Årsredovisning 2002 SSAB ska befästa sin position som ett specialstålsföretag inom handelsstålsområdet med produkter som bl a genom sin hållfasthet, formbarhet eller slitstyrka skapar ett väsentligt mervärde. Mervärdet ska skapas i nära samarbete med kunden och komma såväl kunden som SSAB tillgodo.
Bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma hålls i Oxelösund torsdagen den 24 april 2003 kl 13.00. Rätt att delta på bolagsstämman har den aktieägare som, dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs måndagen den 14 april 2003, dels har anmält sin avsikt att delta på bolagsstämman senast torsdagen den 17 april 2003 kl 12.00. Förvaltarregistrerade aktier Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ägarregistrera sina aktier för att kunna delta på bolagsstämman. Tillfällig ägarregistrering, s k rösträttsregistrering, bör göras i god tid före den 14 april 2003. Anmälan Anmälan om deltagande på bolagsstämman sker per brev, fax eller telefon. SSAB Svenskt Stål AB, Koncernstab Ekonomi Box 26208, 100 40 Stockholm Tel. 08-45 45 700, fax. 08-45 45 705 Vid anmälan uppges namn, personnummer (organisationsnummer) samt adress och telefonnummer. Anmälan måste ha kommit SSAB tillhanda senast torsdagen den 17 april 2003 kl 12.00, då anmälningstiden går ut. Nomineringskommitté Leif Gustafsson, styrelsens ordförande Björn Franzon, vvd Fjärde AP-fonden Marianne Nilsson, stf aktiechef Robur Anders Nyrén, VD Industrivärden Nomineringskommittén ger bolagsstämman förslag till val av styrelseledamöter och revisorer samt arvode till styrelsen. Utdelning Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 29 april 2003. Utbetalning beräknas då kunna ske genom VPC den 5 maj 2003. Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att utdelning för 2002 lämnas med 6 kr per aktie. Ekonomisk information SSAB har för avsikt att lämna följande information för verksamhetsåret 2003: Rapport för första kvartalet den 24 april 2003 Halvårsrapport den 21 juli 2003 Rapport för de tre första kvartalen den 23 oktober 2003 Bokslutskommuniké den 11 februari 2004 Årsredovisning i mars 2004 SSAB Svenskt Stål AB (publ) Org nr 556016 3429 Joe Brig Art AB, Göteborg. Foto: Dag Sundberg, Elisabeth Ohlson, Hans Wretling, Bo Björkdahl, Claes Löfgren. Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2003. SSAB ÅRSREDOVISNING 2002
Innehåll 2 Verksamheten i siffror 3 Strategi och mål 4 Organisation 5 Produktionsflöde 6 Koncernchefens kommentar 8 Höghållfast tunnplåt skapar mervärde för containertillverkare och användare 10 SSAB och miljön 14 Aktien Förvaltningsberättelse 16 Koncernöversikt 26 SSAB Tunnplåt 30 SSAB Oxelösund 34 Plannja 36 SSAB HardTech 38 Tibnor 40 Övriga bolag Koncernens och moderbolagets redovisning 41 Koncernens resultaträkning 42 Koncernens balansräkning 43 Koncernens kassaflödesanalys 44 Moderbolagets resultaträkning 45 Moderbolagets balansräkning 46 Moderbolagets kassaflödesanalys 47 Noter 47 Redovisnings- och värderingsprinciper 62 Definitioner 63 Vinstdisposition 64 Revisionsberättelse 65 Koncernledning, koncernstaber och revisorer 66 Styrelse 68 Adresser SSAB ÅRSREDOVISNING 2002 1
Verksamheten i siffror 1998 1999 2000 2001 2002 Försäljning (Mkr) 17 835 16 807 19 271 19 682 19 271 Resultat efter finansnetto (Mkr) 1 424 467 1 870 913 816 Investeringar i anläggningar (Mkr) 2 035 1 218 1 701 933 902 Kassaflöde (Mkr) 604 436 406 151 1 208 Nettoskuld (Mkr) 1 644 1 728 3 085 3 659 3 120 Sysselsatt kapital (Mkr) 12 864 12 747 14 412 14 558 13 941 Balansomslutning (Mkr) 17 126 17 255 19 351 19 128 18 476 Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt (%) 11 5 15 8 8 Räntabilitet på eget kapital efter skatt (%) 8 3 14 6 6 Soliditet (%) 58 56 50 51 53 Nettoskuldsättningsgrad (%) 17 18 32 38 32 Utdelning per aktie (kr) 2002 förslag 4,50 4,50 5,00 5,00 6,00 Vinst per aktie (kr) 8,20 2,50 12,00 6,10 5,70 Medelantal anställda 9 661 9 529 9 831 9 809 9 290 Produktion av råstål (kton) 3 390 3 398 3 411 3 820 3 881 Definitioner framgår av not 21. Värdeutveckling SSAB-aktien Börskurs Återinvesterade utdelningar Återinvesterat värde inlösenrätter kr 200 175 150 125 Leveranser av specialprodukter kton 1200 1050 900 750 Det vänstra diagrammet visar värdeutvecklingen på en aktie i SSAB tecknad för 35 kr i samband med börsintroduktionen 1989. Utdelningar och värdet på erhållna inlösenrätter har antagits återinvesterade i SSAB-aktier. Sedan 1989 har detta givit en genomsnittlig värdeökning på 13% per år. Leveranserna av specialprodukterna höghållfast tunnplåt och kylda stål ökade med 10% under året. 100 600 75 450 50 300 25 150 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 0 98 99 00 01 02 0 2 SSAB ÅRSREDOVISNING 2002
Strategi och mål Strategi SSAB är ett av de medelstora stålföretagen i Västeuropa. Koncernens stålrörelse har utvecklats framgångsrikt genom en medveten nischorientering. Denna strategiska inriktning ska bibehållas genom en stark fokusering på några utvalda produktsegment där en dominerande marknadsposition och hög kostnadseffektivitet kan uppnås. På närmarknaden där en betydande lägesfördel och goda lönsamhetsförutsättningar finns ska stålrörelsen erbjuda ett fullständigt tunn- och grovplåtssortiment. Koncernens handels- och vidareförädlingsrörelser ska på närmarknaden aktivt utnyttjas så att stålrörelsens redan starka ställning och höga marknadsandelar ytterligare kan stärkas. På grovplåtsområdet sker satsningen inom kylda stål, dvs slitstål och höghållfasta konstruktionsstål, där koncernen redan idag har en världsledande ställning. Satsningen inom tunnplåtsområdet sker inom höghållfasta stål speciellt extra och ultra höghållfast tunnplåt där koncernen är en av de ledande aktörerna i Europa. Tillväxten i dessa nischer har varit högre än för stålmarknaden generellt och leveranserna av dessa produkter har ökat kraftigt under den senaste femårsperioden, vilket framgår av diagram på föregående sida. De investeringar som gjorts inom koncernens stålrörelse i slutet av 1990- talet och som fullföljdes under 2001 möjliggör en fortsatt stark tillväxt inom dessa nischområden. Genom att utnyttja kylda stål eller höghållfast tunnplåt ska kunden kunna förbättra sina produkter och därigenom sin lönsamhet. Detta skapande av mervärde är en process som ofta sker i nära samarbete med kunden. Det mervärde som skapas ska komma såväl kunden som SSAB tillgodo och därigenom säkerställa en fortsatt god lönsamhet för koncernen. Finansiella mål Kapitalstruktur Koncernens verksamhet är starkt beroende av konjunkturen. Enskilda investeringsprojekt inom stålrörelsen kan dessutom vara mycket stora varför soliditeten bör vara relativt hög. Målet är att soliditeten ska uppgå till ca 50% och nettoskuldsättningsgraden till ca 30%. Utdelning Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30 50% av vinsten efter skatt. Lönsamhet För att säkra den långsiktiga utvecklingen och med beaktande av soliditetskravet och utdelningspolitiken är målet att räntabiliteten på eget kapital efter skatt i genomsnitt under en konjunkturcykel ska vara minst 6 procentenheter högre än den tioåriga statsobligationsräntan. SSAB ÅRSREDOVISNING 2002 3
