Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Vilken resa! om människors inre och yttre resor, ht 2011



Relevanta dokument
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Hissa eller dissa?, ht 2012

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Tänka rätt göra rätt?, vt 2013

Sammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014

Sammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Intryck och avtryck, ht 2008 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Dröm och verklighet, ht 2007 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Språkets makt och möjligheter, ht 2010

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Saga och sanning, vt 2008 (gymnasiet och komvux)

Sammansta llning av la rarenka t

Sammanställning av lärarenkät för Små och stora språk, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2016

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Relationer och starka band, ht 2009 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av lärarenkät Kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 2018, Heta namn

Sammanställning av lärarenkät Kursprov i svenska 3 & svenska som andraspråk 3, vårterminen 2017, Nyckeln till framgång

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2015

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Vida världen, vt 2005 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2014

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Leva livet, vt 2006 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2017

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Oss emellan vt 2010 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Dit vinden blåser om trend, utveckling och förändring, vt 2012 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2012

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2018

Sammanställning av uppgifter från lärarenkäten för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2017/2018

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Moderna tider vt 2007 (gymnasiet och komvux) Fråga 1: Synpunkter på provets innehåll

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Hur mår du?, ht 2005 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Tecken och signaler vt 2011 (gymnasiet och komvux)

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Den moderna människan ht 2006 (gymnasiet och komvux)

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2016/2017

Kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät för provet ht 2012

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2015/2016

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2013

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2017

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet Vad väljer du?, vt 2008

Kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 Lärarenkät

Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018

Lärarenkät för ämnesprovet i engelska grundskolans årskurs 6, 2016

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2013

Kursprov i Svenska B och Svenska som andraspråk B

Sammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, läsåret 2015/2016

Resultatrapport kursprov 3 vt 2015 Det var en gång

I tabell 1 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

Kursprovet i Franska B kurs B/steg 4 vårterminen 2002 Rapport Kerstin Häggström

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016

Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2017 och analys av trender

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 3, vt 2012

Sammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, läsåret 2017/2018

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2015

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk

Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2016 och analys av trender

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 5 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016

Lärarenkät till Kursprov i Engelska 5 för gymnasieskolan, vårterminen 2018

Resultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2018 och analys av trender

Sammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, läsåret 2016/2017

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 6, vt 2012

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk åk 9 vt 2009

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2016

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, VT 2015

Provbanken Kursprovet vt 2001 Maguy Bauhr

Resultatrapport kursprov 3 vt 2017 Nyckeln till framgång

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 vårterminen 2017 gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning

RESULTATRAPPORT KURSPROV 3 VT 2018 HETA NAMN Arjann Akbari, Andreas Broman

Sammanställning av lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2018

DET NATIONELLA PROVET I SVENSKA 3 OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 3 VT 2019: SCEN OCH SALONG

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk

1. Resultat i delprov och sammanvägt provbetyg, svenska

Resultatrapport 2014: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Lärarenkät för Ämnesprovet i engelska årskurs 6, 2017/2018

Resultatrapport 2018: Ämnesprovet i årskurs 9 Svenska och svenska som andraspråk

Resultatrapport 2017: Ämnesprovet i årskurs 9 Svenska och svenska som andraspråk

Kursprovet i Tyska B kurs B/steg 4 vårterminen Rapport

Resultatrapport kursprov 3 vt 2016 Små och stora språk

Resultatrapport 2015: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng

Rapport om provmaterialet i spanska steg 3 vårterminen 2007

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS

Lärarenkät för Ämnesprovet i Engelska årskurs 9, 2016

Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10

För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017

Provmaterialet i Spanska steg 3 vårterminen 2004 Julieta Lodeiro och Kerstin Häggström

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

3. Instruktioner för att genomföra provet

Resultat från frivilligt kursprov i fysik kurs 2, hösten 2013

Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

Lärarenkät för det nationella provet i engelska årskurs 6, 2018/2019

Nationella provet i matematik i årskurs 9, 2018

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 och specialskolans årskurs 7. Biologi, fysik och kemi Årskurs 6 Vårterminen 2013

PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i

Transkript:

