Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 29 Nr 4 december 2011 SKL:s rekommendationer 10 praktiska tips Behöver familjehemsföräldrar utbildning? och fler intressanta artiklar
Har du... engagemang tid och rum ordnade förhållande Tillsammans med oss kan du göra en insats Vi söker... Stabila familjer som kan tänka sig bli familjehem för barn- ungdomar eller vuxna för längre eller kortare tid. Vi erbjuder dig... papar r a k s m e h a TTrryyggrggkaaa hmeämnnnsnkisikskoor r ssttaarka mä Regelbunden utbildning och handledning. Våra konsulenter besöker dig varannan vecka och du når oss dygnet runt om du behöver råd och stöd i ditt uppdrag. Ring oss så berättar vi mer 0515-180 30 0224 773 83 www.fimab.nu 2 Familjehemmet 4-2011 0515-180 30
Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel. 0151-130 90 Skillnad gör skillnad Det var en pojke som gick längs stranden och kastade i maneter som hade sköljts upp på land. En tant mötte honom och frågade vad den lilla pojken gjorde. Pojken svarade att han ville att maneterna skulle tillbaka i havet. Tanten pekade och sa att det spelar väl ingen roll, det finns ju hundratals maneter på stranden. Pojken tittade på tanten och sa att det visst spelade roll, för de han kastade tillbaka i havet. Jag har haft möjlighet att delta på flera intressanta möten under hösten. Jag har deltagit på Socialstyrelsen på två olika möten. Ett av möten handlade om utbildning för blivande familjehem och vidareutbild ningar för redan verksamma familjehem. Det andra mötet handlade om vilka föreskrifter, råd och förklaringar om vad som skall och kan krävas för att uppfylla en god vård för de placerade. Vad Socialstyrelsen kommer fram till får vi reda på under 2012. Jag var inbjuden gäst till Upprättelseceremonin i Stockholm Stadshus. Det var en tillställning som väckte dubbla känslor hos mig. Jag förstår behovet av upprättelse hos de som har blivit kränkta och illa behandlade. Jag hoppas att ceremonin blev en vändpunkt för många. Jag tänker att den ursäkten inte blir så mycket värd om vi inte har förstånd att låta bli att upprepa de misstag som vi idag vet har skapat smärta på kroppen och framförallt i själen. Mark Levengood, konferencier på ceremonin, sa att för att få en bra barndom krävs minst två viktiga byggstenar, kärlek och trygghet. Det stämmer väl överens med det de utsatta barnen har berättat om, att de saknat både kärlek och trygghet. Jag deltog på en konferens som Allmänna Barnhuset och Norrköpings kommun ordnade. Där presenterades och berättades det om Norrköpings projekt SkolFam, som är ett samarbete mellan skolan, socialtjänsten, familjehemsföräldrarna och barnen. Det samarbetet har gett goda resultat för de barnen som deltagit. Barnens intelligensnivå och skolresultat har höjts avsevärt. Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, berättade om sin forskning. Han har sammanställt statistik och kommit fram till en del viktiga fakta. De som det går allra sämst för är fosterbarn. Han har inte hittat några samband mellan hur lång tid barnen har bott i familjehem, hur många familjehem de har bott i, vad orsaken till placeringen är, vilka problem deras biologiska föräldrar har eller vilken utbildning de biologiska föräldrar eller fosterföräldrar har. Fosterbarnen överrepresenterar själmordsstatistiken, dåliga betygstatistiken, socialbidragsstatistiken och pojkar kriminellt beteendestatistiken och flickor tonårsgraviditetsstatistiken. Hemska statistiska fakta. Om man slår ihop Bo Vinnerljungs mörka siffror och SkolFams solskenshistoria kan vi fosterföräldrar dra vårt strå till stacken och vara noga med att hjälpa det barnet som vi har lovat ta hand om på bästa sätt. Vi ska slösa kärlek på barnen och se till att det finns trygga ramar runt dem. Vi kan göra mer än så. Vi kan läsa för dem och när de knäckt läsningskoden läsa med dem. Vi kan lära dem siffror och visa det roliga med siffror. Vi kan leka minneslekar med dem. Då bidrar vi nog mot en statistik där vi kan se samband. Jag vill vara som pojken på stranden. Göra skillnad för henne/honom jag kommer i kontakt med. Med vänliga önskningar Telle Söderberg Omslagsbild Foto: Katarina Wittgard Manusstopp Till nästa nummer: 15/2-2012 Annonspriser 2012 Svartvitt Helsida 6 800:- Halvsida 3 900:- Kvartssida 2 300:- 180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser 0150-780 10 Prenumeration 400:-/år Plusgiro 86 52 68 7 Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro 86 52 68 7 Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen 7 641 50 Katrineholm Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33 E-post: famriks@hotmail.com Hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: famriks@hotmail.com Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: www.familjehemmensriksforbund.se ISSN 02821346 Familjehemmet 4-2011 3
Familjehemsguiden Familjehemsguiden söker efter nya samarbetspartner, både erfarna och nya familjer. Kontakta oss gärna för mer information. Vi kan erbjuda socialtjänsten... Rekrytering och matchning av vanliga familjehem. Stort nätverk av familjehem över hela Sverige. Utredning av familjehem enligt Kälvesten metoden. Förstärkt familjehemsvård. Professionell handledning till yrkesverksamma inom psykosociala området. Extern handledning till kommunens egna familjehem för kortare eller längre perioder efter behov. Familjehemsguidens handledare är utbildade enligt handledarföreningens krav. Kontakta FamiljehemsGuiden www.sposit.se familjehem@telia.com Tel.vx. 0156-170 25 Box 3, 619 21 Trosa Besöksadress: Industrigatan 5, 619 33 Trosa I detta nummer Nr 4 2011 Skamsna tårar för kränkta barn... 5 Julafton hemma hos oss... 6 Studiecirklar för föräldrar till barn med FASD... 7 Kunskap om AS det minsta man kan begära... 9 Boktips... 10 SKL:s rekommendationer... 11 Vi måste ge vårt stöd till dem som samhället kränkt... 15 Jul: för vem?... 16 Inför en lägsta ersättning i sjukförsäkringen!... 17 Behöver familjehemsföräldrar utbildning?... 18 Svensk barnavård en katastrof!!!!... 19 Familjedag i Västerbotten... 19 FR:s Rådgivarkonferens... 20 FUR on tour... 21 10 praktiska tips... 22 Familjehemmens Riksförbund... 23 Hur lång är en lagom lång kram? Vet du det är du kanske den vi letar efter. Vi söker engagerade, varma, kreativa människor som vill bli familjehem för unga med autism och Asperger. Vi erbjuder utbildning och handledning. Läs mer på www.asphem.se eller kontakta oss på info@asphem.se, 019-18 40 00 Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se Unga med autism och Asperger behöver en omgivning som är öppen för att sätta ord på det underförstådda. Till exempel innebörden av lagom. Men oftast handlar det förstås om betydligt mer komplicerade frågor än så. 4 Familjehemmet 4-2011
