Lantmannen 7, Falköpings kommun PM - Olycksrisker Structor Riskbyrån AB, Solnavägen 4, 113 65 Stockholm, Org.nr. 556872-1251
Projektledning och administration Beställare Falköpings kommun Datum 2014-12-19 (Slutgiltig handling) Konsult Structor Medverkande Structor Uppdragsledare: Johan Rodéhn, Structor Nyköping AB Teknikansvarig: Henrik Mistander. Structor Riskbyrån AB Kvalitetsgranskning: Hanna Langéen, Structor Riskbyrån AB Uppdragsnummer 1002-103 2
Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 SYFTE OCH MÅL... 4 1.2 AVGRÄNSNINGAR... 4 1.3 KRAVBILD... 4 1.4 UNDERLAGSMATERIAL... 5 2 OMRÅDESBESKRIVNING... 6 3 OMFATTNING AV RISKHANTERING... 7 4 RISKIDENTIFIERING... 8 5 RISKANALYS... 9 5.1 JÖNKÖPINGSBANAN... 9 5.2 HANTERING AV BRANDFARLIGA VAROR... 13 6 RISKVÄRDERING OCH BEHOV AV RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER... 14 6.1 RISKPÅVERKAN FRÅN OMGIVNINGEN MOT PLANOMRÅDET... 14 6.2 RISKPÅVERKAN FRÅN PLANOMRÅDET MOT OMGIVNINGEN... 14 7 SLUTSATS... 14 8 REFERENSLISTA... 15 3
1 Inledning Detta PM upprättas på uppdrag av Falköpings kommun i samband med planarbete för Lantmannen 7 i Falköping. 1.1 Syfte och mål Syftet med denna riskbedömning är att utgöra underlag till beslut om disponering av planområdet och utformning av bebyggelse vid Lantmannen 7 m fl, med hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Därigenom är syftet också att uppfylla Länsstyrelsens krav på att riskhanteringsprocessen ska beaktas vid planering inom 150 meter från en transportled med farligt gods. Målet är att utifrån tillgängliga underlag dra slutsatser om risknivåer vid planområdet och med hänsyn till dessa föreslå rimliga riskreducerande åtgärder som möjliggör en acceptabelt låg risknivå. 1.2 Avgränsningar Denna riskbedömning är avgränsad till att behandla olyckshändelser med brandfarliga varor och transporter av farligt gods, som har en direkt påverkan på människors liv och hälsa. Effekter på människors hälsa till följd av långvarig exponering av exempelvis buller eller luftföroreningar beaktas inte. Ingen hänsyn tas till attentat eller händelser som genomförs med uppsåt. 1.3 Kravbild Riskbedömningen kan användas av Falköpings kommun som ett underlag för att uppfylla de krav på hänsyn till människors hälsa och säkerhet som ställs i Plan- och bygglagen 1 och Miljöbalken 2. Riskbedömningen avser att uppfylla de krav på riskhantering som Länsstyrelsen i Västra Götalands län ställer i sin riskpolicy Riskhantering i detaljplaneprocessen 3. Även rekommendationerna i Riskhänsyn vid ny bebyggelse 4 (se Figur 1) beaktas. Dessa rekommendationer gäller inom Stockholms län, men bedöms kunna användas som en utgångspunkt även i Falköping. Även rekommendationerna i Järnvägen i samhällsplaneringen 5 beaktas. Figur 1. Styrande dokument som anger kravbilden för denna riskbedömning. 4
1.4 Underlagsmaterial Följande underlagsmaterial har funnits tillgängligt vid genomförandet av denna riskbedömning: Prästgårdsgärde Riskanalys transport av farligt gods 6 Ranten 1:8 och Tåstorp 7:7 Detaljerad riskbedömning 7 Yllestad 1:21 m.fl. Detaljerad riskbedömning 8 Avgränsning av planområdet 9 Uppgifter om tillstånd för brandfarlig vara 10 Uppgifter om förekomst av Sevesoverksamheter och andra farliga verksamheter i närområdet 10 Övriga underlagsmaterial som använts vid riskbedömningen refereras till löpande i texten. 5
