en mötesplats för Sveriges arbetsterapeuter. At-forums program ger en bred bild av vad som pågår på arbetsterapiområdet i Sverige. Allt från verksamhetsbeskrivningar till forskning presenteras i form av presentationer, miniseminarier, poster- och produktutställningar. Det första At-forumet ägde rum i Uppsala 1993. Därefter har det varit ett Atforum vartannat år. FSAstud lokalt har möjlighet att utse studentfunktionärer till mässan. Under mässans två dagar har funktionärerna möjlighet att nätverka med yrkesverksamma arbetsterapeuter och ta del av mässans spännande innehåll. Opinionsbilda under Arbetsterapins dag Arbetsterapins dag infaller alltid den tredje torsdagen i oktober. Det är en dag då vi ska sprida kunskapen kring arbetsterapi och arbetsterapeuter. Under dagen besöker FSAs förtroendevalda och anställda organisationer och föreningar samt samtalar med allmänheten, politiker och arbetsgivare om arbetsterapi. FSA tillhandahåller material som FSAstud får använda efter eget tycke på Arbetsterapins dag. Ni väljer själva er ambitionsnivå och vad ni vill göra kring temat för året. Det är vanligt att FSAstud anordnar aktiviteter, själva eller i samarbete med lärosätet eller kretsen. Under arbetsterapins dag 2011 skrev FSAstud i Jönköping en notis om vikten av arbetsterapi i samhället, vilken publicerades i lokaltidningen. FSAstud Norrköping anordnade samma år olika stationer där allmänheten fick pröva på olika hjälpmedel och få ökad förståelse för vad det innebär att ha en funktionsnedsättning. Rekrytera fler aktiva genom FSAstuds inspirationshelg Varje höst anordnar FSAstud en inspirationshelg i Stockholm. Inspirationshelgen är, som det låter, en helg fylld av engagemang och inspiration. Helgen är en riktig vitaminkick och bjuder på en mix av inspirerande föredrag, workshops, mingel och teambuildningaktiviteter. Deltagarna får chansen att träffa redan yrkesverksamma arbetsterapeuter och knyta kontakter med studenter från hela landet. Under helgen får studenterna även information om förbundet och vad det innebär att vara engagerad i FSAstud. I normalfallet har varje styrelse möjlighet att utse fyra studenter som får delta. Företräde ges till studenter i de lägre terminerna, som redan är engagerade eller har visat intresse för att engagera sig. Inspirationshelgen är till för att skapa engagemang, om en student redan varit med ett år så får den inte åka igen (undantaget den centrala styrelsens ledamöter och suppleanter). FSA bekostar resa och logi för samtliga deltagare. Den lokala styrelsen tar emot anmälningar, bestämmer vilka som ska få åka och hjälper deltagarna att boka resor (se Riktlinjer för bokning av resor). TIPS: Inspirationshelgen är ett utmärkt tillfälle att rekrytera nya aktiva till den lokala styrelsen. Marknadsför helgen väl och peppa studenterna att delta! Gör studenternas röst hörd på FSAs fullmäktige Fullmäktige, FSAs högsta beslutande organ, sammanträder jämna år. Vid årsskiftet samma år räknas medlemmarna vid varje arbetsterapeututbildning för att fastställa antalet fullmäktigedelegater. Enligt stadgarna skall delegaterna anmälas senast 7 dagar före fullmäktige men av praktiska skäl bör de utses mycket tidigare eftersom de skall hinna sätta sig in i fullmäktigematerialet. Till varje delegat väljs även en personlig suppleant. Suppleanten måste vara beredd att med kort varsel rycka in och tjänstgöra som delegat om den ordinarie får förhinder. 24 januari Terminsstart T1info T1utskick Utbildningskonferens At-forum STUDinfo Redovisning handkassa juni

Checklista inför fullmäktige Informera studenterna om möjligheten att delta vid fullmäktige och att medlemmarna kan göra sina röster hörda genom delegaterna. Utse delegater och personliga suppleanter till dessa på ett medlemsmöte. Rapportera namnen på era delegater och suppleanter till FSAs kansli. Hjälp delegaterna att boka resor (se Riktlinjer för bokning av resor). Håll ett medlemsmöte där ni sätter er in i fullmäktigehandlingarna. Det är viktigt att ni informerar delegaterna om det viktiga uppdrag de har; att de representerar utbildningsortens alla studentmedlemmar och påverkar genom sina beslut förbundets inriktning och arbete under de kommande åren. Läs mer om fullmäktige under FSAs organisation. Skriv er verksamhetsberättelse Senast fem veckor innan årsmötet skickar respektive lokal styrelse in en verksamhetsberättelse till FSAs studentombudsman och den centrala styrelsens arbetsutskott. Verksamhetsberättelsen ska ge en helteckande bild av den lokala styrelsens arbete under året. Berättelsen ska omfatta max en A4-sida. Vilka har suttit i styrelsen och på vilka poster? Hur många möten har ni haft? Vilka aktiviteter har genomförts? Hur har rekryteringen gått? Vilka utbildningsfrågor har ni jobbat med? Verksamhetsberättelserna granskas av FSAstuds sakrevisorer som avger en revisorsberättelse i samband med årsmötet. Verksamhetsberättelserna används även som underlag då