Skamsna tårar för kränkta barn Jag kände direkt när jag i måndags morse klev på tåget till Stockholm att det var något extra. Det kändes i magen, jag var allvarstyngd. Jag var på väg till Upprättelseceremonin i Blå Hallen i Stockholms Stadshus, skriver Kenneth Johansson i sin krönika i Dala-Demokraten 26 november. Samtidigt kändes det skönt att det äntligen blev av. Att Svenska staten som en symbolisk handling ber om ursäkt till alla barn och unga, levande som döda, som vanvårdats och många gånger haft ett rent helvete under sin uppväxt. Väl framme vid borggården möttes jag av långa köer. Vi var 1300 personer som skulle in. De allra flesta hade kommit för att ta emot samhällets ursäkt och om möjligt få göra ett avslut. Vi andra var inbjudna för att representera riksdag och regering. Vacker musik ramade in och en helt underbar Mark Levengood höll i en fin och mycket känslomässig ceremoni. När jag satt där i Blå Hallen, bland så många personer med alla sina öden och berättelser, då kom tårarna. Tårar av respekt, men också av skam för samhällets tillkortakommanden. En äldre man kände igen mig och kom fram och hälsade. Han ville berätta om sin barndom. Om när han som sjuåring fick titta på när äldre män, med mammans hjälp, låg mellan benen på hans tioåriga syster. Mannens berättelse berörde mig starkt så fasansfullt! Riksdagens talman Per Westerbergs tal var enligt min mening fyllt av värme och välgörande tydlighet. Jag vill citera några rader: Den svenska staten ber i dag om förlåtelse för samhällets svek. Ni placerades hos fosterföräldrar eller på ett barnhem. Ni skulle ges värme och trygghet; ni skulle ges en skyddad uppväxt. Men drömmen dog när de sociala myndigheterna lämnat av er. Ni möttes inte av trygghet och värme. Ni möttes istället av kyla och likgiltighet, av svåra levnadsförhållanden utan mat och kläder. Ni möttes av hot, våld och övergrepp. Vi ber i dag om förlåtelse. Samhället hade ansvar för att säkerställa att ni gavs en god uppväxt. Men det var ingen ansvarig som besökte er, ingen som såg er, ingen som frågade er hur ni mådde. Ni övergavs. Upprättelseceremonin är även en påminnelse för oss alla i dag om att göra allt för att skydda det ensamma barnet. I dag vill vi alla med gemensam röst ropa: Aldrig mer! I dag lovar vi att alltid ge företräde till vad varje enskilt barn behöver. Att se och lyssna till barnet; att alltid stå på barnets sida. Barn- och äldreminister Maria Larsson medverkade också och lyfte fram hur viktigt det är att en enskild människa alltid ska bli lyssnad på i kontakten med myndigheter. Kommuner och tillsynsmyndighet måste se till att så sker. Också lagstiftningen måste förbättras. Att se till att varje barn får en egen namngiven socialsekreterare som följer den unga under hela placeringstiden, det är en viktig förbättring som snart kan genomföras. Efter många olyckliga turer är det nu klart att skadestånd ska kunna utbetalas till många som var med under måndagen och många fler. Ceremonin är genomförd. Och kanske det allra viktigaste är de barnskyddsåtgärder som nu genomförs. Trots det kan inte den bästa lagstiftningen i världen garantera att barn ges möjligheter att vara barn med ett bra liv. Vi vuxna måste ta vårt ansvar, om vi så är föräldrar, släktingar socialarbetare, lärare, idrottsledare eller grannar. Vi måste se, höra och göra. Kenneth Johansson Riksdagsledamot (c) Ordförande i riksdagens socialutskott Att alltid vara en smula barn, det är att vara verkligt vuxen Familjehemmet 4-2011 5
Julafton hemma hos oss SPAM. Förlaget med positiv attityd. Och med glimten i ögat! En bok om året, hittills! SPAM startades 2007 av mig Per Martinsson, av den enkla anledningen att det stora förlaget inte var så intresserat av de mindre författarna. Det gjorde mig arg! Jag skriver och ger själv ut böcker efter eget tycke och smak. Innehållet i böckerna hittills, handlar om mina erfarenheter som konsult bland människor. Jag träffar bland andra, familjer med barn och ungdomar, andra vuxna, HVB hem och familjehem. Därför har jag skrivit Miljötekniker som handlar om bemötandet av människor inom barn- och ungdomspsykiatrin, Tankar om ditt liv, din vardag som handlar om olika tankekorn som kan vara bra att tänka på i livet. Jag har vidare skrivit Gympa för det mentala, en glimt i ögat som är en sorts coachande bok ( alla skriver sådana därför ville jag också det) fast med en skämtsam inriktning (allt i boken är faktiskt ändå väldigt användbart). Handboken, för familjehem och alla andra som möte människor i beroendeställning, som faktiskt är just det en handbok. Planerade utgivningar är Emellan Curling och Bowling en bok som vänder sig till föräldrar och deras barn, Tankar om ditt liv, din vardag, en nödvändig fortsättning. Flera böcker är på planeringsstadiet och för mera information, besök www.bokforlagetspam.se Uppskattande konversationer består av 65 frågor som handlar om Allmänt, Dig själv, Etik och Filosofi och de är väldigt användbara i många olika sammanhang inte minst när orden tryter. Samtliga