8 MYTER OM CANNABIS
RNS vill stödja skol personal och andra intresserade att lära sig mer om hur cannabisdebatten förs; vilka argument som förekommer och hur de kan bemötas. RNS har under många år drivit projektet Narkotikafri Skola, vilket syftar till att utveckla skolors drogförebyggande arbete. Vi erbjuder konsultationer till skolpersonal och andra intres serade, både enskilda genom besök, telefon och e-post samt genom att arrangera föreläsningar i ämnen som narkotikafri skola, cannabis och nätdroger. Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) är en ideell organisation som har funnits i över 40 år. RNS har som främsta uppgift att arbeta för ett samhälle fritt från narkotika. Vi anser att förebyggande arbete är viktigt, liksom tidiga ingripanden. Bäst är om vi förmår ungdomar att aldrig börja med narkotika. Välkommen att kontakta oss för mer information! Per Johansson Generalsekretare
myter om cannabis av Pelle Olsson Cannabis är den mest använda narkotikan. Det är också den narkotika som diskuteras mest både i Sverige och internationellt. Tyvärr tycks det fortfarande råda okunnighet om cannabisens skadeverkningar, trots en allt säkrare vetenskaplig dokumentation. Debatten om cannabis i media och inte minst på nätet präglas av missuppfattningar och ibland rena felaktigheter. Det är förståeligt att cannabisrökarna själva försvarar sitt bruk, men anmärkningsvärt att även andra debattörer inte är tillräckligt pålästa innan de tar till orda. Många är det som med hastigt uppsnappade kunskaper i ämnet inte tvekar att skriva artiklar i någon rikstäckande tidning eller uttalat sig i en TV-soffa. Om ämnet istället gällde till exempel hjärtkirurgi, universums uppkomst, stavhoppsträning eller hur man bygger en egen motorcykel skulle de flesta ha lite större ödmjukhet inför sakkunskapen. Det är naturligtvis inget konstigt att ha åsikter om narkotikapolitik och att de åsikterna går isär. Problemet är att debattörerna, särskilt de som diskuterar cannabis, hoppar över att det faktiskt finns vetenskapliga bevis att ta hänsyn till innan man föreslår hur samhället ska hantera cannabisfrågan. Forskarna är nämligen i stort sett överens om hur cannabis påverkar kroppen och hjärnan. Det kan man inte ha någon åsikt om. Ingen tvivlar på att jorden är rund, att Sverige har drygt 9 miljoner invånare eller att tobaksrökning ökar risken för lungcancer. Det finns heller ingen debatt om vilka skador alkoholen har. Det här häftet är också ett debattinlägg, men det bygger på grundläggande fakta och internationell statistik. Jag har sammanställt de åtta vanligaste myterna som förekommer i debatten för att cannabis ska legaliseras eller åtminstone betraktas som en mild och rätt ofarlig drog. Påståendena är insamlade under samtal med cannabisvänner från 25 olika länder sedan början på 90-talet. Vissa av svaren är faktaupplysningar, andra är av mer subjektiv art. Stockholm, Östberga, januari 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 3
MYT 1 Cannabis är en lätt drog Svar: Cannabis är narkotika precis som till exempel heroin, kokain och amfetamin. Begreppen lätt eller tung narkotika är missledande eftersom alla droger har olika skadebilder. Psykiska skador De intellektuella (eller kognitiva) funktionerna försämras. Dessa indelas i sju moment. Språklig förmåga Logisk analytisk förmåga Flexibilitet i tanken Minnet Förmåga att skapa en helhetsbild Orienteringsförmåga i tid och rum Bildminne Allt detta försämras när man röker cannabis, vilket kan mätas genom olika psykologiska tester. Ingen är immun mot skadorna, men hos den som har hög förmåga märks det inte lika mycket som hos dem som redan från början är lite mer trögtänkt eller har sämre minne. Ökad risk för allvarliga psykiska sjukdomar såsom psykoser och schizofreni Alla cannabisrökare drabbas inte, men omkring 10 procent får psykoser och 1 procent får schizofreni. Majoriteten av de som får schizofreni blir aldrig riktigt friska. Man har tidigare trott att cannabispsykoser alltid går tillbaka, men senare undersökningar visar