Organisation Andel av koncernens förädlingsvärde resultat efter finansnetto sysselsatta kapital Moderbolaget SSAB Tunnplåt VD Koncernledning Stålrörelse SSAB Tunnplåt Koncernstaber Vidareförädling Plannja Handel Tibnor SSAB Tunnplåt är Nordens största tillverkare av tunnplåt och en av de ledande aktörerna i Europa inom området höghållfast tunnplåt. Den höghållfasta tunnplåten används bl a inom fordonsindustrin och av krantillverkare. Ordinär tunnplåt används främst inom verkstads- och byggindustrin. SSAB Oxelösund SSAB HardTech Utländska försäljningsbolag SSAB Oxelösund SSAB Oxelösund är världens ledande producent av kylda stål, dvs slitstål och höghållfasta konstruktionsstål. Dessa används bl a i entreprenadmaskiner, gruvutrustningar, kranar och broar. Ordinär grovplåt används inom varvs- och allmän verkstadsindustri. Plannja Plannja är ett av Europas ledande byggplåtföretag. Plannja vidareförädlar tunnplåt till bl a takpannor och vattenavrinningsprodukter. I ökande omfattning tillverkas också prefabricerade byggelement av sandwichtyp. SSAB HardTech SSAB HardTech utvecklar, tillverkar och marknadsför presshärdade säkerhetskomponenter till bilindustrin. Produktprogrammet omfattar sidokrockskydd, stötfångarskenor och detaljer i bilarnas säkerhetsbur. Tibnor Tibnor är det ledande företaget inom svensk stålhandel med ett sortiment av handelsstål, specialstål, rör och rostfritt stål. Metaller och byggrelaterade produkter kompletterar sortimentet. 4 SSAB ÅRSREDOVISNING 2002
Produktionsflöde Stålrörelsens produktionsflöde Stålämnen 149 kton Malm Kol Varmvalsad tunnplåt 1 425 kton Kallvalsad tunnplåt 561 kton Metallbelagd tunnplåt 319 kton Färgbelagd tunnplåt 237 kton Malm Kol Grovplåt 582 kton Stålämnen 67 kton Koksverk i Luleå och Oxelösund Varmbandverk i Borlänge Kvartovalsverk i Oxelösund Metallbeläggning i Borlänge Metallurgi i Luleå och Oxelösund Kallvalsverk i Borlänge Färgbeläggning i Borlänge och Finspång SSAB ÅRSREDOVISNING 2002 5
Koncernchefens kommentar 25 år sedan SSAB bildades 2002 var vårt tjugofemte verksamhetsår. 25 år är i och för sig ingen lång tid i stålvärlden. Däremot kan man konstatera att de senaste 25 åren inneburit mycket stora förändringar både för oss och för stålindustrin generellt. SSAB skapades mitt i en djup stålkris i Västeuropa. De första åren ägnades därför åt att strukturera om stålrörelsen och återskapa en vinstgivande verksamhet. Ett viktigt strategiskt vägval under den här perioden var beslutet att bygga upp en konkurrenskraftig tunnplåtsrörelse. Efter dessa förändringar började vi generera vinster. Produktprogrammet var dock fortsatt brett och relativt bulkbetonat och skalnackdelarna i tunnplåtsrörelsen kändes betungande. Ytterligare en kraftig omstrukturering inom stålrörelsen gjordes därför 1987 89. Produktprogrammet koncentrerades till tunn- och grovplåt och kapaciteten inom tunnplåtsrörelsen ökades med ca 50% för att skapa nödvändiga skalfördelar. Grovplåtsrörelsen hade successivt specialiserats på kylda stål produkter med extremt god slitstyrka eller extremt hög hållfasthet. I början av 1990-talet tog vi sedan ytterligare ett viktigt strategiskt beslut att utveckla även tunnplåtsrörelsen som en nischaktör med specialisering på höghållfasta produkter. Under andra hälften av 1990-talet började vi slå i kapacitetstaket för våra specialprodukter inom såväl tunnplåtssom grovplåtsrörelsen. Vi investerade då 3 500 Mkr för att skapa de anläggningsmässiga förutsättningarna för en fortsatt tillväxt av våra specialprodukter. Strategin ligger fast Under de senaste tio åren har leveranserna av våra specialprodukter höghållfast tunnplåt och kylda stål ökat med i genomsnitt 12% per år. Specialprodukterna har därmed svarat för hela tillväxten inom stålrörelsen medan de mer standardbetonade produkterna har minskat något i volym. Vi har alltså haft framgång med vår fokusering på kylda stål och höghållfast tunnplåt. Dessa marknader är visserligen små vilket är en förutsättning för att lyckas med en nischstrategi men de växer med 5 7% per år, dvs snabbare än stålmarknaden generellt. Vi tror att vi fortsatt kan växa inom dessa nischmarknader. För kylda stål är vi idag den ledande aktören med en global marknadsandel på ca 20%. Inom tunnplåtsrörelsen har marknadsutvecklingen de senaste åren primärt avsett de extremt höghållfasta stålen extra och ultra höghållfast tunnplåt där vi skapat en stark position. Under en femårsperiod med start 2002 bör det vara möjligt att öka leveranserna av kylda stål med 50% och av extra och ultra höghållfast tunnplåt med 100%. Marknadsutvecklingen ska även framöver i stor omfattning göras i samverkan med våra kunder. Det är genom denna samverkan som vi tillsammans kan finna nya lösningar där våra höghållfasta produkter skapar ett mervärde för kunden. Genom att dela detta mervärde ska vi därigenom också kunna vidmakthålla klart bättre marginaler för våra specialprodukter än för standardprodukter. En annan viktig komponent i vår strategi är hemmamarknaden Skandinavien där vi har klara närfördelar jämfört med våra konkurrenter. Där ska vi fortsatt sälja både special- och standardprodukter. På hemmamarknaden spelar våra vidareförädlings- och handelsföretag Plannja, SSAB HardTech och Tibnor en viktig roll. Genom dessa företag ska vi kunna vidmakthålla och helst stärka vår redan dominerande ställning. Ett blandat stålår 2002 blev ett blandat stålår. I ett globalt perspektiv var året relativt starkt. Stålkonsumtionen bedöms ha ökat med 6% till en ny rekordnivå på nästan 830 Mton. Stark tillväxt finner vi dock bara på några få marknader främst Kina där stålkonsumtionen bedöms ha ökat med mer än 20%. För världen exklusive Kina bedöms däremot tillväxten endast ha uppgått till 2%. Kina har därmed blivit världens största stålmarknad. Även för våra specialprodukter börjar Kina bli en intressant marknad och under 2002 ökade vår försäljning till Kina med mer än 70% till ungefär 150 Mkr. I Europa kulminerade stålkonjunkturen i mitten av 2000 och stålförbrukningen började sedan minska om än i en relativt måttlig takt. Denna utveckling fortsatte under första halvåret 2002 varefter stålkonsumtionen stabiliserades. En minskad stålefterfrågan medförde att priserna kom under press under 2001 och i första kvartalet 2002 var stålrörelsens priser drygt 10% lägre än i genomsnitt under 2001. I det läget började dock de stora producenterna i Västeuropa att prioritera pris istället för volym. Detta medförde att priserna på tunnplåt därefter successivt kunde höjas. På grund av den svaga inledningen av året blev dock priserna i svenska kronor sammantaget 5% lägre än under 2001. I kombination med högre råvarukostnader 6 SSAB ÅRSREDOVISNING 2002
