Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014
Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till. Faktum är att landets pensionärer har förlorat en femtedel i köpkraft jämfört med löntagare mellan åren 2006 och 2014. Och ett genomsnittligt pensionärshushåll har under samma period betalat över 100 000 kronor mer i skatt än det hushåll där båda fortfarande förvärvsarbetar och har motsvarande inkomst. För att motverka att den äldre generationens disponibla inkomster på nytt halkar efter de yrkesverksamma valde regeringen vid årsskiftet att dels höja grundavdraget, dels att justera bostadstilläggen. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga. På vårt uppdrag har Statistiska Centralbyrån tagit fram underlag som visar hur pensionärernas köpkraft utvecklas i år jämfört med 2013. Studien tar hänsyn till förändringar av kommunala skattesatser, utvecklingen av såväl den allmänna som den avtalsreglerade pensionen samt det höjda grundavdrag för pensionsinkomster och det justerade bostadstillägget som regeringen tog initiativ till och som riksdagen ställde sig bakom. Beräkningarna utgår från SCB:s inkomst- och taxeringsregister årgång 2012 och har bearbetats i myndighetens simuleringsmodell FASIT. Underlaget visar att landets pensionärer trots regeringens åtgärder förlorar 1,8 miljarder kronor i nettoinkomst under 2014. Eller annorlunda uttryckt vår äldre generation blir i genomsnitt cirka 1 200 kronor fattigare per person trots det höjda grundavdraget och trots stärkta bostads tillägg. För Skattebetalarnas förening och Sveriges Pensionärsförbund (SPF) är det uppenbart att lägre skatt för landets pensionärer nu måste prioriteras i högre grad än tidigare från såväl regeringspartierna som oppositionen. Joacim Olsson Vd Skattebetalarna Karl Erik Olsson Ordförande SPF Sveriges Pensionärsförbund Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 2
Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionerna efter skatt har minskat med 1,8 miljarder kronor 2014.... 5 Genomsnittspensionären förlorar i år 5 042 kronor i pensionärsskatt.... 10 Pensionärernas köpkraft halkar efter.... 11 En likställd beskattning gynnar individen och samhällsekonomin... 12 Avskaffa pensionärsskatten... 13 Metod.................................................................. 14 Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 3
Sammanfattning I denna rapport granskas pensionernas utveckling efter skatt och inklusive bostadstillägg 2013 och 2014. Men också skillnaden i beskattning av pensions- och löneinkomster vid lika inkomstlägen. Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången under de senaste fem åren, efter att den så kallade bromsen återigen slagit till. Trots att Sveriges pensionärer fått en mindre skattesänkning vid årsskiftet och höjda bostadstillägg minskar inkomsten efter skatt med i genomsnitt 1 186 kronor per pensionär och sammantaget 1,8 miljarder kronor jämfört med 2013. Trots generellt lägre, och i år sjunkande, inkomster så betalar en pensionär dessutom högre skatt än en löntagare med samma inkomst. I genomsnitt handlar det om en skillnad på 5 042 kronor per pensionär bara i år. Det är dags att avskaffa den så kallade pensionärsskatten. Det finns starka principiella skäl att lön ska beskattas lika oavsett när den tas ut. Pensionen är i stora delar att betrakta som uppskjuten lön, och en vägledande princip i vårt skattesystem har alltid varit att lika inkomst av arbete ska beskattas likvärdigt. Pensionärernas pension efter skatt och inklusive bostadstillägg har i genomsnitt minskat med 1 186 kronor per person jämfört med 2013. Sammantaget förlorar pensionärsgruppen 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 jämfört med 2013. 2014 betalar Sveriges pensionärer i genomsnitt 5 042 kronor mer om året i skatt jämfört med om de betalat skatt som yrkesverksamma. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 4