att en hög andel återinsjuknar. Depressioner Det finns ett samband mellan cannabisrökning och depression, men det är ännu inte helt klarlagt om cannabis orsakar depressionen. Beroende Precis som alla andra sinneförändrande droger och nikotin är cannabis beroendeframkallande. Cannabisens försvarare brukar erkänna att det kan ge ett psykiskt beroende, men då har man inte förstått att be roende är en diagnos som ställs när en rad kriterier är uppfyllda. Där ingår bland annat abstinenssymtom (vilka ofta uppstår först efter 1 2 dagars uppehåll), ökad tolerans och att allt mer tid ägnas åt missbruket. Cirka 10 procent av alla som röker cannabis blir någon gång beroende. Fysiska skador Lungskador Forskarna har länge letat efter samband mellan cannabisrökning och lungcancer, men det finns fortfarande tveksamheter innan man kan fastställa ett sådant. Kom ihåg hur lång tid det tog innan sambanden mellan cigaretter och lungcancer accepterades som en allmän sanning. Sambandet mellan cannabis och KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, är inte heller klarlagt men sannolikt. Däremot är man idag överens om sambandet mellan kronisk bronkit och cannabisrökning. Fosterskador I flera välgjorda studier har man följt barn, hittills upp till 20-årsåldern, födda av mödrar som rökt cannabis under graviditeten. Dessa barn utvecklas sämre jämfört med en kontrollgrupp som haft en cannabisfri fostertid. 4
Indirekta skador Inkörsport till andra droger Både neurobiologiska studier och stora befolkningsstudier visar att den som röker cannabis har en mycket större risk att också börja använda annan narkotika. Dessutom vet man att cannabisrökare i genomsnitt använder mer droger och alkohol än normalbefolkningen. Dödsfall Det finns knappast något fall av cannabisförgiftning som lett till döden. Många andra droger är för övrigt inte heller livsfarliga på det sättet; till exempel bensodiazepiner, tobak eller Subutex. Det är till och med svårt att dö av en alkoholförgiftning. Däremot finns det många indirekta dödsfall i samband med cannabisrus som trafikolyckor och självmord. Ett 70-tal personer om året avlider i Sverige med cannabis, men inga andra droger, i blodet, enligt Folkhälsoinstitutets dödsorsaksstatistik Toxreg. Cannabis och hjärnan Två nya kunskaper har utvecklats parallellt inom cannabisforskningen under den senaste tioårsperioden. För det första vet vi numera att människan har ett eget cannabinoidsystem och hur det fungerar. Det är receptorer i hjärnan där en särskild transmittorsubstans, anandamid frisläpps vid vissa stimuli, vilket finjusterar bland annat följande funktioner: intellektuella prestationer smärtupplevelse aptit och matsmältning hormonutsöndring reproduktion immunförsvar hjärtats funktion motorik Nedanstående schematiska bild på hjärnan visar att dessa så kallade CB1-receptorer finns på en mängd olika platser. Problemet är att THC, den aktiva substansen i cannabis också påverkar här och mycket kraftigare än det naturliga systemet. Självmord Det finns en klar ökning av självmordstankar hos cannabisrökare jämfört med icke cannabisrökare, men om det också finns ett orsakssamband är ännu oklart. forts sid 6 5
forts fr sid 5 Cannabis är en lätt drog Det andra stora framsteget i cannabisforskningen är de allt mer sofistikerade avbildningar av hjärnan. Tack vare datortomografier, magnetröntgen och andra avancerade tekniker har vi fått en rad nya kunskaper om cannabis effekter. Bland annat: Cannabisrökare använder delvis andra delar av hjärnan. Cannabisrökares hjärnor reagerar svagare vid glädje, rädsla, sorg, skam, ilska. Hjärnan fungerar annorlunda hos unga. Unga hjärnor skadas mer. Cannabis hämmar utvecklingen till vuxenhjärna. Hjärnan är färdigutvecklad vid 23 25 års ålder. därmed också antalet som har cannabis som huvudsakligt missbruk hela tiden ökar. Cannabis är visserligen den överlägset vanligaste illegala drogen, kanske just för att skadeverkningarna kommer smygande och har varit svåra att kartlägga. I Europa och Nordamerika har ungefär en fjärdedel av