2 Områdesbeskrivning Planområdet är beläget inom tätorten Falköping och begränsas i väster av Jönköpingsbanan (järnväg) och i norr av Odengatan, se Figur 2. Planområdet utgörs av ett flertal fastigheter vid vilka det bedrivs olika typer av verksamheter. Syftet med planarbetet är att möjliggöra för Falköpings mejeri att utveckla verksamheten och bygga ut nya verksamhetsdelar (föreslagna preliminära utbyggnader är markerade med grå skraffering i Figur 1). Figur 2. Planområdets avgränsning 9 markerad i rött. Eventuellt tillkommande bebyggelse är markerad med grå skraffering. 6
3 Omfattning av riskhantering Riskbedömningen utförs som en kvalitativ analys av riskpåverkan från omgivningen mot planområdet, samt från riskkällor inom planområdet mot både omgivningen och andra delar av planområdet. Riskbedömningen avser följa riskhanteringsprocessen så som den presenteras i ISO 31 000 11, se Figur 3. Detta innebär att riskidentifiering, riskuppskattning och riskvärdering kommer att genomföras. Figur 3. Riskhanteringsprocessen anpassad utifrån ISO 31 000. För riskvärderingens jämförelse med riskkriterier kommer de nivåer och principer som föreslås av DNV 12 att användas, se Figur 4. Dessa är tillämpbara för de två riskmåtten individrisk och samhällsrisk. Individrisk är ett mått som visar sannolikheten att omkomma för en människa som vistas på en specifik plats. Individrisken tar inte hänsyn till hur många människors som vistas i området och redovisas ofta som en funktion (frekvens per år) av avståndet från riskkällan. Samhällsrisk är ett riskmått som tar hänsyn till befolkningssituationen inom ett större område som oftast omfattar en kvadratkilometer. Risken redovisas ofta som en s.k. F/N-kurva som visar den ackumulerade frekvensen (per år) för ett visst utfall mätt i antal döda. Figur 4. Riskvärderingskriterier anpassade utifrån DNV 12. ALARP-området definieras på samma sätt för individ- som samhällsrisk. 7
4 Riskidentifiering (Riskkällor, skyddsvärt och scenarier) Det skyddsvärda definieras som hälsa och säkerhet för de människor som vistas inom planområdet eller i närområdet. De riskkällor (och olycksscenarier) som har identifierats utgörs av: Brandfarliga varor vid Falköpings mejeri - verksamheten har tillstånd 10 för brandfarlig vara för 35 m 3 diesel (klass 3) som förvaras i cistern ovan mark utomhus, 2 m 3 etanol (klass 1) som förvaras i lösa behållare i skåp utomhus samt 40 liter acetylengas som förvaras på flaska i verkstad. Olyckor med brandfarliga vätskor (främst bränder) kan påverka omgivningen genom värmestrålning. Jönköpingsbanan - enkelspårig elektrifierad järnväg som löper mellan Falköping och Nässjö. Den trafikeras av både person- och godstrafik, transporter med farligt gods förekommer. Urspårningar och olyckor som involverar farligt gods (ex. bränder, explosioner eller utsläpp av giftiga ämnen) kan påverka planområdet genom exempelvis värmestrålning, tryckvågor, mekaniskt krockvåld, toxicitet etc. Planområdet angränsar direkt mot järnvägen. Västra stambanan - järnvägen mellan Stockholm och Göteborg. Trafikeras av både person- och godståg. Avståndet från planområdet till banan är som minst omkring 350 meter. Då detta avstånd överstiger de 150 meter inom vilka länsstyrelsen anger att riskhanteringsprocessen ska beaktas 3, kommer Västra stambanan inte att beaktas vidare i denna utredning. Transporter med farligt gods på väg - närmaste väg som utgör rekommenderad transportled för farligt gods är belägen på mer än 1 000 meters avstånd och kommer inte att beaktas vidare i denna utredning. De riskkällor som kommer att beaktas vidare utgörs därmed sammanfattningsvis av; mejeriets hantering av brandfarliga varor (påverkan från planområdet mot omgivningen) samt Jönköpingsbanan (påverkan från omgivningen mot planområdet). 8