försämrades därför marginalerna i stålrörelsen med 350 Mkr jämfört med 2001. Fokus på specialprodukter, kostnader och kassaflöde För att möta lägre marginaler i stålrörelsen fokuserade vi under året på åtgärder för att öka volymerna av specialprodukter hålla våra fasta kostnader förädlingskostnaderna konstanta i absoluta tal trots ökade volymer och en löneinflation på ca 3% skapa ett starkt positivt fritt kassaflöde Vi lyckades öka leveranserna av kylda stål med 6% och av extra och ultra höghållfast tunnplåt med 17% trots att vi med undantag för Kina inte hade någon draghjälp från en generellt starkare marknad. Detta innebar att vi för extra och ultrahöghållfast tunnplåt hade en tillväxt i linje med vårt mål att dubblera volymen under en femårsperiod. För kylda stål hade vi en svag utveckling på vår största marknad Tyskland och vi drabbades av tullar på vår export till USA. Även om tillväxten 2002 ligger något i underkant ser jag ingen anledning att revidera vårt mål att öka volymen kylda stål med 50% under en femårsperiod. Förädlingskostnaderna blev i absoluta tal något lägre än 2001, vilket bl a beror på att produktiviteten i stålrörelsen kunnat ökas med 9% samt att antalet anställda i Tibnor minskats med nära 10%. Kassaflödet slutligen blev drygt 1 200 Mkr en väsentlig förbättring jämfört med 2001. Fokuseringen på dessa tre områden gav sålunda resultat och är en viktig förklaring till att vi trots lägre marginaler i stålrörelsen kunde prestera ett resultat som rensat från poster av engångskaraktär var ungefär oförändrat jämfört med 2001. Utsläppsrätter för koldioxid kan bli ett framtida hot Inom EU förbereds ett system med utsläppsrätter för koldioxid som omfattar ett antal verksamheter bl a malmbaserad ståltillverkning. Systemet är tänkt att träda i kraft 2005. Utsläppsrätterna ska vara möjliga att köpa och sälja och är ett av de verktyg som avses att användas för att klara åtagandena i Kyotoprotokollet. Vår ståltillverkning är helt malmbaserad. I all sådan ståltillverkning är kol en nödvändig råvara och några realistiska alternativ finns inte. Därför bildas också koldioxid som en oundviklig biprodukt vid all malmbaserad ståltillverkning. Eftersom kol utgör en stor kostnad har naturligtvis kolbehovet successivt minskats genom olika åtgärder. Vår malmmetallurgi har idag sannolikt de lägsta koldioxidutsläppen i världen per producerat ton stål. Vi börjar dock nu närma oss de teoretiskt möjliga gränserna. Potentialen för ytterligare förbättringar är därför begränsad. Om vi ska minska de totala koldioxidutsläppen därutöver måste vi alltså minska ämnesproduktionen. Alternativet är att köpa utsläppsrätter på marknaden men med de bedömningar som gjorts om priset på sådana rätter ökar våra marginalkostnader i så fall med ca 300 kronor per ton ett belopp som motsvarar hela arbetskraftskostnaden för ett ton stålämne. Om vi minskar vår stålproduktion kommer dessa volymer att tillverkas någon annan stans i världen drygt hälften av världens stålproduktion sker i länder utanför Kyotoprotokollet och då i anläggningar med högre koldioxidutsläpp per producerat ton ämne. Nettoeffekten skulle därmed paradoxalt nog bli att de globala utsläppen av koldioxid ökar. Fördelningen av utsläppsrätter mellan olika företag och anläggningar kommer att beslutas av varje land inom EU i och för sig under EU-kommissionens överinseende. Med tanke på de stora ekonomiska konsekvenserna som utsläppsrätterna medför riskerar dock en sådan process att allvarligt snedvrida konkurrenskraften mellan stålföretagen inom EU. Handeln med utsläppsrätter för koldioxid kan därför bli ett framtida hot för vår malmbaserade ståltillverkning. Vi har framfört våra farhågor till politiker såväl i Sverige som i EU och istället föreslagit ett harmoniserat system inom EU som premierar stålproduktion med låga utsläpp per producerat ton ämne och som belastar produktion med höga utsläpp. Oförändrat fokus 2003 Även under 2003 kommer vi att fokusera på åtgärder för att öka volymerna av specialprodukter, hålla kontroll på förädlingskostnaderna samt säkerställa positiva kassaflöden. Vi ska därigenom ytterligare stärka vår konkurrenskraft och vår profil som ett specialstålsföretag inom handelsstålsområdet. Anders Ullberg SSAB ÅRSREDOVISNING 2002 7
Höghållfast tunnplåt skapar mervärde för containertillverkare och användare Utvecklingen inom tunnplåtsområdet fokuseras på höghållfasta stål speciellt extra och ultra höghållfast tunnplåt. Stora investeringar gjordes under slutet av 1990- talet för att skapa förutsättningar för en fortsatt stark tillväxt inom denna nisch. För närvarande pågår dessutom investeringar för att bygga ut kapaciteten för klippning av extra och ultra höghållfast tunnplåt för att därmed kunna öka leveranserna av kundanpassat material. Utveckling i samverkan med kunden Utgångspunkten i utvecklingsarbetet är alltid kunden och kundens behov. Genom ett aktivt utvecklingssamarbete med kunden, baserat på kunskap om olika ståls unika egenskaper, skapas ett mervärde. Med hjälp av extra och ultra höghållfast tunnplåt kan vikten minskas på en given konstruktion. Därmed skapas exempelvis ökad lastförmåga, minskad bränsleförbrukning eller avsevärt ökade prestanda för en applikation vid en given vikt. Det mervärde som skapas ska komma såväl kunden som SSAB tillgodo. En viktig framgångsfaktor för att åstadkomma detta mervärde är att samarbetet inleds tidigt och innan konstruktionens geometri och tillverkningsteknik fastlagts. Inom tunnplåtsrörelsen finns speciella applikationsingenjörer som tillsammans med konstruktörer och produktionstekniker hos kunden arbetar med produkt- och