Smara/Burvik den 7 oktober 2007 Medlemsbrev hösten 2007 Innehåll: Utvärdering av klipp-erfarenheter. Medlemsläget. Planering för 2008. Brev från Klipp-Peter. Kära Sottern-vänner! Vi har satt oss ner och summerat våra erfarenheter från sommarens klipp- och rensningar. Här presenterar vi våra erfarenheter, och planerna för nästa år, för dig och alla andra i Sotterns vänkrets. Våra metoder Vi satte som mål med sommarens klipp och rensningar att vi skulle prova olika metoder och utvärdera resultaten, så att vi kommande sommar 2008 och framöver skulle kunna göra en mer genomtänkt och långsiktig vård av sjön. Vi ville dels få en uppfattning om det känslomässiga resultatet alltså, hur man upplever sjön efter klippen och det miljö-mässiga resultatet, om hur sjöns näringstillstånd påverkas. Vi ville veta om och hur vi kunde få bort klippet ur sjön, och var vi skulle lägga högarna, i samarbete med markägarna. Och vi ville naturligtvis veta vad det skulle kosta hur mycket klipp och bortforsling vi får för föreningens tillgångar - så att vi kan göra en hållbar plan för sjöns framtida vård. Sommaren som gått I år har vi klippt i två omgångar, med två olika klipp-och rensmetoder. Den första klippningen gjordes strax efter midsommar, av ett klipp-aggregat som klippte på 50 cm djup och samlade Medlemsbrev sottern hösten 2007.doc Sida 1 (5)
ihop och sköt in klippet i vikar i vassen. Men klippet fanns fortfarande kvar i sjön. En ganska stor yta mitt i sjön mellan Burviks- och Knipuddsbaden klipptes upp. Dessutom gjorde vi en första klippning av det långa sundet mellan västra Sottern och bron. Orsaken var att vi ville försöka se till att genomströmningen av vattnet säkerställdes, och skapa en möjlighet att ta sig fram med båt mellan Västra och Östra Sottern. Den andra omgången gjordes i början och slutet av augusti, då anlitade vi en entreprenör från Uppsala (Peter Ekedahl) med en Truxor-maskin från Dorotea Mekaniska, en sådan som både klipper på 100 cm djup, räfsar ihop och kör upp klippet på land. Här har vi jobbat ganska mycket med vass-klipp, särskilt på Burviks-sidan, och med en något mindre yta vid Knipudden på Smara-sidan. Dessutom rensning kring alla tre baden, och en remsa tvärsöver sjön mellan Knipudds- och Burviksbaden. Se kartan föregående sida. Truxorn på Burvik. Från vänster: Johan Z, Classe G, vassklipparen Peter E och Sören E Upplevelsen Efter den första klippningen upplevde vi ett stort lyft. Sjön kändes friare. Det var skönt att kunna simma och ro runt Knipudden utan så snärjiga ytväxter tätt inpå sig! Och den känslan räckte några veckor i juli, innan näckrosorna började komma tillbaka. För det gjorde de! Men nu blev det inte en så kompakt näckros-matta det brukar bli annars. Lite mindre i år, efter klippet. Sundet Syftet var att försöka öka genomströmningen och öppna en vattenförbindelse mellan sjöarna. Men det var dyrt och bökigt att klippa. Vi är i dagsläget inte helt säkra på att vi kommer att fortsätta att jobba med sundet. Det beror på den framtida ekonomin. Vi vill dock gärna försöka öppna en fri yta närmast bron. Medlemsbrev sottern hösten 2007.doc Sida 2 (5)
Högarna Med Truxor-maskinen den andra klippningsomgången fick vi upp klippet ur sjön. Övergödningen har minskats i år när växterna togs bort. I samarbete med markägarna klipptes flera korridorer genom vassen in mot fasta land (på Burvikssidan) så att maskinen kunde köra in klippet och lägga upp det. Det gjordes 4 såna högar i närheten av badplatsen och ytterligare 1 st gjordes bort mot kanalen och ytterligare någon i sundet. Det var alltså högar som kördes upp på land. På smara-sidan gjordes en hög strax söder om Knipudden, se kartan. Det är ett tungt och dyrt arbete att köra klippet in i vass-korridorerna man fick åka långa sträckor med klippet och resultatet blev inte så väldigt