Deltidsstudier med arbetslöshetsersättning

2007-07-18 2007/4 2007:14 Deltidsstudier med arbetslöshetsersättning

2

Kartläggningen av deltidsstudier med arbetslöshetsersättning är ett av IAF:s egeninitierade projekt under 2006 och 2007. Rapporten har utarbetats inom IAF av Henrik Eriksson (uppdragsansvarig), Magnus Johansson, Fredrik Karlman, Urban Nilsson och Marie Nordmarc. Ansvarig chef är Magdalena Sinander. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, startade sin verksamhet i Katrineholm den 1 januari 2004. IAF svarar för den samlade tillsynen och andra statliga uppgifter som gäller arbetslöshetsförsäkringen. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box 210 641 22 Katrineholm Tfn: 0150-48 70 00 E-post: iaf@iaf.se www.iaf.se 3

4

Innehåll Sammanfattning... 7 Uppdraget... 8 Bakgrund... 8 Syfte och frågeställningar... 8 Tillvägagångssätt... 9 Avgränsningar... 10 Regelverket... 11 Problematiska förutsättningar... 13 Praxis i urval... 15 Ingen ansökan... 15 Omfattning... 17 Varaktighet... 18 Studiestöd... 19 Deltid efter heltid... 20 Sammanfattning... 21 Arbetslöshetskassornas handläggningsrutiner och bedömningar... 22 Rutiner... 22 Blankett för ansökan om deltidsstudier jämsides med arbetslöshetsersättning... 22 Antagningsbesked/kursplan... 23 Studiemedel... 23 Ersättningsspärr under utredningstiden... 24 Godkända deltidsstudier... 25 Information... 25 Registrering av godkända deltidsstudier... 26 Beslutsbrev... 27 Skiftliga arbetsrutiner... 29 Sammanfattning... 29 Arbetslöshetskassornas bedömningar... 29 Ingen ansökan... 30 Omfattning... 31 Varaktighet... 31 Deltid efter heltid... 33 Sammanfattning... 33 Undantag som regel... 34 Fördelning... 34 Kommentarer... 36 Slutsatser... 37 5

6

Sammanfattning IAF har genomfört en kartläggning på området deltidsstudier jämsides med arbetslöshetsersättning. Enligt 10 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, skall arbetslöshetsersättning inte utgå jämsides med studier. Möjlighet finns dock att föreskriva om undantag från denna regel. Ett sådant undantag är 16 p 2 i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring, ALFFo. Enligt denna bestämmelse kan arbetslöshetsersättning utgå jämsides med deltidsstudier, bland annat om studierna inte hindrar den sökande för att söka och ta heltidsarbete och den sökande intygar att han eller hon är beredd att avbryta studierna om de skulle bli ett hinder för att ta ett arbete. Paragrafen lämnar dock relativt stort utrymme för bedömningar utifrån omständigheter i det enskilda fallet. Kartläggningen är begränsad till de deltidsstudier som avses i 16 p 2 ALFFo. IAF har undersökt arbetslöshetskassornas hantering och bedömningar med hjälp av en enkät, ställd till samtliga kassor. Denna innehöll frågor om bland annat ansökningsrutiner, vilken information som lämnas vid ansökan, förekomst av skriftliga arbetsrutiner och beslutsbrevens utformning. IAF pekar i rapporten på ett antal faktorer av bedömningskaraktär som är av betydelse vid arbetslöshetskassornas prövningar. Dessa rör bland annat tidpunkten för ansökan, studiernas varaktighet och omfattning, och bedömning av ärenden med deltidsstudier efter heltidsstudier. Rapporten innefattar även en mindre kvantitativ analys. Av den framgår att endast 1,8 procent av ersättningstagarna i tio utvalda kassor bedrev deltidsstudier samtidigt med arbetslöshetsersättning 2006, en förhållandevis liten omfattning som rimligen inte står i motsättning till regeringens intentioner. Rapporten visar att det finns skillnader mellan både vad gäller hantering och bedömningar i ärenden om ersättning samtidigt med arbetslöshetsersättning. På områden med allmänt hållna regler, som de gällande arbetslöshetsersättning och deltidsstudier, kan det uppstå tillämpnings- och gränsdragningsproblem om det inte finns en praxis som kompletterar lagar och bestämmelser. IAF har funnit att enhetlig och tydlig praxis saknas i många delar. Dessa förhållanden kan undergräva försäkringens legitimitet, då besluten på området kan upplevas som godtyckliga. 7

Uppdraget Bakgrund IAF har till uppdrag bland annat att utöva tillsyn över arbetslöshetskassorna. Utifrån lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, IAF:s myndighetsinstruktion, och regleringsbrev ska IAF med sin tillsyn bidra till en ökad rättssäkerhet och likabehandling inom arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslösa ersättningstagare ska behandlas lika och rättssäkert oberoende av var de bor i landet eller från vilken arbetslöshetskassa de söker ersättning. Arbetslöshetsförsäkringens legitimitet ska därmed upprätthållas. Av IAF:s verksamhetsplan för år 2006 framgår att tillsynsarbetet ska bedrivas så effektivt som möjligt utifrån befintliga resurser samt vara probleminriktad. Tillsynsinsatser ska därför, vid sidan om uppdrag enligt regeringens regleringsbrev, i första hand sättas in där bristerna bedöms som störst och är som mest angelägna att åtgärda. Med hänsyn till behovet att kunna rikta in resurserna mot de delar av hanteringen av arbetslöshetsförsäkringen där behovet är som störst är det av grundläggande betydelse att myndigheten har ett så gott underlag som möjligt i planeringen av kommande tillsynsuppdrag och insatser. Som ett led i detta har IAF genomfört en kartläggning av hur vanligt det är med deltidsstudier samtidigt med arbetslöshetsersättning, samt i vilka situationer arbetslöshetskassorna bedömer att ersättning kan lämnas. Syfte och frågeställningar Denna rapport syftar till att identifiera och belysa svårigheter och skillnader i arbetslöshetskassornas handläggning av ansökningar om deltidsstudier jämsides med arbetslöshetsersättning. Kartläggningen kommer även att användas som underlag för en framtida probleminriktad granskning. Målet med rapporten är att visa hur vanligt det är med deltidsstudier med arbetslöshetsersättning samt i vilka situationer arbetslöshetskassorna godkänner detta. Frågan om hur vanliga deltidsstudier är med arbetslöshetsersättning kommer också att kunna ge svar på vilka grupper som utnyttjar denna möjlighet. Underordnat de övergripande frågeställningarna vill vi redogöra för arbetslöshetskassornas handläggningsrutiner, och hur frågan om deltidsstudier hanterats i förvaltningsdomstolarna. 8

