Samhällsvetenskapliga fakulteten/juridiska institutionen Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: studievagledare@jus.umu.se www.umu.se Dnr 512-2996-07 Datum 2010-03-10 Sid 1 (8) Juristprogrammet The Law Programme Omfattning: 270 högskolepoäng Examen: Efter genomgånget utbildningsprogram kan studenten efter ansökan erhålla en juristexamen i enlighet med lokal examensbeskrivning fastställd av rektor, se http://www.anstalld.umu.se/digitalassets/27/27544_utbildningsplanemall-rev-080415-m-nyalnkar.pdf Juristexamen översätts på engelska till Degree of Master of Laws. Nivåtillhörighet: Grundnivå/avancerad nivå Programkod: SYJUR Fastställande: Utbildningsplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2007-06-04 Ikraftträdande: 2007-07-01 Revidering: Fastställd av juridiska institutionens styrelse 2008-04-08 (ikraftträdande 2008-04-08) Ansvarig instans: Samhällsvetenskapliga fakulteten Utbildningens mål Beskrivning av utbildning på den aktuella nivån Juristprogrammet leder till juristexamen (tidigare juris kandidatexamen), som är en yrkesexamen på avancerad nivå. Om utbildning på grundnivå och avancerad nivå se Högskolelagen 1 kap. 8 och 9. Juristprogrammet i Umeå består av obligatoriska baskurser, valbara kurser och fria kurser på grundnivå och avancerad nivå om sammanlagt 240 högskolepoäng samt ett självständigt arbete om 30 högskolepoäng på avancerad nivå. Nationella mål för juristexamen För juristexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att arbeta inom yrken för vilka juristexamen är ett behörighetskrav samt inom annan yrkesverksamhet inom det juridiska området som förutsätter sådan kunskap och förmåga.
Sid 2 (8) Kunskap och förståelse För juristexamen skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa fördjupad kunskap i och förståelse av centrala juridiska ämnen samt kunskap i andra ämnen som är av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna, visa kännedom om rättssystemets roll nationellt och internationellt, och visa kunskap om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser. Färdighet och förmåga För juristexamen skall studenten visa fördjupad förmåga att tillämpa kunskap samt att göra kvalificerade bedömningar, visa fördjupad förmåga att använda olika tolknings- och tillämpningsmetoder inom juridik, visa förmåga att systematiskt, kritiskt och självständigt identifiera, formulera och analysera frågeställningar samt planera och genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att arbeta såväl individuellt som i samverkan med andra, och visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt För juristexamen skall studenten visa förmåga att inom området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor, såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter, visa förmåga till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. (Högskoleförordningen, Bilaga 2 examensordningen) Lokalt mål Den studerande skall också visa förmåga att kommunicera på engelska inom programmets huvudområde. Innehåll och uppläggning Allmänt Utbildningen på juristprogrammet omfattar sammanlagt nio terminer (4,5 år) och leder till juristexamen. Programmet förbereder för yrken där juristexamen är ett behörighetskrav, t.ex. domare, åklagare och advokat. Utbildningen ger också en god grund för juridiskt och annat kvalificerat arbete inom t.ex. banker, försäkringsbolag, privata företag samt statliga och kommunala myndigheter.
Sid 3 (8) Terminerna 1 8 består av baskurser, valbara kurser och fria kurser. Under termin 9 skall studenten författa ett självständigt arbete. För att möjliggöra en koppling av det självständiga arbetet till praktisk juridisk verksamhet kan den tid som ägnas åt arbetet delvis förläggas till en arbetsplats. För juristexamen vid Umeå universitet krävs kurser på avancerad nivå motsvarande minst 60 högskolepoäng i juridik/rättsvetenskap. Det betyder att eftersom det i utbildningen ingår obligatoriska kurser på avancerad nivå omfattande 45 högskolepoäng, så måste den studerande läsa ytterligare valbara/fria kurser omfattande 15 högskolepoäng i juridik/rättsvetenskap på avancerad nivå för att få ut examen. Utbildningen på juristprogrammet vid Umeå universitet bygger på ett problembaserat lärande, där den enskilde studentens egna aktiviteter och arbetet i mindre grupper utgör basen för lärandet. Undervisning i form av traditionella föreläsningar har därför begränsats till förmån för alternativa undervisningsformer. Som exempel kan nämnas olika former av processpel och integrationsseminarier. Integrationsseminarierna aktualiserar problem och frågeställningar som anknyter till flera rättsområden samtidigt. Utbildningen syftar inte bara till ett studium av rättsreglerna, utan också till att ge studenten en vidgad förståelse för rättssystemet utifrån bl.a. ett mångfalds- och genusperspektiv. I utbildningen betonas vidare rättens internationalisering och den europeiska rättens påverkan på det svenska rättssystemet. Genom det problembaserade lärandet och studiet av rätten ur olika perspektiv tränas studenternas förmåga att systematiskt, kritiskt och självständigt identifiera, formulera och analysera rättsliga problem. Utbildningens upplägg och innehåll förbereder således studenterna för den verklighet