5 Riskanalys (Uppskattning av konsekvenser och deras sannolikhet) I detta avsnitt behandlas först riskpåverkan från Jönköpingsbanan mot planområdet, sedan riskpåverkan mot omgivningen från hanteringen av brandfarliga varor vid Falköpings mejeri. 5.1 Jönköpingsbanan Riskuppskattningar med avseende på riskpåverkan från Jönköpingsbanan har tidigare gjorts i samband med planarbete för Prästgårdsgärde och Yllestad 1:21. Riskpåverkan från järnvägen som även inkluderar trafiken på Västra stambanan har studerats vid Ranten 1:8. Se Figur 5 för lokalisering av dessa planer i förhållande till Lantmannen 7. A Västra stambanan Jönköpingsbanan B C Figur 5. Kartbild över delar av Falköping med Lantmannen 7 m fl markerat med en röd stjärna. (A) visar var detaljplanen Ranten 1:8 är belägen. (B) visar var detaljplanen Prästgårdsgärde är belägen. (C) representerar detaljplanen Yllestad 1:21, som är belägen ca 20 km sydost om Falköping (utanför kartbilden). 5.1.1 Individrisk utmed Jönköpingsbanan Individrisken utmed Jönköpingsbanan är jämförbar utmed hela banans sträckning (givet att trafikflödet, banans skick etc. är desamma). Resultaten från tidigare genomförda riskbedömningar 6,7,8 utmed samma sträcka bedöms därför kunna tillämpas på det aktuella planområdet. Resultaten visar att individrisken utmed Jönköpingsbanan kan vara oacceptabelt hög inom omkring 0-9
5 meter från järnvägen. Individrisken hamnar inom ALARP-området upp till cirka 20-40 meter och är acceptabelt låg bortom 40 meter (se Figur 6 och Figur 7). Figur 6. Individrisk utmed Jönköpingsbanan vid Prästgårdsgärde, enligt Norconsult 6 (observera att noteringarna i figuren Parkeringsplatser och Bostäder avser bebyggelsen vid Prästgårdsgärde och inte vid Lantmannen 7). Figur 7. Individrisk utmed Jönköpingsbanan vid Yllestad, enligt WSP 8. Riskbedömningen som är genomförd för Ranten 1:8 är inte helt tillämplig på Lantmannen 7, då trafikflödet på Västra Stambanan är större än det är på Jönköpingsbanan förbi det aktuella planområdet. Som en jämförelse kan det ändå noteras att individrisknivån vid Ranten 1:8 anges 7 som oacceptabelt hög fram till omkring 25 meter från järnvägen, och att den hamnar inom ALARP upp till 40 meter från järnvägen. 5.1.2 Samhällsrisk Samhällsrisk studeras ofta utifrån ett område som är en kvadratkilometer stort, där den aktuella planen eller verksamheten är placerad i mitten. Samhällsrisknivån utmed en järnvägssträcka som Jönköpingsbanan kan variera för olika studerade kvadratkilometrar beroende på t.ex. att befolkningstätheten varierar. En ungefärlig kvadratkilometer kring det aktuella planområdet visas i Figur 8. Statistiska centralbyrån anger 13 att befolkningstätheten inom tätorten Falköping år 2010 var 1 915 personer/km 2. Detta värde antas kunna representera den aktuella kvadratkilometern som ett genomsnitt över dygnet och året. WSP:s beräkningar för Yllestad 8 baseras på en uppskattad persontäthet på 1 000 personer/km 2 och ett genomsnittligt bebyggelsefritt avstånd på 40 meter från spår. 10
För att jämföra resultaten från Yllestad med Lantmannen 7 bedöms det vara rimligt att dubblera befolkningstätheten (och därigenom antalet omkomna vid de olika olycksscenarierna). Ett bebyggelsefritt avstånd på i genomsnitt 40 meter längs en 1 kilometer lång sträcka bedöms vara tillämpligt även för området kring Lantmannen 7. Resultatet visas i Figur 9. Figur 8. En grov uppskattning av en kvadratkilometer (blå kvadrat) kring planområdet. Figur 9. Samhällsrisk vid Lantmannen 7, anpassad utifrån WSP:s uppskattning vid Yllestad 8. Den samhällsrisk som har uppskattats för Prästgårdsgärde 6 är mer komplicerad att göra en motsvarande jämförelse med, då det studerade området i det fallet var mindre än en kvadratkilometer. Med anledning av detta har Norconsult justerat acceptanskriterierna för att passa det mindre området, vilket framgår i Figur 10 (notera att de lutande acceptanskriterierna inte korsar y-axeln vid samma värden som i Figur 9). Mot bakgrund av detta används resultaten i Figur 9 för fortsatta resonemang om samhällsrisken vid Lantmannen 7. Resultaten visar att samhällsrisken är acceptabelt låg. 11