alla som söker vård för narkotikaproblem cannabis som sitt primära missbruk. I Sydamerika är det 40 procent, i Oceanien nästan hälften och i Afrika är två tredjedelar av klienterna på drogmottagningarna i huvudsak cannabisrökare. Sammantaget tycks cannabis vara den illegala drog som orsakar mest problem i världen. Det kommer hela tiden nya studier på det här området. Under 2010 publicerades två studier som visar att cannabisrökare hjärnor åldras tidigare. Cannabis och beroendevård Man skulle ändå kunna hävda att cannabis är en mildare drog än annan narkotika. Skadorna av till exempel heroin och kokain är allvarligare. De må vara sant att om ett antal personer börjar röka cannabis så kommer färre att söka hjälp än om samma antal började med heroin. Å andra sidan vet man inte vad som händer på sikt med en inbiten cannabisrökare jämfört med en heroinist som har överlevt sina överdoser. Heroin kan leda till bråd död, men har i övrigt begränsade skadeverkningar på hjärnan och kroppen. Med hjälp av vårdstatistik från hela världen kan man tydligt se att andelen och Narkomanvård inom EU Den senaste årsrapporten från EUs narkotikaforskningcentrum, ECNN, visar att inom EU sökte 98 000 cannabismissbrukare hjälp på drogmottagningar i 26 länder. Ytterligare 93 000 per soner, med cannabis som sekundär drog, fick hjälp med sitt missbruk. Hela 86 procent av personer under 15 år som söker narkomanvård har cannabis som huvuddrog. 74 procent av 15 19-åringarna har det. 6
MYT 2 Alkohol är mer skadligt Svar: Det går inte att jämföra farligheten mellan två så olika droger. Alkohol är i vissa avseendet skadligare än cannabis, särskilt när det gäller fysiska skador. I vissa avseenden är cannabis en värre drog. Alkoholens skadeverkningar är i vilket fall inget argument för att cannabis ska legaliseras. Farlighet är inte det enda kriteriet om en vara eller en handling ska vara förbjuden. I så fall skulle vit flugsvamp också vara förbjuden. Det handlar också om vad befolkningen har för önskemål. En stor majoritet tycker att alkohol ska vara tillåtet och att cannabis ska vara förbjudet. Det är så man stiftar lagar i en demokrati. Om cannabis är lika farlig som alkohol ska den naturligtvis inte tillåtas. Cannabis stannar kvar längre i kroppen och påverkar omdömet och prestationsförmågan även om brukaren inte känner det själv. Den som röker oftare än var sjätte vecka är därför olämplig i en lång rad yrken samt i trafiken. Alkohol är inte bara ett berusningsmedel. Det är också en måltidsdryck. Visserligen kan ett gott glas vin till maten egentligen avse en flaska av vilken sort som helst bara man blir full. För en cannabisrökare är syftet alltid att bli påtänd. För unga upp till 20 är cannabis skadligare. Betrakta följande diagram över antalet unga under 20 år i beroendevård i Holland mellan 2003 och 2007. Siffrorna visar alltså att i den åldern är det fler som söker vård för cannabisproblem är för alkoholproblem. Detta trots att alkohol även i Holland är en mycket Antalet unga under 20 år i beroendevård i Holland mellan 2003 och 2007 Stichting Informatie Voorziening Zorg. vanligare drog än cannabis. Siffrorna från 2010 visar att drygt 2 000 unga sökte vård för cannabis mot knappt 400 för alkohol. I Storbritannien där beroendevården av cannabis inte alls är lika utvecklad som i Holland var det 13 126 personer under 18 år som sökte hjälp för cannabisproblem jämfört med 8 227 för alkohol. Bland 12 17-åringar i USA är det tre gånger vanligare med cannabis än med alkohol inom beroendevården. Även i Sverige, med vår internationellt sett låga cannabiskonsumtion, visar statistik från Maria Ungdom i Stockholm att 66 procent av deras klienter, som är under 20 år, skrevs in på grund av cannabis under januari augusti 2011, mot bara drygt 30 procent för alkohol. 7