Pensionerna efter skatt har minskat med 1,8 miljarder kronor 2014 Sverige har i dag cirka 1,9 miljoner personer som är 65 år eller äldre. Den ekonomiska övergången från arbete till pension blir för de allra flesta mycket kännbar. Sedan 2006 har pensionärerna förlorat nära en femtedel i köpkraft gentemot de yrkesverksamma. Sedan införandet av jobbskatteavdraget 2007 diskrimineras pensionären med en pensionsinkomst över 6 700 kronor i månaden genom en hårdare beskattning än en löntagare med samma inkomst. I denna rapport tittar vi närmare på hur pensionerna utvecklats efter skatt i år jämfört med 2013. Det har vi gjort utifrån en specialbeställning från Statistiska Centralbyrån över utvecklingen av såväl den allmänna som den avtalsreglerade pensionen samt det höjda grundavdraget för pensionsinkomster, det höjda bostadstillägget och förändringar av kommunala skattesatser. Avgränsning: Personer 65 år eller äldre och som har förvärvsinkomst som består av endast pension (allmän pension och tjänstepension) exklusive privat pension men inklusive bostadstillägg (skattefria). I mars 2014 var 164 000 personer i åldern 65 74 år sysselsatta. De liksom de med arbetsinkomst eller inkomst från näringsverksamhet över 10 000 kronor per år ingår inte i vår undersökning. Resultatet visar att pensionerna, inklusive bostadstillägg och trots sänkt skatt, minskat med totalt 1,8 miljarder kronor mellan 2013 och 2014. Det motsvarar en minskad nettoinkomst med i genomsnitt 1 186 kronor per pensionär. En bidragande orsak är att den så kallade bromsen slagit till och sänkt inkomstpensionen och att övriga delar inom allmänna pensionen och tjänstepensionen utvecklats relativt svagt. Därtill inverkar de förändringar som skett i de kommunala skattesatserna. 2014 höjdes kommunalskatten i 106 kommuner samtidigt som den sänktes i 6 stycken (oförändrad i 178 kommuner). Bostadstilläggen, som är skattefria bidrag som förstärkning till pensionen, är också inkluderade. De höjdes vid årsskiftet vilket påverkar pensionärernas totala nettoinkomst i positiv riktning med nära 200 miljoner kronor. Vi har delat upp pensionärerna i två grupper: de som har allmän pension och tjänstepension samt de som har enbart allmän pension. Beräkningarna visar att nettoinkomsten sänkts för båda grupper när bostadstilläggen exkluderas. Men när bostadstilläggen inkluderas har gruppen som enbart har allmän pension sammantaget fått en viss förstärkning jämfört med 2013. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 5
Ålderspension Ålderspensionen består av tre delar; allmän pension, tjänstepension och eventuell privat pension. I vår undersökning exkluderar vi eventuell privat pension. Allmän pension Allmän pension är den del man får från staten, Pensionsmyndigheten, och som tjänas in när man jobbar, studerar eller är hemma med små barn. Den består av inkomstpension och premiepension och är inkomstgrundad. Även garantipension är en del av den allmänna pensionen och är statligt finansierad. De som fyllt 65 år och har låg eller ingen inkomstpension kan erhålla garantipension. Tjänstepension Vid sidan av den allmänna pensionen har i dag cirka 90 procent av Sveriges anställda rätt till tjänstepension genom sin arbetsgivare. Tjänstepensioner är ett resultat av avtal mellan arbetsgivarna och fackförbunden. Arbetsgivaren betalar regelbundet in pengar till ett pensions sparande för de anställda. De flesta får själva välja sparform antingen för hela eller för delar av sin tjänstepension. Privat pension Den privata pensionen utgör en liten del av den totala pensionen. Det privata pensionssparandet är frivilligt som komplement till de övriga delarna. Det handlar ofta om ett sparande hos en bank eller ett försäkringsbolag. 