Miljökonsekvensbeskrivning Vindpark Buråsen Dals-Eds kommun Upprättad av WSP Sverige AB på uppdrag av Rabbalshede Kraft AB 2013-12-13
Medverkande Beställare: rabbalshede Kraft AB Konsult: WSP Sverige AB (WSP Environmental, Göteborg) Uppdragsansvarig: Christian Peterson, Christian.Peterson@WSPGroup.se Handläggare: åsa Lindbom, Asa.Lindbom@WSPGroup.se Kartor: Viktoria Ahl, WSP Fotomontage: sven Hult, SENPRO Figurer: WSP, om inget annat anges Omslagsbild: utdrag från fotomontage från Mon. Fotomontaget återfinns i sin helhet i bilaga 7. Illustrationer miljömål Tobias Flygar Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Uppdragsnr: 10187541
Vindpark Buråsen, Dals-Eds kommun Innehåll Bilagor... 4 Icke-Teknisk sammanfattning... 5 Administrativa uppgifter... 7 BEgreppsförklaring, A-Ö... 8 1. Inledning... 10 1.1. Energipolitik...11 1.2. Vindkraft...12 1.3. Gällande lagstiftning och tillståndsprocess...13 1.4. Metod för miljökonsekvensbedömning...14 2. Alternativutredning... 17 2.1. Projekthistorik...17 2.2. Alternativ lokalisering...19 2.3. Alternativa utformningar av parklayout...21 2.4. Nollalternativet...22 3. Områdets förutsättningar... 23 3.1. Planförhållanden...23 3.2. Markanvändning...24 3.3. Naturmiljö...25 3.4. Hydrologi...31 3.5. Fåglar...33 3.6. Fladdermöss...34 3.7. Övrigt djurliv...35 3.8. Kulturmiljö...35 3.9. Friluftsliv och rekreation...38 3.10. Landskapsbild...38 5. Vindparkens utformning... 46 5.1. Generella förutsättningar för parklayout...46 5.2. Huvudalternativ...47 5.3. Vägar och övriga hårdgjorda ytor...48 6. Miljökonsekvenser... 49 6.1. Planförhållanden...50 6.2. Markanvändning...50 6.3. Naturmiljö...52 6.4. Hydrologi och hydrogeologi...56 6.5. Fåglar...59 6.6. Fladdermöss...62 6.7. Övrigt djurliv...63 6.8. Kulturmiljö...64 6.9. Friluftsliv och rekreation...67 6.10. Landskapsbild...68 6.11. Ljud...71 6.12. Skugga...75 6.13. Elektromagnetiska fält...78 6.14. Risk och säkerhet...78 6.15. Avveckling...80 7. Kumulativa effekter... 82 7.1. Närliggande projekt...82 8. Hållbar utveckling... 85 8.1. Miljökvalitetsnormer...85 8.2. Sveriges miljömål...86 9. Samlad bedömning... 94 Referenser... 98 4. Vindkrafttekniska förutsättningar... 40 4.1. Ljud...40 4.2. Skuggor...42 4.3. Elektromagnetiska fält...43 4.4. Risk och säkerhet...43 WSP Environmental 3
Miljökonsekvensbeskrivning Bilagor 1. Karta samtliga värden, A1-format 2. Samrådsredogörelse (Rabbalshede Kraft AB) 3. Biotopkartering och naturvärdesbedömning (Naturcentrum AB) 4. Fågelinventering (Naturcentrum AB) 5. Fladdermusinventering (Naturcentrum AB) 6. Arkeologisk utredning (Rio Kulturkooperativ) 7. PM Landskapsbild (inkl. fotomontage och analys av hindermarkering) (WSP Sverige AB) 8. PM Ljud (WSP Sverige AB) 9. Ljudberäkningar (Rabbalshede Kraft AB) 10. PM Skugga (WSP Sverige AB) 11. Skuggberäkningar (Rabbalshede Kraft AB) 12. Teknisk beskrivning (Rabbalshede Kraft AB) 4 WSP Environmental
Vindpark Buråsen, Dals-Eds kommun Icke-Teknisk sammanfattning Rabbalshede Kraft AB (Bolaget) avser att ansöka om tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken (MB) att uppföra och driva en gruppstation med vindkraftverk inom ett område benämnt Buråsen i Dals-Eds kommun, Västra Götalands län. Projektområdet avgränsas i söder av länsväg 164/166, i nordost av järnvägen Norge-/Vänernbanan och i väster av väg 2182. Ost-sydost om projektområdet ansluter omgivande odlingslandskap och Eds tätort. Projektområdet är beläget norr om den befintliga vindparken Töftedalsfjället som består av 21 vindkraftverk med en totalhöjd om 150 meter. Området för föreslagen verksamhet utgörs i huvudsak av ordinär produktionsbarrskog med hyggen och skog i olikartad ålder. Förutom skogsmiljöer finns sumpskogar, myrar, vattendrag och mindre sjöar. Föreslagen verksamhet Föreslagen vindkraftetablering omfattar upp till tio vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 200 meter. En vindkraftetablering av föreslagen storlek och omfattning bedöms ge en årlig elproduktion om ca 76 GWh per år (beräknat för tio vindkraftverk á 7,6 GWh per verk och år). Med hänsyn till den snabba teknikutvecklingen som sker inom vindkraftbranschen är det viktigt att i ansökan inte låsa fast verksamheten till en specifik typ av verksmodell. Istället är det önskvärt att hålla möjligheten öppen att välja bästa möjliga teknik vid tidpunkt för upphandling av vindkraftverken. Av denna anledning avser Bolaget att ansöka om tillstånd för fasta koordinater med en flyttmån om +/- 100 meter. Inom ramen för ansökan ingår även de följdverksamheter som en vindkraftetablering innebär, d.v.s. interna elledningsdragningar inom vindparken (s.k. IKN), väganslutning fram till respektive verk, servicebyggnader, kranytor, kopplingsstationer/kopplingskiosker och uppställningsytor. Angivna verksplaceringar och möjlig flyttmån har tagits fram med hänsyn till områdets natur- och kulturvärden i syfte att minimera negativ påverkan på omgivande miljö och människors hälsa. Verksplaceringarna är lokaliserade till delar av området där intressekonflikterna med andra aspekter bedöms vara få eller aspekternas värde har bedömts vara förhållandevis låga. Slutlig placering av vindkraftverken och nödvändig infrastruktur kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Föreslagen vindkraftetablering lokaliseras till ett utpekat vindbruksområde inom gällande vindbruksplan (tillägg till översiktsplan) för Dals-Eds kommun. Området bör således vara prioriterat för vindkraftetableringar. Alternativutredning I föreliggande miljökonsekvensbeskrivning motiveras val av projektområde. Vidare redovisas ett alternativt lokaliseringsområde vid Bräckemossen, Färgelanda kommun samt en alternativ utformning av verksamheten. Nollalternativet innebär att den föreslagna vindkraftetableringen i Buråsen inte genomförs och att projektområdet skulle genomgå en annan utveckling under 30 år. Nollalternativet innebär också att ett område som bedöms som lämpligt för en vindkraftetablering inte nyttjas till förnybar elproduktion och att den för- WSP Environmental 5
