Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor II Innehåll Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor 1 Handlingsplan 2010-2011 3 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. 3 Syfte 3 B~~ 3 Mäns våld mot kvinnor - en normaliseringsprocess 4 Hedersrelaterat våld 5 Barn och unga som bevittnat våld 5 Särskilda gruppers utsatthet 5 Kvinnor med missbruksproblem som utsätts för våld 5 Kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld 6 Äldre kvinnor som utsätts för våld 6 Hur få män att upphöra med våldet? 6 Gemensamt ansvar 6 Regional och lokal samverkansgrupp 7 Kommunens ansvar 7 Polisens ansvar 7 Åklagarmyndighetens ansvar 7 Skatteverkets ansvar 8 Sjukvårdens ansvar 8 Ideella organisationernas roll och åtagande 8 Mål: Ingen kvinna/flicka ska utsättas för mäns våld i nära relation 9 Mål: Alla kvinnor i Västerås ska veta vart de kan vända sig för att få hjälp om de utsätts för våld i nära relationer 9 Mål: Kvinnor som utsätts för våld i nära relation ska få ett gott bemötande av kompetent personal och erbjudas ett samlat stöd och skydd utifrån sina behov 10 Mål: Barn i familjer där våld förekommer ska särskilt uppmärksammas och erbjudas stöd och hjälp 11 Mål: Män som misshandlar kvinnor ska få hjälp att upphöra med detta 11 Mål: Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor och deras barn ska följas upp 11

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Handlingsplan 2010-2011 Handlingsplanen är antagen av individ- och familjenämnden, nämnden för funktionshindrade och äldrenämnden, september 2010. "Jag vågade inte säga något för han sa att han skulle fixa mig. Han skulle leja några kompisar och dom skulle döda mig. Han skulle bryta min nacke och det var någon som skulle skära mitt ansikte med rakblad på gatan. Han skulle göra allt om jagförstörde hans liv. Om jag gick skulle han aldrigförlåta mig. Jagfick hela tiden höra vad han skulle göra med mig omjag lämnade honom ". (Citat ur FoU Västmanlands studie, hösten 2004). Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. (FN: s allmänna förklaring till de mänskliga rättigheterna från 1948) En grundläggande värdering i arbetet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld är att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Alla former av våld mot kvinnor är ett hinder för kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, det är en form av könsrelaterad diskriminering. Våld mot kvinnor i nära relationer handlar om makt och kontroll och är i grunden ett jämställdhetsproblem. Syfte Handlingsplanen är en del i individ- och familjenämnden, nämndens för funktionshindrade och äldrenämndens verksamhetsplanering för att höja kompetensen, utveckla och samordna arbetet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor liksom hedersrelaterat våld. Handlingsplanen föreslår insatser för att ge stöd och hjälp, för att förhindra upprepning av våldet och för att förebygga misshandel av kvinnan. Insatserna i handlingsplanen vänder sig till kvinnan, barnen och den våldsutövande mannen. Bakgrund Ar 1993 antog FN:s generalförsamling Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor. Dokumentet ger uttryck för mäns våld mot kvinnor där man tydligt kopplar samman våldet med mäns överordning och kvinnors underordning i hela samhället. Deklarationen omfattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Deklarationen innebär att våld mot kvinnor inte längre definieras som en privat angelägenhet. Våld mot kvinnor är enligt deklarationens första artikel; "... varje könsbetingad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande vare sig det sker offentligt eller privat." Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem och ett hot mot kvinnors och barns hälsa, välbefinnande och liv. Det betraktas som ett samhällsproblem och inte som tidigare en privat angelägenhet. Våld mot kvinnor leder ofta till sociala problem och hälsoproblem, social isolering, missbruk och sjukskrivning. Forskning och utveckling (FoU) i Västmanland har i en studie 2004 gjort en beräkning av omfattningen av antalet våldsutsatta kvinnor i Västmanland. FoU beräknar att mellan 3556 till 11 028 kvinnor utsätts för våld i nära relation. Under 2009 fick polisen i Västmanland in 628 anmälningar (Västerås 347 3