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Vilken resa! om människors inre och yttre resor, ht 2011 (gymnasiet och komvux) Lärarenkäten efter höstterminens kursprov Vilken resa! har besvarats av 198 lärare. Totalt distribuerades ca 56 000 uppgiftshäften och 2752 lärarmaterial till 681 skolor. Efter önskemål från lärare besvaras enkäten sedan 2009 digitalt i stället för i pappersform, men i samband med det minskade tyvärr svarsfrekvensen väsentligt. Av de lärare som besvarat enkäten undervisar 96 % på ungdomsgymnasiet och 5,6 % på komvux. Drygt 11 % undervisar i Svenska som andraspråk B. Att antalet besvarade enkäter är lågt gör att statistik och slutsatser som presenteras i denna rapport måste beaktas med visst förbehåll. Svar på förekommande kommentarer i enkäterna Flera lärare har fått personliga svar på de frågor och kommentarer de ger i enkäterna. Vi har dock inte möjlighet att besvara alla. I stället redovisas några vanligt förekommande frågor och kommentarer här. Många gör för otydliga källhänvisningar tyvärr... det kanske borde finnas mer om det i häftet inför provet. Många frågor och kommentarer rör källhanteringen och provgruppen vill med kraft poängtera att proven inte enbart får bli ett test på hur väl eleven utformar källhänvisningarna. Provet mäter bland annat elevens förmåga att använda källor, men vid bedömning ska läraren skilja mellan källanvändning och källhänvisning. Den avgörande faktorn är att elever kan skilja mellan egna och andras tankar och formulera sig så att detta framgår. Detta förklaras i det gröna lärarhäftet. För att försöka säkerställa att eleverna får ta del av hur källhanteringen bedöms finns i det gröna häftet ett utförligt kopieringsunderlag där flera exempel ges på hur lyckade källhänvisningar kan vara utformade. Men många elever tar för lätt på PM:et. Om de skriver ett kasst PM och håller ett bra tal, så står det ingenting i kriterierna för hur man skall resonera. Provgruppen vill först och främst klargöra att pm:et inte ska ingå i betygsättningen av delprov A. Ett komplett pm är dock en förutsättning för att få genomföra det muntliga delprovet. Förutsatt att läraren får elevens pm i god tid före framträdandet kan det i vissa fall finnas skäl för läraren att kommentera elevens färdiga pm. Det gäller exempelvis fall där eleven missat att ange två fullständiga källor eller där eleven helt och hållet missförstått ämnet. I sådana fall kan läraren uppmana eleven att läsa instruktionen igen och korrigera sitt pm, dock utan att direkt visa eleven hur detta ska göras.

Nedan följer en utförligare redovisning av enkätsvaren. Fråga 1 2: Synpunkter på provets innehåll och utskick Av de lärare som besvarat enkäten anger hela 95 % att de är nöjda med provet som helhet, vilket är något högre än föregående hösttermin. I enlighet med tidigare år är lärare på studieförberedande program oftare mer nöjda än lärare på de yrkesförberedande programmen, men skillnaden är inte påfallande. När kommentarerna till svaren studeras framkommer att åsikterna kring temats lämplighet inte skiljer sig åt särskilt mycket. De som är positiva anger att temat passar många elever som kan använda sina egna erfarenheter. Bland de lärare som inte tycker att kursprovet som helhet är så bra är den vanligaste kommentaren att eleverna upplever materialet som spretigt och svårt. Några elever har svårt att förstå vad en inre resa kan innebära. Sedan 2007 skickas provmaterialet ut till skolorna i två omgångar. Skälet är att öka säkerheten och minska risken att känsligt provmaterial läcker ut. Hanteringen av provet tycker 93 % av lärarna har fungerat bra, vilket är jämförbart med tidigare terminer. Av kommentarerna att döma varierar rutinerna på skolorna, men detta är inte något som provgruppen kan ta ansvar för. Det faktum att provmaterialet anländer i två omgångar till skolorna är i sig inte något problem för lärarna, men några skriver att de önskar det första utskicket ännu tidigare för att kunna planera och förbereda de elever som är ute eller precis har varit ute på praktik. Fråga 3 5: Lärarinformationen (det gröna häftet) Hela 98 % av lärarna anser att informationen i det gröna häftet är bra. För de lärare som genomfört de nationella proven ett antal gånger är häftet välkänt och lätt att använda. Den kritik som ändå framförs i kommentarerna är att det tar för lång tid att sätta sig in i materialet då det är så omfattande. Några lärare anmärker också på bristande tydlighet. En klar majoritet av lärarna använder kopieringsunderlagen till de två delproven. Förslag till infallsvinklar för det muntliga provet har använts av 97 % av de svarande lärarna och 93 % har visat eleverna bedömningsmatrisen för delprov A. Frågor att fundera över för delprov B har 85 % av lärarna delat ut till eleverna. Den generella bedömningsmatrisen för delprov B har 95 % av lärarna använt och över 90 % har också delat ut Hur bedöms en elevtext? Även om procenttalen är höga finner provgruppen det förvånande att inte samtliga lärare givit eleverna exempelvis bedömningsmatriserna. Layouten i lärarinformationen tycker 72 % är bra medan 27 % svarar att den är ganska bra. Mycket få gör några kommentarer till denna fråga. Fråga 6 9: Texthäftet Kursprovets texthäfte finns även tillgängligt på en cd med inlästa texter. Av de svarande lärarna uppger 17 % att de låtit hela klassen lyssna på den medan 41 % svarar att de använt den till en eller flera elever. I mer än 40 % av klasserna har den inte använts överhuvudtaget. I tabell 1 redovisas en sammanställning av lärarnas åsikter om texternas lämplighet för eleverna på det eller de program där läraren undervisar.