dessa böcker, konversationskorten och lite till beställes enklast via bokforlagetspam.se På julaftons morgon är alla barn uppe med tuppen och klär med fart julgranen som inhandlats/huggits beroende på väder och snödjup (och kontakter inte minst) för att sedan i rask fart hjälpa till med att bära fram alla paket som jultomten lämnat i säck på trappen i morgonmörkret. (Vår vänlige granne som varit familjehem i över 35 år går i morgondunklet med lykta på överenskommen tid så barnen kan skymta honom genom fönstret.) Sedan får alla barn välja en (1!) julklapp som man får öppna och leka med medan vi större förbereder julbordet som vi gemensamt äter före Kalle Anka klockan tre. Efter det obligatoriska tittandet på tomtens verkstad med rutig färg så kommer dagens värsta stund: att sitta och vänta på sin tur att välja ett paket under granen och sedan öppna det medan alla tittar. Pinsamt om det är kläder för då måste plagget sättas på! På slutet är det förstås bara småbarnen som har paket kvar, eftersom de stora föredrar färre men dyrare paket. Av någon anledning så har pirret lagt sig efter paket öppnandet så ingen har svårigheter att äta resterna från lunchens julbord innan i mitt tycke julaftonens mysigaste stund inträffar. Vissa går i kyrkan, andra slappar framför tv:n medan vår familj åker till stallet och julmatar hästarna. Småbarnen leker i höet medan vi andra ger stora portioner av knäckebröd, morötter och äpplen till våra älsklingar. Trötta och belåtna avslutar vi julaftonskvällen med ett frågespel innan alla knoppar in. Tomtemor Ylva Gavell Söderström Prislista finns på www.bokforlagetspam.se Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF I RFF:s förstärkta familjehemsvård får familjehemmen: särskilt stöd av familjehemskonsulenter tillgängliga dygnet runt och året om. god service, handledning, utbildning och ett tätt team arbete mellan socialtjänst, familjehem och familjehems konsulent. kvalitetssäkring av verksamheten. Läs mer om oss och våra medlemsorganisationer: www.rff.se Kontakta oss: 6 Familjehemmet 4-2011 info@rff.se 019-31 03 98 Hört hemma hos oss... Alla barn, stora som små, är i full färd med att fundera över julen och julklappar. Önskelistorna börjar bli lika långa som de på Tomtens julverkstad som visas varje julafton. Det är bara 3-åringen som sitter tyst och tittar storögt på de andra barnens aktiviteter. Efter en stund utbrister 3-åringen: När kommer min julafton?
Studiecirklar för föräldrar till barn med FASD Studiecirklar är ett bra sätt att lära sig något nytt och samtidigt få möjlighet att dela med sig av sina egna erfarenheter och kunskaper till andra. FAS-föreningen har tagit fasta på detta och planerar nu en studiecirkelverksamhet för familjer vars barn har varit utsatta för alkohol under fostertiden. Parallellt med cirklarna kommer även föreläsningar eller seminarier att erbjudas för olika personalgrupper. Syftet är förstås att både föräldrar och personal ska bli bättre rustade att leva och arbeta med ett barn med FASD. Har du ett barn som du tror eller vet har utsatts för alkohol under fostertiden? Skulle du vilja lära dig mer om FASD? Söker du bättre verktyg för att hjälpa barnet? Har du lust att utbyta erfarenheter med andra? Då är en studiecirkel något för dig! Studiecirkel, hur fungerar det? En studiecirkel kan pågå under kortare eller länge tid beroende på vilka förväntningar och mål deltagarna har. FASD cirklarna kommer troligen att sträcka sig över 5-6 kurstillfällen inledningsvis och med möjlighet till förlängning. Antal deltagare ska inte vara för stort, 5-6 personer kan vara lagom och helst inte mer än tio. Man följer en kursplan och använder en kursbok men en stor del av innehållet baseras på deltagarnas erfarenheter och önskemål. Efter kursen får man ett deltagarintyg. Studiecirkelverksamheten kommer att drivas i samarbete med ett studieförbundet NBV och cirkelledaren är en del av studiecirkeln, precis som de övriga deltagarna. Man har alltså ingen formell lärare. Studieförbundet utbildar cirkelledare och kan ofta låna ut lokaler. Saknas cirkelledare på din ort eller i din region kan du själv gå en kurs och starta upp en cirkel. Att bli cirkelledare är både lärorikt och roligt och det kostar ingenting. Kurserna är i tre steg och det krävs inga förkunskaper eller formella meriter. NBV finns på de flesta orter i landet. Läs mer om deras verksamhet på www.nbv.se och välj din kommun från startsidan för att hitta lokalavdelningar. Vi beräknar att komma igång med verksamheten under våren och då ska även ett helt nytt studiematerial finnas färdigt. Fram till dess kommer vi att förmedla kontakter så att intresserade kan hitta varandra och bilda cirkelgrupper och hjälpa till så att de som vill bli cirkelledare kan gå kurser. Kontakta kansliet för mer information och för att anmäla ditt intresse! Information kommer efterhand också att läggas ut på: www.fasforeningen.nu Vad är FASD? Skador av alkohol som uppstått på den ömtåliga fosterhjärnan och övriga organ är livslånga och betecknas Fetal Alchol Spektrum Disorders (FASD). Beteckningen innefattar även den medicinska diagnosen fetalt alkoholsyndrom, FAS. Fysiska missbildningar förekommer ofta men skadorna på hjärnan och centrala nervsystemet, CNS, är än mer förödande. Under uppväxten är hyperaktivitet, bristande impulskontroll, svårigheter med logiska tänkandet, dålig inlärningsförmåga och nedsatt begåvningsnivå några exempel på symtom, de blir extra tydliga i skolåldern. Vuxenlivet kantas ofta av ständiga misslyckanden, både på arbetsmarknaden och i det sociala livet. Utslagning, missbruk, prostitution och kriminalitet är vanliga öden för personer som har medfödda skador av alkohol. Med rätt stöd och hjälp från kunniga vuxna förbättras dock förutsättningarna dramatiskt för barn med FASD! FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: fvg@familjevardsgruppen.se eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se Familjehemmet 4-2011 7
