1(10) Datum 2015-01-20 Diarienummer 10150-214/2014 Referensgruppsmöte 2 NNE-krav Det här är en sammanfattning av den andra omgången av de referensgruppsmöten som genomförts i arbetet med regeringsuppdraget Förslag till energihushållningskrav för nära-nollenergibyggnader. I följande text beskrivs de uppfattningar som deltagarna har i olika frågor. De representerar sina organisationer och Boverket presenter här deras uppfattningar om bland annat fyra olika val av systemgränser, nivåer och olika viktningsfaktorer för styrning av val av värmekälla. Dessa möten syftade till att undersöka hur ett byte av systemgräns i energikraven skulle påverka byggbranschen och energibranschen. Boverket ville också fånga upp viktiga för- och nackdelar med de olika sätten att ställa krav. Dessutom väcktes frågan kring hur primärenergifaktorer ska tillämpas i regelverket samt vilken nivå på energiprestandan som kan verka rimlig. Sammanfattning av de tre mötena Resultatet från de tre mötena är att de allra flesta vill undvika faktorer när det gäller styrning av val av värmekälla. Om en faktor ska användas föredrar de flesta en viktning mellan el och värme, men inom grupperna finns också några av deltagarna som argumenterar för att primärenergifaktorer bör användas för att trycka på energibranschen gällande att styra mot lägre utsläpp av koldioxid samt en ökad resurshushållning. Två av grupperna (ej energisektorn) fick också göra en kvalificerad gissning av vilken nivå de skulle klara av att bygga 2020, enligt dagens definition av energiprestanda för kontorsbyggnad, flerbostadshus och småhus som värmdes med annat sätt än el, zon 3. Deltagarna fick svara utifrån den typ av byggnad de bäst känner till och nivåerna varierade mellan: Box 534, 371 23 Karlskrona Besök: Drottninggatan 18 Tel: 0455-35 30 00 Fax: 0455-35 31 00 E-post: registraturen@boverket.se Webbplats: www.boverket.se
2(10) 45-80 kwh/m 2 (Småhus) 40-80 kwh/m 2 (Flerbostadshus) 45-55 kwh/m 2 (Kontorsbyggnad) Båda grupperna lyfte varmvattnet som en stor post som är svår att minska. Systemgränser En huvudpunkt för dagen var att analysera de fyra alternativa sätten att ställa krav som beskrivs nedan. Gruppen resonerade utifrån för- och nackdelar och fick i slutet av diskussionen välja vilket alternativ de föredrog och motivera varför. De fick också utgå ifrån matrisen nedan och diskutera vilka av byggherrens val som styrs av sättet att ställa krav. Grupperna var inte eniga gällande valet av systemgräns, vilket redovisas under respektive grupp. Här följer en kort beskrivning av de olika alternativen. Eftersom mötena sker under pågående arbete är inte alla detaljer i alternativen bestämda varför en del av diskussionen rörde de oklarheter som ännu kvarstår. 1. BBR: Levererad energi avser den energi som levereras till en fastighet, ofta benämnd köpt energin. Systemgränsen kännetecknas bland annat av att omvandlingsförluster (inom fastigheten) och interna distributionsförluster tas med i byggnadens energianvändning. BBR idag utgår från systemgräns levererad energi. BBR ställer upp två olika krav beroende på om byggnaden definieras som elvärmd eller inte (utifrån huvudsakligt uppvärmningssätt). Kravet anges sedan direkt för den maximala mängd energi som får levereras (köpas in) till byggnaden. 2. Viktad levererad energi: Utgår från samma systemgräns som ovan men viktad levererad energi ställer enbart upp en kravnivå för energi. I jämförelse med BBR idag ligger i stället värderingen av energislagen (primärenergi eller annan faktor) i de faktorer som används för respektive energislag. Vissa energislag har en hög primärenergianvändning, till exempel el, och andra en lägre, till exempel biobränsle. Den levererade energin för respektive energislag multipliceras med just sin faktor. Detta genomförs för varje energislag som levereras till byggnaden, och summan får inte överstiga ett fastställt krav. Krav (E el * F el ) + (E fv * F fv ) + (E fjärrkyla * F fjärrkyla ) + (E bio * F bio ) +... [kwh/m2 och år] 3. Nettoenergi inkl. distributionsförluster: Nettoenergi avser den energi som används i en byggnad. Systemgränsen kännetecknas av, i motsats till levererad energi, att omvandlings- och distributionsförluster inte ingår i byggnadens energianvändning. Eftersom det har ansetts vara lämpligt att interna distributionsförluster trots allt ingår så har alternativet
