Förslag på ändring av nuvarande stadgar

Förslag på ändring av nuvarande stadgar Detta är organisationsgruppens förslag på nya stadgar för Kvinnliga Akademikers Förening. Föreningen föreslås byta namn till Kvinnliga Akademikers Förbund, fortfarande förkortat KAF. Stadgarna har ändrats för att passa en ny organisation. Målet är att stadgarna skall vara lättöverskådliga och endast ha det viktigaste med för att föreningen skall fungera. Många stycken lyfts ur stadgarna till arbetsordningar på olika nivåer. Dessa arbetsordningar blir det föreningens årsmöten på olika nivåer som skall ansvara för. Hänsyn har tagits till både den föreslagna nya strukturen på föreningen och till god föreningssed. För att kunna uppnå en optimal organisation är det viktigt att ha ett tydligt mål för föreningen. Dessa framgår av föreningens syften. I dokumentet står nuvarande stadgar i vänstra kolumnen och förslaget till nya stadgar i högra kolumnen. Kursiverad text är antingen förslag på ny lydelse eller markering när ett avsnitt utgår eller har flyttats. Nuvarande lydelse Kapitel 1 FÖRENINGENS SYFTEN Föreslagen lydelse Kapitel 1 FÖRBUNDETS SYFTEN 1. Syfte 1. Syfte Kvinnliga akademikers förening, KAF, ansluten till International Federation of University Women, IFUW, skall arbeta för att tillvarataga kvinnliga akademikers intressen verka för förståelse och vänskap mellan kvinnliga akademiker i alla länder oberoende av ras, nationalitet, religion och politisk åskådning främja internationellt samarbete Kvinnliga akademikers förbund, KAF, är en politiskt obunden, ideell förening som skall arbeta för att tillvarata kvinnliga akademikers intressen verka för förståelse och vänskap mellan kvinnliga akademiker i alla länder oberoende av ras, nationalitet, religion och politisk åskådning främja internationellt samarbete 1

främja tillvaratagandet av kvinnliga akademikers kompetens och yrkesskicklighet på alla plan inom samhällsutvecklingen såväl lokalt som i rikssammanhang. främja tillvaratagandet av kvinnliga akademikers kompetens och yrkesskicklighet på alla plan inom samhällsutvecklingen, såväl lokalt som i rikssammanhang. Kommentar: I nuvarande kapitel 1 måste tillföras att KAF är ett ideellt förbund. Det behöver inte stå i stadgarna att vi skall vara anslutna till GWI (tidigare IFUW). Detta kan därmed tas bort. Det viktiga är att ett av våra syften är internationellt arbete. Organisationsgruppen föreslår att förbundet inför en differentierad medlemsavgift uppdelad på ordinarie medlemsavgift och medlemsavgiften till GWI så att de medlemmar som vill vara med i GWI betalar den faktiska kostnaden om 18 CHF oavsett växelkurs. Det finns förslag på att vi skall verka som en remissinstans. Det är ett bra förslag men behöver inte stå i förbundets stadgar. Istället är detta underordnat syftet att vi skall verka för att tillvarata kvinnliga akademikers intressen. Kapitel 2 MEDLEMSKAP Kapitel 2 MEDLEMSKAP 2. Medlemskap 2. Medlemskap Som ordinarie medlem kan antas svensk, eller i Sverige verksam, kvinna som inom eller utom Sverige har motsvarande minst en fil. kand. vid universitet eller vid högskola med motsvarande akademisk standard. Andra kan antas som stödmedlemmar Ordinarie medlemmar är även medlemmar i IFUW, äger rätt att delta i kretsårsmöten samt är valbara till styrelser, kan väljas som delegater och har rätt att söka föreningens stipendier. Som hedersledamot av Kvinnliga akademikers förening må den kallas som har gjort en utomordentlig insats för hela föreningen. Förbundet har fyra medlemskategorier: ordinarie medlem är svensk eller i Sverige verksam kvinna som avlagt grundläggande examen vid universitet eller högskola eller har motsvarande kompetens. Studerandemedlem är svensk eller i Sverige verksam kvinna som ännu inte avlagt grundläggande examen enligt ovan. Stödmedlem är person som står bakom förbundets syften men inte uppfyller de formella kraven för ordinarie- eller studerandemedlemskap. Till hedersledamot av Kvinnliga akademikers förbund kan den utses som har gjort en utomordentlig insats för förbundet. Endast ordinarie medlemmar är valbara som styrelseledamöter, förbundsårsmötesdelegater eller andra funktioner och har rätt att söka föreningens stipendier. Alla medlemmar har närvaro och yttranderätt på förbundsårsmöte och kretsårsmöte. Uppflyttat 2