1 186 kronor per pensionär i förlorad nettoinkomst Således handlar det om en sänkt pension efter skatt, inklusive bostadstillägg, med i genomsnitt 1 186 kronor per person i pensionärspopulationen och totalt 1,8 miljarder kronor. Men det finns skillnader. Resultatet av hur nettoinkomsten påverkas beror till stor del på pensionens storlek och om man är berättigad till bostadstillägg. Ser vi till gruppen som har både allmän pension och tjänstepension (cirka 1,3 miljoner personer i vår undersökning) har de i genomsnitt fått en nettoförsämring med 1 411 kronor per person (men en försämring med 1 488 kronor exkl. bostadstillägg). I gruppen som enbart har allmän pension (cirka 205 000 personer) har de i genomsnitt fått 232 kronor mer per person 2014 (men en försämring med 166 kronor exkl. bostadstillägg). Det förklaras bland annat av att en högre andel i gruppen med enbart allmän pension har garantipension som inte sänkts i samma grad som inkomstpensionen. Men det beror också på att andelen som har bostadstillägg är högre, och har högre genomsnittliga belopp, än i gruppen som har både allmän pension och tjänstepension. Ytterligare en bidragande förklaring är att de höjda grundavdraget för pensionärer har utformats på ett sätt att särskilt de med låga pensioner ska tjäna på det. Tabell 1. Förändring av pension efter skatt 2014 jämfört med 2013, inklusive bostadstillägg. (Kronor) 65 år allmän pension och tjänstepension 65 år endast allmän pension 65 år totalt Förändr. inkl. bostadstillägg Förändr. inkl. bostadstillägg Förändr. inkl. bostadstillägg Förändr. köpkraft 2014 jmf 2013, inkl. bostadstillägg Medel belopp 1 411 232 1 186 1 774 017 794 Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 6
Förändrad pension slår olika hårt mot olika inkomstgrupper Vi har delat upp pensionärsgruppen i två grupper utefter om man har enbart allmän pension eller allmän pension och tjänstepension för att se hur nettoinkomsten utvecklas i respektive grupp. Dessutom delar vi in resultatet i deciler för att studera hur förändringen i pension slår mot olika inkomstgrupper. Det innebär att pensionärerna inom respektive grupp delas in i decilgrupper om vardera 10 procent av populationen. Allmän pension och tjänstepension Exkluderar vi bostadstillägget har denna pensionärsgrupp med både allmän pension och tjänste pension en genomsnittlig på 149 865 kronor 2014. Det är en minskning med 1 488 kronor jämfört med 2013. Men när bostadstillägget inkluderas (14 procent i gruppen har det) ökar den till 153 172 kronor. Då uppvisar gruppen en minskad pension efter skatt med i snitt 1 411 kronor per person (bostadstillägget är ett skattefritt bidrag). Decil 1 (de 10 procent med lägst pension) i gruppen har i genomsnitt fått en minskning av sin pension efter skatt och inkl. bostadstillägg med 27 kronor jämfört med 2013. De i decil 5 (mitten, medianen) fått en minskad nettoinkomst med 1 463 kronor och de med högst pension, decil 10, en minskning med 2 059 kronor (se tabell 3). Tabell 2. Allmän pension och tjänstepension, medelbelopp pension efter skatt 2013 och 2014, inklusive och exklusive bostadstillägg. (Kronor) 2014 inkl. bostadstillägg exkl. bostadstillägg tjänstepension efter skatt bostadstillägg för de som har det Antal personer med bostadstillägg (14%) Samtliga i gruppen 153 172 149 865 34 178 24 354 175 350 Decil 1 96 670 87 387 8 518 35 759 33 521 Decil 5 137 140 134 958 21 837 14 891 18 921 Decil 10 272 773 272 768 133 465 18 887 32 2013 Samtliga i gruppen 154 583 151 353 33 957 23 783 175 350 Decil 1 96 697 87 564 8 445 34 937 33 754 Decil 5 138 603 136 472 21 718 14 563 18 899 Decil 10 274 832 274 828 132 695 18 553 31 Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 7