Barnrättsdagarna 2012 Nu är det dags att anmäla sig till Barnrättsdagarna 2012 som går av stapeln 17-18 april på Conventum i Örebro. Nu öppnar registreringen till 2012 års Barnrättsdagar. Sista anmälningsdag är den 29 februari 2012. Bland föreläsarna finns Lars H Gustavsson, barnläkare, författare inledningstalar om barnet och familjevåldet och artisten Nanne Grönvall avslutningstalar om barn i olika utsatta situationer. Allmänna Barnhusets senaste nationella studie om barnmisshandel presenteras. Rihyad Al Baldawi, överläkare och vd Orienthälsan föreläser om kulturella koder - relationen mellan barn och föräldrar i invandrarfamiljer under anpassningsprocessen. Integrationsminister Erik Ullenhag, kommer att tala om utmaningar i Sveriges arbete för mänskliga rättigheter och Barnombudsmannen har åter använt metoden Unga Direkt, denna gång för att lyssna till barn och ungdomar som upplevt våld i nära relationer, barnombudsman Fredrik Malmberg presenterar slutsatser och förslag på nödvändiga förändringar. En viktig del av programmet är ett panelsamtal som syftar till att diskutera hur vi omsätter barnets mänskliga rättigheter i politisk handling. Ett samtal som sträcker sig längre än över de politiska mandatperioderna. Hur förverkligar man barnets mänskliga rättigheter bland annat när det gäller skydd mot våld och övergrepp, på nationell nivå och i praktisk handling nära barnet Under dagarna kommer det även finnas ett flertal seminarier att välja mellan. Programmet finns som i sin helhet på: www.barnrattsdagarna.se om barn med alkoholrelaterade fosterskador FAS-föreningen Norra Långgatan 8 261 31 Landskrona tel 0418-48 11 50 FAS@telia.com www.fasforeningen.nu Kontakta FAS-föreningen för gemenskap, stöd och råd Stockholms stad söker familjehem Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem åt Stockholms stadsdelsnämnder. Ring 08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem kholms stad söker familjehem er familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn ngdomar. juder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsam. ljehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem ockholms stadsdelsnämnder. 8-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem Resursteamen barn och ungdom TEAMEN BARN OCH UNGDOM Familjehemskonsulterna HEMSKONSULTERNA Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen TJÄNST- OCH Tfn: ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 08-508 25 221 E-post: familjehemskonsulterna.saf@stockholm.se 8-508 25 221 - E-POST: FAMILJEHEM@SOT.STOCKHOLM.SE Familjehemmens Unga Röster (FUR) Familjehemmens Unga Röster FUR är en grupp som verkar inom FR för att förmedla barnets och ungdomens syn på att vara placerad i familjehem eller att bo i ett hem som tar emot ett nytt barn eller ungdom. Kontakta oss www.fur.dinstudio.se f.u.r@hotmail.com 8 Familjehemmet 4-2011
Anton är sjutton år och har för ett par månader sedan fått sin diagnos Aspergers syndrom. Han har struliga hemförhållanden och har nyss flyttat till ett familjehem på landet. Det verkar hoppfullt. Anton tycker om att jobba med kroppen och det lilla jordbruk som familjehemmet har ser han som en möjlighet att fylla sin tid med vettiga saker. En dag hugger Anton ved. Han har hållit på i tre timmar, med en hög frenesi och har fått till en imponerande hög med färdighuggen ved. Det är uppenbart att han gjort ett strålande dagsverke. Nu sitter han på vedbacken och pustar ut. Familjehemspappan går förbi och säger på skoj Jaha, här sitter du och får inget gjort. Anton sätter yxan i kubben och går direkt in och packar sina grejer. I det här hemmet tänker han inte vara kvar. De har ju helt orimliga krav på vad man ska hinna med. Som familjehem för barn och ungdomar med en funktionsnedsättning inom autismspektrum (AST) möter du många utmaningar. Den här boken hjälper dig att undvika en del av fallgroparna och att göra det så smidigt som möjligt för barnet med AST att landa i ditt hem. Du får kunskap om själva funktionsnedsättningen, förståelse för den biologiska familjens historia samt tankar och idéer om hur du som familjehem bäst stöttar barnet. Boken vänder sig i första hand till familjehem och till dem som arbetar med familjehemsplaceringar. Även den biologiska familjen samt andra familjer med AST kan få igenkännande, bekräftelse och stöd i boken. Carolina Lindberg är pedagog. Hon arbetar som handledare och utbildare inom autismspektrum och har bred erfarenhet av att stötta familjer med AST, bland annat från Aspergercenter i Stockholm. Carolina har själv växt upp som biologiskt barn i ett familjehem. En alldeles särskild familj Carolina Lindberg Carolina Lindberg En alldeles särskild familj att vara familjehem för unga med autism och asperger Kunskap om AS det minsta man kan begära För de flesta av oss som umgås med människor med AST (autismspektrumtillstånd) är det en självklarhet att när vi håller på att bygga en relation är det meningslöst att vara ironisk. Ironi skapar hos många en osäkerhet och kräver ofta bearbetning i hjärnan innan det kan översättas till vad vi egentligen menar. All energi som går åt till detta eviga översättande skulle hellre kunna användas till andra, mer meningsfulla saker. Det är som sagt en självklarhet för många, men inte för alla. I Antons fall var det så att han hade kommit till en riktigt hygglig familj. Familjehemspappans lite tafatta försök att skapa kontakt med Anton hade troligtvis funkat med många andra ungdomar. I just det här fallet gick inte relationen att reparera, eftersom Anton och familjehemspappan saknade en förtroendebank som gjorde att det fanns utrymme för sådana här tabbar. Bara för att Anton själv vet att han har en diagnos är det inte troligt att han har med sig en bruksanvisning över sina behov. De flesta ungdomar har inte hunnit