Tabell 1. Hur bedömer du texterna i häftet för dina elever? Hur bedömer du texterna i häftet för dina elever? Välvald Ganska Olämplig bra Sov gratis i galna New York 73,4 % 26,0 % 0,5 % Därför ligger Sverige i må-dåligt-toppen 66,3 % 32,1 % 1,6 % 18-åringar oroar krögare 42,6 % 50,5 % 6,8 % Massutvandring till en virtuell värld 85,3 % 14,2 % 0,5 % Glesbygden utarmas i tysthet 60,7 % 35,6 % 3,7 % Flyga drake 70,7 % 27,2 % 2,1 % Med hjärtat i 1940-talet 58,4 % 37,9 % 3,7 % Datorspelande ger positiva hälsoeffekter 74,7 % 23,2 % 2,1 % 17 ÅR 60,7 % 35,6 % 3,7 % I rörelse 59,8 % 38,6 % 1,6 % Välkommen till Paradiset. Reportage om turistindustrin 79,6 % 20,4 % 0,0 % Savannliv 42,6 % 46,3 % 11,1 % Din stund på jorden 63,7 % 33,7 % 2,6 % Åldern har tappat greppet 77,4 % 20,5 % 2,1 % Äntligen fri! 67,6 % 30,9 % 1,6 % Den bortglömda diskrimineringen 45,3 % 46,3 % 8,4 % Framtidens turism för tillväxt och förnyelse 67,4 % 31,6 % 1,1 % Avskaffa stödet till glesbygden och låt centrum visa vägen 52,6 % 42,1 % 5,3 % Manlighetens största utmaning 63,5 % 33,3 % 3,2 % En betydande majoritet av lärarna anser att alla texter är välvalda eller ganska bra. Den enda text som något fler bedömer som olämplig är Savannliv. I kommentarerna beröms variationen och svårighetsgraden, men ytterst få lärare har kommenterat någon enskild text. Lärarna är ombedda att kommentera texterna utifrån de elever som de undervisar och någon lärare skriver att även om vissa texter inte passade den specifika klassen är de relevanta och lämpliga i ett nationellt prov. Av de kritiska kommentarerna framkommer att elever upplevt texterna som trista och att de inte kunnat koppla dem till temat. Detta överensstämmer med de kommentarer som är negativa till temat i sin helhet. I tabell 2 redovisas en sammanställning av lärarnas åsikter om bildernas lämplighet för eleverna på det eller de program där läraren undervisar.