MYT 3 Bruket är alltför utbrett Svar: Cannabisrökning är inte särskilt utbredd. Cannabis är visserligen den vanligaste narkotikan. Mellan 129 och 190 miljoner människor använde cannabis minst en gång under 2008 bland vuxna (15 64 år). Det är 2,9 4,3 procent av alla vuxna. För opiater, amfetamin, ecstasy och kokain rör det sig om storleksordningen 10 30 miljoner per drog. I vissa länder och i vissa åldergrupper är det naturligtvis mycket mer. Upp till 30 40 procent bland 20-åringar i högkonsumtionsländer som Kanada, USA, Nya Zeeland och Tjeckien har använt cannabis minst en gång under det senaste året. I Sverige är årsprevalensen ungefär 2 procent för den vuxna befolkningen. 8
MYT 4 Staten ska inte lägga sig i vad människor gör med sina egna kroppar Svar: Självklart ska det finnas största möjlig frihet i ett samhälle. Men olika människors friheter kan krocka med varandra. Därför finns det en motsättning mellan demokrati och frihet. Om total frihet råder kommer samhället att falla ihop. Någon form av reglering måste finnas. Demokrati förutsätter att man inte får göra som man vill. Individen måste underkasta sig begränsningar av sin frihet i form av lagar och regler för att nå en kollektiv fördel. Tänk till exempel på: Hastighetsbegränsningar i trafiken. Du har köpt en dyr bil, men får ändå inte använda den som du vill. Alkotest i trafiken. När som helst kan polisen tvinga dig att blåsa i ett munstycke. Tvångsvård inom psykiatrin. Den kan vara livräddande, men kan upplevas som en kränkning. Krav på licens för innehav av vapen. Förbud att åka nerför Niagarafallen, med eller utan tunna. Vare sig du överlever eller inte får du böta 10 000 dollar. organiserade brottsligheten bör man odla sin egen cannabis och inte köpa den av andra som i sin tur har skaffat den av storlangare. Sålunda är det svårt att tänka sig ett liv som Allt detta är ingrepp i den personliga friheten, ändå allmänt accepterade. Kränkningar av privata handlingar drabbar alltså inte bara cannabisrökare. Men om man inte skadar någon annan? Eftersom en regelbunden cannabisrökare (röker oftare än var sjätte vecka) ständigt har en nedsatt prestationsförmåga är det många yrken som är olämpliga: pilot, industriarbetare, busschaufför, förskolelärare, kirurg, andra vårdyrken, lärare. Man bör aldrig köra bil privat heller. Inte leva i en relation, ha barn, eller föräldrar, eller syskon. Ingen av dessa kommer vara oberörda av en anhörig som ständigt är påverkad av cannabis. För att inte göda den cannabisrökare där man inte påverkar sin omgivning på ett negativt sätt. Ingen människa lever isolerad utan har skyldig eter mot sina medmänniskor. Var gränsen går mellan individens frihet kontra kollektivet är förstås en politisk fråga som alltid måste diskuteras. 9
MYT 5 Cannabis är ett läkemedel Svar: Cannabis för rökning är inget läkemedel. Även om det vore det är det inget argument att det ska tillåtas för andra syften. Jämför med, till exempel morfin som är en mycket användbar medicin. Som rusmedel är morfin förbjudet. Lobbygrupper för medicinsk marijuana har varit mycket framgångsrika i USA och Kanada. Deras propaganda är en del av kampen för att legalisera cannabis. Därför är det viktigt att frågan reds ut ordentligt. Cannabis har vissa medicinska effekter. Det finns vetenskapliga belägg för att den kan lindra illamående, smärta och kramper (vid MS) samt öka aptiten. Cannabis för rökning är inte godkänt som läkemedel i något land. De tveksamma fördelarna ska ju vägas mot nackdelarna. Inget annat läkemedel dras ner som rök i lungorna. Syntetisk THC finns redan som läke medel. Även i Sverige har läkare kunnat skriva ut vissa preparat på licens och nu är Sativex godkänt, en munspray som lindrar kramper vid MS. I USA finns flera läkemedel med syntetiskt cannabis som tabletter och spray men de används inte särskilt mycket. Förmodligen för att de inte ger något rus. I Holland kan läkare skriva recept på specialodlad marijuana, men den ska i så fall intas som te eller som inhalation. I USA får läkare i 15 av delstaterna rekommendera cannabis som medicin. Det har godkänts genom lokala folkomröstningar, i strid med amerikanska läkemedelsverket och den federala regeringen. Kanada är det land som har gått längst genom att man utfärdar statliga licenser för odling och medicinsk användning. Cannabis är dock inte godkänt som läkemedel i Kanada. Mässa för medicinsk marijuana i Toronto, Kanada. 10