Kommentar: Studerandemedlemskap tillförs som en ny kategori. Det åligger förbunds och kretsårsmöte att årligen fastställa medlemsavgiften för de olika kategorierna Medlemskap i KAF upphör: 1. genom avgång på egen begäran, som bör vara skriftlig och ställas till vederbörande kretsstyrelse; 2. om medlem underlåtit att betala beslutade avgifter 3. genom beslut av riksföreningen, nämligen om medlemmen underlåtit att följa andra bestämmelser i dessa stadgar motarbetat föreningens verksamhet eller syfte, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen. Den som begärt utträde enligt 1) eller 2) skall anses därmed ha lämnat KAF omedelbart. Beslut enligt 3) fattas av riksstyrelsen, dock får ledamöter från styrelsen i den krets, där vederbörande är medlem, ej deltaga i handläggningen av beslutet. Riksstyrelsen är i sådant fall beslutför då minst två tredjedelar av ledamöter är närvarande. För beslut om upphörande av medlemskap fordras två tredjedels majoritet. Innan en medlem utesluts, skall hon beredas tillfälle att yttra sig inom av riksstyrelsen angiven tid, minst 14 dagar från det att hon fått del av de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasatts. Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger, får riksstyrelsen i stället meddela varning. 3. Medlemskaps upphörande Medlemskap i KAF upphör: 1. genom avgång på egen begäran, som bör vara skriftlig och ställas till vederbörande kretsstyrelse; 2. om medlem underlåtit att betala beslutade avgifter 3. genom beslut av förbundet, nämligen om medlemmen underlåtit att följa andra bestämmelser i dessa stadgar motarbetat förbundets verksamhet eller syfte, eller uppenbarligen skadat förbundets intressen. Den som begärt utträde enligt 1. eller 2. skall anses ha lämnat KAF omedelbart. Beslut enligt 3. fattas i första hand av medlemmens kretsstyrelse. Beslut kan överklagas till förbundsstyrelsen. Innan en medlem utesluts, skall medlemmen ges tillfälle att yttra sig inom av kretsstyrelsen angiven tid från det att medlemmen fått del av de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasatts., minst 14 dagar. utgår Kommentar: Endast mindre ändringar Varning tas bort, antingen utesluts en medlem eller inte Kapitel 3 ORGANISATION Kapitel 3 ORGANISATION 4. Organisation Förbundet har sitt säte i Stockholm Förbundets högsta beslutande organ är förbundsårsmötet. 3

Verksamheten utövas av förbundsstyrelse, kretsar och programgrupper anslutna till kretsarna. Förbundets och kretsarnas räkenskapsår är kalenderår. 3. Verksamhet Kapitel 4 VERKSAMHET OCH ANSVARSOMRÅDEN Föreningens verksamhet utövas genom föreningens styrelse riksstyrelsen samt genom regionala kretsar och deras styrelser. Riksstyrelsen representerar föreningen utåt och äger ensam uttala sig i föreningens namn. Riksstyrelsen har ett övergripande ansvar för att föreningens stadgar och andra för denna bindande regler och beslut efterlevs, och har att vaka över att dess syften och principer respekteras och tillgodoses samt att medlemmarnas berättigade intressen tillvaratas. Föreningens firma tecknas av rikskassören och ytterligare en riksstyrelseledamot, var och en för sig. Får ny lydelse och flyttas upp till Kapitel 3 som en övergripande beskrivning av organisationen. Får ny lydelse och flyttas ner till beskrivningen av förbundsstyrelsens verksamhet och ansvarsområden Kommentar: Detta är ett övergripande kapitel som beskriver förbundets organisation. 4. Riksföreningens årsmöte 5. Förbundets årsmöte Riksföreningens årsmöte är föreningens högsta beslutande organ och består av tre delegater från varje krets, varav kretsordföranden är självskriven och de två övriga väljs på kretsårsmöte. Riksstyrelsens ledamöter ingår därutöver med rösträtt i årsmötet. Arkivarien skall närvara som rådgivare utan rösträtt. Annan föreningsmedlem än dessa får deltaga i årsmötet utan rösträtt. Yttranderätt kan meddelas av årsmötet. Årsmötet skall hållas under april månad. Kallelse till delegater ombesörjs av riksstyrelsen och skall ske skriftligen minst 14 Varje krets utser och anmäler delegater till årsmötet. Antalet delegater beror på kretsens storlek: 1. Upp till 50 medlemmar ger rätt att utse 2 röstberättigade delegater; 2. 51-100 medlemmar ger rätt att utse 3 röstberättigade delegater och 3. fler än 100 medlemmar ger rätt att utse 4 röstberättigade delegater. Utgår. Riksstyrelsen skall inte kunna vara med att besluta om sin egen ansvarsfrihet. Alla medlemmar har rätt att närvara och yttra sig vid årsmötet. Rösträtt har dock endast utsedda delegater. Utsedd delegat kan lämna fullmakt till annan medlem att utöva rösträtten om ingen suppleant kan inträda. Årsmötet skall hållas före den 30 april. Kallelse till delegaterna ombesörjs av förbundsstyrelsen och skall ske skriftligen minst 4

dagar i förväg. Underrättelse i övrigt till föreningens medlemmar sker genom varje krets, normalt genom kretsstyrelsens försorg. Protokoll från årsmötet skall inom en månad sändas till riksstyrelsens ledamöter och kretsarnas sekreterare. Protokollet införs i sin helhet i Meddelanden. en månad i förväg. Dagordning och tillhörande handlingar skall vara delegaterna/kretsstyrelserna tillhanda minst 14 dagar i förväg. Underrättelse i övrigt till förbundets medlemmar sker genom varje krets, normalt genom kretsstyrelsens försorg och på förbundets hemsida. Protokoll från årsmötet skall inom en månad sändas till förbundsstyrelsens ledamöter, årsmötesdelegater och kretsarnas sekreterare. Utöver det skall det publiceras elektroniskt på förbundets hemsida. 1. Riksårsmötets valberedning 6. Förbundsårsmötets valberedning En valberedning avger förslag till riksordförande bland kretsarnas riksstyrelseledamöter, till uppdraget som CIR och som arkivarie. Valberedningen består av tre personer som väljs av riksföreningens årsmöte. Valberedningen får ej ha en majoritet av styrelsemedlemmar. 2. Vid riksföreningens årsmöte skall förekomma: Valberedningen består av tre till fem personer med ettåriga mandatperioder som utses vid förbundets årsmöte. Valberedningen skall spegla förbundets sammansättning. Förbundsstyrelseledamöter kan inte sitta i valberedningen. Valberedningen avger förslag till förbundsordförande, övriga ledamöter i förbundsstyrelsen, stiftelserepresentanter, stiftelserevisorer och andra funktionärer. Ny lydelse och uppflyttat 7. Förbundsårsmötets ansvar Årsmötets ansvar är att: Fastställa röstlängd Utse mötesordförande och mötessekreterare. Båda skall vara medlemmar i föreningen Godkänna förbundsstyrelsens verksamhet efter föredragning av verksamhetsberättelse, bokslut, och revisionsberättelse Besluta om förbundsstyrelsen kan beviljas ansvarsfrihet Fastställa budget och besluta om medlemsavgift till förbundet för nästkommande verksamhetsår Godkänna verksamhetsplan för påbörjat verksamhetsår Fastställa arbetsordning för 5