skaffa sig den självinsikt som krävs för att veta vad de mår gott av och vad de har behov Det är svårt att hitta rätt stöd eftersom alla med AST är olika. av för stöd från omgivningen. Jag dristar mig till att påstå att det gäller de flesta unga, såväl med som utan diagnoser. Ibland beskrivs anpassningar som enkla. Det hade till exempel varit enkelt för Antons familjehemspappa att undvika ironi om han förstått vilken negativ effekt det hade på Anton. Många anpassningar och verktyg är relativt enkla, om man har en välutrustad verktygslåda att plocka från. Ibland beskrivs tvärtom anpassningar som svåra. Det är svårt att hitta rätt stöd eftersom alla med AST är olika. Visst är det så, men det gäller ju även alla med synnedsättning. Optikerna har ju inte bara en skärpa att erbjuda på glasögonen, utan letar tillsammans med personen som det gäller efter rätt skärpa, rätt lins, rätt verktyg. Precis lika enkelt, eller svårt, kan vi som möter människor med AST göra det. Återigen, förutsatt att vår verktygslåda är fylld av flera olika möjliga verktyg. I mänskliga relationer gör vi tabbar. Vi sårar varandra och klampar på varandras ömma tår trots att vi har de bästa intentioner att behandla varandra hyggligt. När det gäller barn och unga med AST i familjehem så har jag ingen som helst tvekan om att familjerna som öppnar sina hem vill göra gott. De vill stötta, uppmuntra och lyfta personen som kommer och delar deras vardag. Därför är det av yttersta vikt att de och den som är ansvarig för placeringen har grundläggande kunskap om AST. Det är det minsta man kan begära. Carolina Lindberg Handledare och utbildare inom autismspektrum Krönikan är tidigare publicerad i tidningen Attention nr 2 2011 Familjehemmet 4-2011 9
Böcker och skrifter för dig som arbetar med människor Familjevardag med autism och asperger Om att komma vidare efter diagnosen Carolina Lindberg och malin mårtensson Pris: 175:- Familjehemsboken Frågor, fakta och personliga berättelser Lisbeth Pipping Pris: 165:- En alldeles särskild familj Att vara familjehem för unga med autism och asperger Carolina Lindberg Pris: 145:- Ett annat hemma Om samhällets ansvar för placerade barn red. anna fredriksson och anna kakuli Pris: 250:- Läs mer och beställ på www.gothiaforlag.se Kundservice 08-462 26 70 Moms och porto tillkommer Boktips Föräldrars röster hur är det att ha sina barn placerade i fosterhem Författare Ingrid Höjer och utgiven av Stiftelsen Allmänna Barnhuset skriftserie 2007:2. Att få läsa om biologföräldrarnas syn och erfarenheter av att ha sina barn placerade i familjehem är inget jag gjort förr. Det var med spänning jag öppnade boken (som jag ramlat över i väntrummet på vår kommuns elevhälsa) och läste vad som framkommit i samspel med forskarna. En del var mycket tänkvärt, en del sorgligt och en del bara... ja, jag vet inte vad jag ska skriva. Att en del biologföräldrar har svårt att hålla barnet i fokus är ju inget nytt men perspektivet blir lite annorlunda vinklat för mig efter att ha läst boken. Vikten av att biologföräldrarna inte blir lämnade efter barnets placering utan får möjlighet och hjälp att förändras var en nyttig påminnelse men jag är fortfarande frågande till att barn ska flyttas efter flera år i familjehem. En nyttig, välskriven och i mitt tycke absolut nödvändig bok för alla familjehemsföräldrar så att perspektivet inte är svart-vitt utan rik gråskala. Tycker Ylva Gavell Söderström 10 Familjehemmet 4-2011
Familjehem Från SKL:s Cirkulär 08-81, 2008-12-01 1. Definition av familjehem Familjehem definieras i 3 kap. 2 socialtjänstförordningen (SoF) på följande sätt Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. I 2 förordningen till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anges att denna definition även gäller för familjehem som en insats enligt LSS. Det kan sålunda noteras att ett familjehem inte kan bedrivas yrkesmässigt till skillnad från HVB där det enligt 3 kap. 1 SoF krävs att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Med yrkesmässighet avses i detta sammanhang att verksamheten bedrivs kontinuerligt och i förvärvssyfte (prop. 1996/97: 124 s. 146). 2. Uppdraget som familjehem Uppdraget att vara familjehem är knutet till den eller de personer som socialnämnden har utrett och bedömt vara lämpliga för ett visst barn, 6 kap. 6 socialtjänstlagen (SoL). Ett familjehem består vanligen av en familj eller en ensamstående person. Deras uppdrag är att ta hand om barnet på det sätt som ett barns föräldrar normalt gör d.v.s. att fungera som goda föräldrar. Om familjehemmet separerar och/eller ombildas tillsammans med en ny partner måste en ny familjehemsutredning göras eftersom förändringarna har betydelse för barnet, se även sid. 36 i boken Barnet och familjehemmet en handbok om socialnämndens ansvar som är utgiven av Svenska Kommunförbundet 2003. Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt socialnämnden och är således inte anställda. Det finns inget kollektivavtal som reglerar deras ersättningar och arbetsinsatser. Det går därför inte att anställa personer som familjehemsföräldrar. Familjehemmet kan inte lämna uppdraget vidare till annan fysisk eller juridisk person. Familjehemmet har, genom att inte vara anställda, en fri ställning när det gäller vilken eller vilka kommuner de vill ta uppdrag ifrån och vilka barn de vill ta emot i sitt hem. Familjehem kan ha uppdrag åt flera kommuner samtidigt. Det finns inte reglerat i lag hur många barn som samtidigt får tas emot i ett familjehem. Den socialnämnd som placerar ett barn kan i avtalet med familjehemmet reglera att inga ytterligare barn eller endast ett visst antal barn får tas emot i hemmet samtidigt. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen och tidsåtgången bedöms vara. De kostnader som familjehemsuppdraget för med sig ersätts dels genom barnbidraget/studiebidraget dels i form av en omkostnadsersättning. 