Figur 10. Samhällsrisknivå vid Prästgårdsgärde enligt Norconsult. Röd och blå kurva representerar två olika fall där bostäderna vid Prästgårdsgärde placeras på 65 resp. 95 meters avstånd från järnvägen. Observera att riskvärderingskriterierna är justerade (sänkta). 12
5.2 Hantering av brandfarliga varor Hanteringen av brandfarliga varor inne på Falköpings mejeris verksamhetsområde kan innebära en risk för människors hälsa och säkerhet. Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet ska se till att det finns tillfredsställande utredning om riskerna för olyckor och skador på liv, hälsa och miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand och explosion 14,15. Mejeriets hantering av diesel är i nuläget tillståndspliktig 16 då volymen överstiger 10 m 3 vätska klass 3. Omfattningen på den så kallade riskutredning (enligt LBE 14 ) som krävs med avseende på respektive brandfarlig vara beror på vilken typ av hantering som sker. Om anläggningen är utformad så att den uppfyller de krav och allmänna råd som specificeras i regelverket bedöms sannolikheten för en olycka (t.ex. en brand) inträffar vid cisternen vara relativt liten. Regelverket syftar dock främst till att skydda hanteringen av brandfarliga varor från händelser i omgivningen. Även om hanteringen uppfyller kraven kan det inte uteslutas att en olycka ändå inträffar och att en påverkan uppkommer mot omgivningen. Den värmestrålning som påverkar omgivningen vid en pölbrand i en brandfarlig vätska som diesel beror till stor del på mängden vätska som läckt ut och storleken på pölen. Länsstyrelsen i Stockholms län anger 4 att då 10 m 3 bensin läcker ut och en pölbrand på 300 m 2 uppstår, kommer människor att få andra gradens brännskador på upp till 45 meters avstånd (vid 20 sekunders exponering utan skydd). På större avstånd (eller då avskärmning finns) blir påverkan mindre. Verksamhetsområdets storlek gör att det bedöms finnas flera möjligheter att placera cisternen så att påverkan på omgivningen minimeras i händelse av en brand (och att konsekvenserna för människors hälsa och säkerhet i omgivningen, utanför planområdet, är försumbara). Den nuvarande placeringen bedöms vara en sådan plats, då en byggnadskropp avskärmar norrut mot Odengatan och avståndet i övriga riktningar väl överstiger 45 meter. Figur 11. Svart-röd stjärna indikerar ungefärlig nuvarande placering av dieselcistern. 13
6 Riskvärdering och behov av riskreducerande åtgärder (Jämförelse med riskkriterier och behov av åtgärder) 6.1 Riskpåverkan från omgivningen mot planområdet Resultaten visar att samhällsrisken i området är acceptabelt låg med hänsyn till påverkan från Jönköpingsbanan. Individrisken hamnar dock inom ALARP-området upp 40 meter från Jönköpingsbanan och är acceptabelt låg bortom 40 meter (se Figur 6 och Figur 7). ALARP-området innebär enligt de valda värderingskriterierna (se Figur 4) att risker kan accepteras om alla rimliga åtgärder är vidtagna, om riskreduktion ej är praktiskt genomförbar eller om kostnader för riskreduktion överstiger nyttan. Förutsatt att följande riskreducerande åtgärder tillämpas bedöms planen medföra tillräcklig hänsyn till människors hälsa och säkerhet avseende påverkan