Tabell 3. Förändringarna (i tabell 2) mellan 2014 och 2013. (Kronor) inkl. bostadstillägg exkl. bostadstillägg tjänstepension efter skatt bostadstillägg för de som har det Antal personer med bostadstillägg (14%) Samtliga i gruppen 1 411 1 488 221 571 Samma pop. Decil 1 27 177 73 822 233 Decil 5 1 463 1 514 119 328 22 Decil 10 2 059 2 060 770 334 1 Enbart allmän pension I gruppen som endast har allmän pension har desto fler bostadstillägg (44 procent i gruppen) och här har även antalet med bostadstillägg flyttats om mellan decilerna vilket ger en mer spretig bild. Det gäller särskilt decilerna 4 6 1. Vi väljer därför att enbart redovisa decil 1 och 10 för dem som bara har allmän pension. Exklusive bostadstillägget har denna grupp en genomsnittlig på 88 974 kronor 2014. Det är en minskning med 166 kronor. Men när bostadstillägget inkluderas ökar genomsnittsinkomsten till 105 965 kronor och då uppvisar gruppen en förbättrad nettoinkomst med 232 kronor (bostadstillägget är ett skattefritt bidrag). I decil 1 (de 10 procent med lägst pension) har pensionärerna fått en höjd med i genomsnitt 724 kronor inkl. bostadstillägg och i decil 10 en försämring med i genomsnitt 2 238 kronor. Tabell 4. Enbart allmän pension, medelbelopp pension efter skatt 2013 och 2014, inklusive och exklusive bostadstillägg. (Kronor) 2014 inkl. bostadstillägg exkl. bostadstillägg bostadstillägg för de som har det Antal personer med bostadstillägg (44%) Samtliga i gruppen 105 965 88 974 38 543 90 196 Decil 1 61 937 39 359 40 016 11 544 Decil 10 143 160 142 230 14 593 1 303 2013 Samtliga i gruppen 105 733 89 140 37 639 90 196 Decil 1 61 213 39 155 39 101 11 542 Decil 10 145 398 144 492 14 258 1 301 1) Den allmänna pensionen och garantipensionen har ökat med olika procentsatser. 2013 t.ex. ökade inkomstpensionen med 4,1 och garantipensionen med 1,1. Den som har hög andel av pensionen från garantipension tappade då i inkomst i förhållande till den som hade låg eller ingen garantipension. Därmed är det möjligt att byta decil, särskilt då decilerna 4 6 är trånga. Mellan t.ex. decil 4 och decil 5 skiljer bara 1 700 kronor på medelvärdet så det behövs inte så mycket för att byta decil. Så liten skillnad är det inte på övriga deciler. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 8
Tabell 5. Förändringarna (i tabell 4) mellan 2014 och 2013. (Kronor) inkl. bostadstillägg exkl. bostadstillägg bostadstillägg för de som har det Antal personer med bostadstillägg (44%) Samtliga i gruppen 232 166 904 Samma pop. Decil 1 724 204 915 2 Decil 10 2 238 2 262 335 2 Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 9
Genomsnittspensionären förlorar i år 5 042 kronor i pensionärsskatt Vi har också beräknat hur den så kallade pensionärsskatten, det vill säga hur mycket mer pensionären betalar i skatt än en yrkesaktiv vid lika inkomstläge, slår mot pensionärsgruppen. Detta genom att studera skillnaden i pensionärernas nettoinkomst jämfört med om de fått betala samma skatt som arbetstagare (som också fått ytterligare ett jobbskatteavdrag 2014). Totalt uppgår pensionärsskatten till 7,5 miljarder kronor (en skillnad som skulle öka något om även privat pension och de som har både pension och inkomst räknas in). I genomsnitt handlar det om en skillnad på årsbasis på 5 042 kronor per pensionär. Pensionärsskatten = Skillnaden mellan skatt på pension och skatt på arbete vid likartade inkomstlägen. Allmän pension och tjänstepension I gruppen som har både allmän pension och tjänstepension uppgår den genomsnittliga skillnaden i skatt till 5 530 kronor per person jämfört med om man fått betala samma skatt som de yrkesverksamma. I decil 1 (de 10 procent med lägst ) uppgår skillnaden till i genomsnitt 2 201 kronor högre skatt jämfört med om de beskattats som yrkesverksamma och i decil 5 till 4 085 kronor. I decil 10 uppgår skillnaden till 13 663 kronor. Enbart allmän pension I gruppen med enbart allmän pension uppgår skillnaden i skatt till i genomsnitt 1 959 kronor per pensionär jämfört med om man fått betala samma skatt som de yrkesverksamma. I decil 1 (de 10 procent med lägst ) uppgår skillnaden till i genomsnitt 38 kronor högre skatt för pensionärerna, i decil 5 till 