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor anmälningar) rörande misshandel av kvinna, kvinnofridskränkning och våldtäkt eller försök till våldtäkt. Samtliga anmälningar rör brott i nära relation. Den polisanmälda andelen är en liten del av den faktiska misshandeln. Mörkertalet är stort. Man kan av detta dra slutsatsen att ett stort antal kvinnor i länet blir utsatta för våld, drygt 50 % av befolkningen bor i Västerås. I de flesta fall sker misshandel av kvinnor inomhus och offret är nära bekant med mannen som slår. Våldet drabbar kvinnor i alla åldrar och alla samhällsklasser, såväl etniskt svenska som kvinnor med utländsk bakgrund. Aktuell forskning (SOU 2006:65) "Våld mot kvinnor - Våld mot barn" visar att barnen till hälften av kvinnorna har utsatts för fysiska eller sexuella övergrepp. I utredningen "Slagen dam" från 2001 uppger mer än var femte kvinna som utsatts för våld av tidigare make eller sambo att även hennes barn utsatts för fysiskt våld av mannen. En nationell undersökning visar att det finns flickor och unga kvinnor i hela landet som utsätts för hedersrelaterat våld. Sammantaget redovisas av länsstyrelserna att det finns närmare 2 000 kända fall av hedersrelaterat våld hos myndigheter och organisationer i Sverige. (Redovisningen är hämtad från" Samverkan för skyddat boende". Nationell rapport år 2004 från länsstyrelserna om skyddat boende med mera för flickor och unga kvinnor som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld, Länsstyrelsen i Stockholms län, i Västra Götalands län och i Skåne län). Av dessa beräknas 10-15 procent vara i behov av skyddat boende. Mörkertalet tros även här vara mycket stort, bland annat på grund av problemets art. Om flickor med hedersproblematik offentliggör sin historia genom ett besök hos till exempel socialtjänsten kan det innebära ytterligare sanktioner och hot. Många unga flickor väljer därför att söka andra vägar för att få hjälp. Skolan är den organisation som haft mest kontakt med de utsatta flickorna. Utöver skolan är det ungdomsmottagningar och socialtjänst som oftast möter de utsatta flickorna. Mäns våld mot kvinnor - en normaliseringsprocess Mäns våld mot kvinnor kan se olika ut. Det kan vara fysiskt våld, hot om våld, sexuellt våld, känslomässiga övergrepp, psykiskt våld, materiellt våld, ekonomisk kontroll och kan inte förklaras på samma sätt som annan våldsbrottslighet. Våld mot kvinnor äger ofta rum i hemmet och det fysiska och psykiska våldet antar djupare dimensioner just därför att de inblandade har en nära relation till varandra. Mannens våld mot kvinnan växer ofta fram gradvis tills det blir en normal del av vardagen. Hur detta går till brukar beskrivas som en normaliseringsprocess. I början av relationen är mannen liksom i alla förhållanden kärleksfull och uppvaktande. Efter en tid börjar hans omsorg om och uppvaktning av kvinnan gradvis gå över till kontroll. Mannen kan vara svartsjuk och vill inte längre att hon ska umgås med vänner eller familj, eller ha egna fritidsintressen. Detta kan leda till att kvinnan blir allt mer isolerad. Det kan hända att mannen börjar kritisera henne och allt hon gör, vilket gör att hon bryts ned psykiskt och får dåligt självförtroende. Det första slaget kommer ofta i detta skede. Övergreppen normaliseras så småningom genom upprepat våld i förening med isolering och växling mellan våld och värme. Allt detta i kombination med den nära relationen mellan offer och gärningsman gör att kvinnan successivt flyttar sina gränser för vad som kan accepteras i ett förhållande. Om eller när kvinnan berättar om övergreppen har de ofta pågått under lång tid. 4