Tabell 2. Hur bedömer du bilderna i häftet för dina elever? Hur bedömer du bilderna i häftet för dina elever? Välvald Ganska bra Olämplig Den resande 54,3 % 44,7 % 1,1 % Turister på solsemester 64,2 % 33,7 % 2,1 % Tid för eftertanke 54,2 % 43,7 % 2,1 % Nemi 41,0 % 48,9 % 10,1 % Kollage 58,3 % 39,6 % 2,1 % Småstadsliv 47,9 % 50,0 % 2,1 % På flykt undan orkanen Katrina 62,8 % 35,6 % 1,6 % Gamla bilmodeller 51,6 % 45,3 % 3,2 % Crysis 2 61,2 % 36,7 % 2,1 % Soluppgång 44,7 % 50,5 % 4,7 % Columbus upptäcker Nya världen 54,0 % 40,7 % 5,3 % Sommarlandskap. Motiv från Blekinge 54,3 % 42,6 % 3,2 % Ålderstrappa 77,2 % 22,2 % 0,5 % Stor studie 32,3 % 55,0 % 12,7 % Äventyrare 63,5 % 34,9 % 1,6 % Storstad 71,3 % 27,1 % 1,6 % Initiationsrit 64,2 % 32,1 % 3,7 % Berglins 50,5 % 45,3 % 4,2 % Den mest uppskattade bilden enligt lärarna är Ålderstrappan och den minst uppskattade är seriestrippen Nemi. Ingen av dessa bilder kommenteras av någon lärare. Av de kommentarer som förekommer framgår att eleverna i högre grad föredrar konkreta bilder framför abstrakta och att bilderna har större betydelse för det muntliga delprovet än för det skriftliga. Provgruppen noterar också att häftets enda anknytning till litteratur och kultur i Norden, seriestrippen Nemi, är den minst uppskattade bilden. Enkäter från tidigare år visar att texter och bilder från nordiska grannländer i regel inte uppskattas eller används i någon högre grad. Vad gäller utformningen av texthäftet med avseende på hur lätt det är att läsa och hitta samt hur tilltalande häftet är har 66 % svarat att detta fungerar bra, 33 % att det är ganska bra och 0,5 % att layouten är dålig. I kommentarerna blandas berömmande omdömen som tilltalande och användarvänligt med återkommande kommentar om att eleverna har svårt att se bilderna som något annat än enbart en illustration till texterna och att de störs av att inte kunna se hur en text och en bild på samma uppslag ska kopplas samman. Fråga 10 14: Delprov A muntligt prov Det muntliga provet gick bra enligt 90 % av lärarna. De senaste terminerna har de flesta lärare uppgett att delprovet fungerat bra, vilket är glädjande. Den vanligaste kommentaren är att provsituationen gör att eleverna anstränger sig och finner intressanta vinklingar av temat samt presterar bättre än i det skriftliga delprovet. Tyvärr förekommer även vittnesmål om elever som väljer att inte dyka upp när de ska hålla sina muntliga anföranden. Några lärare skriver om elever med så stor talängslan att de inte kan genomföra talet trots vissa anpassningar medan andra lärare förklarar att deras elever inte ser någon nytta med muntliga anföranden och därför uteblir.

Bildmaterialet som varje termin finns på Nationalmuseums webbplats har använts i nära 22 % av de inrapporterade klasserna. Denna siffra är tämligen konstant genom åren. Flera lärare uppger att de rekommenderar eleverna att ta hjälp av bilderna och informationen, men att eleverna föredrar att hitta sina egna bilder. Av bedömningsunderlagen för delprov A är det främst bedömningsmatrisen som lärarna tycker att de har nytta av och 85 % uppger att den är till stor nytta. De krav som ställs för respektive betyg beskriver en klar majoritet av lärarna som rimliga. Några få lärare anser att de är alltför lågt ställda och att själva framförandet inte får tillräcklig tyngd i matrisen. En lärare menar att kraven för just betyget MVG är för låga men att matrisen fungerar för övrigt. Slutligen anser 82 % av lärarna att det fungerade bra för eleverna att skriva pm i anslutning till det muntliga provet. Lärarna menar att det kan vara svårt att motivera för eleverna men att pm:en ändå blir en hjälp för dem. Fråga 15 20: Delprov B skriftligt prov Av lärarna svarar 74 % att delprov B gick bra i deras klasser. Som orsak till de positiva resultaten anges att uppgifterna varit inspirerande. De lärare vars elever presterat sämre anger ofta att eleverna helt enkelt slarvat med att läsa instruktionerna. Tabell 4. Hur bedömer du skrivuppgifterna för dina elever? Hur bedömer du skrivuppgifterna för dina elever? Välvald Ganska bra Olämplig B1 Din semester din ensak? 73,3 % 26,2 % 0,5 % B2 Gamla godingar 50,5 % 44,2 % 5,3 % B3 Verklighetsflykt eller avkoppling? 86,0 % 14,0 % 0,0 % B4 Vuxenpoäng 72,5 % 24,4 % 3,1 % B5 Uppbrott 65,4 % 33,5 % 1,0 % B6 Land och stad 52,4 % 43,4 % 4,2 % B7 Trend eller symtom? 61,4 % 36,0 % 2,6 % B8 När ungdom är ett hinder 44,4 % 51,3 % 4,3 % Enligt enkäten var uppgift B3 Verklighetsflykt eller avkoppling? den klart populäraste uppgiften. Uppgift B5 Uppbrott tycks tilltala många elever med invandrarbakgrund. Många lärare påpekar att eleverna blir riktigt engagerade och skriver läsvärda texter, men att deras engagemang också får dem att förbise instruktionen. Källanvändningen är ett ständigt återkommande problem för många elever. Layouten i häftet till delprov B var enligt de flesta lärare tillfredsställande, och 70 % bedömer den som bra och 28 % som ganska bra.