1. Riksföreningens verksamhetsberättelse för föregående kalenderår. 2. Föredragning av verksamhetsberättelse och revisionsberättelse för Karolina Widerströms studie- och stipendiefond samt Stiftelsen Siri Jacobssons Minnesfond. 3. Fråga om ansvarsfrihet för förvaltningen av Karolina Widerströms studie- och stipendiefond samt Stiftelsen Siri Jacobssons Minnesfond. 4. Föredragning av verksamhetsberättelse och revisionsberättelse för Solbackastiftelsen. 5. Fråga om ansvarsfrihet för förvaltningen av Solbackastiftelsen. 6. Föredragning av riksföreningens revisionsberättelse. 7. Fråga om ansvarsfrihet för riksföreningens styrelse. 8. Meddelande om årsavgift till IFUW. 9. Beslut om medlemsavgift till riksföreningen för nästkommande år. 10. Fastställande av budget för påbörjat verksamhetsår. 11. Meddelande angående stipendium ur Karolina Widerströms studie- och stipendiefond samt Stiftelsen Siri förbundsstyrelsen Förrätta val av förbundsordförande, övriga styrelseledamöter och andra funktionärer. Ordförande, stiftelserepresentanter, stiftelserevisorer och övriga funktionärer väljs på tre år. Styrelseledamöter har tvååriga mandatperioder, förbundsrevisorer och valberedningsmedlemmar har ettåriga mandatperioder Uppdra åt förbundsstyrelsen att utse stiftelsestipendiater Besluta om eventuella propositioner och motioner Besluta om antagande av ny krets till förbundet och ombildning av programgrupp till egen krets Besluta om tid och plats för nästa årsmöte. Alla dessa punkter utgör dagordningen för årsmötet och organisationsgruppen föreslår att en ny lydelse enligt ovan som är sammanfattande. De punkter som inte får glömmas bort tillförs istället arbetsordningar för årsmöte och styrelse. 6

Jacobssons Minnesfond. 12. Rapport från arkivarien. 13. Rapport om IFUW: s verksamhet: 1. från CIR 2. från delegat vid Council eller konferens. 14. Kretsarnas verksamhetsberättelser, kretsarnas årsmötesprotokoll samt sammansättningen av kretsstyrelserna för påbörjat verksamhetsår. 15. Val för tre år av ordförande i riksstyrelsen, när så erfordras. Ordföranden i riksstyrelsen utses för tre år på riksårsmötet bland de valda ledamöterna. 16. Val för ett år av två revisorer och två suppleanter för dem att granska riksstyrelsens förvaltning. 17. Val för tre år, när så erfordras, av två ledamöter, en läkare och en jurist, och suppleanter för dem, vilka tillsammans med riksstyrelsen handhar löpande ärenden angående Karolina Widerströms studie- och stipendiefond och Solbackastiftelsen. 1 18. Val för tre år, när så erfordras, av två revisorer och två suppleanter för dem att granska stiftelsernas och fondens förvaltning. 19. Val av CIR för ett år 20. Val av arkivarie för fem år om så erfordras 21. Val av tre ledamöter i riksföreningens valberedning. Valberedning får inte ha en majoritet av styrelseledamöter 22. Val av ordförande och två övriga ledamöter samt tre suppleanter för dem i skiljenämnden på riksnivå 23. Tid och plats för nästa årsmöte. 24. Frågor som framförs av riksstyrelsen, kretsstyrelse eller kretsmedlem. 8. Beslutsförhet och röstning 1 Enligt stiftelseurkunderna för Solbackastiftelsen och Karolina Widerströms studie och stipendiefond skall den ena representanten vara läkare den andra jurist. 7