11
MYT 6 Det är skillnad på bruk och missbruk Svar: Narkotikalagstiftningen har uppkommit på grund av de sammantagna problemen av missbruket. Om ingen narkotikakonsument blev skadad eller skadade någon annan behövdes inga narkotikalagar. Jämför resonemanget med trafiken. Fortkörning och rattfylleri är förbjudet även om man inte krockar. Lagstiftningen har tillkommit därför att det finns ett samband mellan fortkörning och dödsolyckor. Samma förhållande gäller droger; ju fler brukare desto större problem i samhället. Ett försök till jämförelse mellan länder med hög och låg cannabiskonsumtion blir trots osäkerheten i statistiken ganska tydlig. Det är minst dubbelt så många per miljon invånare, ofta mångdubbelt fler, som får vård för cannabisproblem i högkonsumtionsländer. Sverige med 9,4 miljoner invånare har låg konsumtion av cannabis. Cirka 2500 svenskar får behandling för cannabisproblem varje år. STORBRITTANNIEN 27 000 ONTARIO 20 000 DANMARK 6 000 SVERIGE 2 500 HOLLAND 10 971 I länder med hög konsumtion är det betydligt fler som måste ha vård. Danmark, 5,5 miljoner invånare och ca 6 000 i behandling. Holland, 16,6 miljoner, varav 10 971 i behandling 2009. Storbritannien, 61 miljoner, ca 27 000 i behandling. Kanada. I delstaten Ontario med 13 miljoner invånare får ca 20 000 personer cannabisbehandling per år. 12
MYT 7 Förbudet fungerar inte och det göder maffian Svar: Rättsväsendet belastas med stora kostnader på grund av narkotikabrott. Polis, domstolar och fängelser kommer alltid att vara en förlustaffär. Men det finns ett skäl till att cannabis och annan narkotika är förbjudet, nämligen att det är skadligt. Förbudet har tillkommit för att begränsa användningen. Det är inte så lätt att bevisa att förbudet verkligen minskar missbruket. Man kan inte göra studier av hela samhällen med eller utan narkotikaförbud och jämföra dem under lång tid. Man kan emellertid jämföra hur det såg ut för hundra år sedan innan den internationella narkotikakontrollen kom igång. Då fanns det ungefär 16 miljoner dagliga opiumrökare enbart i Kina. Världens befolkning var då 2 miljarder. Idag är vi 7 miljarder och av dem beräknas ungefär lika många (12,8 21,9 miljoner) ha använt opiater, de flesta heroin, under det senaste året. En annan jämförelse är att räkna alla tunga narkomaner, det vill säga de som injicerar narkotika eller så gott som dagligen tar narkotika på annat sätt. Här hamnar man återigen på samma nivå som för hundra år sedan (11 21 miljoner). Men vi är 3,5 gånger så många människor på jorden idag. Missbruket har alltså minskat kraftigt i förhållande till jordens ökade befolkning. Det är rimligt att tillskriva det internationella narkotikaförbudet detta framsteg. Om man inte köper argumentet att kontrollen minskar användningen kan man vända på det och säga att: Legalisering kommer att öka användningen. Försvinner maffian? Att maffian skulle försvinna eller decimeras om all narkotika legaliserades är svårt att tro. Förbudstiden mot alkohol i USA på 20 30-talet brukar användas som argument eftersom det var tack vare illegal sprit som de amerikanska brottssyndikaten växte sig starka. Maffian i Italien har dock en annan historia. Kriminella organisationers drivkraft är att tjäna pengar och narkotikahandel är inte det enda sättet. Några förslag på inkomstkällor om narkotika helt kommer under statlig kontroll är: vapenhandel, miljöfarligt avfall, organhandel, beskyddarverksamhet, trafficking, barnpornografi, penningtvätt och skatteflykt. Även lagliga droger som cigaretter är en inkomstkälla för kriminella organisationer. Att tjäna pengar på narkotika, även om den blir legal, kommer att vara fullt möjligt. Vem ska annars förse den största kon sumentgruppen, de minderåriga, med cannabis? 13