arbetsutskottet ska utse vinnaren av priset för årets bästa lokala arbete. Utse delegater till FSAstuds årsmöte Senast sju veckor före årsmötet ska kallelsen anslås på FSAstuds anslagstavla för att mötet ska anses stadgeenligt utlyst. Till årsmötet utses delegater från respektive utbildningsort, vilka ska föra medlemmarnas talan. FSA bekostar resa, mat och eventuellt boende för delegater. Läs mer om årsmötet och vad det innebär att vara delegat under FSAstuds årsmöte. Varje ort har även möjlighet att skicka ett obegränsat antal observatörer, med närvaro- och yttranderätt, till årsmötet. Checklista inför årsmötet Kontrollera aktuella deadlines i FSAstuds kalendarium. Anslå kallelsen lokalt senast sju veckor före årsmötet. Informera studenterna om möjligheten att delta vid årsmötet och möjligheten att skriva motioner. Utse ortens delegater vid ett medlemsmöte. Rapportera in delegaterna till studentombudsmannen och styrelsens arbetsutskott. Hjälp delegaterna att boka resor (se Riktlinjer för bokning av resor). Håll ett medlemsmöte där ni diskutera möteshandlingarna och vad ni ska rösta i de olika frågorna. Möteshandlingarna skickas ut senast tre veckor före mötet. TIPS: Använd årsmötet för att rekrytera nya medlemmar till den lokala styrelsen! Påtala möjligheten att kunna påverka FSAstuds framtida agenda och locka med den inspirerande föreläsning som anordnas i samband med årsmötet. september Terminsstart T1info T1utskick Arbetsterapins dag Verksamhetsberättelse Inspirationshelg STUDinfo Årsmöte december Redovisning handkassa 25

Skriv ert bidrag till STUDinfon I slutet av varje termin skriver de lokala styrelserna ett bidrag till STUDinfon. I STUDinfon har ni chans att visa medlemmarna vad ni har gjort under terminen. Vilka aktiviteter har ni anordnat? Vilka utbildningsfrågor har ni jobbat med? Vilka förväntningar har ni inför kommande termin? Är det något speciellt som ni vill ha hjälp? Och hur kan studenterna bli engagerade hos er? Förhoppningen är att STUDinfon ska vara rekryterande att fler vill delta om de ser hur fantastiskt kul ni har och vad mycket ni åstadkommer. Omfattningen ska vara cirka en halv sida. Deadline för STUDinfon framgår av FSAstuds kalendarium. Studentombudsmannen sammanställer alla orters information i en folder som affischeras på anslagstavlan. Redovisa handkassan vid terminsslut Varje lokal styrelse får ett så kallat fast anslag om 2000 kronor per termin. Förutom detta kan varje styrelse äska om ytterligare medel, så kallat aktivitetsstöd. Läs mer om detta under Principer för användandet av FSAstuds anslag lokalt och Ekonomiskt stöd. I slutet av varje termin ska den lokala styrelsen göra en redovisning av handkassan. Redovisningen ska göras på en särskild blankett som tillhandahålls av kansliets studentombudsman. På blanketten ska alla terminens insättningar och utgifter redovisas. Även utlägg och insättningar i samband med äskningar av aktivitetsstöd ska redovisas på blanketten. Samtliga kvitton för utlägg ska bifogas redovisningen (fastklistrade på A4- papper). Glöm inte att ta en kopia för er egen redovisnings skull. Vanligtvis görs redovisningen av den lokala styrelsens kassör, men det är alltid den ordinarie ledamoten i den centrala styrelsen som är ytterst ansvarig för att redovisningen görs korrekt och på utsatt tid. Så snart redovisningen är gjord får den lokala styrelsen in nästa termins anslag på det konto som har angivits på blanketten. Observera att ett eventuellt överskott i kassan dras av från efterföljande termins anslag. Marknadsför arbetsterapeututbildningarna under Saco Studentmässa Varje höst anordnas Saco Studentmässa i Stockholm. I samband med detta har FSAstud lokalt möjlighet att utse funktionärer som kan delta under mässan. Funktionärernas främsta uppgift är att informera mässbesökarna (framförallt gymnasieelever) om arbetsterapeututbildningarna och arbetsterapeuters arbetsmarknad. I utbyte får funktionärerna en chans att nätverka med såväl studenter från de andra utbildningsorterna som deltagare från de andra Sacoförbunden. FSAs deltagande samordnas av kansliets studentombudsman och FSA står för funktionärernas resor, kost och logi i samband med mässan. Överlämna och summera terminen Innan terminen är slut bör ni se över organisationen och kartlägga vilka som fortsatt kommer att vara aktiva i styrelsen under kommande termin. Gör en gemensam insats innan terminsslut att rekrytera fler till styrelsen om ni märker att det är många som kommer sluta. Se också till att överlämna all nödvändig information, relevanta kontaktuppgifter och material till den nya styrelsen. En bra överlämning säkerställer kontinuitet i styrelsearbetet. Vid terminsslut bör ni också påbörja planeringen inför nästa termin. Läs mer under Att planera och utvärdera aktiviteter och En agenda ert framgångsrecept. 26 januari Terminsstart T1info T1utskick Utbildningskonferens At-forum STUDinfo Redovisning handkassa juni