Miljökonsekvensbeskrivning nybara elproduktionen som skulle kunna ersätta fossilt bränsle uteblir. Ur ett lokalt perspektiv innebär det att de konsekvenser som uppstår vid byggnation och drift av anläggningen uteblir. Konsekvensbedömning Inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen har fördjupade studier gjorts gällande natur- och kulturvärden, fågel- och fladdermusfauna, ljud- och skuggpåverkan samt påverkan på landskapsbilden. Vad gäller påverkan på områdets naturvärden kommer flera hänsynsåtgärder att vidtas vilka minimerar den negativa påverkan. Verksplaceringar och nödvändig infrastruktur som presenteras i föreliggande miljökonsekvensbeskrivning har utarbetats för att minimera negativ påverkan på de aspekter och värden som förekommer inom projektområdet och med omnejd. Slutlig placering av vindkraftverken och nödvändig infrastruktur kommer att tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Projektområdet bedöms till största del innehålla låga fågel- och fladdermusvärden och en vindkraftetablering bedöms kunna komma till stånd med hänsyn till de arter som förekommer. De lokala negativa konsekvenser som bedöms uppkomma anses vara acceptabla. Vad gäller kulturvärden bedöms området vara ett skogsbevuxet utmarksområde med sparsamt med kulturhistoriska lämningar. Ur denna aspekt bedöms området inte vara sårbart för en vindkraftutbyggnad. En påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid en vindkraftetablering och bör därför ställas i relation till hur tåligt det landskap som verksamheten lokaliseras till är. Då projektområdet utgörs av ett relativt storskaligt skogslandskap med en normal komplexitet bedöms det vara relativt tåligt för en vindkraftetablering. Terrängen i omgivande landskap är också relativt kuperad och skogsbeklädd vilket innebär att vindkraftverkens synlighet är mycket varierad. Påverkan på landskapsbilden är reversibel eftersom vindkraftverken monteras ned då de är uttjänta. Vad gäller de negativa kumulativa effekter som kan uppstå till följd av närliggande vindkraftetableringar avseende ljud- och skuggpåverkan bedöms påverkan bli måttlig. Kumulativa effekter tillsammans med vindpark Töftedalsfjället har tagits hänsyn till under hela projekteringen. Positiva kumulativa effekter kan också uppstå i form av samordningsvinster vid elanslutning och för drift och service. Projektets negativa miljökonsekvenser ska vägas mot dess positiva konsekvenser. Föreslagen vindkraftetablering förväntas producera ett betydande tillskott till den förnybara elproduktionen i Sverige. Elproduktionen med vindkraft medför minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider förutsatt att denna el ersätter el framställd genom fossila bränslen och vissa biobränslen. Vindkraften bidrar även till att uppfylla flera av de nationella och internationella miljömålen. Vidare bedöms området vara väl lämpat för vindkraft då hela projektområdet ligger inom kommunalt prioriterat område för vindkraft och idag används för skogsbruk som i sig medför en förändring i landskapet och i natur- och kulturmiljön. Den samlade bedömningen av föreslagen vindkraftetablering i Buråsen är att dess positiva konsekvenser i form av miljöoch klimatnytta överväger dess negativa konsekvenser. Utifrån de hänsynsåtgärder som redovisas i föreliggande miljökonsekvensbeskrivning bedöms vindkraftetableringens negativa konsekvenser vara acceptabla. 6 WSP Environmental
Vindpark Buråsen, Dals-Eds kommun Administrativa uppgifter Tabell 1. Administrativa uppgifter Anläggningens namn Vindpark Buråsen Fastighetsbeteckning Mon 1:18 och Mon 1:19 Kommun Län Dals-Eds kommun Västra Götalands län SNI-kod B 40.90 Två eller flera vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Sökande Rabbalshede Kraft AB Adress Marknadsvägen 1 457 55 Rabbalshede Organisationsnummer 556681-4652 Projektledare Bertil Hjalmarsson Telefonnummer 0525-197 42 E-post bertil.hjalmarsson@rabbalshedekraft.se Konsult WSP Sverige AB (WSP Environmental) Adress Box 13033 402 51 Göteborg Kontaktperson konsult Åsa Lindbom Telefonnummer 010-722 70 01 E-post asa.lindbom@wspgroup.se WSP Environmental 7
Miljökonsekvensbeskrivning BEgreppsförklaring, A-Ö Aspekt Effekt Avser de intresseområden/värden som ingår i miljökonsekvensbedömningen, t.ex. naturmiljö, kulturmiljö, ljud, skuggor, kumulativa effeker m.m. Hastigheten för energiomvandling. Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kw) och dess multipelenheter: 1 000 kw = 1 megawatt (MW) 1 000 MW = 1 gigawatt (GW) Energi Produkten av effekt och tid. Producerad energi mäts i kilowattimmar (kwh) och dess multipelenheter: 1 000 kwh = 1 megawattimme (MWh) 1 000 MWh = 1 gigawattimme (GWh) 1 000 GWh = 1 terrawattimme (TWh) Etableringsområde Det område som berörs av vindkraftetableringen/ vindparken (verksplaceringar, infartsvägar, interna vägdragningar, IKN och övriga hårdgjorda ytor) Följdverksamheter till en vindkraftetablering/vindpark IKN Konsekvens Kranyta Projektområde Påverkan Avser de följdverksamheter som vindkraftverken kräver; interna elledningsdragningar inom vindparken (s.k. IKN), väganslutning från allmän väg och fram till respektive verk, servicebyggnader, kranplatser, kopplingsstationer/kopplingskiosker och uppställningsytor. Icke koncessionspliktigt nät. Resultatet av påverkan och graden av påverkan. Påverkan och/eller konsekvensen kan vara av direkt och indirekt art på en nationell, regional och/eller lokal nivå. Den hårdgjorda yta som krävs invid varje vindkraftverk och fungerar som uppställningsplats för kran och hjälpkran vid byggnation. Det område varinom Bolaget har utrett möjligheten att etableringa vindkraft och fördjupade utredningar har genomförts.. Den förändring av miljö- och hälsoaspekter som verksamheten medför i jämförelse med nollalternativet. 8 WSP Environmental
Vindpark Buråsen, Dals-Eds kommun Totalhöjd Uppställningsyta Vindkraftverk Åtgärd Övriga hårdgjorda ytor Vindkraftverkets navhöjd plus längden på vingen, d.v.s. från marknivå och upp till vingspetsen då denna står lodrät. De ytor som krävs för vindkraftetableringens följdverksamheter; servicebyggnader, platskontor, temporära lagringsytor etc. Innefattar fundament, torn, maskinhus, vingar och transformator För att undvika eller för att minska negativ konsekvenser föreslås olika åtgärder som försiktighetsmått. Kranytor invid varje vindkraftverk samt de uppställningsytor som måste anläggas för de följdverksamheter som vindkraftetableringen ger upphov till; servicebyggnader, platskontor, temporära lagringsytor, rotormonteringsytor m.m. WSP Environmental 9
Teckenförk Proje Miljökonsekvensbeskrivning 1. Inledning Rabbalshede Kraft AB (Bolaget) avser ansöka om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken (MB) för uppförande och drift av en gruppstation med vindkraftverk inom ett område benämnt Buråsen i Dals-Eds kommun, Västra Götalands län. 01. Översiktskarta. Projektområdet är lokaliserat väster om tätorten Ed i Dals-Eds kommun. Observera att projektområdet endast är översiktligt utpekat varinom Bolaget har undersökt möjligheten att etablera vindkraft. Det projektområde som redovisas i figur 1 och i kapitel 3 är endast översiktligt utpekat för att på ett ungefär påvisa inom vilket område som Bolaget har undersökt möjligheten att etablera vindkraftverken. I tabell 1 redovisas de fastigheter som berörs av föreslagen verksamhet. Projektområdet avgränsas i söder av länsväg 164/166, i nordost av järnvägen Norge-/Vänernbanan och i väster av väg 2182. Ost-sydost om projektområdet ansluter omgivande odlingslandskap och Eds tätort. Projektområdet är beläget norr om den befintliga vindparken Töftedalsfjället som består av 21 vindkraftverk med en totalhöjd om 150 meter. Buråsen Dals-Eds Översikts L:\3901\10187541 - Buråsen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\MKB ÖK BU VAL 131125.mxd meter 0 500 1 000 2 000 10 WSP Environmental