Tillvägagångssätt Frågeställningarna har krävt att olika metoder tillämpas. Frågan om när arbetslöshetskassorna godkänner deltidsstudier har besvarats med hjälp av en enkät som har sänts till samtliga arbetslöshetskassor. När enkäten utarbetades var målet att den skulle fånga upp svårigheter som finns på området. Vi har genom ett studium av domstolspraxis kunnat redovisa vissa faktorer som är relevanta vid kassornas bedömningar. Fokus i enkäten har varit faktorer av bedömningskaraktär. Frågor som enkelt kan besvaras utifrån befintligt regelverk har inte prioriterats. För att kunna redogöra för hur vanligt det är med deltidsstudier med arbetslöshetsersättning behövs kvantitativa data. Arbetslöshetskassorna registrerar beslut och utbetalningar med mera i det administrativa IT-systemet OAS. Uppgifter från OAS kan hämtas från IAF:s databas A-stat. I OAS finns en särskild plats för att registrera beslut om godkända deltidsstudier. Det är emellertid ingen obligatorisk uppgift att registrera. Därför har vi i enkäten undersökt hur arbetslöshetskassorna registrerar sina beslut i frågan. Vi har utifrån detta valt ut tio arbetslöshetskassor som registrerar sina beslut på ett sådant sätt att vi kunnat hämta uppgifter om dem från A- stat. För övriga kassor saknas för närvarande underlag för att bedöma omfattningen av beslut om att godkänna ersättning samtidigt med deltidsstudier enligt 16 p 2 ALFFo. De tio arbetslöshetskassor som har valts har varit: Akademikernas erkända arbetslöshetskassa (AEA) Arbetslöshetskassan SeA (AK SeA) Fastighetsanställdas arbetslöshetskassa (Fastighets AK) Grafiska arbetarnas arbetslöshetskassa (Grafiska AK) Handelsanställdas arbetslöshetskassa (Handels AK) Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa (Kommunal AK) Ledarnas arbetslöshetskassa (Ledarnas AK) Sifs arbetslöshetskassa (Sifs AK) 9

SKTFs arbetslöshetskassa (SKTFs AK) ST:s arbetslöshetskassa (ST:s AK) Transportarbetarnas arbetslöshetskassa (Transport AK) Arbetslöshetskassornas handläggningsrutiner och bedömningar har kartlagts med hjälp av enkätsvaren. IAF har även begärt att få ta del av de eventuella standardblanketter och standardbrev som arbetslöshetskassorna använder. Med standardbrev avses mallar för framför allt beslut som kassorna använder sig av. En beslutsmall är till för att underlätta vid handläggning. Mallen ger en färdig disposition för beslutet och innehåller normalt lagrum och vissa standardformuleringar som är kopplade till det som beslutet avser. Ett beslut är emellertid alltid individuellt varför mallen måste fyllas på med de uppgifter som gäller i det enskilda fallet. Standardbreven ser olika ut på kassorna. Vi har studerat rättspraxis för att informera oss om rättsläget på området. Domarna som vi har bedömt är av intresse har valts ut och grupperats in i olika ärendekategorier och med utgångspunkt från de svar som kassorna har gett i den utskickade enkäten. De utvalda domarna har även tjänat som ett underlag för att identifiera svårigheter beträffande tillämpningen av regelverket på området. Frågan om i vilka situationer arbetslöshetskassorna godkänner deltidsstudier och relevant praxis har analyserats mot bakgrund av lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ALF, och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring, ALFFo samt förarbeten. Avgränsningar Studier, och möjligheten att få studera samtidigt som arbetslöshetsersättning utgår, regleras i 10 ALF och 12-17 ALFFo. I 12-17 ALFFo anges i vilka situationer som ersättning kan lämnas när studier bedrivs. Fyra situationer beskrivs i ALFFo och vi har valt att fokusera på en av dem, 16 p 2. Bestämmelsen ger under vissa förutsättningar möjlighet till studier samtidigt med arbetslöshetsersättning. Vi har valt den för att den beskriver den situation som är vanligast förekommande för prövning hos arbetslöshetskassorna och det är också 10

det lagrum som anses som svårast att tillämpa. Svårigheterna beror på att bestämmelsen lämnar större utrymme för individuella bedömningar än andra regler som rör studier. Regelverket Av 10 ALF framgår att ersättning inte lämnas till den som deltar i utbildning. Där anges också att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får föreskriva om undantag vid särskilda skäl, och då under vilka förutsättningar ersättning kan lämnas. I 12 ALFFo anges vilka undantag som kan göras från 10 ALF. Särskilda skäl att enligt 10 lämna ersättning till personer som är arbetslösa och deltar i utbildning finns när de deltar i orienteringskurser som omfattas av 14 eller utbildningar som omfattas av 15-17 ALFFo. Med orienteringskurser avses kortvariga kurser som bland annat skall syfta till att ge förutsättningar för bra beslut om studie- och yrkesval och ge ökade studietekniska färdigheter. Dessa studier kan bedrivas på heltid eller deltid. I 15 ALFFo, som hänvisar till 17, avhandlas i vilka fall studiemedel kan utgå jämte arbetslöshetsersättning. Det gäller bara när en sökande fortsätter studier på deltid med studiestöd som varaktigt bedrevs före arbetslösheten jämte deltidsarbete. Den sökande kan därvid få ersättning när ett deltidsarbete upphört. 16 ALFFo reglerar i vilket fall heltidsstudier och deltidsstudier utan studiestöd kan få bedrivas samtidigt med arbetslöshetsersättning. Ersättning vid heltidsstudier kan lämnas då den sökande fortsätter heltidsstudier som bedrivits samtidigt med heltidsarbete före arbetslöshetens inträde. Ersättning vid deltidsstudier kan lämnas om studierna inte hindrar de sökande från att söka och ta heltidsarbete samt att de intygar att de är beredda att avbryta studierna om dessa kan hindra dem från att ta ett arbete. Det är i undantagsfall som arbetslöshetsersättning kan beviljas samtidigt med studier, vilket också framkommer av 12 ALFFo; Det måste föreligga särskilda skäl. Ursprunget till 16 ALFFo framgår av prop. 1987/88:114, där följande uttalas: I och för sig är det 11

