Miljöcertifiering av byggnader fokus sol



Relevanta dokument
Miljöcertifiering av byggnader

Sweden Green Building Council

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Miljöcertifiering av byggnader

Hur jobbar man med miljöbyggnad?

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC Session B1 Caroline Vilhelmsson

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Miljöcertifieringssystem

Miljöcertifiering av byggnader fokus material

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Outnyttjad potential Stort värde i att förbättra existerande byggnader. Åsa Wahlström

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn



3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras.

Miljöcertifiering i praktiken

Mängd. använts. Proton SE Takduk

MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN DIN GUIDE I MILJÖDJUNGELN BENGT DAHLGREN MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN

MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN DIN GUIDE I MILJÖDJUNGELN BENGT DAHLGREN MILJÖCERTIFIERINGSGUIDEN

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Handlingsplan Miljöarbete

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

Certifieringar och innovativa lösningar. Mats Fredrikson

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld

DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Energiomställning utifrån klimathotet

Energikrav i BBR24 (och BBR23) för nyproduktion

God bebyggd miljö - miljömål.se

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Projektengagemang. -Konsultkoncern med 28 dotterbolag -Ca 400 anställda -Kontor från Lycksele till Malmö -Grundat 2006

Grundläggande Miljökunskap

Miljöklassning vid större om- och nybyggnation

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Beslutsmodell för ett hållbart byggande - Brf Viva

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Framtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser

UTREDNING KRING CERTIFIERINGAR INOM MILJÖBYGGNAD

RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad

Svensk Ventilations remissvar till Miljöbyggnad

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöklassning av byggnader

Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper

Temagruppernas ansvarsområde

Miljömål och indikatorer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Slutsatser från dag 4

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva

Miljöprogram för BYGGNADER. Remissversion

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljöklassning av byggnader

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

FÖR ETT FRAMTIDA, HÅLLBART BYGGANDE

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Miljöbyggnad i praktiken - en del i Hållbart byggande

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Sveriges miljömål.


Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Miljöprogram Policy och program

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Miljöcertifiering av byggnader med Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM och LEED

Miljöcertifieringsguiden

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

LCC-analys Farstavikens skola/ekedal

Transkript:

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 catarina.warfvinge@sgbc.se 1

Om miljöcertifieringssystem och sol Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg- och fastighetsbranschen Utvecklar och marknadsför fyra miljöcertifieringssystem. Certifierar i två (tre). Sprider kunskap om hållbart byggande och förvaltning Icke vinstdrivande och ägs av medlemmarna Ingår i ett nätverk med Green Building Councils runt om i världen 3 Bygg- och fastighetsbranschen saknade verktyg för att klara de 16 miljökvalitetsmålen 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Källa: www.miljomal.nu Tobias Flygar Nr 15 innehåller indikatorer för buller, radon, fuktskador, luftkvalitet inomhus, energianvändning, inneklimat, naturgrus, kulturvärden?. catarina.warfvinge@sgbc.se 2

catarina.warfvinge@sgbc.se 3

Svårt att själv hitta svar på alla miljöfrågor när man projekterar: Vad är mest miljörätt? Trä- eller betong? Fjärrvärme eller solenergi? Parkett eller heltäckningsmatta? Cellulosa- eller mineralullsisolering? Gröna tak eller svarta? Källsortera? Bygga i tält? Fladdermusholkar? Parkeringsplatser för elbilar? Sten från Kina????.. 7 I certifieringssystemen finns svar på vad som ska bedömas och hur GreenBuilding 1 kontrollpunkt LEED BREEAM 50 kontrollpunkter 50 kontrollpunkter Miljöbyggnad 16 kontrollpunkter catarina.warfvinge@sgbc.se 4

Endast byggnaden och det som fastighetsägaren kan påverka Green- Building Miljöbyggnad BREEAM LEED Energi x x x x Inomhusmiljö x x x Byggnadsmaterial x x x Vattenanvändning x x Ekologi på tomten x x Transporter x x Föroreningar från byggnaden Avfall x x Miljöstyrning i projektet.. tomt, infrastruktur, närmaste omgivningen x x x x Antal registrerade och certifierade byggnader i Sverige 2011 2012 2013 2014 catarina.warfvinge@sgbc.se 5