Vindpark Buråsen, Dals-Eds kommun Föreslagen vindkraftetablering omfattar upp till tio vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 200 meter. Då Bolaget, vid tidpunkt för byggnation, avser att tillämpa bästa möjliga teknik, kan någon specifik verksmodell inte fastställas i nuläget. Mot bakgrund av att teknikutvecklingen fortskrider kan andra verksmodeller som i dagsläget inte finns på marknaden bli aktuella vid byggnation. Den yta som föreslagen vindkraftetablering tar i anspråk för verksplaceringar, väg- och kabeldragning samt övriga hårdgjorda ytor benämns etableringsområde och är ett begrepp som används när miljökonsekvenserna bedöms och redovisas. Etableringsområdet utgör således ett mindre område än den yta som omfattas inom det översiktligt utpekade projektområdet. 1.1. Energipolitik Världen står för närvarande inför mycket stora utmaningar vad gäller förändringen av det globala klimatet. För att bromsa den globala uppvärmningen krävs att samtliga länder tar sitt ansvar och bl.a. minskar utsläppen av växthusgaser. På såväl en internationell som nationell nivå har beslut om en energiomställning tagits. Fossila och ändliga energikällor, som kol, gas och olja ska fasas ut mot ett mer miljövänligt och förnybart energisystem. Sverige är en del av det europeiska energisystemet. För att minska utsläppen av koldioxid har EU:s medlemsländer enats om att 20 procent av EU:s totala energiförbrukning ska komma från förnybara energikällor år 2020. Denna målsättning för hela EU har sedan brutits ned av EU-kommissionen till mål för varje enskilt land. För Sverige innebär detta att 49 procent av landets totala energiförbrukning ska komma från förnybara energikällor år 2020. I Sverige antogs regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik 1 av riksdagen i juni 2009. Det innebar att en planeringsram för den svenska vindkraftutbyggnaden togs fram. Planeringsramen anger att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh el från vindkraft, varav 20 TWh landbaserad vindkraft och 10 TWh till havs. 2 År 2012 producerade Sverige 7,1 TWh 3. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som infördes i Sverige 2003 och sträcker sig fram till 2035. Elcertifikatsystemet ger möjlighet till statligt bidrag för investering eller ombyggnad av förnybara energianläggningar, i syfte att öka den förnybara energiproduktionen. Systemet är inte ett riktat stöd för vindkraft, utan erhålls även till solenergi, geotermisk energi, biobränslen, vågenergi och vattenkraft. Elcertifikatet delas även ut till elproduktion i kraftvärmeverk med torv som energikälla. Anläggningar som tagits i drift efter den 1 maj 2003 tilldelas elcertifikat i 15 år, dock längs till utgången 2035. I en fördelning mellan energislagen i elcertifikat 2012 stod biobränsleanläggningar för 53 procent, vindkraft för 33 procent och vattenkraft för 12 procent. 4 Sedan elcertifikatsystemet infördes i Sverige har den förnybara elproduktionen ökat med 15 TWh. 5 I samband med att Norge antagit EU:s direktiv om förnybar energi har en gemensam svensk-norsk elcertifikatmarknad skapats. 1. Proposition 2008/09:162 2. Proposition 2008/09:162 3. Pressmeddelande från Energimyndigheten (2013-02-11) 4. Energimyndighetens webbplats (maj 2013) 5. Pressmeddelande från Energimyndigheten (2013-04-15) WSP Environmental 11
Miljökonsekvensbeskrivning Målet för den gemensamma elcertifikatsmarkanden är att öka den förnybara elproduktionen med 26,4 TWh mellan åren 2012 och 2020. 6 Dals-Ed kommun I översiktsplanen för Dals-Eds kommun anges övergripande mål och inriktningsmål som utgör en gemensam grund för de kommunala organen. Ett övergripande mål är bl.a. att kommunen ska hushålla med naturresurserna och verka för att minimera miljöstörande påverkan. Vidare anger ett inriktningsmål att användningen av alternativa förnybara energikällor ska öka. 7 Dals-Eds kommun har även antagit en energi- och klimatstrategi för åren 2012-2014. 8 Under våren 2011 invigdes vindparken Töftedalsfjället. De 21 vindkraftverken förväntas producera ca 129 GWh per år, vilket är mer än dubbelt så mycket el som förbrukas inom kommunens gränser. Kommunkoncernen har vidare satt upp energimål till år 2020 som anger att av den totala energiförbrukningen ska andelen förbar energi uppgå till 90 procent. För att bidra till måluppfyllelsen har bl.a. en vindbruksplan tagits fram gemensamt av Dalslandskommunerna. Se vidare avsnitt 3.1. 1.2. Vindkraft Vinden är en fri, outsinlig och förnybar energikälla. En utbyggnad av vindkraft minskar utsläppen av miljöskadliga ämnen, s.k. växthusgaser som koldioxid, kväveoxider och metan samt svaveldioxid som bidrar till en ökad försurning av mark och vatten. Därför utgör vindkraften ett av de främsta alternativen till en ökad andel förnybar elproduktion i Sverige. Förutsättning för vindkraftetablering Hur tätt vindkraftverken kan stå i en vindpark är beroende av rotorbladens storlek och det vindklimat som råder. Om verken står för tätt uppstår så kallade vakeffekter och verken stjäl då vindenergi från varandra och produktionen sjunker. För att kunna nyttja vindenergin optimalt bör det ungefärliga avståndet mellan vindkraftverken uppgå till 4-6 rotordiameterar. Vindkraftverken kommer att markeras med hinderbelysning i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten 9, där utformningen av belysningen varierar beroende på den totala höjden på verken. Se vidare bilaga 7. Vindkraftens miljönytta Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter på ca 3-25 m/s, vid högre vindhastigheter stängs verket automatiskt av p.g.a. stort mekaniskt slitage. Ett modernt landbaserat vindkraftverk producerar el mellan 80-90 procent av årets timmar. Under 6-9 månader i drift har ett vindkraftverk producerat lika 6. Energimyndighetens webbplats (maj 2012) 7. Dals-Ed kommun, 2003 8. Dals-Eds kommun (2012) 9. TSFS 2013:9 12 WSP Environmental