Årsmötet är beslutfört då minst två tredjedelar av delegaterna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet, utom i fråga om förslag till stadgeändring, då två tredjedels majoritet krävs, och genom öppen omröstning, såvida inte sluten omröstning begärs. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Vid val är den utsedd som fått flest röster och vid lika röstetal vid val avgör lotten. Extra årsmöte skall hållas om ordföranden eller styrelsen (enkel majoritet) finner, att det behövs, eller om minst en tredjedel av delegaterna begär det. På extra årsmöte får endast den eller de frågor behandlas, som föranlett mötet och som finns med i kallelsen. Styrelsen skall kalla till extra årsmöte inom 14 dagar från det att en begäran om extra årsmöte mottagits, att hållas inom två månader från kallelsen. Om kallelse i övrigt, rösträtt, form för omröstning, beslutförhet, erforderlig röstövervikt, utslagsröst samt protokoll vid extra årsmöte skall gälla vad som stadgats om föreningens ordinarie årsmöte. Årsmötet är beslutsfört då minst två tredjedelar av delegaterna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet, utom i fråga om förslag till stadgeändring, då två tredjedels majoritet krävs, och genom öppen omröstning, såvida inte sluten omröstning begärs. Vid val av styrelseledamöter, stiftelserepresentanter och stiftelserevisorer och övriga funktionärer är den utsedd som fått flest röster och vid lika röstetal avgör lotten. Vid lika röstetal för övriga ärenden har mötesordföranden utslagsröst. 9. Extra förbundsårsmöte Extra årsmöte skall hållas efter förslag från förbundets ordförande eller styrelse (enkel majoritet), eller om minst en tredjedel av delegaterna begär det. På extra årsmöte får endast den eller de frågor behandlas, som föranlett mötet och som finns med i kallelsen. Styrelsen skall kalla till extra årsmöte inom 14 dagar från det att en begäran om extra årsmöte mottagits, att hållas inom två månader från kallelsen. Om kallelse i övrigt, rösträtt, form för omröstning, beslutförhet, erforderlig röstövervikt, utslagsröst samt protokoll vid extra årsmöte skall gälla vad som stadgats om förbundets ordinarie årsmöte. Kommentar: Det har föreslagits att årsmötet skall hållas senast den 15 april men stadgegruppen håller fast vid 30 april eftersom påsken kan göra det svårt att hinna hålla årsmöte före den 15 april. Det föreslås att det upprättas en arbetsordning för förbundsstyrelsen och kretsstyrelse där olika arbetsuppgifter specificeras. Denna skall inte vara en del av stadgarna Det är förbunds- och kretsstyrelsernas ansvar att upprätta en verksamhetsplan för året som framläggs på respektive årsmöte I den nya organisation är det endast årsmötets delegater som är röstberättigade. Det vill säga, inga riksstyrelseledamöter har rösträtt Valberedningen utses på riksårsmötena, och bör spegla förbundets sammansättning Valberedningens ledamöter får inte sitta i riksstyrelsen Valberedningen skall avge förslag till ordförande, revisorer och övriga funktionärer (dock inte valberedning). Det anses inte vara god föreningssed att valberedningen valbereder sig själv 5. Riksstyrelsen 10. Förbundsstyrelse 1. Riksstyrelsens sammansättning Förbundsstyrelsen representerar förbundet utåt 8

och äger ensamt att uttala sig i förbundets namn. Förbundets firma tecknas av förbundskassören och ytterligare en förbundsstyrelseledamot, var och en för sig. Riksstyrelsen utgörs av en från varje krets vald ledamot samt följande självskrivna ledamöter: a) Coordinator for International Relations, CIR. b) Kassörerna för Solbackastiftelsen, Karolina Widerströms studie- och stipendiefond samt Stiftelsen Siri Jacobssons Minnesfond. Ytterligare högst två medlemmar av riksstyrelsen kan för ett år i taget utses av årsmötet. Riksstyrelsen kan vid behov adjungera föreningsmedlem att deltaga i behandling av särskilda frågor. Adjungerade ledamöterna har närvaro- och yttranderätt, men ej rösträtt, på möten där dessa frågor tas upp. För envar av de valda ledamöterna utser varje krets en suppleant. Vid förfall för av krets utsedd ledamot inträder dennas suppleant. Avgår ledamot före mandatperiodens utgång inträder suppleanten i dennas ställe för resterande mandatperiod. De ledamöter som utses genom val väljs av respektive krets på dess årsmöte. På samma sätt utses deras suppleanter. Det är önskvärt att funktionärsplatserna fördelas jämt över kretsarna. Kretsstyrelseordförandena har närvaro- och yttranderätt på riksstyrelsens möten. Förbundsstyrelsen utgörs av minst fem ledamöter, företrädesvis med minst en ledamot från varje krets. Därutöver skall finnas minst en suppleant att inträda, om ordinarie ledamot är frånvarande. Avgår ledamot före mandatperiodens utgång inträder suppleanten i dennas ställe för resterande mandatperiod. Ordförande, övriga ledamöter och suppleanter väljs vid förbundsårsmötet. Förbundsstyrelsens ledamöter och suppleanter väljs på två år med överlappande mandatperioder. Hälften av ledamöterna väljs således vid varje årsmöte. Förbundsstyrelsen kan vid behov adjungera medlem att delta i behandling av särskilda frågor. Adjungerad ledamot har närvaro- och yttranderätt, men ej rösträtt, när dessa frågor tas upp. Utgår. Eftersom hela förbundsstyrelsen väljs på årsmötet skall kretsarna inte utse styrelseledamot eller suppleant. Kretsarna skall istället komma med förslag på styrelseledamöter till förbundets valberedning. Uppflyttat och omformulerat. Kretsordförande som inte är ordinarie ledamot av förbundsstyrelsen har närvaro- och yttranderätt på förbundsstyrelsens möten. 9