naturligtvis inte fel att en arbetssökande tar tillvara på den arbetslösa tiden för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Detta får emellertid inte innebära att den tid sökanden engagerar sig i aktiviteter som inverkar menligt på hans eller hennes möjligheter att söka och snabbt anta ett ledigt arbete. Studier kan lätt komma att bli ett hinder om de inte är av helt ringa omfattning eller kan bedrivas under tid då de inte inkräktar på själva arbetssökandet. Studier, som när de har fullföljts förbättrar den sökandes möjligheter att få arbete, ska givetvis mötas positivt, men finansieringen av dem ska normalt vara skild från arbetslöshetsförsäkringen. I förarbetena till nu gällande lag om arbetslöshetsförsäkring 1 betonas bland annat att studier under en tid med arbetslöshetsersättning är en ren undantagssituation. Samhället disponerar i första hand andra medel för studiefinansiering. Arbetslöshetsersättning är således ingen studiefinansieringsform. De ifrågavarande studierna bör vara tillfälliga och kunna avbrytas när som helst till förmån för arbete. Vidare framgår att bestämmelsen är avsedd för den som under arbetslösheten tar upp studier på deltid. Tanken är emellertid att en person som blivit arbetslös så snabbt som möjligt ska komma tillbaka till arbetsmarknaden men under omställningsperioden få ekonomisk trygghet för att kunna vidta de åtgärder som krävs för att skaffa ett nytt arbete. 16 p 2 ALFFo är det enda undantaget från huvudregeln där det lämnas ett större bedömningsutrymme för en arbetslöshetskassa att pröva när särskilda skäl kan anses föreligga. Gränsdragningsproblemen kan illustreras med följande utdrag ur en skrivelse från AMS till KASregionerna och arbetslöshetskassorna från 1993: Om man skall definiera vad som är deltid måste man ha klart för sig vad som är syftet med utbildningsbestämmelserna som helhet. Avsikten är att förhindra att arbetslöshetsersättning blir en attraktiv studiefinansiering för personer som i grunden är studerande i första hand och inte arbetssökande. Det är däremot inte meningen att förhindra att en person under en arbetslöshetsperiod t ex läser på KomVux för att bättra på sina kunskaper i något ämne och därmed använder tiden till något meningsfullt samtidigt som man söker ett nytt 1 Prop. 1996/97: 107 s. 101 12

arbete. Men man kan ju inte rannsaka varje människa för att utröna hennes innersta avsikter. Möjligheten att kunna få deltidsstudera med bibehållen arbetslöshetsersättning kan ses som ett uttryck från lagstiftarens sida att inte omöjliggöra för en sökande att kunna förbättra sina möjligheter att få arbete, under förutsättningen att grundvillkoren 2 uppfylls. 3.1 Problematiska förutsättningar Bestämmelsen i 16 p 2 ALFFo har en ramlagsliknande karaktär. 3 Ramlagar är allmänt hållna och kan därför lätt utsättas för kritik för att de som skall tillämpa dessa får ett starkt inflytande. Bestämmelsen definierar inte vilka deltidsstudier som kan godkännas samtidigt med arbetslöshetsersättning, utan vad som avses med detta överlåts till arbetslöshetskassorna och förvaltningsdomstolarna att bedöma. Detta behöver emellertid inte innebära något demokratiskt problem i de fall lagar och bestämmelser kompletteras med en tydlig praxis. Större detaljreglering kan tänkas råda bot på problem som kan uppstå på ett område med alltför generella regler. En detaljreglering kan dock motverka sitt syfte, då personer vars situationer inte har en exakt motsvarighet i ett regelverk inte kan få en prövning som ligger i linje med lagstiftarens intentioner. Det är inte möjligt att förutsäga alla tänkbara situationer som kan uppstå. Detaljreglering ställer också stora krav på lagstiftaren att ständigt anpassa lagstiftningen i takt med att omvärlden förändras. Utmärkande för modern lagstiftning är följdriktigt att den många gånger är allmänt hållen för att täcka in många olika situationer. Ofrånkomligt är dock att reglerna i en sådan situation blir svårtillgängliga för allmänheten. Beslut kan uppfattas som godtyckliga och svåra att förutsäga. Det krävs också hög kompetens hos dem som skall tillämpa ett komplext regelverk. Detta är fallet för kassornas handläggning och beslutsfattande i ärenden om ersättning i samband med deltidsstudier. 2 9 ALF 3 Om ramlagstiftning se t ex Ram eller lag? Om ramlagstiftning och samhällsorganisation, Håkan Hydén, Liber 1984. s. 1 ff. eller Rättighetslag i teori och praxis, Anna Hollander, Iustus 1995, s. 22 ff. 13

Det åligger kassorna att utreda huruvida deltidsstudierna kan anses hindra den sökande från att ta heltidsarbete. Uppgifter om bland annat studiernas omfattning, längd och typ krävs för att kunna göra denna bedömning. Många av arbetslöshetskassornas reflektioner och synpunkter som kommit IAF tillhanda genom enkäten rör tillämpnings- och gränsdragningsproblem. Vissa efterfrågar mer detaljreglering, och andra ett avskaffande av möjligheten till ersättning vid deltidsstudier. Arbetslöshetskassor har också uppgivit att det är allt för vanligt att deras medlemmar inte känner till att de skall anmäla studier till kassan. Ansökan kan då komma in för sent eller inte alls. Några uppger också att det har förekommit att arbetsförmedlingen lämnat ett godkännande om deltidsstudier, eller att studier som godkänts av kassan blivit en förevändning för sökanden att inte delta i aktiviteter på arbetsförmedlingen eller att tacka nej till anvisade jobb eller arbetsmarknadspolitiska program. Detta är också förhållanden som skulle kunna tyda på att reglerna uppfattas som oklara och svåra att tillämpa. Flera arbetslöshetskassor förefaller vara obekväma med att inneha de befogenheter som tillämpning av 16 p 2 ALFFo innebär. De problem som vissa arbetslöshetskassor relaterar till bestämmelserna kan sägas vara typiska för dem som kan uppstå vid regler som är allmänt hållna till sin karaktär. Tillämpnings- och gränsdragningsproblematiken utmynnar egentligen i en enda fråga; När kan en sökande enligt 16 p 2 ALFFo anses stå till arbetsmarknadens förfogande trots att han eller hon bedriver studier? Vilka förhållanden som arbetslöshetskassor lägger tonvikt vid vid prövning om vad som kan godkännas som deltidsstudier, och hur dessa värderas, kommer att redovisas längre fram i denna rapport. Regelformuleringen i ALFFo, öppnar vid brist på tydlig praxis, för en tillämpning som inte är enhetlig. Tillämpningen kan i en sådan situation skilja sig åt mellan arbetslöshetskassor, enskilda handläggare och mellan domstolarna. Detta står i kontrast till det som borde känneteckna arbetslöshetsförsäkringen, nämligen legitimitet, rättsäkerhet och likabehandling. 14