Vindpark Buråsen, Dals-Eds kommun mycket energi som krävs för tillverkningen av verket. Om den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering summeras motsvarar detta ca en procent av den totala energi som verket producerar under sin livslängd 10. Dagens vindkraftverk har en livslängd på 20-25 år och kan därefter monteras ned och marken kan till stora delar återställas. Energiproduktion med vindkraft medför en positiv inverkan för klimatet jämfört med elproduktion från t.ex. kolkraft, då utsläpp av bl.a. koldioxid har en negativ inverkan på växthuseffekten. I faktaruta 1 jämförs elproduktion från vindkraft med elproduktion från stenkol för att påvisa vindkraftens miljönytta. Jämförelsen med stenkol görs med hänvisning till att Sverige är en del av den nordiska elmarknaden (Nord Pool) och 15-20 procent av elproduktionen inom Nord Pool kommer från kolkraft. När vindkraften ersätter elproduktion från fossilt bränsle bidrar den både direkt och indirekt till möjligheten att uppfylla uppsatta mål inom det svenska miljömålssystemet, se vidare kapitel 8. 1.3. Gällande lagstiftning och tillståndsprocess Miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken I miljöprövningsförordningen (SFS 2013:252) förtecknas föreslagen vindkraftetablering som en miljöfarlig verksamhet (enligt prövningskod 40.90) och kräver således tillstånd enligt 9 kap. MB. Tillståndsprövande myndighet är miljöprövningsdelegationen i Västra Götalands län. Faktaruta 1. Beräknad miljönytta Ett vindkraftverk som producerar 7,6 GWh el per år beräknas motsvara: en årlig besparing av ca 3 000 ton kolbrytning, hushållsel för ca 1 380 villor (med en förbrukning om 5 500 kwh/år), eluppvärmning för ca 380 villor (med en förbrukning om 20 000 kwh/år), koldioxidvinst vid körförbud för ca 2 700 personbilar per år, utsläppsminskning av 7 600 ton koldioxid 1 utsläppsminskning av 9,1 ton svaveldioxid 1 utsläppsminskning av 7,6 ton kväveoxider 1 Jämförelsen har gjorts med energiproduktion av stenkol då Sverige är en del av den nordiska elmarknaden (Nord Pool) och 15-20 procent av elproduktionen inom Nordpool kommer från kolkraft 1 Uppgifter från SOU 1999:75 Vindkraften i ett storregionalt och globalt perspektiv. I normalfallet krävs varken bygglov eller detaljplan enligt plan- och bygglagen för en vindkraftsetablering som prövats enligt miljöbalken. Av 16 kap. 4 miljöbalken framgår det dock att prövningsmyndigheten endast får meddela tillstånd förutsatt att kommunen tillstyrkt vindkraftsetableringen. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Genomförda samråd Samrådet spelar en viktig roll i tillståndsprocessen eftersom det då finns möjlighet att formellt framföra synpunkter (yttranden) kring föreslagen verksamhet, se figur 2. Enligt 6 kap. 4 MB ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Eftersom föreslagen vindkraftetablering per definition kan antas medföra betydande miljöpåverkan ställer lagstiftningen högre krav på innehållet och omfattningen av MKB:n och omfattningen av samrådskretsen. Inför upprättandet av denna MKB har därför samråd genomförts med en vidare krets som även innefattar de övriga statliga myndigheter, den allmänhet, de organisationer och föreningar samt enskilda som kan tänkas bli berörda av verksamheten. Genomförda samråd redovisas i samrådsredogörelsen, se bilaga 2. 10. Energimyndighetens webbplats (maj 2013) WSP Environmental 13
ndsprocessen Miljökonsekvensbeskrivning Samråd Möjlighet att lämna synpunkter på projektet. Ansökan inkl. MKB lämnas in till tillståndsgivande myndighet Övriga tillstånd och gällande lagstiftning Om åtgärd planeras som t.ex. strider mot bestämmelserna om biotopsskydd i 7 kap. MB krävs dispens från dessa bestämmelser. När det gäller åtgärder inom strandskyddat område enligt 7 kap. MB prövas dessa frågor inom ramen för tillståndsprövningen enligt 9 kap. MB. Föreslagen verksamhet innebär åtgärder i anslutning till vattendrag. Om arbetena bedöms utgöra anmälningspliktig vattenverksamhet ska verksamheten anmälas till länsstyrelsen. Om arbetena däremot bedöms utgöra tillståndspliktig vattenverksamhet ska ansökan om tillstånd ske till Mark- och miljödomstolen. Samprövning kan då ske med prövningen enligt 9 kap. MB. Det kan även behövas beslut och ev. tillstånd enligt annan lagstiftning än miljöbalken t.ex. kulturminneslagen (1988:950) och ellagen (1997:857). Vid behov av linjekoncession för elnätsanslutning av föreslagen vindkraftetablering kommer detta att hanteras separat från aktuell ansökan. Ev. komplettering 1.4. Metod för miljökonsekvensbedömning Förliggande MKB utgör underlag till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och har upprättats i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. MB. Kungörelse Möjlighet att lämna synpunkter på projektet. Beslut om ev. tillstånd 02. Tillståndsprocessens olika steg. Syfte och innehåll En MKB är ett centralt dokument som utarbetas under tillståndsprocessen och bifogas ansökan om tillstånd. MKB:n är ett redskap för att lägga en grund för verksamhetens miljöhänsyn och utgör det beslutsunderlag som ger en samlad bedömning av verksamhetens miljöpåverkan. En MKB ska beskriva projektets direkta och indirekta effekter och konsekvenser för människors hälsa och miljö, se faktaruta 2. Avgränsningar i sak, tid och rum En avgränsning av innehållet i MKB:n innebär en fokusering på väsentliga frågor och aspekter som ska konsekvensbedömas. De aspekter som i denna MKB konsekvensbedöms är: rådande planförhållanden; nuvarande markanvändning; naturmiljö; hydrologi och hydrogeologi; fåglar, fladdermöss och övrigt djurliv; kulturmiljö; friluftsliv och rekreation; landskapsbildspåverkan; kumulativa effekter; ljud och skuggor; elektromagnetiska fält; risk och säkerhet samt konsekvenser kopplade till avvecklingskedet. Miljökonsekvensbedömningen avgränsas även i tidsperspektiv och inom det geografiska område som en påverkan kan ske. I sak Med följdverksamheter till en vindkraftanläggning, vindkraftetablering eller vindpark avses interna elledningsdragningar (s.k. IKN), väganslutning fram till respektive verk, servicebyggnader, kranplatser, kopplingsstationer/kopplingskiosker och uppställningsytor. Med vindkraftverk avses här fundament, 14 WSP Environmental