11. Förbundsstyrelsens beslutsförhet Förbundsstyrelsen är beslutsför då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet och genom öppen omröstning, såvida inte sluten omröstning begärs. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 2. Konstituerande riksstyrelsemöte 12. Konstituerande förbundsstyrelsemöte Riksstyrelsen utser omedelbart efter årsmötet inom sig en vice ordförande, en sekreterare och en kassör, och om den så finner lämpligt en andra vice ordförande, en andra sekreterare och en vice kassör. En spridning av styrelsefunktionerna på de olika kretsarna är önskvärd. 3. Riksstyrelsens beslutförhet och verksamhet Riksstyrelsen är beslutför då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet, såvitt inte Förbundsstyrelsen utser omedelbart efter årsmötet inom sig en vice ordförande, en sekreterare, en kassör och en internationell sekreterare, och om den så finner lämpligt en andra vice ordförande, en andra sekreterare och en vice kassör samt firmatecknare. En spridning av styrelsefunktionerna på de olika kretsarna är önskvärd. 13. Verkställande utskott Ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör utgör ett verkställande utskott med ansvar att hantera löpande ärenden som inte kan vänta till nästkommande möte, samt att tillsammans med stiftelserepresentanterna förvalta stiftelserna i enlighet med stiftelsestadgarna. Verkställande utskottets fattade beslut skall anmälas och protokollföras vid efterföljande styrelsemöte. 14. Förbundsstyrelsens verksamhet Förbundsstyrelsen har ett övergripande ansvar för att förbundets stadgar och andra bindande regler och beslut efterlevs, och har att vaka över att dess syften och principer respekteras och tillgodoses samt att medlemmarnas berättigade intressen tillvaratas. Kallelse och dagordning till sammanträden skall vara förbundsstyrelsens ledamöter och suppleanter tillhanda minst 14 dagar i förväg. Handlingarna enligt dagordningen skall vara utskickade minst en vecka före sammanträdet. Flyttas upp Flyttas upp 10

annat är särskilt föreskrivet i dessa stadgar, och genom öppen omröstning, såvida inte sluten omröstning begärs. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Vid val är den utsedd som fått flest röster och vid lika röstetal vid val avgör lotten. Riksstyrelsen sammanträder omedelbart före riksföreningens årsmöte och i övrigt när ordföranden finner det nödvändigt eller när minst en tredjedel av styrelseledamöter så önskar. Vid riksstyrelsens sammanträde före riksårsmötet skall budgetförslaget diskuteras. Vidare utses mottagare av stipendier ur Karolina Widerströms studie- och stipendiefond samt Stiftelsen Siri Jacobssons Minnesfond. Mottagare av stipendium skall kunna förete bevis på minst två års medlemskap i föreningen. Riksstyrelsens handhar löpande ärenden angående Solbackastiftelsen, Karolina Widerströms studie- och stipendiefond, samt Stiftelsen Siri Jacobssons Minnesfond tillsammans representanter för nämnda stiftelser och fonder. Kallelse till samtliga sammanträden jämte dagordning skall vara riksstyrelsens ledamöter och suppleanter tillhanda minst 14 dagar i förväg. Riksstyrelsen skall tillse att kretsarna före den 1 mars varje år erhåller verksamhetsberättelse för föregående kalenderår, ekonomisk redogörelse inklusive förslag till budget och revisionsberättelse. I brådskande fall får ordföranden besluta, att ett ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning (per capsulam). Sådant beslut skall anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet. Av beslutet skall framgå, vilka som deltagit i detta. Protokoll från samtliga sammanträden utsändes till styrelseledamöterna och kretsarna inom en månad. Protokoll från sammanträden per capsulam utsändes på samma sätt. Riksstyrelsen utser delegater och suppleanter till IFUW: s konferenser. Flyttas upp Utgår. Styrelsen väljer ingen utan är verkställande. Utgår. Styrelsemötet omedelbart före förbundsårmötet kan utgå, budgeten är utskickad två veckor före mötet och stipendiaterna utses i december varje år. Uppflyttat. Ansvaret för stiftelsernas löpande ärenden skrivs in i verkställande utskottets ansvar, se ovan. I övrigt kommer det att förtydligas i arbetsordningen för förbundsstyrelsen. Flyttas upp Flyttas upp till förbundsårsmötet och omformulerat I brådskande fall får ordföranden besluta, att ett ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning (per capsulam). Sådant beslut skall anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet. Av beslutet skall framgå, vilka som deltagit i detta. Protokoll från samtliga sammanträden utsänds till styrelseledamöter och kretsordförande inom en månad. Protokoll från sammanträden per capsulam utsänds på samma sätt. Utgår och flyttas till arbetsordning Riksstyrelsen beslutar om bidrag till delegaters, Utgår och flyttas till arbetsordning 11

riksstyrelseledamöters samt arkivariens resor till riksföreningens sammanträden. Det åligger riksstyrelsen att ombesörja och ansvara för utgivningen av Meddelanden från KAF (ISSN: 0283-4677). Riksstyrelsen utser medlem att redigera Meddelanden. Denna redaktör har rätt att till sig knyta en eller flera andra medlemmar att bistå henne i redigeringsarbetet. Förbundsstyrelsen ansvarar för utgivningen av ett meddelandeblad (ISSN: 0283-4677). Utgår och flyttas till arbetsordning Kommentar: Den viktigaste förändringen i ovanstående avsnitt är förbundsstyrelsens sammansättning och återupprättandet av ett verkställande utskott I den nya organisationen föreslås att stiftelsekassörerna inte skall sitta i förbundsstyrelsen men kan istället adjungeras vid behov. Löpande ärenden för stiftelserna skall istället skötas av verkställande utskottet i samarbete med stiftelsekassör, juristrepresentant och ämnesrepresentant i enlighet med stiftelseurkunderna och stiftelsestadgarna. Mycket av det som står om riksstyrelsen i gällande stadgar är administrativa arbetsuppgifter som inte behöver stå i stadgarna. Istället kan stora delar flyttas till arbetsordningen för förbundsstyrelsen för att underlätta överskådligheten i stadgarna. 6. Kretsarna 15. Kretsar Kretsar är egna juridiska personer som ansvarar för verksamheten i sitt upptagningsområde. En krets kan etablera programgrupper för att organisera verksamhet på flera orter. Om en programgrupp önskar kan den konstituera sig och bilda en självständig krets med egen kretsstyrelse och egen budget. Godkännande av kretsbildning sker på förbundets årsmöte Kretsmedlemmarna kan välja att bli medlem i den nybildade kretsen eller vara kvar i den gamla kretsen. 16. Kretsårsmöte Kretsårsmötet är kretsens högsta beslutande organ. Kretsens årsmöte skall äga rum senast första veckan i mars. Alla medlemmar tillhörande kretsen har röstoch yttranderätt vid årsmötet. Årsmötets ansvar är att: Fastställa röstlängd Utse mötesordförande och mötessekreterare. Båda skall vara medlemmar i kretsen. 12