Vad gäller bedömningsanvisningarna anger 85 % att de har stor nytta av underlaget, och 75 % anser att layouten är bra. Flera lärare efterlyser dock exempel på alla betygssteg för samtliga uppgifter. Provgruppen kommer tyvärr inte att kunna tillgodose detta önskemål av trycktekniska skäl. Enkäterna visar också att flertalet lärare ensamma bedömer elevernas prestationer, men antalet medbedömda delprov ökar något. Medbedömning är vanligast för delprov B där nära 22 % av lärarna uppger att samtliga medbedömts. Även antalet skriftliga prov som bedömts av annan lärare har ökat något till 12 %. I kommentarerna skriver lärarna att medbedömning är att föredra men att tidsbrist och organisationsproblem gör att det är svårt att genomföra. En sammanställning av lärarnas svar visas i tabell 5. Tabell 5. Hur har kursprovet bedömts? Samtliga har medbedömts Många har medbedömts Vissa har medbedömts Samtliga har bedömts av mig ensam Samtliga har bedömts av annan lärare På annat sätt Delprov 10,3 % 3,6 % 21,0 % 63,1 % 1,5 % 0,5 % A Delprov 21,8 % 20,4 % 33,6 % 9,0 % 12,3 % 2,8 % B Fråga 21 22: Andra aspekter på provet Av de lärare som undervisar i Svenska som andraspråk B anser de allra flesta att de åtminstone i viss mån har stöd av provet i bedömningen av sina elever, men eftersom så få lärare från denna kategori besvarat enkäten blir siffrorna mycket osäkra. Att några ändå anser att de inte har stöd av provet är beklagligt. I det fåtal kommentarer som kommit in önskas fler bedömda elevtexter och fler specifika betygskriterier som var anpassade för elever med svenska som andraspråk för att lättare kunna motivera betygen för eleverna. I kursplanen finns dock inte stöd för en särskild bedömningsmatris för svenska som andraspråk. Vanliga anpassningar som har gjorts för elever i behov av särskilt stöd är tillgång till cd:n med inspelning av texthäftet, förlängd skrivtid, möjlighet att skriva delprov B på dator samt möjlighet att genomföra delprov A i mindre grupp. Inga speciella problem kring anpassningar för denna grupp elever har framkommit i enkäten. Fråga 23 24: Kursprovet och kursplanen Lärarnas respons på frågorna kring kursprovets relation till kursplan och hur kursprovet påverkar lärarnas arbete följer samma mönster som tidigare år. De flesta menar att kursprovet i ganska stor utsträckning påverkar tolkning av mål och kriterier, vilka arbetsformer och innehåll som används i undervisningen samt vilket slutbetyg den enskilde eleven får. Totalt anser en klar majoritet av lärarna att provet speglar ämnessynen i kursplanen i mycket eller ganska stor utsträckning. En sammanställning av resultaten redovisas i tabell 6.

Tabell 6. Fördelning av lärares synpunkter på kursprovet i Svenska B och Svenska som andraspråk B, ht-11. kursprovet speglar ämnessynen i kursplanen? kursprovet påverkar din tolkning av kursplanens mål och betygskriterier? kursprovet påverkar de arbetsformer du använder i undervisningen? kursprovet påverkar det innehåll i betydelsen delmål och delfärdigheter etc. som tas upp i undervisningen? kursprovet påverkar det slutbetyg du ger enskilda elever? I mycket stor utsträckning I ganska stor utsträckning I ganska liten utsträckning 23,6 % 64,6 % 10,8 % 1,0 % 14,9 % 66,2 % 17,4 % 1,5 % 10,2 % 63,8% 23,5 % 2,6 % 12,8 % 69,4 % 17,3 % 0,5 % 3,6 % 69,5 % 26,4 % 0,5 % I mycket liten utsträckning/ingen alls Övriga synpunkter De flesta övriga synpunkter som framkommer rör frågan om provets relevans i förhållande till målen i kursplanen och de nationella betygskriterierna. Många lärare är nöjda och påpekar att proven i stort sett alltid bekräftar det betyg som lärarna preliminärt satt på eleverna. En ofta förekommande uppfattning är dock att proven inte i tillräckligt hög grad täcker kursplanens mål. Några lärare menar att B-kursen är en litteraturkurs och att detta inte återspeglas i det nationella provet. Övriga kommentarer som framförs är att provet innebär en ännu tyngre arbetsbörda för lärarkåren och att all rättning borde ske centralt. Vi i provgruppen är tacksamma för alla synpunkter och förslag på förändringar som har inkommit. De är till stor hjälp i vårt fortsatta arbete med både gamla och nya kursprov. Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk Box 527 751 20 UPPSALA Harriet.Uddhammar@nordiska.uu.se