Vindpark Buråsen, Dals-Eds kommun torn, maskinhus, rotorblad och transformator. Transformator kan antingen placeras inuti vindkraftverket eller utgöras av en mindre byggnad som uppförs på kranplatsen som anläggs intill tornet, se figur 3a och 3b. Bolaget avser söka tillstånd för upp till tio vindkraftverk enligt angivna koordinater med en flyttmån om +/- 100 meter. Vindkraftverken har en maximal totalhöjd om 200 meter. I kapitel 5 redovisas det huvudalternativ och förslag till vägdragning som Bolaget har arbetat fram och som ligger till grund för miljökonsekvensbeskrivningen. Huvudalternativet har arbetats fram utifrån verksmodellen Vestas V112, 3 MW, med en rotordiameter om 112 meter. Denna turbinmodell finns idag tillgänglig på den svenska marknaden och lämpar sig bra till projektområdets terräng och vindförhållanden. För att totalhöjden ska uppgå till 200 meter har en navhöjd om 144 meter använts i aktuellt fall. Då Bolaget har som ambition att tillämpa bästa möjliga teknik vid tidpunkt för upphandling av verk ska dock denna turbinmodell och navhöjd ses som ett exempel. Föreslagen vindkraftetablering bedöms medföra ljud- och skuggpåverkan, fysisk påverkan av natur- och kulturmiljö i samband med i anspråktagande av mark och arbetsföretag. Vidare ger vindkraftetableringen upphov till en visuell påverkan. Faktaruta 2. Miljökonsekvensbeskrivningens syfte enligt miljöbalken Miljöbalkens 6 kap 3 anger att en MKB bl.a. ska innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, Människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. MKB ska också möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö. Rotordiameter Navhöjd/tornhöjd Totalhöjd (= navhöjd + rotorradie) Nacell/nav/ maskinhus Ev. transformator 03a (t.v.) och 03b (t.h.). Principskisser av vindkraftverk. I tid Miljökonsekvensbedömningen utgår från byggnation av vindkraftverken till avslutad drift och nedmontering av verken. I rum Den geografiska avgränsningen varierar beroende på vilken aspekt som påverkas. Den geografiska avgränsningen anges således för varje enskild aspekt. I figur 4 redovisas det tillvägagångssätt som leder fram till hur den geografiska avgränsningen bestäms. WSP Environmental 15
gå ng fö r ått identifierå geögråfisk sning Miljökonsekvensbeskrivning i MKB. Vilken påverkan orsakar verksamheten? Detta definierar vilket fokus som MKB bör ha. Hur långt sträcker sig påverkan? Bedömningsgrunder Konsekvensbedömningen av verksamhetens miljöpåverkan utgår från ett antal bedömningsgrunder. Här sätts verksamhetens miljöpåverkan i relation till respektive aspekts värde. Bedömningsgrunderna har till syfte att redovisa konsekvenserna utifrån ett värsta fall-scenario ur miljösynpunkt. I föreliggande MKB används begreppen påverkan, konsekvens och åtgärd. Med påverkan avses den förändring av miljö- och hälsoaspekter som verksamheten medför i jämförelse med nollalternativet. Med konsekvens avses resultatet av påverkan och graden av påverkan. Påverkan och/eller konsekvensen kan vara av direkt och indirekt art på en nationell, regional och/eller lokal nivå. För att undvika eller för att minska negativa konsekvenser föreslås olika åtgärder. Bedömningen har gjorts utifrån en fyrgradig skala; positiv konsekvens, liten negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens. Se vidare kapitel 6. Vilka skyddsvärda aspekter finns i omgivningen? Vilken status har skyddet? Hur relevant är verksamheten för den skyddsvärda aspekten? Prioritering för prövning Vad är viktigt i det specifika projektet? 04. Arbetsgång för att identifiera geografisk avgränsning i MKB. 16 WSP Environmental
Vindpark Buråsen, Dals-Eds kommun 2. Alternativutredning Föreslagen verksamhet antas per definition medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 7 MB. Enligt miljöbalken krävs en redovisning av alternativa lokaliseringar, om sådana är möjliga, och olika utformningar av verksamheten som har utretts inom projekteringen. En motivering till varför föreslagen vindkraftetablering har valts ska också framgå. I detta kapitel görs en genomgång av den lokaliseringsprocess som har lett fram till den vindkraftetablering som föreslås. 2.1. Projekthistorik Projektet har kommit att förändras ett flertal gånger sedan det initierades. Detta avsnitt syftar till att i stort förklara de förändringar som projektet har genomgått. Viktiga händelser projektet listas i tabell 2. Tabell 2. Projekthistorik Tidpunkt Sommaren 2010 April 2012 Hösten 2012 Sommaren 2013 September 2013 November/ december 2013 December 2013 Aktivitet Projektet initierades i samband med att de privata markägarna väster och öster om Bergvik skog kontaktade Bolaget. Bolaget genomför samråd med berörda myndigheter. Förprojektering och avtalsförhandling genomförs. Arrendeavtal tecknas mellan markägare och Bolaget. Bolaget genomför samråd med enskilda och allmänhet. Arbetet med MKB genomförs. Bolaget lämnar in en ansökan om tillstånd enligt 9 kap. MB till tillståndsgivande myndighet, Länsstyrelsen i Vänersborg. När ett möjligt område för vindkraft har identifierats påbörjar Bolaget ett mer detaljerat utredningsarbete. Buråsen är ett av de områdena som ansetts vara lämpligt och här har därför utredningsarbetet fortsatt med att finna en möjlig vindkraftetablering utifrån energiproduktion, motstående intressen och mer platsspecifika förutsättningar. Även information som har framkommit inom samråden har legat till grund för projekteringsarbetet. Resultatet av utredningsarbetet redovisas i denna MKB. Allt eftersom projektets förutsättningar har förändrats och utvärderats har också ett antal möjliga parklayouter undersökts utifrån vindoptimering, skyddsvärden, ljud- och skuggspridning etc. Ursprungligen bedömde Bolaget att området skulle rymma 8-16 vindkraftverk. I det samrådsunderlag som togs fram under 2012 påvisades två exempel på parklayouter, ett 8-verksalternativ och ett 11-verksalternativ, se figur 5 och figur 6. Under sommaren 2013 togs ett kompletterande samrådunderlag fram där ett 16-verksalternativ presenterades, se figur 7. Markägarna i den östra delen, närmast Hökedalen, beslutade sig för att tacka nej till vidare projektering och Bolaget har således gå vidare med en ansökan enligt det huvudalternativ som presenteras i föreliggande MKB. WSP Environmental 17
Miljökonsekvensbeskrivning 26 27 05 (t.h.), 06 (t.v.). Ursprungligen bedömde Bolaget att området i Buråsen rymde ca 10-16 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 200 meter. I det samråd som genomfördes 2012 presenterades således två alternativ, ett 8-verksalternativ (figur 5) och ett 11-verksalternativ (figur 6). Kartorna är ett utdrag från samrådsunderlaget och är producerade av COWI AB. Figur 12. Ljudberäkning för 8-verksalternativet. Hänsyn tas till befintliga verk i Vindpark Töftedalsfjället. Figur 13. Ljudberäkning för 11-verksalternativet. Hänsyn tas till befintliga verk i Vindpark Töftedalsfjället. Buråsen Dals-Eds komm Projekthistorik Teckenförklaring Tidigare förslag på parkla Buråsen Hökedalen 07. I det kompletterande samrådsunderlaget som togs fram sommaren 2013 påvisades ett 16-verksalternativ (svarta och lila symboler). Då markägarna närmast Hökedalen (lila symboler) bestämde sig för att tacka nej till vidare projektering har Bolaget valt att gå vidare med en ansökan enligt den huvudlayout som presenteras med 10 vindkraftverk. L:\3901\10187541 - Buråsen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\MKB Projekthistorik BU VAL 131125.mxd meter 0 255 510 1 020 MKB Proj 18 WSP Environmental