Godkänna kretsstyrelsens verksamhet efter föredragning av verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse Besluta om kretsstyrelsen kan beviljas ansvarsfrihet Fastställa budget och besluta om medlemsavgift till kretsen för nästkommande verksamhetsår Godkänna verksamhetsplan för påbörjat verksamhetsår Förrätta val av kretsordförande, övriga styrelseledamöter, delegater till förbundsårsmöte och övriga funktionärer. Styrelseledamöter har tvååriga mandatperioder, revisorer, valberedningsmedlemmar och övriga funktionärer har ettåriga mandatperioder Fastställa arbetsordning för kretsstyrelsen Besluta om eventuella propositioner och motioner Besluta om tid och plats för nästa årsmöte Kallelse skickas till kretsens medlemar minst en månad före årsmötet. Dagordning och tillhörande handlingar skall vara kretsmedlemmar tillhanda minst 14 dagar i förväg. Omröstning sker öppet, såvida inte sluten omröstning begärs. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid val av ledamöter och funktionärer är den utsedd som fått flest röster och vid lika röstetal vid val avgör lotten. Vid lika röstetal för övriga ärenden har mötesordföranden utslagsröst. Kretsårsmötesprotokoll skall inom en månad sändas till kretsstyrelsens ledamöter och förbundsstyrelsen. Utöver detta skall protokollet publiceras på kretsens hemsida. 17. Extra årsmöte Extra årsmöte skall hållas efter förslag från ordförande eller styrelse (enkel majoritet), eller om minst en tredjedel av kretsmedlemmar begär det. På extra årsmöte får endast den eller de frågor behandlas, som föranlett mötet och som finns med i kallelsen. Styrelsen skall kalla till extra 13

1. Kretsstyrelsens sammansättning och verksamhet Ledningen av en krets utövas av en kretsstyrelse, som består av ordförande jämte ett lämpligt antal övriga ledamöter och minst två suppleanter. Kretsstyrelse utser omedelbart efter kretsårsmötet inom sig vice ordförande, sekreterare och kassör. Kretsstyrelsen sammanträder på kallelse av kretsordföranden eller när minst en tredjedel av styrelseledamöter så önskar. årsmöte inom 14 dagar från det att en begäran om extra årsmöte mottagits, att hållas inom två månader från kallelsen. Om kallelse i övrigt, rösträtt, form för omröstning, erforderlig röstövervikt och utslagsröst vid extra årsmöte skall gälla vad som stadgats om kretsens ordinarie årsmöte. 18. Kretsens valberedning Valberedningen består av 3-5 personer med ettårig mandatperiod som utses vid kretsens årsmöte. Kretsstyrelseledamöter kan inte väljas till valberedningen. Valberedningen avger förslag till kretsordförande, övriga ledamöter i kretsstyrelsen, förbundsårsmötesdelegater och andra funktionärer. 19. Kretsstyrelse Kretsstyrelsen är kretsens verksställande organ. Kretsens firma tecknas av kretskassören och ytterligare en kretsstyrelseledamot, var och en för sig. 20. Kretsstyrelsens sammansättning Kretsen består av ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör samt ett lämpligt antal övriga ledamöter och minst en suppleant. Kretsstyrelsen kan till sig adjungera medlemmar för behandling av särskilda frågor. Dessa medlemmar har närvaro och yttranderätt när sådan fråga behandlas i styrelsen. 21. Beslutsförhet Kretsstyrelsen är beslutsför då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 22. Konstituerande möte Kretsstyrelse utser omedelbart efter kretsårsmötet inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och firmatecknare. 23. Verksamhet Kretsarnas ansvar är att tillvarata kvinnliga akademikers intressen lokalt, organisera programverksamhet för medlemmarna, sköta budget, medlemsavgifter och medlemsregister 14