produktionsutveckling. Applikationsingenjörerna kombinerar sina goda material- och konstruktionskunskaper med en förståelse för kundens förutsättningar och behov. Genom samarbetet med kunderna utvecklas många intressanta produkter där den extra och ultra höghållfasta tunnplåtens avancerade egenskaper kan utnyttjas. Höghållfast tunnplåt i containrar Merparten av alla frakter sker i containrar. Containern har en enkel funktionell form och standardcontainrar har i huvudsak sett likadana ut sedan de började användas för snart 50 år sedan. Kraven på vad en container ska tåla definieras i normer utgivna av handelsorganisationer och enskilda länder. De hårdaste kraven ställs på containrar som enbart används i inrikestrafik eftersom det där handlar om korta transporter med frekventa lastningar och lossningar. Under början av 1980-talet började speciellt stora containrar tillverkas av aluminium. Vikten på dessa containrar kunde då sänkas med drygt 15 procent. Tillverkningskostnaden blev i stort sett den dubbla, men denna merkostnad kunde man tjäna in genom ökad nyttolast. Därför tillverkades snart merparten av alla stora containrar för den nordamerikanska inrikesmarknaden i aluminium. Materialvalet innebar dock ökade underhållskostnader bl a beroende på svårigheten att svetsa aluminium. I mitten av 1990-talet började SSAB Tunnplåts applikationsingenjörer undersöka möjligheterna att använda höghållfasta stål i containrar. Genom relativt enkla överslagsberäkningar såg man att det fanns en stor potential till förbättringar. Trots att konstruktionen var enkel och kunde förefalla färdigutvecklad så fanns det stora möjligheter att spara vikt genom att utnyttja de höghållfasta stålens egenskaper. En noggrannare analys gav uppslag till konstruktionsförändringar och mer genomtänkta fogningslösningar. Förstyvningsveck användes för att förhindra buckling av den använda tunnare plåten. Dessutom användes optimerade kombinationer av konstruktionsdelar i olika tjocklekar. Arbetet ledde fram till ett koncept för en container tillverkad i extra och ultra höghållfast tunnplåt som inte vägde mer än en container tillverkad i aluminium. Användarna av containrar insåg att det fanns ytterligare kostnadsmässiga fördelar med att använda en container gjord i extra och ultra höghållfast stål i form av lägre underhållskostnader och längre livslängd. Baserat på deras synpunkter och erfarenheter kunde SSAB Tunnplåt efter ytterligare utvecklingsarbete presentera ett koncept för framtidens containrar. Jindo Corporation valde extra och ultra höghållfast tunnplåt Jindo Corporation är en av världens främsta tillverkare av containrar. Företaget är koreanskt men har produktionsanläggningar i Kina. Jindo började i liten skala använda höghållfast stål i sina containrar i början av 1990-talet. När de sedan genom sina kunder fick höra talas om SSABs idéer om framtidens containrar tog de kontakt och köpte en provleverans av extra höghållfast tunnplåt. Av detta material byggdes sedan en container. Containern uppfyllde Jindos högt ställda förväntningar och ett samarbete inleddes. Jindo har sedan i nära samspel med SSAB Tunnplåt utvecklat sina konstruktioner och förädlat sitt materialval ytterligare. Arbetet ledde fram till att Jindo Corporation 1999 kunde presentera en helt ny 53-fots container för inrikes transporter i Nordamerika. I USA har man en nationell 8 SSAB ÅRSREDOVISNING 2002
certifiering som ställer höga krav på containrar som används för inrikes transporter. För att få ett typgodkännande krävs att containern klarar 1 000 lyft och förflyttningar samt 3 000 golvbelastningar enligt ett tufft schema. Jindos container är optimerad efter dessa krav bl a med en helt ny typ av högfrekvenssvetsad I-balk som gör golvkonstruktionen extra stryktålig. Dessutom innehåller takkonstruktionen en speciell profil för att hantera problem med kondens och regnvatten. Jindos nya 53-fots container tillverkas av de extra och ultra höghållfasta stålen Domex 700W och Docol 700. Genom en kombination av konstruktion och materialval har vikten sänkts till samma nivå som för motsvarande container i aluminium samtidigt som produktionskostnaderna är 40 procent lägre. Jindos undersökningar visar dessutom att underhållskostnaderna blir ca 70 procent lägre än för containrar i aluminium. Vidare påverkas totalekonomin positivt av att containrarna inte behöver stå stilla i väntan på reparationer. Redan idag finns det över 10 000 sådana 53-fots containrar av extra och ultra höghållfast tunnplåt på marknaden i USA. Inom Jindo Corporation räknar man med att marknadsandelen för företaget närmar sig 50 procent. Jindo Corporation belönades med 2002 års Swedish Steel Prize för sin nya container. SSAB ÅRSREDOVISNING 2002 9
SSAB och miljön Miljöpolicy Koncernens miljöpolicy utgör grunden för de insatser som görs på miljöområdet. Miljöpolicyn föreskriver att all verksamhet ska bedrivas på ett resurssnålt och effektivt sätt avseende användning av råvaror, energi och andra naturresurser. Varje dotterbolag har sedan utformat sin miljöpolicy utifrån förutsättningarna för sin egen verksamhet. Ansvaret för miljöarbetet åvilar varje dotterbolagschef. Stål ett kretsloppsmaterial Stål är ett av världens mest använda konstruktionsmaterial. Huvuddelen tillverkas från järnmalm, men ca 40% av produktionen baseras idag på återvunnet skrot och denna andel ökar. Stål utvecklas ständigt och egenskapsförbättringarna leder bl a till högre hållfasthet och ökad livslängd. Koncernens stålrörelse fokuserar på utveckling av just sådana höghållfasta stål. Dessa stål är starkare och tåligare. Härmed kan vikten i en given konstruktion minska, vilket harmonierar med samhällets krav på effektiv materialanvändning. De ständiga förbättringarna av stålets egenskaper samt en väl utbyggd återvinning gör att stål uppfyller de grundläggande förutsättningarna för att passa in i ett resurssnålt och miljömedvetet samhälle. Miljövillkor för verksamheten Miljövillkoren för produktionsanläggningarna inom koncernen är offentligt prövade. Dessa prövningar har successivt lett till allt högre ställda krav på verksamheterna. Dotterbolagen lämnar årligen in miljörapporter till respektive tillsynsmyndighet. Tillåtna årliga maximala produktionsvolymer framgår av vidstående tabell. För koncernens verksamhet finns det över 190 olika miljövillkor varav merparten avser stålrörelsen. I villkoren anges gränsvärden och riktvärden för utsläpp, buller, deponier etc. De faktiska utsläppen är i de flesta fall