1 402 kronor högre skatt och i decil 10 till 4 362 kronor. Tabell 6. Skillnaden i nettoinkomst 2014 om pensionen beskattats som lön, den så kallade pensionärsskatten. (Kronor) Medelvärde nettoinkomst om jobbskatteavdrag Medelvärde nettoinkomst med pensionärsskatt Skillnad, pensionärsskatt 65 år totalt 146 578 141 536 5 042 65 år allmän pension och tjänstepension 155 395 149 865 5 530 Decil 1 89 588 87 387 2 201 Decil 5 139 043 134958 4 085 Decil 10 286 431 272 768 13 663 65 år endast allmän pension 90 933 88 974 1 959 Decil 1 390 397 39 359 38 Decil 5 84 910 83 508 1 402 Decil 10 146 592 142 230 4 362 Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 10
Pensionärernas köpkraft halkar efter Under perioden 2006 2014 har pensionerna ökat i långsammare takt än lönerna. Rensat för inflation har de till och med minskat med 3 procent samtidigt som lönerna ökat med 16 procent. Ser vi till pensionärernas nettoinkomst, pension minus skatt, har den realt ökat med 5 procent under perioden 2006 2014, samtidigt som den ökat med 26 procent för löntagaren. Den stora skillnaden i nettoinkomst beror bland annat på att löntagaren haft en snabbare löneutveckling och lägre beskattning genom jobbskatteavdrag. Pensionärernas svagt negativa pensionsutveckling har räddats upp av sänkt skatt genom höjda grundavdrag i fem steg varav det senaste i år, men den så kallade bromsen i pensionssystemet har samtidigt hållit tillbaka pensionerna vid tre tillfällen. Pensionerna har dock halkat efter under en lång tid och därför har de senaste årens skattesänkningar, genom höjda grundavdrag för pensionärerna, varit viktiga. Diagram 1. Utvecklingen av årlig nettoinkomst 15 800 kronor (inkomst efter skatt), år 2006. (Kronor) 200 000 190 000 180 000 170 000 160 000 150 000 140 000 130 000 120 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Löntagare. Pensionär. Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller för 2006 fram till och med 2014, antaget en kommunalskatt på 32 procent (och kolumn 1 och 2). Löpande priser. Uppskattat är att 75 procent är allmän- och 25 procent är tjänstepension. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 11
En likställd beskattning gynnar individen och samhällsekonomin Sänkt skatt på pension skulle få flera positiva följdverkningar. Dels för den enskilde individens privata ekonomi och i form av förstärkt köpkraft. Möjligheten att kunna bygga upp en buffert och kunna betala oförutsedda utgifter ökar. Högre skatt på pension än på arbete tvingar en del pensionärer till bidragsberoende, exempelvis att ansöka om bostadstillägg. För många är detta ett hårt slag. De har arbetat hela sina liv men kan inte klara sig på sin intjänade pension utan tvingas att ansöka om bidrag. Sänkt skatt för pensionärerna skulle troligtvis minska detta bidrags beroende något och bidra till att ge fler äldre ökad trygghet genom att få behålla en större del av sin inkomst. Dels skulle ett lägre skatteuttag för äldre bidra positivt till samhällsekonomin. Skattelättnader för den äldre generationen återförs till övervägande del till näringslivet och samhället genom ökad konsumtion och stimulerar därmed inhemsk efterfrågan. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 12
Avskaffa pensionärsskatten För det första anser vi att det finns starka principiella skäl att lön ska beskattas lika oavsett när den tas ut. Pensionen är i stora delar att betrakta som uppskjuten lön, och en vägledande princip i vårt skattesystem har alltid varit att lika inkomst av arbete ska beskattas likvärdigt. För det andra har pensionärerna haft en betydligt sämre utveckling av sina pensionsinkomster än arbetstagarnas löner. Det förklaras bland annat av att bromsen i pensionssystemet sänkt pensionerna vid tre tillfällen. Det medför att pensionärsskatten blir en ännu större pålaga och att de ekonomiska skillnaderna mellan löntagare och pensionärer ökar