Vindpark Buråsen, Dals-Eds kommun 2.2. Alternativ lokalisering Att föra ett resonemang kring alternativa lokaliseringar för vindkraftetableringar skiljer sig från exempelvis lokalisering av en fabrik eller motsvarande anläggning, där verksamhetsutövaren sällan eller aldrig är intresserade av mer än en etablering. Syftet är då att hitta den bästa platsen för verksamheten. Vid fråga om vindkraftetableringar har de flesta vindkraftprojektörer som utgångspunkt att hitta och söka tillstånd för flertalet intressanta lokaliseringar. Bolaget har valt att redovisa en alternativ lokalisering; Bräckemossen. Bräckemossen, Färgelanda kommun Området Bräckemossen ligger i Färgelanda kommun, Västra Götalands län, se figur 8. Det alternativa lokaliseringsområdet Bräckemossen ingår i Färgelanda kommuns vindbruksplan (område F2 Östra Lerkvilla) 11. Bolaget bedömer att området rymmer ca sju vindkraftverk med en totalhöjd om 200 meter, vilket ligger i linje med vad som anges som rimligt i vindbruksplanen. Samtliga sju verksplaceringar ligger inom kommunens utpekade vindbruksområde. Området är beläget i kommuns nordvästra del, i närheten av gränsen till Munkedals kommun. Området består av en flack terräng och skogsmark där aktivt skogsbruk bedrivs, med en större öppen våtmark i områdets centrum. Med hänsyn till områdets läge intill dalgång med småskalig karaktär bedömer vindbruksplanen att området kan ha en viss känslighet för vindkraft.området ligger strax öster om ett rekommendationsområde för stora kulturvärden i aktuell översiktsplan för Färgelanda kommun. I övrigt finns inga skyddsvärda intressen av varken nationell, regional eller lokal karaktär. Det finns inte heller några kända intressen för friluftsliv i området. Inom området finns inga befintliga vägar, vilket innebär att en vindkraftetablering med sju vindkraftverk skulle kräva anläggningsarbeten i form av nyanläggning av väg. Generellt sett skulle dock en vindkraftetablering inom området Bräckemossen endast medföra begränsade konsekvenser på områdets kända värden, med hänsyn till befintliga våtmarker. 11. Färgelanda kommun (2010) WSP Environmental 19
DECIBEL - Karta 8,0 m/s Beräkning: Bräckemossen Miljökonsekvensbeskrivning Ljud [db(a)] 35 db(a) 40 db(a) 0 500 1000 1500 2000 m karta: tk 08., utskriftskala 1:50 000, kartacentrum rn Öst: 1 274 879 Nord: 6 518 211 nytt Ett alternativt vindkraftverk lokaliseringsområde Ljudkänsligt område är Bräckemossen i Färgelanda kommun Ljudberäkningsmodell: svensk 2009. Vindhastighet: 8,0 m/s där Bolaget bedömer att ca sju vindkraftverk ryms. Röd linje påvisar be- Höjd över havet från aktivt linjeobjekt räknad ljudkurva 40 db(a) och gul linje WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk påvisar 35 db(a). Röda punkter anger ljudkänsliga punkter, d.v.s. bostads- och fitidshus. Kartan är producerad av Rabbalshede Kraft AB. 20 WSP Environmental
Teck Vindpark Buråsen, Dals-Eds kommun 2.3. Alternativa utformningar av parklayout Enligt miljöbalken ska alternativa utformningar av verksamheten, om sådana är möjliga, redovisas i MKB:n. Som påvisas i avsnitt 2.1 har ett antal möjliga parklayouter utretts utifrån områdets förutsättningar. Detta har resulterat i det huvudalternativ som presenteras i kapitel 5 och bedöms vara det alternativ där vindkraftverken kan placeras med minsta möjliga miljöpåverkan. Utifrån resonemanget ovan anses alternativa utformningar ha undersökts inom det projekteringsarbetet som föregått MKB. Bolaget har dock valt att redovisa en alternativ parklayout inom projektområdet som omfattar nio vindkraftverk med samma dimensioner som huvudalternativet som presenteras i kapitel 5. Alternativutgormningen innebär att två verk enligt huvudlayoten tas bort och ersätts med ett verk mitt emellan de två placeringarna, se figur 9. Det alter- 09. Den alternativa utformningen inom projektområdet innehåller nio vindkraftverk i jämförelse med huvudalternativets 10 vindkraftverk som presenteras i kapitel 5. Bu Dal Alte väg 1 2 4 5 6 L:\3901\10187541 - Buråsen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\MKB utfalt+vägförslag BU VAL 131206.mxd 8 9 10 7 meter 0 250 500 1 000 WSP Environmental 21
Miljökonsekvensbeskrivning nativa utformningen har tagits fram med hänsyn till såväl kostnaden för vägbyggnation och ur landskapsbildssynpunkt. 2.4. Nollalternativet En MKB som upprättas för en verksamhet som antas medföra betydande miljöpåverkan ska även innehålla en beskrivning av ett s.k. nollalternativ. Nollalternativet är ett jämförelsealternativ som avser situationen om projektet inte genomförs. Ett nollalternativ för den aktuella platsen innebär att projektområdet genomgår en annan utveckling under ca 30 år. Den i dagsläget huvudsakliga markanvändningen inom projektområdet, i form av ett aktivt skogsbruk, förväntas fortsätta. En rationellt skött skog medför i sig olika förändringar, såväl inom området som i dess omgivning. Till följd av gallring och avverkning förändras inte bara livsförhållandena för de djur och växter som lever inom området utan påverkar också landskapsbilden då hyggen uppkommer. Nollalternativet innebär också att ett område som bedöms vara väl lämpat för en vindkraftetablering inte nyttjas till förnybar elproduktion och att den förnybara elproduktionen som skulle kunna ersätta fossilt bränsle uteblir. Sverige är en del av den nordiska elmarknaden (Nord Pool) och ca 15-20 procent av elproduktionen inom Nord Pool härstammar från kolkraft. Det är därför troligt att den el som skulle kunna produceras av svensk vindkraft istället utgörs av importerad el från kolkraftverk. Ur ett lokalt perspektiv innebär det att de konsekvenser som uppstår vid byggnation och drift av anläggningen uteblir, bl.a. med avseende på skyddsvärda aspekterna, landskapsbild och upplevelsevärde. Det kan dock inte uteslutas att omgivningarna kommer att förändras till följd av andra vindkraftetableringar då projektområdet är utpekat som ett lämpligt område för vindkraft i kommunens översiktsplanering. I ett mer storskaligt perspektiv skulle nollalternativet innebära att området inte bidrar till att uppfylla nationella och internationella mål gällande vindkraft och förnybar energiproduktion. Enligt de utredningar som ligger till grund för MKB:n bedöms de positiva effekterna av en vindkraftetablering i föreslagen storlek och inom aktuellt område klart uppväga de negativa konsekvenser som uppstår i samband med verksamheten. 22 WSP Environmental