3(10) Nettoenergi inklusive distributionsförluster förts fram. Perspektivet är kwh och inte typ av kwh. All energi värderas lika. Med systemgränsen spelar det ingen roll om omvandlingsförlusterna sker i den egna byggnaden eller på annan plats utanför fastigheten. Omvandlingsförluster exkluderas alltid. 4. Nettoenergi inkl. distributionsförluster med begränsningsregel: Nettoenergi inklusive distributionsförluster med begränsningsregler innebär att föregående alternativ modifieras så att en begränsning införs för till exempel hur mycket el som maximalt får levereras till byggnaden. Målsättningen är att behålla systemgränsens egenskaper men samtidigt åstadkomma en styrning av energikällan. Tabell 1 Grupperna fick utifrån denna matris diskutera om de olika alternativen styr byggherrens val oavsett nivå och eventuella viktningsfaktorer. De fick också resonera om valen skulle förändras om man går från dagens BBR till något av de tre alternativa sätten att ställa krav. I något enstaka fall tycktes gränsen styra valet, men i de flesta fall är det snarare viktningsfaktorer och nivå som styr hur byggherren väljer att bygga. Val för byggherren BBR Viktad levererad Energikälla Isolering Täthet Ventilationssystem Styr och regler Tekniska installationer Kylsystem Åtgärder reducera kylbehov Varmvattensystem Nettoenergi Nettoenergi m begränsningsregel I huvudsak fann grupperna att de flesta valen inte påverkas av vilken systemgräns som väljs. Energikälla och kylsystem påverkas i viss grad, men det finns också andra faktorer i samhället som påverkar detta val. De flesta andra valen påverkas i mycket större grad av den nivå som kommer att gälla för energiprestandan.
4(10) Grupp Bygg- och fastighetssektorn 4 dec kl 9-12 Deltagare: Per Holm, SABO Catarina Warfvinge SGBC (Swedish Green Building Council) Johan Smeds, Villaägarnas riksförbund Yogesh Kumar, Fastighetsägarna Sverige Hans Dahlin, Hyresgästföreningen Maria Brogren, Sveriges byggindustrier Andreas Hagnell, SKL Anders Rosenkilde, TMF Stefan Eklund, Myresjöhus/SmålandsVillan Mari-Louise Persson, Boverket Joakim Iveroth, Boverket Erik Olsson, Boverket Korta avstämningar Efter en kort genomgång av de fyra olika alternativen att ställa energikrav i byggreglerna som i förväg hade skickats ut till deltagarna fick gruppen kort ta ställning till två detaljkrav: 1. Vill ni ha kvar krav på U-medelvärde? Alla i gruppen vill ha kvar ett krav på U-medelvärdet för byggnaden. I diskussionen som följde framkom att detta ska vara till för att säkerställa ett effektivt klimatskal. Om reglerna tar hand om detta på annat sätt behövs inte krav på U- medelvärde. I samband med detta lyftes också önskemål på krav, eller åtminstone en vägledning för byggnadens täthet av några i gruppen. 2. Vill ni ha kvar effektkravet? Gruppen landar i att effektkravets syfte ska vara att se till att byggnadens skal blir tillräckligt bra och är överlag positiva till att ett effektkrav finns med detta syfte. Synpunkter som framkommer under diskussionen är att effektkravet har vissa brister, men också fört med sig en viss teknikutveckling. Vid frågan om det borde vara krav för alla typer av uppvärmningssätt svarar alla ja, men med reservationen att om Umedelvärdet styrs finns indirekt ett effektkrav på alla byggnader. Några föreslog att kravet skulle vara värmeeffektbehov relaterat till utetemperatur (exempel på detta finns i passivhusregler och danska byggkrav) istället för max installerad effekt som gäller idag. Systemgränser Gruppen fick diskutera de fyra olika alternativen att ställa krav utifrån beskrivningen i inledningen och därefter välja vilket de föredrog.