Byggherrar är beredda att betala Green- Building Miljöbyggnad BREEAM LEED Energi x x x x Inomhusmiljö x x x Byggnadsmaterial x x x Vattenanvändning x x Styrning i projekt x x Byggavfall x x Transporter x x Ekologi på tomten x x Föroreningar från byggnaden För nyproduktion Ca 30 kkr Ca 200 kkr x Ca 1 000 kkr Ca 1 000 kkr Inkluderar: certifieringsavgifter + extraarbete för miljösamordnare och redovisning men exklusive gröna åtgärder som kan behövas för högre betyg x Varför väljer fastighetsägare att miljöcertifiera? Synliggöra sitt miljöengagemang Enkelt att kommunicera Verktyg vid val av åtgärder vid nyproduktion och ombyggnad Kvalitetssäkring Skapar ordning under projekteringen Färre vakanser Billigare drift Höjer värdet på huset Gateway i Lund, IKANO 12 catarina.warfvinge@sgbc.se 6

Om miljöcertifieringssystem och sol Miljöbyggnads 15 kontrollpunkter miljövärstingar som branschen enades om Energi Energianvändning Värmeeffektbehov Solvärmelast Energislag Innemiljö Ljudmiljö Radonhalt Ventilation Kvävedioxid Fuktsäkerhet Inneklimat vinter Inneklimat sommar Dagsljus Legionella Material Dokumentation Utfasning av farliga ämnen Ger byggnaden betyget BRONS, SILVER eller GULD 14 catarina.warfvinge@sgbc.se 7

Miljöbyggnads kontrollpunkter Energianvändning i kwh/m 2 Klimatskalets förmåga att begränsa värmeförluster och begränsa solvärme Samla in innehållsdeklarationer Innehållet bedöms vad gäller utfasningsämne Vilken typ av energi som används De flesta ingår i våra svenska miljökvalitetsmål eller orsakar andra problem 15 Några exempel på hur betyg sätts på indikator Indikatorer BRONS SILVER GULD Energianvändning BBR 75% av BBR 65 % av BBR Solvärmelast < 38 W/m 2 < 29 W/m 2 < 18 W/m 2 Radonhalt 200 Bq/m 3 100 Bq/m 3 50 Bq/m 3 Myndighetskrav Bästa tillgängliga teknik 16 catarina.warfvinge@sgbc.se 8

Betyget för HELA huset bestäms med en speciell metod Indikator 1 Energianvändning Energikrav i BBR BRONS SILVER GULD Som BBR 75% av BBR 65 % av BBR Inkluderar Uppvärmningsenergi Varmvattenberedning Fastighetsel (Komfortkyla) Men ej hushållsel! catarina.warfvinge@sgbc.se 9

Indikator 4 Energislag Värdering av den energi som används Förnybar energi prioriteras All energi som används i byggnaden ska bedömas Uppvärmning Varmvattenberedning Även brukarnas Komfortkyla elanvändning ingår Fastighetsel Verksamhetsel eller hushållsel I Miljöbyggnad bedöms energikällan beroende på om den är förnybar och flödande inte CO 2, primärenergi, exergi mm Foto: Bengt Dahlgren AB Indikator 4 Energislag Miljökategorier för energislag Miljökategori1 Förnybar och flödande energi Sol, vind och vatten Industriell spillvärme Miljökategori 2 Nästan förnybar och nästan flödande Biobränsle i värme- och kraftvärmeverk Miljökategori 3 Biobränsle i ej miljömärkta pannor (villor) Miljökategori 4 Varken förnybar eller flödande t ex gas, olja, kol, torv, uran catarina.warfvinge@sgbc.se 10