Praxis i urval Nedan ges en presentation av domar på området. Urvalet är inte avsett att vara uttömmande. Rättsfallen har inordnats i undergrupper för att tydligare belysa vilka frågor som behandlats i praxis samt vilka frågor som kassorna angett som de mest svårbedömda. Noteras bör att varje avgörande baseras på särskilda omständigheter i det enskilda fallet. Detta medför i sin tur att generella slutsatser sällan är möjliga att dra. Ingen ansökan I vissa fall har den sökande inte uppgett till kassan att han eller hon bedriver/bedrivit studier utan detta har kommit till kassans kännedom först i efterhand. Enligt praxis har det funnits situationer där detta inte varit ett hinder för att pröva ersättningsrätten vid deltidsstudier, det kan exempelvis röra sig om fall där sökanden fått vilseledande information från arbetsförmedlingen. Om arbetslöshetskassan finner att deltidsstudierna inte kan godkännas retroaktivt aktualiseras frågorna om eventuellt återkrav och eftergift. I Kammarrätten i Stockholms dom den 6 februari (mål nr. 6248-06) hade den sökande inte informerat kassan om att han deltog i en självfinansierad utbildning till golftränare. Kammarrätten har ändå, trots att det framkommit först i efterhand, prövat om särskilda skäl funnits. Utbildningen omfattade drygt tre år och var förlagd till en annan ort än sökandens hemort. Utbildningen bestod av lärarledd undervisning, praktik samt självstudieperioder med tillhörande redovisningsuppgifter. Kammarrätten fann att studierna inte kunde anses ha varit av ringa eller tillfälligt slag och ansåg därför att den sökande var återbetalningsskyldig. Kammarrätten fann inte några skäl att bevilja eftergift (se även Kammarrätten i Stockholms dom den 9 januari 2007, mål nr. 5690-05). I Kammarrätten i Stockholms dom den 28 september 2006 (mål nr. 652-05) hade den sökande inte informerat kassan om att denne deltagit i en utbildning till taxiförare. Studierna bestod till större delen av självstudier men även av lärarledda lektioner samt praktik. Självstudierna bedömdes ta ca 50 100 timmar i anspråk under en tidsperiod om 3,5 månader. Sökanden hade haft löpande kontakter med sin arbetsförmedlare under 15

hela studietiden. Kammarrätten fann mot bakgrund av studiernas omfattning och karaktär att studierna inte kunde anses hindra sökanden från att ta ett arbete. I Kammarrätten i Stockholms dom den 21 mars 2006 ( mål nr. 4964-04) hade den sökande inte informerat kassan om att denne studerat SFI (svenska för invandrare) på deltid. Kammarrätten ansåg att studiernas omfattning och varaktighet sannolikt skulle ha inneburit att de hade godkänts som tillåtna deltidsstudier, men fann att sökanden var återbetalningsskyldig. Emellertid fann kammarrätten skäl att efterge hela återbetalningskravet på grund av sökandens ekonomiska och sociala situation. I detta sammanhang anmärkte kammarrätten särskilt på vad som framkommit i målet om kommunens tjänstemäns roll i ärendet. I Kammarrätten i Stockholms dom den 27 mars 2006 (mål nr. 1193-05) hade den sökande inte informerat kassan om att denna varit inskriven för studier på heltid (SFI). Sökanden hävdade emellertid att studierna endast bedrivits på deltid. Kammarrätten fann att studierna var att betrakta som deltidsstudier. Då sökanden emellertid varken ansökt om ersättning i förväg innan studierna påbörjats eller intygat att hon varit beredd att avbryta studierna om de skulle hindra henne från att ta ett arbete fann kammarrätten att återbetalningsskyldighet förelåg. Kammarrätten fann inte några skäl för att bevilja eftergift (se även Kammarrätten i Stockholms dom den 5 oktober 2006, mål nr. 812-06). I Kammarrätten i Jönköpings dom den 6 december 2004 (mål nr. 947-04) hade den sökande inte informerat kassan om att han/hon studerade matematik på Komvux sju timmar per vecka. Sökanden hade däremot varit i kontakt med arbetsförmedlingen angående sina studier. Kammarrätten ansåg att studierna var av så ringa omfattning att de inte utgjorde ett hinder för att kunna få arbetslöshetsersättning. I Kammarrätten i Stockholms dom den 20 september 2004 (mål nr. 2325-03) hade den sökande inte informerat kassan om att hon studerat 25 procent av heltid (distansstudier). Kammarrätten ansåg att den sökande var återbetalningsskyldig och att några skäl för eftergift inte förelåg trots att studierna var av ringa omfattning. Sökanden hade även i det här fallet haft löpande kontakter med sin arbetsförmedlare under studietiden. 16

Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd (mål nr. 6765-04). Liknande omständigheter förelåg i Kammarrätten i Stockholms dom den 9 augusti 2005 (mål nr. 7080-04). Sökanden hade studerat 5 poäng på universitetet (25 procent av heltid) utan att ha meddelat kassan detta. Kammarrätten konstaterade emellertid i detta fall att studierna var av så ringa omfattning att sökanden var berättigad till ersättning. Omfattning Ett centralt moment i bedömningen är att fastställa omfattningen av studierna i fråga. Som uppmärksammas i förarbetena 4 får den tid som sökanden engagerar sig i andra aktiviteter än att söka arbete inte inverka menligt på hans eller hennes möjligheter att söka och snabbt anta ett ledigt arbete. Studier kan lätt komma att bli ett hinder om de inte är av helt ringa omfattning eller kan bedrivas under tid då de inte inkräktar på själva arbetssökandet. Vad gäller så kallade yrkesutbildningar så finns ingenting, vare sig i författningstexten eller i förarbetena, som tyder på att en kortare utbildning i sig skulle vara diskvalificerande vad gäller ersättning därför att den leder till ett nytt yrke. Tvärtom är arbetslöshetsförsäkringen en omställningsförsäkring, som ska stimulera till yrkes- och kompetensmässig omställning. I Kammarrätten i Stockholms dom den 18 februari 1998 (mål nr. 11101-1995) hade den sökande ansökt om att få deltidsstudera 50 procent av heltid med bibehållen arbetslöshetsersättning. Studierna i fråga var en fortsättning på tidigare påbörjade studier. Kammarrätten fann, mot bakgrund av den sökandes höga målsättning med utbildningen och att högskolestudier allmänt sett har en hög svårighetsgrad, att det kunde ifrågasättas om sökanden verkligen ägnade sin fulla kraft åt att söka arbete. Vid en samlad bedömning konstaterade kammarrätten att det inte förelåg särskilda skäl att bevilja sökanden arbetslöshetsersättning jämsides med studierna i fråga. Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd (mål nr. 2821-1998). Liknande omständigheter förelåg i Kammarrätten i Stockholms dom den 14 september 2004 (mål nr. 7697-02). Den sökande hade deltagit i en gymnasielärarut- 4 prop.1987/88:114 17