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor D Hedersrelaterat våld Hedersrelaterat våld kan definieras som en form av våld som utövas främst av män och oftast mot kvinnor. Våldet sker i familjer och grupper där kollektivet står i centrum, individen är underordnad gruppen som äger och tar det yttersta ansvaret för hedern och skammen. Här är männens och gruppens heder direkt avhängigt de kvinnliga medlemmarnas faktiska och påstådda sexuella beteende och relationer. Våldet kan ses som en kollektiv handling sanktionerad av gruppen. Familjens rykte står på spel vilket bidrar till en stram kontroll. Både pappan och mamman kan vara aktiva i utövandet av våldet mot den unga kvinnan. Pappan eftersom hans heder är knuten till den unga kvinnans oskuld och mamman för att hon ansvarar för barnens uppfostran och blir ytterst ansvarig om dottern bryter mot normerna. Söner kan bli utsatta för hedersrelaterat våld vid val av partner om denne inte anses lämplig av familjen eller om det är en homosexuell relation. Sönerna kan också få uppdraget att kontrollera eller bestraffa sina systrar om de utsätter familjen för skam. Barn och unga som bevittnat våld Alla barn som far illa har en lagstadgad rätt att erhålla samhällets skydd och stöd. Samhället har en uppgift att uppmärksamma barn som lever under svåra omständigheter eller riskerar att fara illa. Barnens situation får inte glömmas när de bevittnat våld. Att bevittna våld kan vara så mycket mer än att bara se, det kan vara att höra eller att förstå att våld förekommer. Barnens behov av skydd och stöd bör bedömas för att de ska kunna erbjudas hjälp både i den akuta situationen och på längre sikt. Barn som bevittnat våld ska ses som brottsoffer enligt Socialtjänstlagen 5 kap ll. Särskilda gruppers utsatthet lndivid- och familjenämnden, äldrenämnden och nämnden för funktionshindrade vill i handlingsplanen särskilt uppmärksamma våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem, äldre kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning samt kvinnor och flickor med utländsk bakgrund. Det finns inget som tyder på att dessa grupper skulle vara utsatta i högre grad än andra kvinnor, men kvinnornas speciella situation kan göra att de är mer sårbara. Att uppmärksamma särskilda grupper är ett sätt att synliggöra våldet mot kvinnor, det är också ett sätt att visa att de kan ha särskilda behov. Kvinnor med missbruksproblem som utsätts för våld Kvinnor med annan etnisk/kulturell bakgrund som utsätts för misshandel av sina män, kan vara mer sårbara och isolerade än andra kvinnor. De kan ha svårt att bryta upp från ett äktenskap då de riskerar att bli isolerade eller utstötta ur en gemenskap. Många kommunala kvinnojourer uppger att merparten av kvinnorna i deras skyddade boenden har utländsk bakgrund. Orsaken till detta kan vara ett resultat av att dessa kvinnor inte har samma nätverk som kvinnor med svensk bakgrund. Kvinnorna kan vara isolerade på grund av språksvårigheter, isolering i samhället, osäkerhet om sina rättigheter och osäkerhet om vilken service samhället kan erbjuda. 5

Handlingsplan tör att bekämpa mäns våld mot kvinnor II Kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld Kvinnor med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp om man ser till nedsättningen. Nedsättningarna kan vara kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och orsakade av sjukdomar, medfödda skador eller olycksfall. En eller flera funktionsnedsättningar påverkar kvinnan på många sätt, till exempel möjligheter till arbete och utbildning vilket leder till ekonomiska svårigheter och isolering. Kvinnor med funktionsnedsättning kan vara mer beroende av andra. Beroendet är en betydelsefull faktor vid våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Beroendet och utsattheten ökar med omfattningen av den nedsättning som kvinnan har. Beroendesituationen kan handla om vård och service i olika former utförda av anhöriga eller personliga assistenter. Beroendet kan vara skiftande, exempelvis känslomässigt, kommunikativt eller ekonomiskt. I värsta fall är det den som begår övergreppet som hon är beroende av. Äldre kvinnor som utsätts för våld Våld i nära relation förekommer som tidigare sagts i alla samhällsgrupper och i alla åldrar, även bland äldre kvinnor. När beroendet av hjälp ökar så ökar också utsattheten. Utöver fysiska, psykiska, materiella, ekonomiska och sexuella övergrepp kan äldre utsättas för försummelse. Försummelse kan vara vanvård, att äldre inte får hjälp med sin hygien, otillräcklig föda, felaktig medicinering, att sakna tillgång till telefon. Annat kan vara att inte få hjälp med myndighets- och sjukvårdkontakter och hot om försämringar vad gäller omsorgen. Våld mot äldre är ofta ett dolt problem som kan vara svårt att upptäcka. Åldern kan också göra att kvinnan är mer isolerade och med stigande ålder kan svårigheten att ta del av information öka. Hur få män att upphöra med våldet? En viktig uppgift i arbetet med våldsutövande män är att få dem att ta ansvar för sina handlingar. Att få dem att inse att ansvaret för våldshandlingen ligger hos mannen, att mannen ser konsekvenserna av våldet och att han upphör med att skrämma sin familj och skada sin fru, sambo eller flickvän. Det är ett förebyggande arbete att förhindra att mannen utövar våld i nära relationer. Gemensamt ansvar Att bekämpa mäns våld mot kvinnor är en av regeringen högt prioriterad fråga. Regeringen har gett polisen, åklagaren, brottsoffermyndigheter, kriminalvården, socialvården och sjuk-vården samt länsstyrelsen särskilt ansvar att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Andra aktörer som har en viktig roll är ideella organisationer som bidrar med personligt stöd kring våldsutsatta kvinnor, som till sin natur är aven annan karaktär än de insatser som samverkande myndigheter ger. Brister i samverkan får allvarliga konsekvenser eftersom vård, stöd och skydd för de utsatta kvinnorna och barnen förutsätter att alla intressenter är delaktiga. 6

