YTTRANDE 2014-04-16 1 (3) Dnr: 2014/249 Högsta förvaltningsdomstolen Box 2293 103 17 Stockholm Yttrande i mål nr 6679-13 angående rätt till arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring avseende NN./. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Frågan i målet är om NN (nedan benämnd klaganden) vid den i målet aktuella tidpunkten för ansökan om arbetslöshetsersättning har haft ett sådant väsentligt inflytande över näringsverksamhet i den mening som avses i 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) att hon ska anses som företagare. Enligt 34 ALF avses med företagare i denna lag fysisk person som bedriver sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), och som han eller hon personligen utför arbete i och har ett väsentligt inflytande över. I målet är klarlagt att klaganden under den i målet aktuella tidpunkten var delägare till 49 procent i bolaget Parment Psykologi AB som bl.a. bedrev psykologisk behandling och psykologisk rådgivning samt att hon personligen några enstaka timmar hade utfört arbete i bolaget. Klaganden var legitimerad psykolog och hade relevant utbildning för verksamheten. Vidare är klarlagt att klaganden var ensam styrelsesuppleant. Det som är tvistigt i målet är om klaganden har haft ett väsentligt inflytande över det företag som hon har varit delägare i och som hon personligen utfört arbete i. Enligt förarbetena, vilka har redogjorts för i den överklagade kammarrättsdomen, anses den som genom sin kompetens, sina åtgärder och sina ställningstaganden till stor del avgjort det ekonomiska utfallet i rörelsen ha väsentligt inflytande över verksamheten. Vidare anses den som är majoritetsägare vara företagare. Även en delägare som är ensam firmatecknare eller som är både firmatecknare och styrelsemedlem eller som är VD bör kunna anses som företagare. Klaganden ägde 49 procent av aktierna i bolaget och hennes make ägde resterande 51 procent av aktierna. Det är således fråga om ett fåmansbolag. Av utdrag från Bolagsverkets näringslivsregister framgår att klagandens make var ensam ordinarie styrelseledamot och att klaganden var ensam styrelsesuppleant till honom. Vidare framgår att firman tecknades av styrelsen. I 8 kap. 3 första stycket aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) stadgas följande avseende styrelsesuppleanter. För styrelseledamöter får utses suppleanter. Om styrelsen har färre än tre ledamöter, skall det finnas minst en suppleant. Av Postadress Besöksadress Växel Fax Webbplats Box 210, 641 22 Katrineholm Hantverkaregatan 3 0150-48 70 00 0150-48 70 02 www.iaf.se
YTTRANDE 2014-04-16 2 (3) Dnr: 2014/249 3 kap. 1 första stycket framgår att antalet suppleanter eller lägsta och högsta antalet suppleanter skall anges i bolagsordningen. I 8 kap. 3 andra stycket ABL stadgas att bestämmelserna i denna lag om styrelseledamot gäller i tillämpliga delar även suppleant. Av paragrafen framgår det således att ett aktiebolag som endast har en eller två styrelseledamöter ska ha minst en suppleant. Vidare framgår det att för suppleanten gäller i tillämpliga delar vad som enligt ABL gäller för styrelseledamot. Kraven på behörighet för en suppleant är sålunda desamma som för ordinarie styrelseledamot (jfr 8 kap. 10 12 ABL). I 8 kap. 12 stadgas att till styrelseledamot får inte utan godtagbara skäl utses någon som inte avser att ta del i sådan verksamhet som enligt denna lag ankommer på styrelsen. Suppleanten är, så snart han eller hon har utsetts till suppleant, skyldig att på samma sätt som ordinarie ledamot lämna uppgift om innehav av aktier (jfr 8 kap. 45 ABL). Suppleanten tillhör den krets som bolaget normalt inte får lämna penninglån till (jfr 21 kap. 1 ABL). När suppleanten tjänstgör i styrelsen, har han eller hon samma ställning och samma ansvar som övriga styrelseledamöter. I NJA 1994 s. 664 (I) och (II) konstaterades att när den enda styrelseledamoten i ett aktiebolag hade blivit obehörig, var suppleanten behörig att såsom styrelse företräda bolaget. En suppleant inträder i ordinarie ledamots ställe när denne avgår, entledigas, avlider eller förlorar sin behörighet att vara styrelseledamot. Vidare inträder suppleanten i ordinarie ledamots ställe när denne inte kan delta i styrelsens arbete, exempelvis på grund av sjukdom eller bortovaro. Avseende frågan om klaganden har haft ett väsentligt inflytande över verksamheten gör IAF följande överväganden. Det var frågan om ett aktiebolag med endast en styrelseledamot och i ett sådant bolag ska det enligt 8 kap. 3 ABL finnas minst en suppleant. Av nämnda paragraf framgår det att bestämmelserna i ABL om styrelseledamot gäller i tillämpliga delar även suppleant. Vidare framgår av NJA 1994 s. 664 (I) och (II) att när den enda styrelseledamoten i ett aktiebolag hade blivit obehörig, var suppleanten behörig att såsom styrelse företräda bolaget. Eftersom styrelsesuppleanten är behörig att såsom styrelse företräda ett bolag innebär det att suppleanten har firmateckningsrätt, om firman tecknas av styrelsen. Vid den i målet aktuella tidpunkten ägde klaganden 49 procent av aktierna i bolaget och resterande del ägde hennes make. Maken var ensam ordinarie styrelseledamot och klaganden var ensam styrelsesuppleant. Firman tecknades av styrelsen. Klaganden var delägare till 49 procent i bolaget och var som ensam styrelsesuppleant i detta fåmansbolag som hon ägde tillsammans med sin make behörig att vid ordinarie styrelseledamots bortovaro företräda bolaget och teckna dess firma. Med beaktande av dessa omständigheter anser IAF att klaganden
YTTRANDE 2014-04-16 3 (3) Dnr: 2014/249 hade ett väsentligt inflytande över bolaget och att hon därmed ska anses som företagare. Mot bakgrund av det ovan anförda bestrider IAF bifall till överklagandet. Ulf Staffansson Tf. enhetschef Kerstin M Claesson Verksjurist