bildning på distans. Studierna ingick i en 40-poängsutbildning. Kammarrätten fann att det inte var sannolikt att den sökande skulle ha avbrutit dessa studier för arbete och biföll därför IAF:s överklagan. Se även Kammarrätten i Stockholms dom den 28 september 2006 (mål nr. 3772-05). Den sökande hade här ansökt om att få deltidstudera (67 % av heltid) under sammanlagt tre terminer. Kammarrätten fann, mot bakgrund av att undervisningstillfällena var förlagda till veckosluten och att den sökande intygat att hon var beredd att avsluta studierna för att ta arbete, att särskilda skäl förelåg att bevilja arbetslöshetsersättning. I Kammarrätten i Göteborgs dom den 15 juni 2004 (mål nr. 8178-03) hade den sökandes deltidsstudier på 50 procent av heltid föregåtts av en ettårig utbildning i anknytande ämne. Kammarrätten ansåg att deltidsstudierna inte kunde anses vara av ringa omfattning och inte heller av tillfällig karaktär. Då sökanden upplyst kassan först i efterhand om de ifrågavarande deltidsstudierna fann Kammarrätten att sökanden var återbetalningsskyldig för den ersättning som utgått under studietiden. Skäl för att bevilja eftergift förelåg inte. I Kammarrätten i Stockholms dom den 19 december 2006 (mål nr. 5221-06) hade den sökande enligt kassan anpassat sina studier för att arbetslöshetsersättning skulle kunna utgå jämsides med dessa. Omfattningen av ifrågavarande studier uppgick först till 250 gymnasiepoäng men ändrades sedan till 150 gymnasiepoäng, vilket motsvarar ca 30 procent av heltidsstudier. Studierna var inte finansierade med studiestöd. Kammarrätten fann att studierna inte utgjorde hinder för att få arbetslöshetsersättning. Varaktighet Som framhålls i förarbetena 5 bör studierna på deltid vara tillfälliga och kunna avbrytas när som helst till förmån för arbete. Studier som sträcker sig över flera terminer kan i allmänhet inte betraktas som tillfälliga. Att studier är långvariga kan istället tala för att de ingår som ett led i en längre planerad studiegång och i dessa fall kan därför villigheten att avbryta dessa studier för att ta arbete ifrågasättas. 5 prop.1996/97:107 s.101 18

I Kammarrätten i Jönköpings dom den 16 juli 2004 (mål nr. 682-04) hade den sökande ansökt om att få bedriva deltidsstudier vilka förväntades pågå under 5-6 terminer. Kammarrätten fann, mot bakgrund av dels studietidens längd och dels omfattningen (75 procent av heltid), att den sökande i första hand var att anse som studerande och därmed förhindrad ifrån att ta ett arbete. Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd (mål nr 5169-04). För liknande omständigheter se även Kammarrätten i Stockholms dom den 28 september 2006 (mål nr. 5743-05). I Kammarrätten i Jönköpings dom den 20 juni 2006 (mål nr. 3144-05) hade sökanden ansökt om att få deltidsstudera med bibehållen arbetslöshetsersättning. Utbildningen avsåg en planerad studiegång under fyra terminer (50 procent av heltid). Kammarrätten ansåg att studierna, mot bakgrund av dessas omfattning och längd, inte kunde anses som tillfälliga och att de därför fick anses hindra den sökande ifrån att aktivt kunna söka arbete. Liknande omständigheter förelåg i Kammarrätten i Stockholms dom den 28 september 2006 (mål nr. 390-06). Studierna i fråga bedrevs på halvfart och förväntades pågå under fyra terminer. Utöver undervisning tillkom självstudier och arbete med praktikfall, projektarbeten och examensarbete. Kammarrätten fann emellertid att studierna med hänsyn till dessas omfattning och karaktär inte hindrade den sökande ifrån att söka och ta ett heltidsarbete. Studiestöd En grundläggande förutsättning för att kunna bevilja deltidsstudier vid sidan om ersättning enligt 16 p 2 ALFFo är att den sökande inte uppbär studiestöd i någon form. I Kammarrätten i Stockholms dom den 20 april 2006 (mål nr. 3889-05) hade kassan godkänt den sökandes ansökan om att få deltidsstudera med bibehållen arbetslöshetsersättning. Därefter ansökte och beviljades den sökande studiebidrag från CSN. Kammarrätten fann att den sökande lämnat oriktig uppgift och därmed själv orsakat att ersättning lämnats obehörigen. Kammarrätten konstaterade att det för flertalet sökande torde vara givet att med studiestöd avses alla former av ekonomiskt stöd för att finansiera studier, oavsett om det är i form av bidrag eller förmånliga lönevillkor. Kammarrätten fann 19

inte några skäl att bevilja eftergift, trots att det kunde konstateras att sökanden fått bristfällig information från kassan. I Kammarrätten i Stockholms dom den 13 oktober 2005 (mål nr. 3021-05) hade den sökande beviljats studiestöd från CSN efter att hon fått avslag på sin omprövningsbegäran. Sökanden överklagade därefter kassans beslut. Kammarrätten fann att någon sådan undantagssituation som avses i 16 p 2 ALFFo inte visats föreligga då hon nu finansierade sina studier med studiemedel. Studierna i fråga uppgick till 60 procent av heltid. Deltid efter heltid De fall där en sökande tidigare bedrivit heltidsstudier och sedan ansöker om att få fortsätta att studera på deltid med arbetslöshetsersättning är svårbedömda. Viktiga omständigheter för att ersättning ska kunna utgå är att det finns en intention hos den sökande att finna arbete och att deltidsstudierna tydligt kan skiljas från de tidigare heltidsstudierna. I annat fall upprätthålls inte lagstiftarens restriktiva syn på möjligheten att uppbära arbetslöshetsersättning jämsides med studier. 6 I Kammarrätten i Jönköpings dom den 23 oktober 2006 (mål nr. 1109-06) hade den sökande bedrivit studier på heltid fram till och med vårterminens slut. Därefter anmälde sig den sökande som arbetslös under sommaruppehållet och intygade att studierna var avslutade. Den sökande ansökte sedan om att få deltidsstudera (5 högskolepoäng) med bibehållen arbetslöshetsersättning under höstterminen. Kursen i fråga krävde förkunskaper från de tidigare bedrivna heltidsstudierna men ingick inte i examen. Kammarrätten fann att deltidsstudierna, mot bakgrund av sökanden intygat att hon var beredd att avbryta dessa för arbete, inte hindrade sökanden från att ta arbete och tillerkände arbetslöshetsersättning. I Kammarrätten i Göteborgs dom den 15 juni 2004 (mål nr. 8178-03) hade den sökande studerat heltid vid folkhögskola under läsåret 2001/2002 och ansökte om att få fortsätta studera på halvtid under läsåret 2002/2003 jämsides med arbetslöshetsersättning. Kammarrätten fann att studierna som bedrevs inte kunde anses vara av helt ringa omfattning och inte heller vara av tillfällig karaktär. Förutsättning för att få arbetslöshetsersättning fanns 6 Se prop. 1987/88:114 s.34, prop. 1996/1997 s. 101 20