betydligt lägre än de av myndigheterna fastställda utsläppsvärdena. Inga gränsvärden har överskridits. Koncernen har inte haft några miljörelaterade tvister och har ansvarsförsäkringar som täcker skada för tredje part samt lagstadgad miljöskadeförsäkring. Enligt gjorda inventeringar föreligger inte något aktuellt behov av marksanering som är av ekonomisk betydelse. Tillåtna produktionsvolymer Ort kton Koks Luleå 830 Oxelösund 530 Råjärn Luleå 2 300 Oxelösund 1 700 Råstål Luleå 2 500 Oxelösund 1900 Varmvalsad plåt Borlänge 3 200 Oxelösund 820 Betad plåt Borlänge 2 500 Kallvalsad plåt Borlänge 1 400 Glödgad plåt Borlänge 650 Varmförzinkad plåt Borlänge 400 Aluzinkbelagd plåt Borlänge 280 Målade produkter Borlänge 140 Luleå 85 Göteborg 30 Sundsvall 30 Köping 12 Malmö 10 Finspång 40 milj.m 2 Presshärdad plåt Luleå 35 Organisation av miljöarbetet Inom stålrörelsen har det dagliga miljöarbetet samordnats inom särskilda avdelningar. Dessa arbetar nära produktionsavdelningarna och ger råd och stöd rörande yttre miljö. Inom miljöavdelningarna handläggs tillståndsansökningar, bevakas förändringar inom lagar och avtal samt övervakas efterlevnad av miljöpolicyn. Inom vidareförädlings- och handelsstålsrörelserna drivs ofta miljö- och kvalitetsarbetet inom samma avdelning. Koncernen har ett gemensamt organ för samordning rörande yttre miljö miljörådet. Rådet består av koncernens tekniske direktör och miljöcheferna från de större dotterbolagen. I dotterbolagens verksamhetssystem ingår ledningssystem för miljö som en viktig del. Härigenom säkerställs att miljöarbetet är en integrerad del i verksamheten och att relevanta krav ställs, som t ex vid inköp av råvaror, förändring av produkter och produktionsanläggningar eller vid utveckling av produktionsteknik. En allt viktigare del i dotterbolagens verksamhet är bevakning och kontroll av påverkan på närmiljön. Utsläppen mäts enligt fastställda kontrollprogram och rapporteras till respektive tillsynsmyndighet. Kontrollerna består av emissionsmätningar och recipientkontroller. Allt vanligare blir införandet av kontinuerliga mätningar. Recipientkontrollerna sker bl a genom fiskeribiologiska 10 SSAB ÅRSREDOVISNING 2002
Övervakning av utsläpp till luft och vatten samt deras inverkan på djuroch växtliv är viktiga aktiviteter i vardagen. undersökningar, via bioindikatorer exempelvis mossa eller bottenfauna och via mätning av nedfallande stoft eller vattenprovtagningar. Miljö är en väsentlig fråga i samhällsdebatten. Därför är information till och dialog med olika grupper i samhället viktigt. Denna dialog sker på en rad olika sätt. Den mest betydande miljöinformationen är dotterbolagens offentliga miljörapporter, som lämnas till respektive tillsynsmyndighet. Miljörapporter kan beställas från miljöavdelningarna på varje ort. Miljöinformation finns också på koncernens hemsida. Möten med myndigheter, miljöorganisationer, miljöjournalister och träffar med allmänheten är också viktiga kommunikationsvägar. Dotterbolagen deltar i såväl nationell som internationell forskning och utveckling inom miljöområdet. För utveckling av kompetensen inom miljöområdet deltar dotterbolagens miljöexperter i olika nätverk tillsammans med experter från andra stålföretag, institut och universitet. Ett antal medarbetare deltar i miljöforskning inom bl a Jernkontoret, MEFOS, Kompetenscentrum MiMeR och International Iron and Steel Institute. En viktig del i informationsarbetet är att tillfredställa kundernas krav på kunskap om produkternas miljöegenskaper. Därför har många av koncernens produkter miljödeklarerats, vilket ger kunden en möjlighet att värdera stålet ur miljösynpunkt. SSAB ÅRSREDOVISNING 2002 11
Betydande miljöaspekter Miljöarbetet inom koncernens dotterbolag har identifierat ett antal betydande miljöaspekter. De viktigaste aspekterna är klimatpåverkan genom utsläpp av koldioxid, luftpåverkan genom bl a utsläpp av kväveoxider och vattenpåverkan genom bl a utsläpp av oljor. Av betydelse är också ett effektivt utnyttjande av råmaterial, energi och transporter. Respektive dotterbolag genomför riktade aktiviteter för att nå förbättringar inom dessa områden. Koldioxid Koncernens ståltillverkning är baserad på järnmalm som innehåller syre. För att framställa användbart järn och därefter stål måste syret avlägsnas ur järnmalmen. I den reduktionsprocess som är första steget i all malmbaserad ståltillverkning är kol en nödvändig råvara. Dess uppgift är att ingå förening med järnmalmens syre och frigöra järnet. När syret binds till kolet bildas koldioxid. Koldioxid är därmed en ofrånkomlig biprodukt vid all järnmalmsbaserad ståltillverkning. Forskning rörande alternativa metoder har bedrivits under lång tid. Några nya kommersiellt gångbara processer, vilka antingen är koldioxideffektivare än masugnen eller använder annat reduktionsmedel än kol, har dock fortfarande inte utvecklats. Råjärnsframställningen i koncernen har vid internationella jämförelser visat sig ha låga koldioxidutsläpp. Råjärnet vidareförädlas till flytande stål och därefter till stålämnen för valsning. Under vidareförädlingen frigörs energi som utnyttjas för att smälta in en tillsats av nästan 20% stålskrot. Detta förfarande gör koncernen till Sveriges största förbrukare av återvunnet stålskrot. Ett kontinuerligt arbete pågår för att effektivisera råjärnstillverkningen genom att sänka förbrukningen av kol och koks. Härigenom minskar successivt såväl kostnader som utsläpp av koldioxid. Viktiga insatsområden är ökad kolinjektion direkt i masugnen samt att utnyttja energiinnehållet i de gaser som genereras. Emissionerna av koldioxid från koncernens ståltillverkning de senaste fem åren återges i diagrammet nedan. Transporter Koncernens transporter är anpassade för att ge en så låg miljöbelastning som möjligt. Råvarorna fraktas med båt eller järnväg till stålverken i Oxelösund och Luleå. Färdiga produkter från stålrörelsen fraktas i huvudsak med järnväg eller båt. Mellan stålverken i Luleå respektive Oxelösund och valsverket i Borlänge sker en omfattande järnvägstransport av ämnen. Returfrakter sker sedan med färdig plåt till Plannjas och SSAB HardTechs anläggningar i Luleå och med färdiga produkter till stålhamnen i Oxelösund. En betydande del av volymerna för export går via denna hamn. Transporter till kund från SSAB HardTechs svenska verksamhet sker i huvudsak med järnväg, medan Tibnor och Plannja till stor del levererar med lastbil. Vid upphandling av transporttjänster ställs krav på att transportören bedriver ett aktivt miljöförbättrande arbete. Restprodukter Mängden bildade restprodukter per ton färdigt stål minskade något under året. Ambitionen är att återföra restprodukterna till den egna tillverkningen eller att sälja dem som vidareförädlade produkter. Det är endast när dessa vägar inte är möjliga som deponering sker. Idag återvinns ca 90% av restprodukterna. SSAB Merox är specialiserade på att återta restpro- Koldioxid Kväveoxid Stoft kg/ton kg/ton 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0 kg/ton 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 98 99 00 01 02 98 99 00 01 02 98 99 00 01 02 12 SSAB ÅRSREDOVISNING 2002