ytterligare. För det tredje, en högre skatt på pension tvingar många pensionärer till bidragsberoende, exempelvis att ansöka om bostadstillägg. För många är detta ett hårt slag att inte kunna klara sig på sin intjänade pension utan tvingas att ansöka om bidrag. Lägre skatt är därför ett bättre alternativ än höjda bidrag. För det fjärde, ett lägre skatteuttag för äldre bidrar positivt till samhällsekonomin. Skattelättnader för den äldre generationen återförs till övervägande del till näringslivet och samhället genom ökad konsumtion. På så sätt är lägre skatt för pensionärer inte bara en rättvisefråga utan lika mycket en fråga om att stimulera den ekonomiska utvecklingen i stort. För det femte, även när vi blickar framåt är det troligt att pensionens reala utveckling kommer att vara stillastående eller till och med negativ. Ska pensionärernas köpkraft inte försämras ytterligare och klyftorna mellan pensionärer och löntagare växa måste alltså skatten på pension sänkas. Statsfinansiellt är det fullt möjligt att jämställa skatten på pensionsinkomster med skatten på förvärvsinkomster. Det beror till stor del på att de redan genomförda eller aviserade skattesänkningarna tagit oss mer än halvvägs till likställd skatt på pensionsinkomster. Den årliga kostnaden för att likställa beskattningen kan grovt beräknas till omkring åtta miljarder kronor. Denna skattelättnad ska ses i relation till att den offentliga sektorns samlade skatteintäkter beräknas uppgå till 1 650 miljarder kronor. Att prioritera lägre skatt för landets pensionärer borde således vara fullt möjligt. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 13
Metod Skattebetalarna och SPF har tillsammans gjort en specialbeställning från SCB om hur pensionerna (exklusive privat pension) utvecklats med hänsyn till beskattning och bostadstillägg. Populationen har hämtats från SCB:s inkomstoch taxeringsregistrets årgång 2012. Beräkningarna görs på data från detta register samt med hjälp av SCB:s simuleringsmodell FASIT. Detta för att kunna räkna fram pensionerna till 2013 och 2014 års värde. SCB har selekterat de personer som 2012 var 65 år eller äldre och som hade förvärvsinkomst som bestod av endast pension (allmän pension och tjänstepension) exklusive privat pension men inklusive bostadstillägg (skattefria). (Alla med inkomst på totalt 10 000 kronor eller mer från arbete eller näringsverksamhet har uteslutits). De har sedan bildat två redovisningsgrupper: de med enbart allmän pension (204 604 pensionärer) och de med allmän pension och tjänstepension (1 291 270 pensionärer). SCB har räknat om beloppen för samtliga personer från 2012 enligt följande omräkningstal (Pensionsmyndigheten): 2013 2014 Inkomst- och tilläggspension 4,1% 2,7% Garantipension 2 1,1% 0,2% Premiepension 3 13,8% 15,2% Tjänstepension 1,1% 0,2% Bostadstillägg 3,0% 2,4% Därefter har SCB räknat ut nettobelopp utefter respektive kommuns kommunalskattesats 2013 och 2014 samt differenser i nettobeloppen mellan 2014 och 2013 med och utan bostadstillägg. De har även räknat fram nettobelopp 2014 om pensionärer beskattats på samma vis som förvärvsarbetande. Beräknas genom en simulering i FASIT. Materialet har redovisats uppdelat på län och kommun. Vi kommer också att presentera de kommunvisa resultaten. Analys: Sofia Linder, chefekonom Skattebetalarna. Anna Eriksson, kommunikatör/ pressekreterare SPF Sveriges Pensionärsförbund. 2) Garantipensionen och värdet av de flesta tjänstepensioner bestäms av prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet sänktes 2014 med 100 kronor vilket motsvarar 0,2 procent. 3) Här har vi räknat utifrån ett vägt snitt av de som har fondförsäkring och traditionell försäkring (2014, ökning:18 procent respektive 3,9 procent). Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 14
Box 3319, 103 66 Stockholm www.skattebetalarna.se Box 22574, 104 22 Stockholm www.spf.se