därför inte. Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd (mål nr. 5201-04). I Kammarrätten i Stockholms dom den 7 november 2005 (mål nr. 4654-04) hade den sökande studerat heltid fram till våren 2003. Under höstterminen 2003 fortsatte den sökande samma utbildning på deltid och ansökte samtidigt om arbetslöshetsersättning vid sidan av sina studier. Utbildningen på halvtid beräknades pågå fram till vårterminen 2004. Kammarrätten fann med hänsyn till studiernas omfattning, syfte och karaktär att de kunde antas hindra den sökande från att söka och ta ett heltidsarbete. Förutsättning för att få arbetslöshetsersättning fanns därför inte. I Regeringsrättens dom den 1 februari 2006 (RÅ 2006:23) hade den sökande studerat heltid fram till vårterminens slut 2002. Den sökande hade därefter för avsikt att deltidsstudera motsvarande fem högskolepoäng under höstterminen 2002. Kursen hade koppling till de tidigare bedrivna studierna men ingick inte i den sökandes examen. Regeringsrätten fann, mot bakgrund av att den sökande intygat att hon var beredd att avbryta deltidsstudierna för arbete, att studierna inte kunde anses hindra den sökande från att stå till arbetsmarknadens förfogande under tiden mellan terminerna. Sammanfattning De grundläggande villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning enligt 9 ALF är att den sökande står till arbetsmarknadens förfogande. Huvudregeln är att arbetslöshetsersättning inte lämnas till personer som deltar i utbildning enligt 10 ALF. Det är därför av vikt vid bedömningen av huruvida en sökande har rätt att deltidsstudera med bibehållen arbetslöshetsersättning att ha i åtanke att det rör sig om en ren undantagssituation. 7 Rättspraxis på området är inte enhetlig och tydlig. Detta beror till viss del på att lagstiftningen har en ramlagsliknande karaktär vilket medför att domstolarnas bedömningsutrymme blir större. Speciella omständigheter kan därför komma att bli avgörande vilket medför att generella slutsatser sällan är möjliga att dra. Det ställs därför höga krav på kassornas utredningar och bedömningar när det gäller rätten att få deltidsstudera med bibehållen arbetslöshetsersättning. 7 Prop. 1996/97:107 s. 101 21

Arbetslöshetskassornas handläggningsrutiner och bedömningar I detta kapitel redovisas resultatet av den enkät som samtliga arbetslöshetskassor har svarat på. Rutiner Arbetslöshetskassornas handläggningsrutiner har kartlagts genom att arbetslöshetskassorna fått beskriva sina rutiner samt i förekommande fall bifoga skriftliga arbetsrutiner, blanketten för ansökan om deltidsstudier jämsides med arbetslöshetsersättning och standardbrev för avslag och bifall. Arbetslöshetskassorna har även redogjort för hur beslut registreras i systemet OAS och om och hur information om regler lämnas. Blankett för ansökan om deltidsstudier jämsides med arbetslöshetsersättning Alla arbetslöshetskassor utom Hamnarbetarnas arbetslöshetskassa, som inte haft något ärende rörande deltidsstudier, begär att den sökande ska inkomma med en blankett för att kassan ska pröva om arbetslöshetsersättning jämsides med deltidsstudier kan godkännas. Ungefär hälften av kassorna använder Arbetslöshetskassornas Samorganisations (SO) blankett, och resterande kassor har utformat en egen blankett för ansökan om deltidsstudier jämsides med arbetslöshetsersättning. Utformningen av blanketterna skiljer sig i viss mån åt, men samtliga utgår från villkoren i 16 p 2 ALFFo, och alla kassor efterfrågar omfattningen av de studier den sökande ansöker om arbetslöshetsersättning jämsides med. Andra frågor som förekommer hos flertalet kassor, är frågor om vilken kurs och studieperiod det rör sig om, vilken studieanstalt studierna ska bedrivas vid och vilket heltidsmått som gäller. Uppgifter om studiemedel, den sökandes arbetsutbud och den tidigare anställningen efterfrågas också. Flera kassor informerar dessutom om att den sökande måste meddela förändringar i studierna och göra en ny ansökan om deltidsstudier om han eller hon avser att fortsätta studera efter det att den godkända kursen avslutats. Fastighetsanställdas arbetslöshetskassa begär att studieanordnaren ska fylla i uppgifter om kurs, studietakt och hur många poäng som anses vara heltidsstudier. Finans och Försäkringsbranschens arbetslöshetskassa vill att den sökande specificerar om studierna sker på dag- eller 22

kvällstid samt hur mycket hemarbete studierna beräknas ta i anspråk. Enligt kassans blankett är det även ett krav för godkännande att ansökan om deltidsstudier sker innan kursen i fråga påbörjas. Arbetslöshetskassan Alfa vill att arbetsförmedlingen på en särskild blankett ska styrka att den sökande står till arbetsmarknadens förfogande. Kassan begär även in uppgifter om studieort innan deltidsstudierna kan godkännas. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa efterfrågar information om den sökandes tidigare studier. Livsmedelsarbetarnas arbetslöshetskassa och Pappersindustriarbetarnas arbetslöshetskassa uppger att de begär en försäkran eller ett intyg om att den sökande söker heltidsarbete och är beredd att avbryta studierna om arbete erbjuds. (Det är dock oklart om det rör sig om en särskild blankett som måste lämnas, eller om den sökande kan intyga detta i ett eget brev). Akademikernas erkända arbetslöshetskassa och ST:s arbetslöshetskassa framhåller också att de vid oklarheter tar kontakt med studieanordnaren. Antagningsbesked/kursplan Majoriteten av arbetslöshetskassorna begär att antagningsbesked och kursplan ska bifogas ansökan om arbetslöshetsersättning jämsides med deltidsstudier. Antagningsbesked och kursplan är ett krav enligt SO:s blankett för ansökan om deltidsstudier jämsides med arbetslöshetsersättning och även i de flesta fall där kassorna har en egen blankett. Undantagen är Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa och Säljarnas arbetslöshetskassa. På den blankett som används vid Akademikernas erkända arbetslöshetskassa anges att den sökande endast ska bifoga kursintyg om han eller hon är osäker på studietakten. Livsmedelsarbetarnas arbetslöshetskassa och Pappersindustriarbetarnas arbetslöshetskassa uppger att de efterfrågar antagningsbesked innan ansökan om deltidsstudier prövas, men det är oklart hur den informationen förmedlas till den sökande. Studiemedel Sex av de kassor som har egna blanketter ställer på dessa blanketter frågan om studiemedel utgår för samma period som ansökan om deltidsstudier gäller. Motsvarande fråga finns också på SO:s blankett. Fem av de kassor som använder SO:s blankett kontrollerar dessutom via kontrollrutinen att studiemedel inte utgår för samma period. Det är dock en dryg fjärdedel av kassorna som varken kontrollerar eventuella studiemedel genom kontrollrutinen eller genom att efterfråga uppgift om 23