lokalt enligt fastlagd arbetsordning. Kretsarna ansvarar för att betala medlemsavgift till förbundet. Avgifter till riksföreningen skall inbetalas före den 1 juni. Efterjustering kan ske senast den 1 december. Kretsens styrelse kan etablera programgrupper för att organisera verksamhet på flera orter i kretsens geografiska upptagningsområde. Programgruppens medlemmar skall vara medlemmar i kretsen. Kretsstyrelsen sammanträder på kallelse av kretsordföranden eller när minst en tredjedel av styrelseledamöter så önskar. Kretsstyrelsen kan med sig adjungera kretsmedlemmar för behandling av speciella frågor. Kretsstyrelsen är beslutför då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet, såvitt inte annat är särskilt föreskrivet i dessa stadgar. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Vid val är den utsedd som fått flest röster och vid lika röstetal vid val avgör lotten. Flyttas till sammansättning Flyttat upp till beslutförhet Utgår. Inga val förekommer i kretsstyrelsen. Kretsens verksamhetsberättelse, protokoll från kretsens årsmöte samt förteckning över ledamöter i kretsstyrelsen för avslutat verksamhetsår skall sändas till förbundsstyrelsen före förbundets årsmöte samt till redaktören för Meddelanden. 2. Revisorer Flytta upp till kretsårsmötets ansvar. På ordinarie kretsårsmöte utser kretsen för ett år i taget två revisorer och två revisorssuppleanter att granska kretsens verksamhet och räkenskaper. 3. Valberedning Ändrad lydelse och flyttat till kretsårsmöte En valberedning avger förslag till ordförande, övriga ledamöter och suppleanter i kretsstyrelsen, samt till övriga uppdrag, vars innehavare skall väljas på kretsens årsmöte. Valberedningen består av tre personer, som utses av kretsens årsmöte. Valberedningen får inte ha en majoritet av styrelseledamöter. 4. Kretsens årsmöte Uppflyttat framför kretsstyrelse Kretsens årsmöte skall äga rum i mars månad. Alla dessa punkter utgör dagordningen för 15

Vid årsmötet skall förekomma: a) Kretsens verksamhetsberättelse. b) Kretsens revisionsberättelse. c) Fråga om ansvarsfrihet för kretsstyrelsen. d) Meddelande om tidpunkt när riksstyrelsens verksamhetsberättelse, ekonomiska redogörelse inklusive förslag till budget, revisionsberättelse samt kallelse till riksårsmötet finns tillgängliga hos ordföranden och sekreteraren. e) Beslut om medlemsavgift för nästkommande verksamhetsår. f) Val av kretsordförande för tre år, när så erfordras. g) Val av övriga ledamöter och suppleanter i kretsstyrelsen för ett år. h) Val av revisorer och revisorssuppleanter för ett år. i) Val av ledamot att ingå i riksstyrelsen samt suppleant för denna för ett år. j) Val av två delegater att jämte kretsordföranden representera kretsen på riksföreningens årsmöte samt tre suppleanter för delegaterna. k) Val av tre ledamöter i kretsens valberedning. I valberedningen får det inte finnas en majoritet av styrelseledamöter. l) Övriga ärenden. Skriftlig kallelse utsänds till varje kretsmedlem minst 14 dagar före årsmötet. Ärende från kretsmedlem bör anmälas till ordföranden senast 7 dagar före årsmötet. Omröstning sker öppet, såvida inte sluten omröstning begärs. Beslut fattas genom enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Vid val är den utsedd som fått flest röster och vid lika röstetal vid val avgör lotten. kretsens årsmöte och organisationsgruppen föreslår en ny lydelse enligt ovan som är sammanfattande. De punkter som inte får glömmas bort överförs till arbetsordningen för kretsen. Uppflyttat framför kretsstyrelse 16

Kretsens verksamhetsberättelse, protokoll från kretsens årsmöte samt adressförteckning över ledamöter i kretsstyrelsen för påbörjat verksamhetsår skall ingivas till riksstyrelsen före riksföreningens årsmöte samt till redaktör för Meddelanden. 5. Extra årsmöte Extra årsmöte skall hållas om ordföranden eller styrelsen (enkel majoritet) finner, att det behövs, eller om minst en tredjedel av kretsens medlemmar begär det. På extra årsmöte får endast den eller de frågor behandlas, som föranlett mötet och som finns med i kallelsen. Styrelsen skall kalla till extra årsmöte inom 14 dagar från det att en begäran om extra årsmöte mottagits, att hållas inom två månader från kallelsen. Om kallelse i övrigt, rösträtt, form för omröstning, erforderlig röstövervikt och utslagsröst vid extra årsmöte skall gälla vad som stadgats om kretsens ordinarie årsmöte. Protokoll skall ingivas till riksstyrelsen. Kommentar: Sektionen om kretsarna har ändrats och gjorts mer lik den för förbundet. Det betyder att kretsårsmötet står överst, därefter kretsstyrelsen. Programgrupperna har tillförts som en arbetsgrupp under kretsarna. Tiden för kretsarnas årsmöte har tidigarelagts för att de valda förbundsårsmötesdelegater skall hinna få kallelse och övriga handlingar inför förbundsårmötet i tid. Kapitel 4 AVGIFTER 7. Avgifter till Riksföreningen och IFUW Avgifter till riksföreningen fastställs varje år på riksårsmötet för nästkommande verksamhetsår. Avgifter till riksföreningen skall före den 1 juni inbetalas av kretsarnas kassörer. Efterjustering kan ske till 1 november. Avgift till IFUW fastställs på IFUW: s konferens. Kapitel 5 RÄKENSKAPER Kapitlet utgår Flyttat till förbundsårsmötet. Flyttas till kretsens verksamhet/ansvar utgår Kapitel 5 FÖRBUNDETS OCH KRETSENS REVISION 24. Revision 8. Riksföreningens räkenskaper Uppflyttat till Kapitel 3 Organisation Räkenskaperna avslutas per kalenderår. 17