Indikator 4 Energislag Betyget avgörs av fördelningen Förnybar och flödande BRONS SILVER GULD < 50% från Mk 4 >10% från Mk1 och < 25% från Mk 4 > 20% från Mk 1 och < 20% från Mk 4 Eller >50% från Mk 2 och <25% från Mk 4 Eller > 50% från Mk 2 och < 20% från Mk 4 Varken förnybar eller flödande Föredelning av byggnadens totala behov av energi, dvs inkl verksamhetsel och hushållsel Mk 1 är miljömässigt bäst och Mk4 sämst Certifieringssystemen utnyttjar publicerade uppgifter om fjärrvärme catarina.warfvinge@sgbc.se 11

Om miljöcertifieringssystem och sol Emporia, Steen & Strøm Ullevi park, NCC Kristinebergshöjden, NCC Mobilia, Atrium Ljungberg Halmstad, Axfast Toyota Bäckebol, Eklandia Triangeln, NCC Maskrosen, NCC Göteborgs hamn logistik, NCC piacon ab Områdena är olika viktiga Energi Innemiljö Material Ledning Mark och ekologi Föroreningar Transport Avfall Vattenanvändning 19 % 15 % 12,5 % 12 % 10 % 10 % 8% 7,5 % 6% Innovation +10% Bild: NCC catarina.warfvinge@sgbc.se 12

Ju fler poäng desto bättre betyg på byggnaden Vissa indikatorer är obligatoriska Indikatorer i energiavsnittet Energianvändning, 13 p Separat mätning av hyresgäster, 1 p Utomhusbelysning, 1 p Energiförsörjning med låga koldioxidutsläpp, 3 p Klimatskalets energiprestanda och lufttäthet, 1 p Kylförvaring, 3 p Hissar, 2 p Rulltrappor och rullband, 1 p Inomhusbelysning, 2 p catarina.warfvinge@sgbc.se 13

Om miljöcertifieringssystem och sol Energiförsörjning med låga koldioxidutsläpp, 3 p I BREEAM används begreppet LZC-tekniker Fokus är litet utsläpp av koldioxid och lokal energikälla: Solfångare Solceller Kraftvärme med biomassa eller biogaser Småskalig vattenkraft Tidvattenkraft Vågkraft Vindkraftverk Kaminer för biobränsle i rum Värmepannor biobränsle Bergvärmepumpar Vattenvärmepumpar Geotermiska värmesystem Luftvärmepumpar Vasakronan, Pennfäktaren Norrporten, Rättscentrum SKANSKA, Bassängkajen AFA, Rotundan Tack! SKANSKA, Västermalmsstra nd MEAG, Stockholm Waterfront Areim, Borgarfjord Pia Öhrling,Council piacon Sweden Green Building SKANSKA, NKS ab catarina.warfvinge@sgbc.se 14

Områden och möjliga poäng i LEED Energi och atmosfär Hållbar plats Inomhusmiljö Material och resurser Vattenanvändning Innovation Högst poäng 35 p 26 p 15 p 14 p 10 p 6 p Bild: SKANSKA catarina.warfvinge@sgbc.se 15

Passiv solenergi kan både vara positiv och negativ! Nr Indikator 1 Energianvändning 2 Värmeeffektbehov 3 Solvärmelast 4 Energislag 5 Ljudmiljö 6 Radon 7 Ventilationsstandard 8 Kvävedioxid 9 Fuktsäkerhet 10 Termiskt klimat vinter 11 Termiskt klimat sommar 12 Dagsljus 13 Legionella 14 Dokumentation av byggvaror 15 Utfasning av farliga ämnen Premierar små fönster inget solskydd (sol ska komma in vintertid) solskydd (hålla nere kylenergibehovet sommartid) Premierar små fönster bra solskydd skymd himmel Premierar stora fönster inget fast solskydd fri himmel 31 Certifieringssystemen ökar efterfrågan på förnybar energi Nordisk residualelmix 2012 2013 catarina.warfvinge@sgbc.se 16

Om miljöcertifieringssystem och sol Det händer mycket inom området utnyttja www.sgbc.se Standardinformation Utbildningar i certifieringssystemen Medlemsmöten Seminarier Uppdateringar i certifieringssystemen catarina.warfvinge@sgbc.se 17