studiemedel på blanketten för ansökan om deltidsstudier jämsides med arbetslöshetsersättning. Ersättningsspärr under utredningstiden Handelsanställdas arbetslöshetskassa, Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa och Ledarnas arbetslöshetskassa innehåller den sökandes ersättning under utredningstiden. Ersättningen spärras för att förhindra att ersättning betalas ut felaktigt till den sökande. Ett avslag på ansökan om att studera på deltid med bibehållen arbetslöshetsersättning innebär att ersättningsrätten helt upphör. Om ersättningsrätten prövas efter att studierna påbörjats får det till följd att kassan måste pröva om återbetalningsskyldighet föreligger vid ett avslag. Spärren läggs vanligen från och med det datum studierna påbörjas, om sådan uppgift finns. Annars spärras ersättningen från och med det datum den sökandes intention att studera kommer till kassans kännedom. Eftersom det inte varit en direkt fråga i enkäten vet vi inte om fler kassor utöver de ovan nämnda använder ersättningsspärr under utredningstiden. Det är dock endast när frånkännande kan bli aktuellt som det finns uttryckligt lagstöd för att innehålla ersättning under utredningstiden. JO underströk detta i ett 8 beslut från 2004 rörande innehållandet av ersättning under utredningstiden för en sökande som avvisat erbjudet lämpligt arbete. 9 Senast i budgetunderlaget för 2007-2009 lyfte IAF fram nödvändigheten med lagstöd för kassorna att innehålla ersättning under utredning av ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning: Om en arbetslöshetskassa efter ett meddelande om ifrågasatt ersättningsrätt utbetalar ersättning och sedermera fattar ett beslut om avstängning från eller nedsättning av dagpenning saknas det för närvarande förutsättningar att återkräva beloppet enligt 68 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. En för lagstiftaren central sanktionsåtgärd kan därför i vissa fall bli verkningslös och i andra fall beroende av kassans utredningstid. Det är därför av stor betydelse att kassans rätt att innehålla ersättning under utredningstid kodifieras. Detta sär- 8 66 ALF 9 JO:s beslut, dnr 2774-2002 24

skilt med hänsyn till rättsäkerheten för den enskilde. En alternativ möjlighet kan vara att skapa lagliga möjligheter att i efterhand återkräva aktuellt belopp. 10 I ett ärende från 2007 aktualiseras frågan på nytt i ett JO-beslut. Ärendet gäller en sökande som deltidsstuderat och där kassan spärrat ersättningen under utredningstiden. JO vidhåller i detta beslut att det endast är i ärenden där 66 ALF tillämpas (där den sökande medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat felaktiga uppgifter) som kassorna kan ha rätt att innehålla ersättning. Att innehålla ersättning är dock att likställa med ett provisoriskt beslut från kassans sida. 11 Med anledning av JO:s beslut framgår följande av IAF informerar nr 3/2007: Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) vill med anledning av detta uppmärksamma arbetslöshetskassorna på att de vid innehållande av ersättning med stöd av 66 tredje stycket ALF bör upprätta ett provisoriskt skriftligt beslut, om denna åtgärd, med en fullföljdshänvisning där den enskilde ges möjlighet att få ett sådant beslut omprövat till dess att ett slutligt beslut har fattats. Godkända deltidsstudier Vid handläggning av en ansökan om arbetslöshetsersättning jämsides med deltidsstudier prövas deltidsstudierna mot kraven i 16 p 2 ALFFo. Kassorna definierar begreppet deltidsstudier olika, och det kan göra att aspekter som studiernas varaktighet och tidigare studier vägs på olika sätt i besluten, se nedan. Godkänns deltidsstudierna informeras den sökande om beslutet och ersättning utgår som vanligt under den godkända perioden. En knapp fjärdedel av kassorna lägger in en spärr det datum studierna enligt uppgift avslutas. Den sökande ska därefter inkomma med studieintyg som visar att studierna avslutats för att åter vara ersättningsberättigad. Information Majoriteten av kassorna skickar inte ut någon skriftlig information till sökanden vid en förfrågan om deltidsstudier jämsides med arbetslöshetsersättning. Endast sex 10 Budgetunderlag för 2007-2009 för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Dnr 2006/375 A1 11 JO:s beslut dnr 5088-2005 25

kassor har ett färdigt informationsblad som vanligtvis skickas till den sökande med blanketten för ansökan om deltidsstudier jämsides med arbetslöshetsersättning. I övrigt uppger majoriteten av arbetslöshetskassorna att ingen särskild information lämnas till den sökande utöver den som framgår av kassans webbsida och av beslutsbrevet. Även om inte alla arbetslöshetskassor nämnt det i sina svar får det förutsättas att samtliga kassor lämnar information angående deltidsstudier vid förfrågan. I kontakten med den sökande tycks arbetslöshetskassorna trycka på olika saker. Teaterverksammas arbetslöshetskassa och Grafiska arbetarnas arbetslöshetskassa upplyser om att deltidsstudier endast godkänns en termin i taget och att om den sökande önskar fortsätta studera måste han eller hon inkomma med en ny ansökan. Grafiska arbetarnas arbetslöshetskassa, Fastighetsanställdas arbetslöshetskassa och Pappersindustriarbetarnas arbetslöshetskassa informerar om att ansökan om deltidsstudier måste ske innan studierna påbörjats. Vid HTFs arbetslöshetskassa informeras de sökande om att de inte ska redovisa godkända deltidsstudier på sina kassakort, medan man vid Finans- och Försäkringsbranschens arbetslöshetskassa påpekar att den sökande kan komma att blir återbetalningsskyldig om han eller hon bedriver studier utan att ha meddelat kassan detta. Akademikernas erkända arbetslöshetskassa informerar särskilt om att medlemmen är skyldig att meddela kassan alla förändringar rörande studierna. Registrering av godkända deltidsstudier För att en kassa ska får överblick över ärenden där deltidsstudier godkänts jämsides med arbetslöshetsersättning bör studierna registreras. Vidare är en förutsättning för att statistik ska kunna föras på ett enhetligt sätt hos kassorna att studierna registreras under övrigt-fliken i OAS (se stycke 2.3 Tillvägagångssätt). Hälften av kassorna använder antingen övrigt-fliken eller övrigtfliken och anteckningsfältet i OAS för registrering av godkända deltidsstudier. Flera kassor använder endast anteckningsfältet i OAS för registreringen. Hos några kassor utgör en manuell bevakning för att kontrollera att studierna upphört den enda registreringen och andra använder en kombination av den manuella bevakningen och anteckningsfältet och/eller övrigt-fliken i OAS. Ett fåtal kassor anser att ansökningshandlingarna om deltidsstudier jämsides med arbetslöshetsersättning, eller en kombination av ansökningshandlingarna och anteck- 26