Handlingsplan tör att bekämpa mäns våld mot kvinnor Regional och lokal samverkansgrupp Länsstyrelsen leder en regional samverkansgrupp som består av representanter från socialtjänsten i länet, landstinget, polisen samt Västmanlands kommuner och landsting (VKL). Samverkansgruppen arbetar med länsfrågor som har till syfte att förebygga mäns våld mot kvinnor samt att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Målet är att i länet kunna säkra ett gott och rätts säkert stöd för dessa grupper. Tillsammans har man utarbetat en länsstrategi "K vinnofrid i Västmanlands län 2009-2010". I Västerås lokala samverkansgrupp benämnd "Kvinnofrid" möts myndigheter och ideella organisationer för att samarbeta kring information, bemötandet och mottagandet av misshandlade kvinnor. Deltagarna får därigenom en ökad kunskap om varandras arbetsmetoder och kompetens. I gruppen finns socialtjänst, sjukvård, psykiatri, polis, kriminalvård, skola och ideella organisationer representerade. Den lokala samverkans gruppen har utarbetat en handlingsplan för arbetet åren 2008 2010. Kommunens ansvar Kommunen har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Kommunens ansvar omfattar även människor som är eller har varit utsatta för brott. I Socialtjänstlagen står det: "Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp." Lag (2007:225,5 kap 11 ) Socialtjänsten har ansvar för att stödja och hjälpa kvinnor som utsätts för våld samt att arbeta förebyggande. I både det individuella och det förebyggande arbetet ska socialtjänsten söka samverkan och samarbeta med andra myndigheter och ideella organisationer. Polisens ansvar Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal. Polisanmälan kan göras av den misshandlade eller den hotade kvinnan själv, men även av andra, som polis, grannar, anhöriga eller vänner. När ett misshandelsbrott anmäls görs en polisutredning, en så kallad förundersökning. Polisen gör en hot- och riskbedömning när de möter kvinnor som utsätts för mäns våld i nära relation. Polisen ansvarar för uppföljning av de kvinnor som omfattas av besöksförbud och trygghetslarm. I Västerås finns en särskild polisenhet för brottsofferstöd. Åklagarmyndighetens ansvar Våld mot kvinnor faller under allmänt åtal. Åklagaren är den som ansvarar för förundersökningen och beslutar om det finns skäl att anhålla mannen. Senast tre dagar efter anhållandet måste åklagaren göra en framställan till tingsrätten vilka sedan har att hålla häktningsförhandling inom fyra dagar från anhållandet. 7

Handlingsplan tör att bekämpa mäns våld mot kvinnor II Skatteverkets ansvar Personer som behöver skydda sin adress på grund av hot och trakasserier kan ansöka om sekretessmarkering. Ett annat sätt att skydda sig är en så kallad kvarskrivning. Det innebär att personen är folkbokförd på den gamla adressen trots att man flyttat. Ansökan om spärrmarkering och om kvarskrivning görs hos chefen för det lokala skattekontoret. Sjukvårdens ansvar Hälso- och sjukvårdens ansvar är att upptäcka och identifiera våld mot kvinnor. Att känna igen och också förstå våldet och vara lyhörd, samt erbjuda kvinnan stöd och behandling är all vårdpersonals ansvar. Målet för hälso- och sjukvården är att medverka till en god hälsa och ge vård på lika villkor för hela befolkningen. Sjukvården har också ett ansvar att verka för att förebygga sjukdom eller skada. Hela sjukvården kan komma i kontakt med kvinnor som utsatts för våld, exempelvis akutvården, kvinnokliniken, psykiatrin, mödravården och familj eläkarmottagningarna. Ideella organisationernas roll och åtagande Kvinno- och tj ejj ouren i Västerås är en ideell verksamhet som ger hjälp och stöd till misshandlade och utsatta kvinnor och flickor. Kvinnojouren erbjuder kvinnor och deras barn ett skyddat boende. I boendet har kvinnorna daglig kontakt med personal. Kvinnojouren erbjuder stödjande och rådgivande samtal, samt stöd i kontakten med exempelvis polis, sjukvård, socialtjänst. Brottsofferjouren i Västerås är en ideell organisation som ger information och stöd till brottsoffer, deras anhöriga och vittnen. Brottsofferjouren ger stöd inför rättegång och svarar på frågor om skadestånd. Jouren har stödpersons- och vittnesstödsverksamhet. Arosdöttrarnas tjej- och kvinnobeskydd vänder sig till kvinnor och flickor som känner sig hotade, är utsatta för fysiskt eller psykiskt våld och hedersrelaterat våld. De erbjuder stödjande och rådgivande samtal på arabiska, persiska och kurdiska. Kriscentrum för män i Västmanland är ansluten till Riksorganisationen för manliga kriscentra. De erbjuder stöd och vägledning till män i hela länet för bättre kommunikation och samarbete i nära relationer. Verksamheten har telefonmottagning, individuella samtal och gruppverksamhet. 8