5(10) Fyra valde BBR med motivering: Energikraven är bara en del av ett hållbart boende. Bättre att utveckla det vi har. Håller med, enkelheten, skruva vidare på det. Håller med, skruva på de nivåer som vi har. Ecodesign ställer krav på enskilda apparater, BBR ställer krav på installationer där apparater ska samverka. Instämmer, måste vara mätbart vilket inte är möjligt att göra med de andra gränserna. Vi har mätt och sett att dagens byggande inte når kraven. Etablerade, kända, tillåtande, teknikutvecklande. Utveckla detta vidare. Ingen valde viktad levererad: Två valde nettoenergi: Det är för tidigt att välja men ställer mig (personligen) vid nettoenergi. Utgå från kyotopyramiden, viktigt med klimatskalet! Viktigt med klimatskalet och att det ska vara enkelt. Mätbarheten är en utmaning vid nettoenergi. Två valde Nettoenergi med begränsningsregel: Ställer mig personligen vid detta alternativ. Samma motiv som de som valt nettoenergi men med tillägget att det är klokt med begränsningsregler. Fokus på teknikneutralitet (oberoende av värmekälla), var man än hamnar måste man ha en paketlösning från samtliga gränser När det gäller vilka av byggherrens val som styrs av de olika alternativen var det svårt att inte blanda in nivå och faktorer i diskussionen. Energikällan styrs i viss del av alternativet BBR och viktad levererad energi, men det nämns också andra faktorer som påverkar detta val, så som geografiskt läge, energipriser och i viss mån ekodesignkraven. Gruppen var inte enig om huruvida de olika alternativen styr de olika valen och det är svårt att dra slutsatser från diskussionen. Mest troligt är det framför allt nivån och eventuella faktorer som påverkar byggherrens val. Faktorer Diskussionen var upplagd kring en matris med ett antal önskemål som vi vill
6(10) Vill ni ha viktningsfaktorer av något slag? 6 svarar nej och 3 ja. Vilken faktor vill ni ha om ni måste välja någon? (Alternativen ren primärenergi, CO2-faktorer, kvalitetsfaktorer, samt el kontra värme angavs) Gruppen fick göra en runda: Säger nej till faktorer. Fastighetsägaren kan inte påverka faktorer. Diskussionerna kring detta är politiska. CO2 i så fall. El kontra värme för neutralitet. El kontra värme. Det finns implicit redan idag. CO2 och primärenergi är inte bra, då de inte är knutna till huset och förändras över tid. Vill inte ha faktorer, för politiskt. Någon typ av viktningsfaktor mellan el och fjärrvärme. Vill inte ha nåt, men intressant med CO2 som ger kapplöpning mellan el och fjärrvärme. Inga faktorer i byggreglerna, kraftfullare åtgärder kan göras utanför BBR. El kontra värme. Nivåer (Dagens BBR, annat uppvärmningssätt än el, zon III, se ovan) 65-80 kwh/m 2 (Småhus) 55-80 kwh/m 2 (Flerbostadshus) 55 kwh/m 2 (Kontorsbyggnad) Gruppen anser att energianvändningen till varmvatten är svårast att minska. Det som framför allt går att minska på är värmeförluster och ökat kylbehov på grund av fönstrens egenskaper samt installationernas energianvändning.
7(10) Grupp Byggföretag 3 dec kl 9-12 Deltagare: Johnny Kellner Veidekke Kyösti Tuutti, Skanska Michael Staffas, Fiskarhedenvillan Kjell-Åke Henriksson, JM Svante Wijk, NCC Mari-Louise Persson, Boverket Erik Olsson, Boverket Joakim Iveroth, Boverket Korta avstämningar Efter en kort genomgång av de fyra olika alternativen att ställa energikrav i byggreglerna som i förväg hade skickats ut till deltagarna fick gruppen kort ta ställning till tre detaljkrav: 1. Vill ni ha kvar krav på U-medelvärde? Alla svarade ja. 2. Vill ni ha kvar effektkravet? Alla svarade ja. 3. Vill ni ha ett effektkrav på alla byggnader (inte bara eluppvärmda)? Alla svarar ja men med reservation. Måste ha effektkrav på alla uppvärmningssätt. Via u-medelvärdet har vi indirekt ett effektkrav på alla uppvärmningsätt. Systemgränser Gruppen fick diskutera de fyra olika alternativen att ställa krav utifrån beskrivningen i inledningen och därefter välja vilket de föredrog. En valde BBR med motivering: Övriga systemgränser är diffusa, därför valt dagens systemgräns. Nettoenergi gör att solfångare försvinner (därför vacklar han mot netto med begränsning). BBR funkar bra men Boverket kan sänka krav på t.ex. Um, finns också en faktor med i skillnaden mellan el och annat. Netto är också mindre pedagogisk än köpt energi, det blir svårare för boende att förstå viktad levererad energi. Två valde viktad levererad: Primärenergifaktorer kommer göra att energibolagen av kundkrav tvingas att förändra sin produktion. Vi bör göra samma som våra grannländer. Bra om vi kan göra en jämförande studie mellan de nordiska länderna och deras primärenergifaktorer. För en långsiktig sund lösning ska energibolagen styras av byggandet, dvs. krav på byggande ska styra mot rätt producerad energi.