3. Avtal Uppdraget att vara familjehem bör grunda sig på bl.a. den plan som upprättats rörande barnet eller den unge, (11 kap. 3 SoL). I Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga (SOSFS 2006:12) används begreppet genomförandeplan och med det avses begreppet behandlingsplan som använts tidigare. För att parterna socialnämnden respektive familjehemmet ska veta vad som gäller i olika avseende bör ett skriftligt avtal ingås som reglerar var och ens rättigheter och skyldigheter. Av avtalet ska framgå vad uppdraget omfattar, ersättningar, skatter, tidpunkt för utbetalningar, försäkringar, uppsägningstider m.m. Blankett för avtal kan inköpas från Kommentus förlag. Det är rimligt med en uppsägningstid på en månad. I ärenden där nämnden krävt att en person är tjänstledig för att vara hemma med barnet under en bestämd period kan det finnas skäl att bestämma en längre uppsägningstid, dock högst 3 månader. Uppsägningen bör ske skriftligen och ske i så god tid att sista dagen för placeringen sammanfaller med uppsägningstidens sista dag. 4. Former för utbetalning av ersättningarna Inkomster från uppdraget som familjehem är per definition inte inkomster från yrkesmässig verksamhet (3 kap. 2 SoF) och ska beskattas som inkomster av tjänst. Det är således inte möjligt att utbetala ersättningen som en vårddygnsavgift till familjehemmets eventuella näringsverksamhet. Socialnämnden kan därför inte acceptera ett familjehems hänvisning till att de innehar F-skattsedel och därför anser sig har rätt att få utbetalning till sin näringsverksamhet. Ett avtal om att familjehemmet själv ska betala skatt och sociala avgifter kan inte godtas skattemässigt. Nämnden bör informera familjehemmet om att nämnden ska göra avdrag för preliminärskatt och betala sociala avgifter. Kontrolluppgift ska lämnas över utbetalda arvoden och omkostnadsersättningar. Familjehemmet ska uppmanas att inlämna en A-skattsedel. Det är möjligt för dem att ha såväl A-skattsedel som F-skattsedel Se vidare SKL:s hemsida; www.skl.se - familjehemsvård Familjehemmet 4-2011 11
Utdrag från SKL:s cirkulär 11: 47, 48, 49 Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, m.m. Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av stor betydelse bl.a. när det gäller att rekrytera och behålla familjehem. Familjehemmet ska genom social tjänsten ges en god information om de ersättningar och de villkor som gäller för deras uppdrag. Lagstiftningen ger inte mycket stöd i denna handläggning och det finns i kommu n erna behov av rekommendationer och vägledning gällande ersätt ningar och villkor. Mot bl.a. denna bakgrund har Sveriges Kommuner och Landsting sammanställt denna information om ersättningar och villkor vid familjehemsvård. Informationen i cirkuläret är användbar även i de fall vårdnaden om barnet flyttas över till familje hems föräldrarna. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utveck lande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Ersättningar vid familjehemsvård av barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2012 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2012. Beloppen är beräknade på 2012 års prisbasbelopp, 44 000 kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin familj. Ersättningen utgörs dels av en åldersförde lad schablon, som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen vanligen har en högre standard än den som ligger till grund för Konsumentverkets beräkningar. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av Kronor % av prisbasbel. prisbasbel. 0-12 3 850 kr 105 5 500 kr 150 13-19 4 400 kr 120 6 233 kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2012. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell löne statistik och är per månad fr.o.m. januari 2012. Arvodet har räknats upp med 1,6 % för år 2012. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode 0-12 5 208 kr 8 308 kr 9 871 kr 11 685 kr 13-19 6 756 kr 8 308 kr 9 871 kr 11 685 kr Beloppen inkluderar inte höjningen av omkostnads ersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering enligt SoL, LVU och LSS för år 2012 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per förälder för år 2012. Beloppen är beräknade på 2012 års prisbasbelopp, 44 000 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2012. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kost nader som kan komma i uppdraget. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel. 4 400 kr 120 6 233 kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder för år 2012. Ersätt ningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari 2012. Arvodet har räknats upp med 1,6 % för år 2012. Individuell be dömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode 8 308 kr 9 871 kr 11 685 kr Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode- och omkostnadsersättning även för barnet. Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt SoL för år 2012 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2012. Beloppen är beräknade på 2012 års prisbasbelopp, 44 000 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2012. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel. 4 400 kr 120 6 233 kr 170 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2012. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari 2012. Arvodet har räknats upp med 1,6 % för år 2012. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode 8 308 kr 9 871 kr 11 685 kr 12 Familjehemmet 4-2011