som praktiskt verksamma jurister möter i sitt dagliga arbete, samtidigt som den uppfyller de nationella målen för juristexamen. Baskurser Baskurserna, som är obligatoriska, ges på terminerna 1 6 samt första halvan av termin 7 (se programöversikten nedan) och omfattar sammanlagt 195 högskolepoäng. Studenter som följer juristprogrammet är garanterade plats på de baskurser som ges inom ramen för programmet, under förutsättning att förkunskapskraven för aktuell kurs är uppfyllda. Valbara kurser På en valbar kurs har studenter som följer utbildningsprogrammet platsgaranti på ett urval av de kurser i juridik/rättsvetenskap som institutionen erbjuder, dock inte med garanti på förstahandsval. En förutsättning är att den studerande uppfyller de förkunskapskrav som framgår av kursplanen för den aktuella kursen. En sammanställning av utbudet av valbara kurser som kan ändras över tiden finns på www.jus.umu.se. Fria kurser Fria kurser kan ingå i examen under förutsättning att de inte har ett likartat innehåll som de baskurser och valbara kurser som ingår i programmet. Fria kurser söks i öppen konkurrens. Även kurser som ges på andra lärosäten i Sverige eller utomlands kan tillgodoräknas som fri kurs.
Sid 4 (8) Bland de valbara och fria kurser om sammanlagt högst 45 högskolepoäng som kan läsas inom ramen för programmet måste kurser på avancerad nivå motsvarande minst 15 högskolepoäng i juridik/rättsvetenskap ingå. Av programöversikten framgår vilka kurser som är obligatoriska respektive valbara/fria. Val av valbara/fria kurser görs i samråd med programansvarig. Kurserna läses i den ordning som anges nedan. Ordningsföljden på kurserna kan emellertid komma att ändras. Information om hur de enskilda kurserna är upplagda finns i de olika kursplanerna.
Programöversikt Sid 5 (8)
Sid 6 (8) Progression i utbildningen All utbildning skall kännetecknas av en progression, såväl inom som mellan utbildningsnivåerna. Utgångspunkten för varje termin är därför att den bygger på kunskaper som förvärvats under tidigare terminer. Förutom en ämnesmässig progression innehåller juristutbildningen vid Umeå universitet en progression vad avser analysförmåga, problemlösning samt förmåga till muntlig och skriftlig framställning. Under utbildningens gång tilldelas studenterna alltmer komplicerade och sammansatta uppgifter, vilket innebär att kraven på analys- och problemlösningsförmåga successivt ökar. På termin 1 behandlas den svenska rättsordningen på ett översiktligt plan; rättssystemets indelning i olika rättsområden (civilrätt, offentlig rätt m.m.), rättskällorna, det svenska statsskicket samt grundläggande regler om avtal och domstolar. Terminen innehåller också ett moment statsrätt och grundläggande EU-rätt samt ett avsnitt rättsteknik där studenterna bl.a. tränas i att söka och använda juridiskt källmaterial. Vidare ges en orientering om teoribildning inom rättsvetenskap och juridisk metod. Termin 2 ägnas åt fördjupade studier av avtalet som rättskälla samt de delar av civilrätten som rör enskilda personers och företags ekonomiska förhållanden; allmän och speciell avtalsrätt, fordringsrätt, associationsrätt, marknadsrätt, immaterialrätt och arbetsrätt. På termin 3 behandlas de civilrättsliga ämnena familjerätt och fastighetsrätt samt miljörätt. Med de civilrättsliga kunskaperna som grund studeras därefter skadeståndsrätten och sakrätten. Skadeståndet utgör den viktigaste sanktionsformen inom civilrätten, och inom sakrätten behandlas de rättsliga problem som uppstår när flera fysiska eller juridiska personer gör anspråk på samma egendom. På termin 4 behandlas den svenska straff- och processrätten. Inom straffrätten studeras främst brottsförutsättningarna, men i viss mån också påföljderna för brott. Processrätten rör de formella reglerna om handläggning av mål och ärenden vid domstolar. Studierna i processrätt (civilprocess och straffprocess) förutsätter och bygger på de kunskaper i civilrätt och straffrätt studenterna tidigare har förvärvat. Kursen omfattar även en orientering i konkurs- och utsökningsrätt. Termin 5 ägnas åt studier i ekonomi, bolagsrätt och skatterätt. Bolagsrätten omfattar reglerna om bolagsmännens inbördes förhållanden och bolagets förhållande till tredje man; kreditgivare m.fl. Inom skatterätten behandlas reglerna om beskattning av fysiska och juridiska personer samt taxeringsprocessen. Studierna i bolagsrätt tar sin utgångspunkt i civilrätten på termin 1 och 2 men förutsätter också grundläggande kunskaper i ekonomi. För att förstå det skatterättsliga regelverket särskilt reglerna om beskattning av juridiska personer krävs kunskaper i såväl ekonomi som bolagsrätt. På termin 6 vidgas perspektivet med studier i internationell rätt, som delas in i folkrätt och internationell privaträtt. Folkrättens studieobjekt är främst de internationella konventioner och den sedvanerätt som reglerar förhållandet mellan stater samt de grundläggande mänskliga rättigheterna. Den internationella privaträtten tar sikte på civilrättsliga tvister av gränsöverskridande karaktär och reglerar dels vilket lands domstol som får avgöra, dels vilket lands lag som skall tillämpas på tvister av detta slag. På terminen studeras också den svenska förvaltningsrätten, särskilt förvaltningsprocessen.