från omgivningen: Skyddsavstånd på 25 meter mellan Jönköpingsbanan och byggnader inom planområdet som uppgörs med obrännbar fasad (tillämpning av rekommendationerna 4 för Stockholms län). Skyddsavstånd på 40 meter mellan Jönköpingsbanan och byggnader inom planområdet som ej har obrännbar fasad (baserat på slutsatser om resultat i tidigare riskbedömning 8 ). Byggnader inom 40 meter ska ha möjlighet till utrymning bort från järnvägen. Utomhusmiljön inom 40 meter från Jönköpingsbanan ska utformas så att den inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Ventilationsintag till byggnader inom 40 meter från Jönköpingsbanan bör placeras på sida som vetter bort från järnvägen. 6.2 Riskpåverkan från planområdet mot omgivningen Planområdets (och mejeriets verksamhetsområdes) storlek bedöms möjliggöra en lämplig placering av dieselcistern så att riskpåverkan mot människor i omgivningen (utanför planområdet) blir acceptabelt låg. Ett skyddsavstånd på omkring 45 meter mellan dieselcistern och människor i omgivningen bedöms medföra att riskpåverkan blir acceptabelt låg. Avskärmning i form av exempelvis en byggnadskropp kan medföra att detta skyddsavstånd minskar. Placering och utformning av dieselcisternen, samt detaljer om hanteringen av brandfarlig vara, regleras i lagen om brandfarliga och explosiva varor 14, och ska hanteras inom ramen för den därtill hörande tillståndsprocessen. Placeringen av cisternen och påföljande eventuella riskpåverkan mot omgivningen kommer också att hanteras i samband med tillståndsprövning enligt miljöbalken 2. 7 Slutsats Resultaten av denna riskbedömning visar att med vissa riskreducerande åtgärder bedöms planområdets bebyggelse kunna disponeras med tillräcklig hänsyn till människors hälsa och säkerhet enligt plan- och bygglagen. 14
8 Referenslista 1 Plan- och bygglagen, SFS 2010:900. 2 Miljöbalk, SFS 1998:808. 3 Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Faktablad 2006:000. 4 Länsstyrelsen i Stockholms län (2000). Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill väg och järnväg för transport av farligt gods samt intill bensinstationer. Rapport 2000:01, Länsstyrelsen i Stockholms län. 5 Banverket (2009) Järnvägen i samhällsplaneringen. Underlag för tillämpning av miljöbalken och plan- och bygglagen. Borlänge: Banverket - Samhälle och planering. 6 Norconsult (2013) Prästgårdsgärde, Falköping. Riskanalys transport av farligt gods. 2013-10-07. 7 WSP (2013) Rapport: Detaljerad riskbedömning för detaljplaner Ranten 1:8 och Tåstorp 7:7, Falköping. 2013-02-28. Linköping: WSP Brand & Risk. 8 WSP (2014) Detaljerad riskbedömning för detaljplan Transport av farligt gods på järnväg. Yllestad 1:21 m.fl., Kättilstorp. Reviderad 2014-07-03. Göteborg: WSP Brand & Risk. 9 Falköpings kommun (2014) Planavgränsning 20140923.PDF. [Elektronisk]. 10 Falköpings kommun (2014) [Elektronisk] MÖS+ räddningstjänst.docx. Underlag till planarbete Lantmannen 7. 11 SIS (2010). Svensk Standard SS-ISO 31000:2009. Riskhantering Principer och riktlinjer. Utgåva 1, ICS: 03.100.01;04.050. Stockholm: Swedish Standards Institute (SIS). 12 Räddningsverket (1997). Värdering av risk. FoU RAPPORT. ISBN 91-88890-82-1. Karlstad: Statens räddningsverk. 13 SCB (2014) [Elektronisk] www.scb.se. Statistikdatabasen >> Befolkning >> Befolkningsstatistik >> Befolkningstäthet >>Befolkningstäthet (invånare per kvadratkilometer) per tätort. Vart femte år 1990 2010. Falköping, 2010. 14 Lag om brandfarliga och explosiva varor, LBE, SFS 2010:1011 15 SÄIFS 2000:2 Hantering av brandfarliga varor. 16 SÄIFS 1995:3 Tillstånd till hantering av brandfarliga gaser och vätskor. 15