ningsfältet eller övrigt-fliken i OAS utgör en registrering. Deltidsstudier där den sökande har fått avslag registreras som ett avslag i OAS. Beslutsbrev Hur den sökande informeras om utgången av ett beslut om arbetslöshetsersättning jämsides med deltidsstudier varierar. Eftersom kassorna inte är myndigheter utan privaträttsliga organisationer är förvaltningslagen (FL) endast vägledande för kassorna. I de delar av handläggningen som innebär myndighetsutövning bör dock FL i princip följas. Av lagen framgår att och att ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild, 12 om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han underrättas om hur han kan överklaga det. 13 Bestämmelser om omprövning, rättelse och överklagande av beslut finns i, 49-50, 53-57 och 61-65 ALF. Arbetslöshetskassorna får anses vara skyldiga att göra fullständiga utredningar och föra tjänsteanteckningar över uppgifter som tillförs av vikt för ärendets utgång. 14 Det är av vikt att arbetslöshetskassorna motiverar sina beslut eftersom avsaknad av motivering riskerar att försvåra en sökandes rätt att tillvarata sina rättigheter vid en eventuell begäran om omprövning. Som framgår nedan utgår flera kassor ifrån standardbrev, eller mallar, när de skriver beslut. Dessa mallar måste alltid anpassas för att ange motiven för det individuella beslutet. På Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa, Livsmedelsarbetarnas arbetslöshetskassa, Musikernas arbetslöshetskassa och Säljarnas arbetslöshetskassa skickas inte något 12 20 FL 13 21 FL 14 4 Beträffande bristande utredningar se IAF:s rapport Beslut om arbetslöshetsersättning, daterad den 12 april 2006 s. 16 ff. 27

beslut vid godkända deltidsstudier. Istället signerar handläggaren den sökandes ansökningsblankett och skickar en kopia till den sökande. På Skogs- och Träfackets arbetslöshetskassa och Transportarbetarnas arbetslöshetskassa är det oklart om kassan använder det förfarandet eller om man använder standardbrev exempel på båda varianterna har sänts in som svar på IAF:s enkät. Sex arbetslöshetskassor uppger att de inte har några standardbrev, utan att beslutsbreven formuleras individuellt. Hos återstående 26 kassor som använder sig av någon form av standardbrev skiftar innehållet. Samtliga kassors standardbrev innehåller uppgift om vilken period studierna avser. Många anger även vilken studietakt som godkänts och vilken studieanordnare det rör sig om. Några beslutsbrev preciserar vilken kurs beslutet avser. I övrigt innehåller beslutsbreven i flera fall information om att den sökande inte ska redovisa godkända studier på sina kassakort. Många kassor informerar också om att den sökande är skyldig att informera kassan om eventuella förändringar rörande studierna. Av de kassor som begär att ett studieintyg ska lämnas efter avslutade studier informerar flertalet av dem om detta redan i beslutsbrevet. När det gäller avslagsbeslut är det vanligare att kassorna använder sig av standardbrev. Endast Elektrikernas arbetslöshetskassa, Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa och Skogs- och lantbrukstjänstemännens arbetslöshetskassa uppger att de inte har något standardbrev för avslag på ansökan om ersättning på grund av deltidsstudier. Säljarnas arbetslöshetskassa använder ansökan som avslagsbeslut. Vad gäller övriga kassors avslagsbeslut innehåller de flesta av dem datum för avslaget, motivering, lagrum och besvärshänvisning. Detta torde vara minimikrav för avslagsbeslut. Arbetslöshetskassan Alfa och Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa, Sifs arbetslöshetskassa samt SKTFs arbetslöshetskassa använder olika avslagsbeslut beroende på vilken grund avslaget sker. Avslagsbesluten från Handelsanställdas arbetslöshetskassa och Arbetslöshetskassan SeA saknar besvärshänvisning. Av besluten från Handelsanställdas arbetslöshetskassa och Arbetslöshetskassan för Service och Kommunikation framgår inte tyd- 28

ligt från och med vilket datum avslaget gäller. Besluten från Skogs- och Träfackets arbetslöshetskassa och Småföretagarnas arbetslöshetskassa refererar till en besvärshänvisning, men sådan saknas på de standardbrev som skickats till IAF. Skriftliga arbetsrutiner Endast sju kassor har skriftliga rutiner för handläggningen av deltidsstudieärenden. Hur utförliga dessa rutinbeskrivningar är varierar också. Hos Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa, IF Metalls arbetslöshetskassa och Sifs arbetslöshetskassa, till exempel, redogörs både för villkoren i 16 p 2 ALFFo, och för kassans rutiner. Hos andra arbetslöshetskassor stannar beskrivningen vid hur kassan registrerar en ansökan om deltidsstudier jämsides med arbetslöshetsersättning eller vid huvuddragen av hanteringen av en sådan ansökan. HTFs arbetslöshetskassa, Skogs- och Träfackets arbetslöshetskassa och Sveriges Fiskares arbetslöshetskassa hänvisar till SO:s rekommendation rörande studier och arbetslöshetsersättning. 15 Sammanfattning Rutinerna för handläggningen av ärenden rörande deltidsstudier jämsides med arbetslöshetsersättning kan vid första anblicken te sig tämligen likvärdiga vid arbetslöshetskassorna, men vid närmare granskning blir det tydligt att det finns en del skillnader i de krav som ställs på den sökande. Dessa skillnader är små vad det gäller ansökningshandlingarna, men blir större när det gäller övrig information som ligger till grund för beslutet, handläggning och bedömning. Den information som går ut till de sökande, beslutsbrev och inte minst kassornas rutinbeskrivningar skiljer sig också åt mellan kassorna. Arbetslöshetskassornas bedömningar Även arbetslöshetskassornas bedömningar vid handläggning och beslut har kartlagts genom enkäten. Enkäten utarbetades utifrån ett studium av domstolspraxis med målsättningen att den skulle fånga upp svårigheter som finns på området gällande tillämpningen. 15 Arbetslöshetsersättning och utbildning. En rekommendation till arbetslöshetskassorna (Maj 2006). 29