dukter och ur dessa utveckla säljbara produkter. Exempelvis används slagg från järn- och stålprocesserna vid vägbyggnad, markstabilisering eller som råvara vid tillverkning av cement och spackel. Järnoxid från betningen av plåt tillvaratas och säljs till bl a elektronikindustrin. Energiproduktion Vid tillverkning av järn och stål bildas det energirika gaser. Dessa gaser tas tillvara för produktion av hetvatten för fjärrvärme och elkraft. Den återvunna gasen motsvarar energiinnehållet i drygt 265 000 kubikmeter eldningsolja. I Luleå och Oxelösunds kommuner står hetvatten producerat av energirika gaser från koncernens verksamheter för mer än 90% av värmebehovet i fjärrvärmenätet. Den producerade elkraften, 777 GWh, motsvarar ca 50% av stålrörelsens totala förbrukning av elkraft. Vidare används gaser för värmning av blästerluft för masugnarna, tillverkning av bränd kalk samt värmning av stålskänkar och stålämnen. Material- och energibalans Under året tillverkades totalt 3,9 (3,8) miljoner ton råstål som förädlades till 3,5 (3,3) miljoner ton färdiga produkter. Material- och energibalansen för stålrörelsen redovisas i figuren nedan. Vid internationella jämförelser ligger koncernens resurs- och energianvändning samt belastningen på omgivningsmiljön på låga nivåer i förhållande till andra stålproducenter. Miljöhändelser under 2002 Arbetet med att införa miljöledningssystem enligt ISO 14 001 har fortsatt under året. Vid utgången av 2002 var SSAB Tunnplåt, SSAB HardTech och Tibnor certifierade. Arbetet med certifiering går vidare och för SSAB Oxelösund beräknas arbetet vara slutfört under 2003. Alla medarbetare är delaktiga i koncernens miljöarbete. Under året har 15% av de anställda genomgått miljöutbildning som ett led i införandet av miljöledningssystem. Under de två senaste åren har därigenom drygt två tredjedelar av de anställda genomgått denna miljöutbildning. Vidare har specialanpassad vidareutbildning inom miljöområdet hållits för olika personalgrupper. En genomförd miljöundersökning i havet utanför verksområdet i Oxelösund redovisades under året. Denna var den femte undersökningen sedan 1975. Analyserna visar på fortsatt sjunkande värden och ligger nu i nivå med Naturvårdsverkets jämförelsevärden för havssediment. Värdena för zink och bly ligger dock trots sjunkande värden ännu på en något hög nivå. Ett förnyat miljötillstånd erhölls för SSAB Tunnplåts verksamhet i Borlänge som medger att produktionen kan fortsätta att växa i takt med gällande planer. Utredningar om bl a sänkning av buller och utsläpp av kväveoxider från förbränning behöver dock genomföras och redovisas till Miljödomstolen under 2003. Nya villkor för deponi av restprodukter i Oxelösund erhölls under året. Ny mellantäckning kommer att genomföras under 2003 varefter fortsatt deponering kan ske. En huv för uppsamling av stoft från tryckning av koks vid koksverket i Luleå togs i drift i december 2001. Denna installation har minskat stoftemissionerna vid tryckning med drygt 70%. Stoft 0,30 (0,35) kg SO2 0,37 (0,42) kg NOX 0,40 (0,42) kg CO2 940 (950) kg Järnråvaror 1600 kg Legeringar och slaggbildare 135 kg Kol 675 kg Energi (olja, el och gasol) 950 kwh Material- och energibalans i stålrörelsen 2002 (2001) per producerat ton färdig produkt Stål 1 000 kg Restprodukter till återvinning 610 kg, deponering 70 kg Energi för el- och värmeproduktion 845 kwh Suspenderade ämnen 0,07 (0,07) kg Syretärande ämnen 0,042 (0,052) kg Olja och fett 0,005 (0,008) kg SSAB ÅRSREDOVISNING 2002 13
90 85 80 75 70 65 60 Aktien Kursutvecklingen 89 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Lägst/högst 1998 1999 2000 2001 2002 A-aktier Affärsvärldens Generalindex Antal omsatta aktier per månad B-aktier Kr 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Milj 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Aktiekapital Aktiekapitalet uppgår till 2 522,4 Mkr fördelat på 100,9 miljoner aktier om nominellt 25 kronor per aktie. Av aktierna är 74,5 miljoner av serie A och 26,4 miljoner av serie B. Samtliga aktier är fria. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Utdelning Utdelningen ska anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30 50% av vinsten efter skatt. För verksamhetsåret 2002 föreslås utdelningen uppgå till 6,00 kronor per aktie, dvs 105% av vinsten per aktie. Sedan börsintroduktionen 1989 har därmed utdelningen i genomsnitt motsvarat 40% av vinsten efter skatt. SSAB på börsen Aktierna noteras sedan 1989 på Stockholms Fondbörs A-lista och sedan 1994 bland de mest omsatta aktierna. En börspost utgörs av 200 aktier. Sedan våren 1994 har OM ställt ut köp- och säljoptioner på aktierna. Under året omsattes aktier för drygt 9 200 Mkr. Handel i aktierna förekom samtliga börsdagar och uppgick i genomsnitt till 37 Mkr per dag. Omsatta aktier motsvarade knappt 90% av de utestående aktierna och utgjorde 0,3% av den totala omsättningen på Stockholms Fondbörs A-lista. Omsättningen per månad de senaste fem åren framgår av vidstående diagram. A-aktien har under året handlats som lägst till 80 kronor och som högst till 125 kronor. Vid årsskiftet var börsvärdet 10 250 (10 100) Mkr. Ägarstruktur Industrivärden var vid årsskiftet den kapitalmässigt störste ägaren följd av Robur Aktiefonder, AMF Pension och SEB Fonder. Robur Aktiefonder har minskat sitt aktieinnehav under året medan AMF Pension och SEB Fonder ökat sina. Det utländska ägandet har ökat något. Antalet aktieägare ökade under året med 5% och uppgick vid årets slut till 31 600. Härav äger 28 900 aktieägare 1 000 aktier eller mindre. De tio största institutionella ägarna äger knappt 50% av antalet aktier. 14 SSAB ÅRSREDOVISNING 2002