Sid 7 (8) Termin 7 inleds med en kurs i Allmän rättslära och rättshistoria. Kursen ger genom sitt rättshistoriska och rättsteoretiska perspektiv studenterna möjligheter att kritiskt analysera den materiella rätt som behandlats under tidigare terminer. Med den framtida juristrollen som utgångspunkt problematiseras såväl rättens relation till det omkringliggande samhället som juridikens metodlära och begrepp, som rättvisa, gällande rätt, legitimitet och likabehandling. Andra halvan av termin 7 och hela termin 8 består av valbara och fria kurser som ger studenterna möjlighet att bredda och/eller fördjupa sina kunskaper såväl inom som utanför det juridiska kunskapsområdet. På termin 9 skall den studerande författa ett självständigt arbete i syfte att ytterligare fördjupa sina kunskaper inom ett juridiskt/rättsvetenskapligt område. Självständigt arbete Det självständiga arbetet omfattar 30 högskolepoäng och utförs under termin 9. En förutsättning för att få påbörja arbetet är att den studerande uppfyller de förkunskapskrav som framgår av kursplanen. I examensarbetet skall den studerande tillämpa de kunskaper han eller hon förvärvat under studietiden. Arbetet skall innebära en ämnesmässig fördjupning i juridik/rättsvetenskap. För att möjliggöra en koppling av det självständiga arbetet till praktisk juridisk verksamhet kan den tid som ägnas åt arbetet delvis förläggas till en arbetsplats. En handledare som har ansvaret för att erforderlig ämnesfördjupning uppnås skall alltid utses. Behörighet och urval Behörighetskrav Grundläggande behörighet för högskolestudier samt HiA och ShA (områdesbehörighet 1). Urval Mer information om urval finns i universitetets antagningsordning http://www8.umu.se/studentcentrum/antagning/antagningens_bilagor/antagningsord.shtml Examination och betygssättning Examinationsformer Examinationen syftar till att utvärdera om de förväntade studieresultat som framgår av kursplanen har uppnåtts. Examination sker vanligen genom en skriftlig, individuell tentamen, men även andra examinationsformer kan förekomma. Dessutom krävs det i regel godkända aktiviteter på obligatoriska moment. Närmare föreskrifter om examinationsformer m.m. anges i kursplanen för respektive kurs. Betyg På de kurser som ges av juridiska institutionen tillämpas fyra betygsgrader, Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA) och Med beröm godkänd (AB). Studenter som underkänts vid prov
Sid 8 (8) har möjlighet att delta i förnyat prov enligt de regler som anges i kursplanen. Den som godkänts vid ett prov eller en examination får inte undergå förnyat prov för högre betyg. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av kurs En studerande har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande, se http://www8.umu.se/studentcentrum/regler_riktlinjer/regelsamlingen/index.htm Ett negativt beslut om tillgodoräknande skall motiveras skriftligt och kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Övriga föreskrifter Anstånd med studiestart Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Ansökan om anstånd lämnas till StudentCentrum. Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieuppehåll Den studerande som antagits till programmet kan ansöka om studieuppehåll. Ansökan lämnas till studie-/programvägledaren. Studieuppehåll med platsgaranti kan beviljas av följande skäl: sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring eller studentfackliga uppdrag. Övriga skäl ger normalt studieuppehåll utan platsgaranti. Studieuppehåll utan platsgaranti ger förtur till utlysta platser till senare del av program. Negativt beslut om att få återuppta studierna efter studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieavbrott Den studerande som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till studie-/programvägledaren. Tröskelprövning Tillträde till kurserna i programmet regleras i kursplanerna