synligt. Faktiskt svårt att se, från vägen. Men det blev trots allt ganska mycket vass som klipptes och kördes bort. Klipper man vassen under vattenytan så drunknar den och dör fortare. Dessutom klipptes runt alla tre badplatserna, och det klipptes en remsa mellan Burvik och Knipudden. Truxorn trivs bäst att ha sin bas på Burviks-badplatsen, även om den ska bort och klippa på Smara-sidan. Den går ju lika bra på land som i vatten, men tycker inte om att köra över stenar. Det kan skada larvfötterna. Klipparen Peter gjorde skissen. Klipp-uppläggningsplatserna är märkta med x. På Smara-sidan klipptes upp en mindre vass-yta söder om badplatsen, och skapades en hög uppe på vass-mattan. Nästa år hoppas vi kunna klippa bort lite mer för att fria runt själva Knipudden. Näringstillståndet - Sören Edfjäll: Första tidpunkten för nästa års klippning blir kanske snarare juni istället för maj? Framtida klippningar strävar väl i första hand att hålla badplatser och områdena runt och mellan dem samt ytan i mitten av sjön öppen dvs mer av vattenvegetation och något mindre vassklippning men här vill vi väl också få in synpunkter från våra medlemmar. Jag hade också en liten uppgift om näringstillståndet: Tidigare provtagning har visat att sjön är övergödd dvs innehåller mycket näringsämnen. Under året har länsstyrelsen i Stockholm tagit prover i sjön som ett led i klassificering av sjön enligt EU:s vattendirektiv. Resultaten från provtagningarna kommer runt årsskiftet. För att ytterligare Medlemsbrev sottern hösten 2007.doc Sida 3 (5)
kartlägga näringssituationen och lämpliga åtgärder för sjön diskuterar vi med länsstyrelsen om en samverkan med provtagning av näringstillförsel via vattendrag och bottensediment. Sottern slutet av augusti, vy mot Burvik, efter klippen. Vågorna gör att vattnet cirkulerar i sjön. Med den utrustning som kan ta upp klippet en bit på land/förlandade vassområden kan vi ta bort en del näring från sjön och samtidigt minska syreförbrukningen i vattnet vid nedbrytning av växtmaterialet, även om det naturligtvis är en liten del av växtmassan vi har möjlighet att ta bort. Nu är det viktigt att se hur varaktigt resultatet kan bli från år till år. När det gäller långsiktigheten så kan man få bort vassen på några års sikt med återkommande klippning men troligen kommer då någon annan växtlighet istället om näringen finns kvar. För näckrosor och annan växtlighet kan det ske en försvagning men att få bort det helt kräver att näringsmängden minskar. Här måste vi också vara observanta på om det börjar bli algblomningar istället. Sjöfåglarna visade stort intresse för de klippta områdena. Kanske kan på sikt några som försvunnit (i varje fall från de södra delarna) de senaste åren komma tillbaka (sothöns, fiskgjuse Sören Edfjäll, miljöplanerare Täby kommun Ekonomin vi har klippt för 60 000! Classe Göthesson: I början på oktober 2007 har föreningen 138 medlemmar som tillsammans bidragit med drygt 36.000 kr i medlemsavgifter och det tillkommer ständigt nya medlemmar. Under 2007 har det klipps för ca 60.000 kr i vår del av sjön Sottern varav 16.000 kr tagits av inkomna medlemsavgifter. Resterande kostnad för klippning (ca 44 000 kr) har betalats av Hargs Bruk AB, Burvik Tomt AB och Burvik Golf AB samt samfällighetsföreningarna i Smara och Burvik. Vi tackar alla medlemmar, stödjande bolag och föreningar som gjort att vi redan år 1 kunnat testa olika klippare och få så mycket klippt som det ändock blev. Medlemsbrev sottern hösten 2007.doc Sida 4 (5)