Ersättning till kontrakterade jourhem enligt SoL och LVU för år 2012 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2012. Beloppen är beräknade på 2012 års prisbasbelopp, 44 000 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2012. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Fast omkostnadsersättning 1 Rörlig omkostnadsersättn. 2 1-2 platser % av 3-4 platser % av Enligt rekomend. för prisbasbel. prisbasbel. omkostnadsersättningar 917 kr 25 1 833 50 för familjehem 1 Då inga barn finns placerade 2 Då barn finns placerade Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2011. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari 2012. Arvodet har räknats upp med 1,6 % för år 2012. Ersättningen är fast och utgår oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 1 plats 2 platser 3-4 platser 11 685 kr 16 866 kr 23 356 kr Ersättning till kontaktfamiljer enligt SoL år 2012 från SKL:s cirkulär 11:49 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2011. Beloppen är beräknade på 2011 års prisbasbelopp, 42 800 kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dag % av Kr/dag prisbasbel. prisbasbel. 0-12 105 127 150 181 13l år 120 145 170 205 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2012. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 1,6 % för 2012 och är per dag, 1/30 av månadsarvodet för familjehem. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t.ex. skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr/dag Kr/dag Kr/dag 0-12 173 277 390 13l år 225 329 390 Ersättning till kontaktpersoner för barn och vuxna enligt SoL år 2012 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2012. Beloppen är beräknade på 2012 års prisbasbelopp, 44 000 kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 10% 367 25% 917 40% 1 467 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2012. Beloppet är beräknade på 2012 års prisbasbelopp, 44 000 kr. Arvodet varierar utifrån hur omfattande och krävande uppdraget bedöms vara. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procent Kronor/månad av prisbasbelopp Kategori 1 10 35 367 1 283 kontakt minst en gång/vecka Kategori 2 20 45 733 1 650 kontakt flera gånger/vecka Kategori 3 30 55 1 100 2 017 kontakt i stort sett dagligen Gällande kontaktperson vid umgänge efter dom i tingsrätt har Sveriges Kommu ner och Landsting inga specifika rekommendationer gällande arvodesersättning. Om bedömning görs att insatsen är av professionell karaktär kan arvodesersätt ning ges i den övre delen av rekommendationen eller motsvarande lön per timme som t.ex. behandlingsassistent. Hur ser det ut i din uppdragskommun? Vad har Du för erfarenheter ang. ersättningar, avtal mm till familjehem, släktinghem, kontaktpersoner/familjer? Maila till FR: famriks@hotmail.com el. ring Susann Wikberg 0921-649 88 Roland Oscarsson 0150-780 10 Uppdraget som familjehem Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt social nämnden och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett arvode som varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen bedöms vara. Arvodet är skattepliktig inkomst, som beskattas som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar inte till semesterlön eller semesterersättning. Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensionsgrundande. Det berättigar däremot inte till tjänstepension. Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. Se också SKL:s rekommendationer www.familjehemmensriksforbund.se /rekommendationer 2012 Familjehemmet 4-2011 13
Utdrag från SKL:s cirkulär 11: 47, 48, 49 Ersättning till kontaktfamilj/stödfamilj enligt LSS år 2012 från SKL:s cirkulär 11:48 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2012. Beloppen är beräknade på 2012 års prisbasbelopp, 44 000 kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad inklusive grundkostnad % av Kr/dag % av Kr/dag prisbasbel. prisbasbel. 0-12 105 127 150 181 13l år 120 145 170 205 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2012. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per dag. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid t.ex. skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ersättning till kontaktperson för barn enligt LSS år 2011 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 2012. Beloppen är beräknade på 2012 års prisbasbelopp, 42 800 kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 10% 367 25% 917 40% 1 467 Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2012. Beloppet är beräknade på 2012 års prisbasbelopp, 44 000 kr. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Kategori Arvode i procent Kronor/månad av prisbasbelopp Kategori 1 10 35 367 1 283 kontakt minst en gång/vecka Kategori 2 20 45 733 1 650 kontakt flera gånger/vecka Kategori 3 30 55 1 100 2 017 kontakt i stort sett dagligen Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode Kr/dag Kr/dag Kr/dag 0-12 173 277 390 13l år 225 329 390 Vuxen 277 329 390 Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Forum för familjevård stöder, utvecklar och företräder familjehemsvården och närliggande områden som exempelvis biologiskt nätverk, kontakt per soner och kontaktfamiljer. Familjehemmens Riksförbund (FR) tel 0921-649 88, 0150-780 10 www.familjehemmensriksforbund.se famriks@hotmail.com Forum för familjevård är religiöst och partipolitiskt obunden samt bygger sin verksamhet med en humanistisk människosyn. All familjevård, både offentlig och privat, ska ske med fokus på den placerades (barn, ungdom eller vuxen) och deras familjers behov och rättigheter. www.forumfamiljevard.se info@forumfamiljevard.se 14 Familjehemmet 4-2011