Antalet aktier och aktiekapitalet har sedan 1989 förändrats enligt följande Förändring av Förändring av aktie- Aktiekapital År antalet aktier Antal aktier kapital (Mkr) (Mkr) 1989 Konvertering + 1 500 000 26 500 000 + 150 2 650 1994 Konvertering + 5 500 000 32 000 000 + 550 3 200 1995 Split 4:1 + 96 000 000 128 000 000 0 3 200 1998 Inlösen 15 891 199 112 108 801 397 2 803 2001 Nedsättning 11 210 880 100 897 921 281 2 522 Data per aktie 1998 1999 2000 2001 2002 Börskurs 31 dec, A fria, kr 77,50 132,00 90,00 102,50 103,00 Vinst, kr 8,20 2,50 12,00 6,10 5,70 Vinstmultipel, P/E 9,5 52,8 7,5 16,8 18,1 Kassaflöde, kr 5,05 3,90 3,75 1,50 11,95 Eget kapital, kr 88,70 86,50 94,80 96,70 97,10 Utdelning, kr *) 4,50 4,50 5,00 5,00 6,00 Direktavkastning, % 5,8 3,4 5,6 4,9 5,8 Genomsnittligt antal aktier, milj. 119,7 112,1 108,8 101,1 100,9 Antal aktier vid årets slut, milj. 112,1 112,1 102,5 100,9 100,9 *) Enligt styrelsens förslag för verksamhetsåret 2002. Analyser Under 2002 har bl a nedanstående banker och fondkommissionärer publicerat analyser av SSAB. Alfred Berg Carnegie Danske Securities Deutsche Bank Enskilda Hagströmer & Qviberg Handelsbanken HSBC JP Morgan Sociéte General Swedbank UBS Warburg Största aktieägare Andel i % av kapitalet rösterna Industrivärden 12,0 15,6 Robur aktiefonder 9,7 3,3 AMF Pension 6,1 7,8 SEB Fonder 5,4 5,9 LKAB 4,8 6,2 Skandia 4,6 4,1 Handelsbanken fonder 2,9 2,0 Fjärde AP-fonden 2,6 2,8 Andra AP-fonden 2,5 3,0 AFA Försäkringar 1,8 0,9 Nordea Fonder 1,3 1,7 Handelsbankens Pensionsstiftelse 1,2 1,6 Alecta 1,1 0,1 Utländska ägare 13,3 14,3 Övriga 30,7 30,7 100,0 100,0 Aktiefördelning Aktieinnehav Antal i % av alla aktieägare i % av aktiekapitalet 1 500 25 092 79,4 7,1 501 1 000 3 828 12,1 3,1 1 001 5 000 2 002 6,3 4,3 5 001 10 000 238 0,8 1,8 10 001 50 000 90 0,9 6,0 50 001 100 000 59 0,1 3,8 100 001 289 0,4 73,9 Totalt 31 598 100,0 100,0 Tabellerna över största aktieägare och aktiefördelning är baserade på uppgifter från VPC per den 31 december 2002. SSAB ÅRSREDOVISNING 2002 15
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernöversikt Internationell överblick Enligt IISIs (International Iron and Steel Institute) bedömning ökade stålkonsumtionen i världen under 2002 med 6% till en ny rekordnivå på 829 Mton. Tillväxten har varit fortsatt stark i Kina. Kina har under de senaste 10 åren ökat sin andel av världsmarknaden från 10% till 25%. Tillväxten i världen utanför Kina uppgick endast till 2%. I USA kulminerade stålefterfrågan 2000. Efter ett snabbt och kraftigt fall stabiliserades stålförbrukningen därefter på en ca 15% lägre nivå. Under 2002 ökade dock stålförbrukningen något jämfört med 2001. Stålkonsumtion Mton 2001 2002 Förändr % EU 140 138 1 Övriga Europa 35 38 + 9 Fd Sovjetrepubliker 33 30 9 Nordamerika 117 118 + 1 Japan 73 72 1 Kina 174 211 + 21 Korea 38 44 + 16 Övriga Asien 87 95 + 9 Övriga länder 83 83 0 Totalt 780 829 + 6 Källa: IISI Europamarknaden Även stålförbrukningen i Europa kulminerade i mitten av 2000 för att sedan successivt minska. Nedgången har varit relativt mjuk och planade ut under andra hälften av 2002. Stålkonsumtionen 2002 blev därmed något lägre än året innan. Tunnplåtsmarknaden har efterfrågemässigt följt samma utveckling som stålmarknaden i stort. Under året har efterfrågan på grovplåt minskat något i Kontinentaleuropa medan den ökat något i södra Europa. Trots att efterfrågan inte ökat har priserna på främst tunnplåt kunnat höjas successivt under året till följd av att de stora stålproducenterna i Europa prioriterat pris före volym. Svenska marknaden Stålefterfrågan i Sverige har sammantaget varit relativt stabil under 2002. Marknaden för tunn- och grovplåt uppgick oförändrat till knappt 1 800 kton respektive drygt 200 kton. Koncernens marknadsandelar för tunnoch grovplåt ökade något. Försäljning Priserna på tunnplåt i lokala valutor har efter prisfallen 2001 successivt kunnat höjas sedan andra kvartalet medan priserna på såväl kylda stål som ordinär grovplåt varit i stort sett oförändrade. Sammantaget har dock koncernens stålpriser varit 4% lägre i lokala valutor än föregående år och i svenska kronor 5% lägre. Prisutvecklingen i svenska kronor framgår av nedanstående diagram. Leveranserna från stålrörelsen ökade med 12% och uppgick till 3 113 (2 771) kton. Råstålsproduktion Västeuropa Nordamerika Stålkonsumtion i USA Stålkonsumtion i EU-15 Östeuropa inkl. Sovjet Asien Övriga världen Mton Mton Mton 700 175 175 600 150 150 500 125 125 400 100 100 300 75 75 200 50 50 100 25 25 70 75 80 85 90 95 02 0 70 75 80 85 90 95 02 0 70 75 80 85 90 95 02 0 16 SSAB ÅRSREDOVISNING 2002
Trots en något svag inledning av året ökade leveranserna av höghållfasta tunnplåtsprodukter med 11% jämfört med i fjol. Leveranserna av extra och ultra höghållfast tunnplåt ökade med 17% till 278 (237) kton. Ökningen har främst skett till befintliga kunder i USA och Europa samt till nya kunder i Kina. Leveranserna av kylda stål ökade under året med 6% till 316 (297) kton. Efterfrågan har varit stark i Sydeuropa och Asien men svag i Tyskland och USA. Försäljningen av specialprodukterna höghållfast tunnplåt och kylda stål ökade därmed till 5 570 (5 150) Mkr och utgjorde 40 (41)% av stålrörelsens leveranser mätt i volym. Leveranserna från den Sverigeberoende handelsrörelsen var i stort sett oförändrade medan leveranserna till svenska kunder från stålrörelsen ökade med 2%. Koncernens försäljning uppgick till 19 271 (19 682) Mkr. Justerat för den under 2001 avyttrade industrivaruhusrörelsen i Tibnor ökade försäljningen med 3%. Högre volymer bidrog med 6 procentenheter medan lägre priser motverkade med 3 procentenheter. Försäljningen per verksamhetsområde framgår av tabellen nedan. Stålrörelsens exportandel mätt i volym ökade till 73 (69)%. För koncernen i sin helhet svarade försäljningen utanför Sverige för 65 (57)%, som framgår av följande tabell över försäljningen per geografisk region. Försäljning per region Mkr 2001 % 2002 % Sverige 8 383 43 6 771 35 Tyskland 1 610 8 1 701 9 Danmark 1 552 8 1 554 8 Storbritannien 1 047 5 1 373 7 Finland 1 012 5 1 196 6 Italien 991 5 1 098 6 Benelux 856 4 699 4 Övriga EU 1 076 6 1 181 6 Norge 722 4 728 4 Övriga Europa 896 5 1 121 6 Nordamerika 875 4 923 5 Asien 299 1 435 2 Övriga marknader 363 2 491 2 Summa 19 682 100 19 271 100 Försäljning per verksamhetsområde Mkr 2001 % 2002 % Stålrörelsen 12 967 60 13 641 64 Vidareförädling 2 180 10 2 146 10 Handelsrörelsen 6 475 30 5 424 26 Koncernjustering 1 940 1 940 Summa 19 682 100 19 271 100 Amerikanska ståltullar I mars 2002 införde USA skyddstullar på 30% för ett antal importerade stålprodukter. Stålrörelsens leveranser till USA består i stort sett bara av specialprodukter. Undantag från dessa skyddstullar erhölls för flera av de extra och ultra höghållfasta tunnplåtssorterna medan i stort sett inga undantag erhölls för de kylda stålen. Stålkonsumtion i Sverige Stålkonsumtion i Sverige Rullande 12 månader Prisutveckling Index 100 = 1988 kv 1 70 75 80 85 90 95 02 kton 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 98 99 00 01 02 kton 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 98 99 00 01 02 Index 140 130 120 110 100 90 80 70 SSAB ÅRSREDOVISNING 2002 17