Återstående kassa (drygt 18 000 i början på oktober) kommer att användas för en första klippning i maj 2008 men som tidigare gäller: ju mer medlemmar vi är desto mer kan vi klippa och därigenom få en öppnare och friskare sjö. Claes-Göran Göthesson, kassör Summering För att vara en nystartad naturvårdsförening har vi stor framgång redan 138 medlemmar. Målet är att vi ska vara 200 medlemmar så vi har fortfarande lite att jobba med! Puffa på dina grannar och folk du träffar på, att de ska stödja föreningen. Hela trakten vinner på att vi har en långsiktig rensning och vård av vårt kära Sottern. Vi kommer att lägga ett kortare brev om våra klippningar i alla brevlådor i Smara och Burvik, med bg-inbetalningskortet till föreningen. Det här kan du använda till grannar som inte är med. I och med uppstartsåret 2007 så har vi etablerat verksamheten. Men det är ju ingen engångsföreteelse för bara ett år varje år måste vi klippa och ta bort klippet. Därför ska du se medlemsskapet som ett långsiktigt åtagande för att rädda Sottern. Målet som styrelsen har lagt fast för 2008 är alltså tre klippningar, med upptag av allt klipp. Vi hoppas kunna genomföra ännu mer 2008 än vi gjort under detta år. För framtida medlemsbrev ring eller skicka en rad till Classe med din e-post adress! Återkommer med kallelsen till årsmötet i mars 2008. Bifogar ett brev från Klipp-Peter Ekedahl, där han berättar om årets klipp. Styrelsen Sjön Sotterns vänner - Johan Zachrisson, sekreterare Maria Modéer Classe Göthesson Johan Zachrisson Dennis Fröling modeer@compaqnet.se classe@burvik.se jz@zacom.se dennis.froling@comhem.se 073-509 3114 0174 434 00 070-669 5699 0735 893 098 Burvik september 2007 Medlemsbrev sottern hösten 2007.doc Sida 5 (5)
Uppsala september 2007 Bilaga - Erfarenheter från Truxor-klipparen Peter Ekedahl 1. Vi är intresserade av dina erfarenheter av att klippa de olika vegetationstyperna vassnäckrosor- slingerväxter (tidsåtgång, svårigheter etc), 1. Att klippa vass är utan tvekan det mest tidskrävande. Tjock och gammal vass får man jobba sig igenom. Det ligger gamla torkade grenar och vasstrån plus det att botten är ogämn och på många ställen har vassen bildat en flytande jordskorpa. Detta innebär att man måste sitta och passa hela tiden vilketmedför större tidsåtgång. Dessutom blir det ofantliga mängder på bara ett litet område p.g.a. vassens täthet. Att klippa näckrosor och slingerväxter är en helt annan sak. Dels mer öppet vatten (djupare) men även mycket glesare. Det betyder att det inte blir lika mycket att ta upp. Man kan också köra med 4 metersklippen och i full fart, vilket medför större ytor. Problemet med större ytor kan vara om vinden vänder under dagen, så hamnar det klippta på annat ställe än man tänkt sig. Men allt går att lösa. Man kan t.ex. dela in ytan i olika sektorer. 2. Tillgång till uppläggningsplatser? 2. Uppläggningsplattser finns det gott om. Men det finns ett litet problem. För att få upp det klippta på land får man åka långa sträckor. Man kör då i gyttja och dy vilket bildar ett väldigt "fint" slipmedel som sliter på skenorna på maskinen. Dessutom förlorar vi mycket tid. 3. Hur ser du på att komma igenom kanalen mot bron? 3. Jag provade bara att komma igenom på höger sida sett från Sottern hållet. På kartan ser jag att det kanske är större möjligheter på vänstra sidan. Sedan beror det på hur mycket och hur tjocka "vassöarna" är. Att klippa vassen både över och under vattenytan för att få mer överblick är ju naturligtvis inget problem. Det vore bra för cirkulationen om vi kunde få upp en kanal. 4. Var skulle du se det som angeläget att fortsätta klippa nästa år? 4. Som jag har sakt tidigare tycker jag att man förutom baden förstås, skall börja med att få en öppen vattenspegel på sjön. Framförallt för att få en bättere cirkulation på vattnet. Men även för att på sikt redusera näckrosor och slingerväxter. Därefter kan man gå på vassen. Man ser en otrolig skillnad på cirkullationen där man har klippt och där näckrosorna härskar. Hoppas med dessa ord att jag rätar ut några frågetäcken. Med hopp om ett fortsatt gott sammarbete... Med vänlig hälsning, Peter Ekedahl