Vindpark Buråsen, Dals-Eds kommun 3. Områdets förutsättningar Kapitlet innehåller en redovisning av de olika aspekter och värden som bedöms kunna påverkas av föreslagen vindkraftetablering. Vidare beskrivs de nuvarande förutsättningar som råder inom projektområdet och i dess omgivning. I bilaga 1 redovisas en karta som ger en samlad bild av de aspekter som presenteras i avsnitten nedan. För att på ett tydligare sätt se avgränsningarna mellan olika aspekter och värden, hänvisas till respektive karta i MKB:n. 3.1. Planförhållanden Kommunal planering I gällande översiktsplan för Dals-Eds kommun anges att kommunen ska verka för bärkraft och kretsloppsinriktning och att användningen av alternativa förnybara energikällor ska öka. 12 Som en fördjupning och tillägg till gällande översiktsplan i Dals-Eds kommun arbetades dokumentet Vindkraft på Töftedalsfjället och Buråsen fram och antogs av kommunfullmäktige 2008-06-07 i syfte att klargöra hur det angivna området kan exploatera av vindkraft. 13 För Buråsen kom dock denna plan att ersättas av den gemensamma vindbruksplan som har tagits fram av Dalslandskommunernas kommunalförbund i samråd med berörda kommuner 14. Den Buråsen Dals-Eds Faktaruta kommun 3. Planförhållanden Riktlinjer för lämpliga områden Här återges ett urval av de riktlinjer Teckenförklaring som anges i gällande vindbruksplan: Projektområde Verken ska placeras så att lämpliga områden nyttjas optimalt. Vindbruksplan Buråsen För etablering av vindkraftverk inom utpekade lämpliga områden ska en MKB för en total utbyggnad i hela området redovisas. Etablering av nya bostäder ska undvikas inom en radie av ca 750 meter runt områdena för vindparkerna. L:\3901\10187541 - Buråsen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\MKB Planförhållanden BU VAL 131125.mxd Buråsen Dals-Eds kommun Planförhållanden Teckenförklaring Vindbruksplan Projektområde Buråsen 12. Dals-Eds kommun (2008) 13. Dals-Eds kommun (2008) 14. Dals-Eds kommun (2010) meter 0 500 1 000 2 000 Inom lämpliga områden bör strandskyddsdispens kunna ges för vindkraftverk endast om etableringens negativa konsekvenser sammantaget blir mindre. Skala 1:50 000 10. Datum: 2013-12-03 Utskriftsformat: A3 Projektområdet är lokaliserat till ett område utpekat som lämpligt för vindbruk inom gällande vindbruksplan. MKB Planförhållanden BU ver2 VAL 131203 WSP Environmental 23
Miljökonsekvensbeskrivning del av vindbrulsplanen som avser Dals-Eds kommun antogs av kommunfullmäktige 2010-12-15 och vann laga kraft 2011-01-25. Planen har tagits fram i syfte att peka ut områden som är lämpliga för en vindkraftetablering, men angivna gränser är inte absoluta utan tillåter att justeringar görs i samband med prövning av projekt. Utpekade områden lämpliga för vindkraft har goda vindförhållanden och i stort sätt saknas konflikter med motstående intressen, alternativt har områdena genom politiska beslut prioriterats med hänsyn till vindkraftintresset. Området för Buråsen benämns i planen för område D1 och har pekats ut som ett lämpligt område för vindkraftetablering, se figur 10. Planen redovisar riktlinjer för lämpliga områden, se faktaruta 3. Projektområdet omfattas inte av någon gällande eller planerad detaljplan. 3.2. Markanvändning Naturresurser Skogsbruk och jakt Skogsbruket har en mycket stor betydelse i nordvästra Dalsland och större delen av kommunen utgörs av skogsmark. Skogen brukas till största del av privata skogsägare men inom aktuellt projektområde ägs majoriteten av skogen av Bergviks skog som bedriver kommersiellt skogsbruk. Markerna nyttjas även för jakt som framför allt omfattar älg, rådjur och småvilt, t.ex. hare, tjäder och orre. Övriga naturresurser I Hajom, strax söder om projektområdet, i anslutning till vindpark Töftedalsfjället, finns en bergtäkt (berg för kross) och en naturgrustäkt som är i bruk. Närmaste vattenskyddsområde är Kasen och Edsbräckan vid Ed, ca 4,5 kilometer öster om projektområdet. Bolaget har goda kunskaper om rådande vindförhållanden i projektområdet med hänsyn till vindpark Töftedalsfjället som projekterats av Bolaget och som togs i drift våren 2010. Infrastruktur Buråsen ligger under det flygstråk mellan Gardemoen i Norge och Landvetter som ger ett ständigt bakgrundsbuller. Projektområdet gränsar även till landsväg, järnväg och större kraftledningar och kan konstateras vara stört av buller. Söder om projektområdet sträcker sig länsväg 164/166 som är av riksintresse. Även järnvägen Norge-/Vänernbanan är av riksintresse och sträcker sig i en nordöstlig riktning om projektområdet. Projektområdet saknar i stort befintligt vägnät, endast en mindre vägdragning i form av en skogsbilväg löper norrifrån och in till mitten av projektområdet. I sällsynta fall kan störningar på radio- och TV-mottagare förorsakas av vindkraftverk i närheten. Samråd har därför genomförts med de aktörer som tillhandahåller och använder sig av radiolänkstråk och som kan tänkas bli berörda. 24 WSP Environmental
Vindpark Buråsen, Dals-Eds kommun Remissförfrågan har också skickats till Luftfartsverket och Försvarsmakten samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Något remissvar från MSB har ännu inte erhållits. Se vidare samrådsredogörelsen i bilaga 2. Bebyggelse Närmsta belägna tätort utgörs av Ed, ca fem kilometer öster om projektområdet. Samlad bebyggelse återfinns vid Mon, strax norr om projektområdet, vid Töftedal, söder om projektområdet och vid Hökedalen, strax öster om projektområdet. Utöver denna samlade bebyggelse finns även spridda gårdsmiljöer och enstaka hus i projektområdets omnejd. 3.3. Naturmiljö Projektområdet domineras av barrskog och myrar och är ett mycket kuperat sprickdalslandskap. Området utgörs av naturmark med hällmarkstallskogar, granskogar samt våtmarker med större och mindre sjöar. Inom projektområdets bedrivs ett kommersiellt skogsbruk. Skyddade naturmiljöer Skyddade naturmiljöer i form av Natura 2000-områden, naturreservat eller riksintresseområden för naturvård finns inte inom projektområdet. Dock förekommer skyddade naturmiljöer inom fem kilometer från projektområdet, vilka kortfattat beskrivs nedan. I tabell 2 och i figur 11 redovisas skyddade naturmiljöer i projektområdets omgivning. I faktaruta 4, 5 och 6 redovisas syftet med de olika skydden. Tabell 2. Skyddade naturmiljöer i projektområdets omgiving. Bokstäverna visar naturmiljöernas placering på kartan i figur 11. Namn Skyddsvärde A Tresticklaområdet Riksintresse för naturvård B Borgelemossarna Naturreservat och Natura 2000 C Töfteldals myr Riksintresse för naturvård D Örekilsälven med Kärnsjön Riksintresse för naturvård Tresticklaområdet (A) är utpekat riksintresse för naturvård och ligger ca 2,5 kilometer norr projektområdet. Riksintresseområdet består av mångformigt vildmarksområde i utpräglad sprickdalsterräng. Området har bl.a. ornitologiska värden. 