8(10) En valde nettoenergi men vacklade mot nettoenergi med begränsningsregel: Vill likställa alla energikällor. Tror inte byggreglerna är rätt styrmedel för att styra mot t.ex. förnybar energi. Om någon begränsning ska finnas så är det isf för eleffekt. En valde Nettoenergi med begränsningsregel: Fokus på byggnaden. Med begränsningsregler kan vi även få styrning mot förnybar energi, solenergi. Viktningsfaktorer Vill ni ha viktningsfaktorer av något slag? 3 svarar nej och 2 ja. Vilken faktor vill ni ha om ni måste välja någon? (Alternativen ren primärenergi, CO2-faktorer, kvalitetsfaktorer, samt el kontra värme angavs) Gruppen fick göra en runda: Co2 förändras snabbt över tid, svårt att vikta mot detta. Exergi lättast då den är fast. Allt är sammankopplat. Motivet bakom primärenergi är lägre CO2 och bättre exergifaktor. Om vi pratar el t.ex. och CO2. Pratar vi svensk elmix eller något annat? För mig är primärenergi = CO2 och exergi. Att använda el för att värma hus är slöseri ur ett exergisynpunkt. Exergi enklast eftersom den inte fluktuerar eller förändras över tid. Ur klimatsynpunkt bör viktningsfaktorn vara CO2 men svårt att säga hur. Håller med föregående. Det ska fram för allt vara förståeligt. Hur vi kommer fram till en viktningsfaktor kan vara svårt, det viktiga är att det blir enkelt för byggande och att effekten blir att dåliga lösningar försvinner. Viktigt att alla styrmedel styr mot samma mål. Tänk även på hur man gör i andra länder. Angående hur ofta faktorn behöver uppdateras anges ett önskemål på 10 år då det kan vara mycket långa tider från planering av byggnad till färdig produkt. Nivåer (Dagens BBR, annat uppvärmningssätt än el, zon III, se ovan) 45-50 kwh/m 2 (Småhus), 0 kwh/m 2 för ett eluppvärmt 40-55 kwh/m 2 (Flerbostadshus) 45 kwh/m 2 (Kontorsbyggnad) Gruppen anser att energianvändningen till varmvatten är svårast att minska.
9(10) Grupp Energisektorn 4 nov kl 13-16 Deltagare: Erik Thornström, Svensk fjärrvärme Jan-Olof Dahlenbäck, Svensk solenergi Johan Barth, Svenskt geoenergicentrum Sofia Backéus, Svebio Mari-Louise Persson, Boverket Erik Olsson, Boverket Joakim Iveroth, Boverket Systemgränser Gruppen fick diskutera de fyra olika alternativen att ställa krav utifrån beskrivningen i inledningen och därefter välja vilket de föredrog. En valde BBR. Svårt att mäta, därför levererad där man också styr skalet och vad som levereras. Allt förnybart och lokalt ska gynnas. Ingen valde viktad levererad: Två valde nettoenergi: Viktigt att sätta fokus på att var energin tillverkas inte är intressant. Mätning inget avgörande problem, ytterligare mätning kan förbättra driften av fastigheten. Byggregler ska avse byggnaden och man ska använda så lite energi som möjligt. Det som vi har idag är dåligt, det bör t ex vara ett annat Um-värde. En byggnad byggs för framtiden och ska ha låga värmeförluster. En valde Nettoenergi med begränsningsregel: Om vi vill gynna förnybart och det går med en begränsningsregel så tror jag på netto med begränsning. Förnybart = sol, bio vatten och vind.
10(10) Faktorer Vill ni ha viktningsfaktorer av något slag? 4 svarar nej (under förutsättning att EU-direktivet inte kräver att de ska appliceras i byggreglerna) Vilken faktor vill ni ha om ni måste välja någon? (Alternativen ren primärenergi, CO2-faktorer, kvalitetsfaktorer, samt el kontra värme angavs) Gruppen fick göra en runda: CO2 i så fall, om det är så att det är klimatfrågan det handlar om Klimatfrågan är viktig men vi har andra mål. Energikvalitetsfaktorer rätt utformade den bästa. Rättar vi oss efter EPBD måste vi välja primärenergi. Energikvalitet... Går åt mer resurser att omvandla resurser till elenergi och därför har det ett högre värde. Föredrar kvalitet (exergi). Om det är någon förändring som kommer ske så är det minskad kärnkraft där elbehovet (priset) ökar. På frågan om hur ofta faktorerna skulle behöva uppdateras svarar gruppen att vart 5:e år skulle vara rimligt. Om byggföretagen tycker det blir för ofta såg man även som lösning att se över siffrorna vart 5:e år, men eventuellt behöver de inte ändras varje gång de ses över.