Kassören skall till riksföreningens styrelse och till revisorerna före den 15 februari ingiva bokslut över det gångna räkenskapsåret. Kassören skall ingiva förslag till budget för påbörjat verksamhetsår till riksföreningens styrelse före den 15 februari. Utgår. Flyttas till arbetsordning Protokoll från riksstyrelsens sammanträden och riksföreningens årsmöte och verksamhetsberättelse lämnas till revisorerna före den 15 februari. Räkenskaperna granskas av de av årsmötet valda revisorerna. Revisionsberättelsen ingives före den 1 mars till riksstyrelsen. Revisorerna skall till kassören återsända granskat material senast den 1 mars. Fråga om riksstyrelsens ansvarsfrihet skall behandlas på riksårsmötet. Kapitel 6 STADGEÄNDRING Protokoll från styrelsesammanträden och årsmöten, verksamhetsberättelser och bokslut för avslutat verksamhetsår skall lämnas till revisorerna senast den 31 januari. Handlingarna granskas av förbundets och kretsarnas respektive revisorer. Revisionsberättelse skall ingivas senast den 15 februari till förbunds- respektive kretsstyrelse. Utgår. Flyttat till årsmötet. Kapitel 6 STADGEÄNDRING 9. Stadgeändring 25. Stadgeändring Ändring av riksföreningens stadgar kan ske på förslag av riksstyrelsen, kretsstyrelse eller medlem. Ändring beslutas vid två på varandra följande riksårsmöten, varav ett skall vara ordinarie riksårsmöte, efter kretsstyrelsernas hörande. För beslut krävs två tredjedels majoritet av samtliga delegater och riksstyrelseledamöter. Kapitel 7 UPPLÖSNING Ändring av förbundets stadgar kan ske på förslag av förbundsstyrelse, kretsstyrelse eller enskild medlem. Förbundsstyrelsen ansvarar för beredning av ärendet och för att inhämta yttrande från kretsarna. Kretsarna skall kalla till medlemsmöte för diskussion av förslaget. Förslaget skall sändas till medlemmarna minst en månad före medlemsmötet. Kretsarna skall därefter inkomma med yttrande över förslaget till förbundsstyrelsen. Beslut om stadgeändring fattas vid två på varandra följande förbundsårsmöten, varav ett skall vara ordinarie förbundsårsmöte. För beslut krävs två tredjedels majoritet av samtliga delegater. Kapitel 7 UPPLÖSNING 10. Upplösning 26. Upplösning För beslut om upplösning av krets eller av riksföreningen krävs två tredjedels majoritet. Beslut om upplösning skall fattas på två på varandra följande årsmöten varav ett skall vara För beslut om upplösning av förbundet eller krets krävs två tredjedels majoritet på respektive årsmöte. Beslut om upplösning skall fattas på två på varandra följande årsmöten varav ett skall vara 18

ordinarie. Upplöses en krets skall dess handlingar och tillgångar överlämnas till riksföreningen. Upplöses riksföreningen skall dess handlingar deponeras i Kvinnohistoriskt Arkiv, Göteborg, och dess tillgångar överföras till Solbackastiftelsen. Kapitel 8 SKILJEFÖRFARANDE 11. Skiljeförfarande 1. Varje tvist, som inte kan lösas på annat sätt, mellan medlemmar i en krets, bl. a. mellan enskild medlem och kretsstyrelse, skall hänskjutas till en för tillfället utsedd skiljenämnd. Denna nämnd skall bestå av tre personer. Dess ordförande och de två övriga ledamöterna utses av kretsstyrelsen, såvitt inte tvisten rör styrelseledamot. I sådana fall utses nämnden av riksstyrelsen, i vars beslut inte de ledamöter, som är från berörd krets, får delta. Överklagande av kretsskiljenämnds beslut kan ske inom två månader efter beslutet till skiljenämnd på riksnivå och sänds till dess ordförande. Underrättelse om överklagandet lämnas till kretsordföranden och riksstyrelsens ordförande. 2. Varje tvist, som inte kan lösas på annat sätt, mellan kretsar eller medlem i krets och riksföreningen eller dess styrelseledamöter, skall hänskjutas till en skiljenämnd på riksnivå. Den skall bestå av tre personer. Dess ordförande och de två övriga ledamöterna, samt ersättare för dessa tre, utses av riksföreningens årsmöte för ett år bland dess förutvarande styrelseledamöter, i första hand de förutvarande riksordförandena. Vid avgörande av tvist får ej nämndledamot delta som är ledamot i styrelsen för berörd krets. Begäran från en krets om medling/lösande av tvisten skall biträdas av minst en tredjedel av ordinarie. Om en kretsstyrelse inte kan konstitueras skall kretsen upphöra. Kretsen kan då välja att bli en programgrupp under en annan krets eller upplösas. Ombildas krets till en programgrupp under en annan krets överlämnas handlingar och tillgångar till den krets man ansluter sig till. Upplöses en krets skall dess handlingar och tillgångar överlämnas till förbundet. Upplöses förbundet skall dess handlingar deponeras i Kvinn-Sam vid Göteborgs universitet, och dess tillgångar överföras till Solbackastiftelsen. Utgår 19

dess medlemmar. Skiljenämnden på riksnivå skall vara överklagandeinstans avseende beslut av en kretsskiljenämnd. 3. Begäran om skiljenämndsförfarande på kretsoch riksnivå lämnas resp. sänds till skiljenämndens ordförande. Nämnden skall låta göra erforderlig utredning och komplettering. Parterna skall delges allt som tillförts ärendet och skall beredas tillfälle att utveckla sin talan. För beslutförhet fordras samtliga tre skiljenämndsledamöters deltagande och som dess beslut gäller den mening, om vilken minst två av ledamöterna förenar sig. Beslutet skall inom 14 dagar delges parterna samt ordföranden i berörd krets och i riksstyrelsen. När skiljenämnd fungerar som överklagandeinstans, skall vad som sägs i st. 2-4 i denna punkt i tillämpliga delar gälla. 20