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Mål: Ingen kvinna/flicka ska utsättas för mäns våld i nära relation ri och den IFN/NF/ÄN från ska arbetar ungdom, samverkansgruppen hedersrelaterat för skola enheter representanter förebyggas lokala alla och med nämnderna socialtj fritid som barn delta. våld änst, och Sammankalla den Det ska finnas nätverk Informera om aktiviteter Opinionsbildande Genom Verksamhetschefi'enhetschef utser Kvinnocentrum med förebyggande AnsvarigNär Enhetschef, samhällsinformation ansvarig integrationsenheten myndigheter representanter Kontinuerligt 4att 1-2 gånger för utser iper samverkan fritid och per ansvarig / årideella årorganisationer Samverka i regional Mål: Alla kvinnor i Västerås ska veta vart de kan vända sig för att få hjälp om de utsätts för våld i nära relationer Västerås Informationen språken på offentliga tillgänglig Genom dekvinnocentrum samverksansgruppen lokala tillsammans Ansvarig När Uppdateras gång vanligaste attplatser. på per ska ska årfmnas finnas med 1 den kontinuerligt 9

Handlingsplan tör att bekämpa mäns våld mot kvinnor Mål: Kvinnor som utsätts för våld i nära relation ska få ett gott bemötande av kompetent personal och erbjudas ett samlat stöd och skydd utifrån sina behov åden atta heter sns ska omoch kvinnor våld skamot ha örare ng ens tillinom och våld kvinnor rutiner mot HRV grupp. behov erbjudas inom skyddat hedersrelaterat långsiktigt. kvinnor (HRV) området ska Stödet för och boende både tillfälligt attoch agera ska akut våld Vid Hösten nyanställd Kontinuerligt När hos regelbunden Krav Erbjuda bildning inom utförarna samtalsstöd, personal kompetensutveckling individuellt Kvinnocentrums ÄN) Genom stab myndighetskontor Enhetschefer Ansvarig Sociala (samtliga stöd iintroduktion våld avtal samtliga familj på området 2010 att nämndernas kvalificerat grundut- mot till ska med IFN, råd och personal utförare ha kvinnor samt skrivs NF, och av i Personal vid social- 10

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Mål: Barn i familjer där våld förekommer ska särskilt uppmärksammas och erbjudas stöd och hjälp Barn samhet få stödsamtal och unga ska FKvinnocentrums informerar Genom När 2Kontinuerligt Viva ska örhandsbedömning/utredning - 4göras -gånger barngruppsverksamhet attansvarig och Kvinnocentrum Råd Socialkontor omper ungdom och möjligheten år personal stöd Barn familj att Mål: Män som misshandlar kvinnor ska få hjälp att upphöra med detta män i Västmanland Ansvari.g familj män När Tillhandahålla lndivid- 2010 (beställning), stödverksamhet Genomoch enämnden att och 2011 till Kriscentrum för Mål: Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor och deras barn ska följas upp kontakt Kvinnocentrum med Årligen När Kontinuerligt Brukarenkät Västerås Ta Genom Ansvarig anmälningar myndighetskontor Enhetschefer ansökningar socialkontor, omnibus stab Sociala Registrera med nämndernas att frågorna enkät stadsoch i stab alla (IFN, trenf, nämnderna ÄN) Uppföljning av Uppföljning av handlingsplanen Handlingsplanen är antagen av de sociala nämnderna för år 2010 och 2011. Inför år 2012 ska handlingsplanen följas upp och revideras. Ansvarig: Sociala nämndernas stab. 11