Totalt erhölls undantag motsvarande ca 25% av koncernens export av specialprodukter till den amerikanska marknaden. Skyddstullarna har införts för en treårsperiod och med successivt minskande tullsatser. I mars 2003 sänks därför tullarna på koncernens stålprodukter till 24%. Till följd av skyddstullarna ökade priserna i USA på främst tunnplåt mycket snabbt och kraftigt under första halvåret. I takt med att de amerikanska stålföretagen ökat sin produktion har dock priserna sjunkit under hösten och var vid årsskiftet 2002/2003 i nivå med de europeiska. Produktion För att möta kundernas leveransbehov har produktionen i de tunga linjerna ökats. Produktionen i bredbandverket i Borlänge ökade med 8% och uppgick till 2 675 (2 481) kton. Produktionen i kvartovalsverket i Oxelösund ökade med 9% och uppgick till 582 (535) kton. Råstålsproduktionen ökade ytterligare något från rekordnoteringen 2001 och uppgick till 3 881 (3 820) kton en ökning med 2%. Sammantaget förbättrades produktiviteten i stålrörelsen till 2,7 (2,8) mantimmar per ton råstål. Kostnadsutveckling Kostnaderna i rörelsen minskade till 18 468 (19 037) Mkr. Därav utgjorde 3 951 (4 734) Mkr inköp av produkter för försäljning, vilka huvudsakligen säljs av koncernens handelsföretag Tibnor. Den resterande kostnadsmassan på 14 517 (14 303) Mkr utgörs i huvudsak av förädlingskostnader, avskrivningar samt kostnader för insatsvaror och energi. Förädlingskostnaderna består främst av kostnader för den egna personalen samt av köpta tjänster. Dessa kostnader är lönerelaterade. Trots ökad volym i stålrörelsen var förädlingskostnaderna oförändrade jämfört med föregående år och uppgick till 5 864 (5 888) Mkr. Ett antal kostnadssänkande projekt har drivits under året varför effekten av ökade volymer och löneökningar kunnat rationaliseras bort. Investeringstakten har minskat efter de senaste årens stora investeringar och låg strax under avskrivningsnivån. Avskrivningarna var i stort sett oförändrade och uppgick till 1 111 (1 141) Mkr. Vid tillverkning av tunn- och grovplåt är cirka hälften av kostnaderna hänförliga till insatsvaror. Avtal om priser och leveranser för malm och kol träffas årsvis i början av året. Legeringsämnen däremot köps normalt kvartalsvis. Insatsvarorna prissätts på världsmarknaden och priserna, som främst noteras i USD, är starkt beroende av stålkonjunkturen. Kol och malm är de dominerande insatsvarorna. Prissänkningen i malm- och kolavtalen var i USD räknat 8% respektive 3%. Inköpen terminssäkrades i mitten av juli och för malm minskade kostnaderna i svenska kronor med 7%. För kol, där avtalen gäller först från 1 april och där de nya priserna på grund av inneliggande lager inte får fullt genomslag förrän under andra halvåret, ökade kostnaderna i svenska kronor med 13%. Kostnaderna för legeringar ökade med 4%. Koncernens kostnadsstruktur framgår av nedanstående diagram. Kostnadsstruktur Försäljning Råstålsproduktion Avskrivningar 6% Råvaror 29% Övriga tillverkningskostnader 7% Energi 5% Köpta produkter 21% Förädlingskostnader 32% 98 99 00 01 02 Mkr 17500 15000 12500 10000 7500 5000 2500 0 98 99 00 01 02 kton 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 18 SSAB ÅRSREDOVISNING 2002
Energi Kol är ett nödvändigt reduktionsmedel för att ta bort syre ur järnmalmen och utgör en av de viktigaste insatsvarorna vid malmbaserad ståltillverkning. Via kol tillförs också merparten ca 85% av energin till stålrörelsen. I övrigt tillförs energi genom el, olja och gasol. Totalt förbrukade stålrörelsen 1 550 (1 508) GWh elenergi och 1 690 (1 602) GWh olja och gasol under året. Genom att utnyttja de energirika gaser som framkommer vid ståltillverkningen produceras bl a el i det hälftenägda energibolaget Lulekraft och i kraftvärmeverket OK3 i Oxelösund. Under året producerade dessa anläggningar 777 (797) GWh el. Sammantaget uppgick kostnaderna för energi (exkl kol) till 1 001 (977) Mkr. I kostnaden ingick 143 (111) Mkr i form av olika skatter. Informationsteknologi IT IT utnyttjas i stor omfattning såväl inom processtyrning och produktutveckling som inom administrativa processer. Övervakning och kontroll i ståltillverkning och valsning görs från kontrollrum med hjälp av avancerade program och kraftfulla datorer. Simuleringar av förlopp kan exempelvis göras på en bråkdel av den tid som tidigare togs i anspråk. Produktutveckling och konstruktion görs med hjälp av bl a CAD/CAM. Inom exempelvis SSAB HardTech konstrueras säkerhetsdetaljer till bilar med tredimensionella CAD-program och krockförlopp testas med avancerade Finita Element Metods-program. Kundkontakter sker alltmer med hjälp av IT. Koncernens kostnader för utveckling och underhåll av system uppgick till 122 (110) Mkr och för drift av IT-systemen till 154 (130) Mkr. SPPs överskottsmedel Alecta allokerade 1999 totalt 734 Mkr av sitt premieöverskott till bolag inom koncernen. Härav återstod vid årsskiftet 338 Mkr att utnyttja. Bedömd återstående utbetalningstid är 3,5 år och efter nuvärdesberäkning uppgår den bokförda fordran till 323 Mkr varav ca 135 Mkr beräknas utbetalas under 2003. Poster av engångskaraktär Sammantaget ingår poster av engångskaraktär i resultatet med 0 (78) Mkr. Poster av engångskaraktär under 2001 bestod av en nedskrivning av hela fordran på Inexa Profils konkursbo på 57 Mkr samt av en reavinst på 135 Mkr vid avyttringen av Tibnors industrivaruhusrörelse. Resultat Mkr 2001 2002 Försäljning 19 682 19 271 Kostnader 17 554 17 112 Avskrivningar 1 141 1 111 Poster av engångskaraktär 78 Intressebolag 3 48 Rörelseresultat 1 068 1 000 Finansnetto 155 184 Resultat 913 816 Plåtproduktion Resultat efter finansnetto Rullande 12 månader Valutaflöden Tunnplåt Grovplåt SPP-överskott Inflöde Utflöde Mkr kton Mkr 6000 3500 2800 4500 3000 2400 3000 2500 2000 1500 2000 1600 0 1500 1200 1500 1000 800 3000 500 400 4500 98 99 00 01 02 0 98 99 00 01 02 0 6000 USD EUR DKK GBP NOK Övriga SSAB ÅRSREDOVISNING 2002 19