15 Borgelemossarna (B) utgör en del av av Tresticklaområdet och är utpekat naturreservat samt ingår i Natura 2000-nätverket (enligt habitatsdirektivet). Borgelemossarna är högt beläget på 200-215 meter över havet och är beläget ca 2,5 kilometer norr om projektområde. Naturreservatets största värde är kombinationen av hydrologiskt opåverkad myrmark, den sammanlagda våtmarksarealen, äldre orörda barrnaturskogar och det rika fågellivet. Syftet med naturreservatet är att bevara ett naturligt och opåverkat våtmarksområde, bevara förutsättningar för flora och fauna knutna till myrkomplexet, bevara vild- Faktaruta 4. Syftet med riksintresse naturvård Områden av riksintresse för naturvård omfattas av miljöbalkens hushållningsbestämmelser vilka syftar till en god hushållning med mark, vatten och naturresurser. Enligt miljöbalken ska områden av riksintresse för naturvård skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Riksintresseområdena utgör ett urval av områden som innehar de bästa exemplen på landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden som är karakteristiska för landets olika naturgeografiska regioner. Riksintressena kan också uppvisa mycket sällsynta företeelser i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Naturvårdsverket avgör vilka områden som de bedömer vara av riksintresse för naturvården. 15. Länsstyrelsen Västra Götalands län (2008a) WSP Environmental 25
Riksin Riksin Riksin Miljökonsekvensbeskrivning Buråsen Dals-Eds Skyddade A B Teckenförk Projek Länsstyrelsen Natur Natur L:\3901\10187541 - Buråsen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\MKB Skyddade värden BU VAL 131125.mxd C 11. Skyddade värden i projektområdets omgivning. Buråsen Dals-Eds kommun Skyddade värden Teckenförklaring Projektområde D meter 0 500 1 000 2 000 M Länsstyrelsen Natura2000 Naturreservat Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse skyddade vattendrag 26 WSP Environmental
Teck Länss Skogs Vindpark Buråsen, Dals-Eds kommun Bur Dals Regi L:\3901\10187541 - Buråsen\6_GIS\62_A_Data\Databaser\MKB RegoLok naturvärden BU VAL 131125.mxd Buråsen Dals-Eds kommun Regionala och lokala naturvärden 12. meter 0 255 510 1 020 Teckenförklaring Länsstyrelsen Projektområde Regionala och lokala naturvärden inom projektområdet och i dess omnejd. Ängs och hagmarksinventering Våtmarksinventering Myrskyddsplan Skogsstyrelsen Sumpskog Nyckelbiotop Nyckelbiotop, bolag (Bergvik) Naturvärdesobjekt Naturvårdsavtal WSP Environmental 27
Miljökonsekvensbeskrivning Faktaruta 5. Syftet med Natura 2000 Natura 2000 utgör det nätverk av skyddsvärda områden som alla EU:s medlemstater ska bidra till att skapa enligt de två EU-direktiven; art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Sverige och övriga EU-länder ska föreslå områden med naturtyper och arter som är av gemensamt intresse för EU. Direktiven är implementerade i svensk lag och gäller så som svensk rätt. Syftet med nätverket är att bidra till den ekologiska mångfalden inom gemenskapen och Sverige har som medlemsland åtagit sig att se till att de arter och naturtyper som finns upptagna i EU:s lista har en gynnsam bevarandestatus, d.v.s. att genom bevarandeåtgärder till se att de kommer att finnas kvar i en långsiktighållbar utveckling. Enligt miljöbalken krävs tillstånd om någon vill bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område, 7 kap. 28a MB. markskaraktären för friluftslivet. För att syftet ska tryggas är området skyddat mot olika former av fysisk exploatering och ingrepp. Naturreservatet ingår även i Natura 2000-nätverket. 16 Töftedals myr (C) är utpekat riksintresse för naturvård och ligger ca 2,5 kilometer sydväst om projektområdet. Riksintresseområdet består av ett stort, mångformigt och relativt orört myrkomplex. 17 Örekilsälven med Kärnsjön (D) ligger som närmast ca fyra kilometer ost-sydost om projektområdet. Området natur- och landskapliga kvaliteter är mycket stora och komplexa. Örekilsälven, Hajumsälven och Munkedalsälven är viktiga lek- och uppväxtområden för lax och havsöring. Vid Gesäter där Örekilsälven och Töftedalsälven flyter samman finns ett representativt odlingslandskap med lång kontinuitet. 18 Regionala inventeringar Regionala inventeringar av naturmiljön inom Västra Götalands län har gjorts av länsstyrelsen, t.ex. våtmarksinventeringen och myrskyddsplan (se vidare avsnitt 3.4), ängs- och hagmarksinventeringen och den nationella bevarandeplanen för natur- och kulturvärden i odlingslandskapet. Vidare har värden i skogslandskapet, sumpskogar, nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt och biotopskydd, identifierats av Skogsstyrelsen. Dessa dokumenterade värden redovisas i figur 12. Faktaruta 6. Syftet med naturreservat Enligt miljöbalken får länsstyrelsen förklara ett mark- eller vattenområde som naturreservat i syfte att bl.a. bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. I beslutet om att bilda reservatet ska länsstyrelsen, förutom att ange skälen till varför området ska utgöra naturreservat, även ange de inskränkningar i rätten att använda mark- eller vattenområdet för att uppnå syftet med reservatet, 7 kap. 4 och 5 MB. Dessa inskränkningar formuleras som s.k. föreskrifter vilka gäller inom reservatet. Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bolaget har låtit genomföra en biotopkartering och naturvärdesbedömning inom projektområdet för att undersöka vilka lokala skyddsvärden som förekommer och hur den föreslagna vindkraftetableringen kan komma att påverka dessa. Inventering och bedömning har genomförts av Naturcentrum AB under 2012 och 2013. I samband med inventeringen har så kallade naturvårdsarter eftersökts och noterats. Naturvårdsarter omfattar arter som upptas i Artskyddsförordningen, rödlistade arter, signalarter och andra arter som bedöms indikera hög biologisk mångfald. Inventeringen omfattade landmiljöer och våtmarker med vegetation. Naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala där klass 1 och 2 representerar unika naturvärden respektive höga naturvärden. Unika eller höga naturvärden motsvarar ekologisk särskilt känsliga områden enligt miljöbalken och plan- och bygglagen (motsvarar nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsen eller klass 1-2 i äldre inventeringar av länsstyrelsen). Ofta förekommer en eller flera rödlistade arter i dessa miljöer och miljöerna är ofta svåra eller omöjliga att återskapa. Klass 3 representerar naturvärden som inte konstateras som höga men som ändå har en stor betydelse på lokal nivå och för spridning av arter och variation i landskapet (motsvarar klass 3-4 i äldre inventeringar av länsstyrelsen eller i enskilda fall klass 2 i våtmarksinventeringen eller lövskogs- 16. Länsstyrelsen Västra Götlands län (2004) 17. Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2008b) 18. Länsstyrelsen Västra Götaland (2008c) 28 WSP Environmental