myt 8 FN-konventionen tillkom av ett misstag Svar: Det var krav från länder med utbrett missbruk av cannabis som gjorde att drogen narkotikaklassades av FN. Vi talar alltså om FN:s allmänna narkotikakonvention (Single Convention on Narcotic Drugs) från 1961. Opium, heroin och kokain var sedan tidigare strikt reglerade i hela världen, och det var först nu som cannabis hamnade i den internationella narkotikakontrollen. Bakgrunden var att en mängd länder rapporterade till FN om stora problem med den utbredda cannabisrökningen. Bland annat Egypten, Franska Marocko, Tunisien, Algeriet, Sydafrika, Brasilien, Indien, Angola, Jamaica, Mexico, Pakistan. Dessa länder vädjade till FN att cannabis skulle regleras på samma sätt som opiater och kokain. Det fanns alltså goda skäl för att cannabis kom med i Single convention. Konventionen är tydligt formulerad. De droger som står uppräknade får bara användas i vetenskapliga och medicinska syften (som godkända läkemedel). För alla andra ändamål användning, innehav, odling, förädling, handel, smuggling är de förbjudna. Idag har 186 av FN:s 194 stater ratificerat konventionen. Det innebär att länderna förbinder sig att införliva den i sin nationella lagstiftning. De 8 länder som inte ratificerat är småstater utan ordning i sina statsapparater. Alla världens regeringar är alltså överens om att cannabis ska vara förbjudet. När det gäller narkotika råder en unik enighet på Jorden. Källor För att slippa långa listor med källhänvisningar om skadeverkningar av cannabis har jag tagit genvägen via två samlingsverk. Här finns de exakta källorna angivna: Jan Ramström. Skador av hasch och marijuana. Statens folkhälsoinstitut 2009. En sammanställning av vetenskapliga studier fram till 2008. Kan laddas ner på www.fhi.se. Pelle Olsson. Marijuana och frihet. Fakta & reportage. Fri förlag 2010. Reportagebok från fem länder och från FN-högkvarteret i Wien, plus en faktadel med de senaste nyheterna om cannabisforskning fram till 2010. Övriga källor CASA News Release 090718, www.alocholism.about.com. (Alkohol och cannabis i USA) Dagens Nyheter 110909 (Alkohol och cannabis i Stockholm) Drug treatment in 2009-10, www.nta.nhs.uk. (Beroendevård i Storbritannien) ECNN 2011. Årsrapport från Europeiska centrumet för narkotika och narkotikakontroll. Laddas ner på www.emcdda.europa.eu. (Europastatistik) INCB report 2010. www.incb.org. (FN:s narkotikakontroll) Narkotikafrågan nr 3/2011, sidan 7. (Cannabis och åldrande) Narkotikafrågan nr 4/2011, sidan 20. (Medicinsk marijuana i Kanada) Narkotikasituationen i Danmark 2011. Sundhedsstyrelsen. www.sst.dk. (Beroendevård i Danmark) Newman, R, K. (1995) Opium smoking in late imperial China: a consideration. Modern Asian Studies 29: 765-794. (Antalet opiumslavar i Kina för hundra år sedan) Stichting Informatie Voorziening Zorg, www.sivz.nl. (Beroendevård i Holland) Substance misuse among young people, sidan 7, www.nta.nhs.uk. (Alkohol och cannabis i Storbritannien) World Drug Report 2009 och 2010. Årsrapporter från UNODC, FN:s kontor om droger och kriminalitet. Kan laddas ner på www.unodc.org. (Statistik över användning och narkomanvård över hela världen) 14
Slutord Att protestera mot cannabisförbudet är egentligen skamligt, särskilt när de kommer från personer i rika länder med relativt kort erfarenhet av cannabis. I utvecklingsländerna finns ingen legaliseringsrörelse. De som vill legalisera cannabis talar i egen sak och har inte ens på hemmaplan någon folklig opinion bakom sig. Att försvara det globala förbudet mot cannabis handlar förutom allt annat om internationell solidaritet. Slutordet får gå till Jennifer Kimani, som arbetar för Nacada, ett regeringsorgan för ett drogfritt samhälle i Kenya, som jag träffade i mars 2010: En tillåtande inställning till cannabis leder inte till något gott. Enda alternativet för oss är strängare lagar. Vår sociala och ekonomiska situation är alltför bräcklig för att vi ska kunna ha det på något annat sätt. Vill du läsa mer? Läs Pelle Olssons bok om världens mest utbredda narkotika. 15
Ett faktahäfte från Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle Ragvaldsgatan 14, 2 tr 118 46 Stockholm Tel: 08-643 04 67 info@rns.se www.rns.se