Vi måste ge vårt stöd till dem som samhället kränkt Håkan Ceder, Socialstyrelsen och Helén Ängmo, Skolverket har i en artikel i SvD (9/11) ingående beskrivit samhällets ansvar vad gäller placerade barn. De redogör också för ett statistikunderlag som tagits fram genom att samköra sina respektive register. Ceder/Ängmo redogör dessutom för olika projekt och aktiviteter som dessa myndigheter fått av regeringen. Deras sammanfattning av dessa uppgifter blir följande mening: att lyckas i skolan innebär goda utsikter att få en bra start i livet för de barn som är i samhällets vård och det ger också förutsättningar att undvika arbetslöshet, bidragsberoende och ohälsa i vuxen ålder. Nu är det inte statistik som skapar bättre förhållanden och ger stöd utan det måste komma fram förslag för förbättring och dessa förslag måste realiseras. Jag har i skilda sammanhang redogjort för min syn på regeringens förslag om ersättning till utsatta barn. Regeringens förslag är att det betalas ut 250 000 kronor per person och sedan anordnas en ceremoni för att hedra dessa personer. Ceremonien som anordnades den 21 november kan bara bedömas av de utsatta men summan tycker jag är hånfullt låg om man tar i beaktande att den skall ersätta en förlorad barndom genom Hört hemma hos oss... rehabilitering, terapi och arbetsträning för att höja en social och psykisk nivå som raserats p g a statens tillkortakommande i ansvarstagande. Att återskapa ett förlorat självförtroende kan ge förutsättningar som gör att de drabbade kan komma tillbaka till arbete och en psykisk och fysisk balans. Mitt förslag på ersättning, som jag angivit i en privatremiss till socialdepartementet, är att kompensationen börjar vid en miljon för de lindrigast utsatta och sedan fortsätter beloppet uppåt i en stigande skala varefter utsattheten och kränkningarna har blivit värre. Ett riktmärke är att människor som blivit kränkta inte skall ha sämre villkor än vid reglering av egendomsskador. Artiklar i tidningar har gett till re - sul tat att många människor har tagit kontakt med mig och jag fått många berättelser mig till del under tystnadsplikt. Det är skrämmande berättelser om misshandel, hårt barn - arbete, hjärtlös stämning, förnedring och utanförskap. Det finns människor som inte tidigare yppat hemligheten om sin mörka bakgrund, eftersom de inte litar på myndigheter, och som lever ensamt och isolerat i vårt välfärdssamhälle. Här kan vi som haft bättre tur med våra fosterhemsplaceringar vara till stöd och hjälpa till med att kontakta personer med professionell erfarenhet och absolut ärliga uppsåt. Vi som varit fosterhemsplacerade har lättare än andra att förstå deras behov och skapa kontakter som kan göra livet tryggare för de utsatta. En uppväxt med omplaceringar skapar alltid oroliga själar men följderna kan ju bli olika beroende på vilka familjer man hamnar hos och hur man blir 3-åringen är förkyld och har mycket ont i halsen. Jag tar fram en halstablett och tar av papperet. 3-åringen tar emot tabletten och frågar misstänksamt: Är den sugig? respekterad av omgivningen. De som lidit illa kan också behöva moraliskt stöd i kontakter med olika myndigheter eftersom bemötandet varierar i olika kommuner. När propositionen är lagd i riksdagen måste vi bevaka ärendet genom våra lokala riksdagsledamöter. Riksdagen kan fatta snabba beslut när den vill, vilket bevisades för några veckor sedan, när de höjde sina egna redan höga löner med 1000 kronor i månaden. Jag vill uppmana riksdagen att påskynda ärendet för denna grupp av utsatta människor som är i större behov av trygghet än riksdagsledamöterna. Nu måste vi hjälpas åt att få upprättelse och ersättning till våra sämre lottade kamrater. Vi måste höras och synas genom att vara aktiva. Att bara tycka synd om ger inga bra resultat. Alf Karlman alf.karlman@foretagarna.se Fotnot: Alf Karlman bodde med sin biologiska ensamstående mamma Astrid under 15 månader innan hon blev svårt psykiskt sjuk och myndigheterna tog hand om Alf och placerade honom i fosterhem, från vilken tid Alf har bara ljusa minnen. Vid sex och ett halvt års ålder blev han adopterad hos en ny familj. Att före skolstarten haft sex föräldrar tar på krafterna och det tog många år innan han kom i harmoni med livet. Fortfarande finns det vissa minnen som etsat sig fast hos honom och ligger som en tagg i hjärtat. Speciellt när han skildes från sina fosterföräldrar och deras son som han trodde var hans biologiska familj. I dag bor Alf, som pensionerad bankdirektör, med hustru, barn och barnbarn på egna bondgården Pilo vid Hjälmarens norra strand och njuter av att få vara privatchaufför åt barnbarnen till skola, idrottsplatser och kompisar. Familjehemmet 4-2011 15
Jul: för vem? Så var det dags igen. Under året som gått så har inte biologföräldrarna fått eller kunnat ta hand om sina barn. Men av någon outgrundlig anledning så är det ALLTID viktigt att lånebarnen får vara med sin ursprungsfamilj på julafton. Varför är det viktigt just den 24/12 och inte lika viktigt något annat datum undrar jag som familjehemsförälder? Att biologföräldrarna önskar att allt ska vara rosenrött och fungera just denna dag har jag full förståelse för - men hur kommer det sig att socialsekreterarna tycker lika? Heder åt de socialsekreterare som slår näven i bordet och säger att barnet ska fira jul på det ställe som barnet har förberett julen på och att lilla julafton kan firas hur många gånger som helst med biologsläkten på vilka datum som helst MEN INTE 24/12! Familjehemsförälder, Ylva Gavell Söderström Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - borje@luvab.se Gull-Britt Lindberg - gull-britt@luvab.se Lindberg Utveckling AB 019-184000 www.luvab.se Förstärkt familjehemsvård med barnet i fokus www.knytpunkten-familjevard.se IDRE FJÄLL uthyres: 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. bertil 070-6531717 bb023@telia.com www.familjehem.se Erbjuder * Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem * Stöd och handledning till kommunens egna familjehem * Utbildning för verksamma familjehem i bland annat BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera. * Lediga jourhem Läs mer www.scholinkonsult.se 070-560 13 78 16 Familjehemmet 4-2011
Inför en lägsta ersättning i sjukförsäkringen! Att vara människa innebär att ha drömmar om en bättre framtid. Att vara människa innebär att vilja delta i samhällslivet och känna sig behövd. Men att vara människa innebär också att vara sårbar. Familjehemmen är ett bra exempel på stöttning under en period i livet för att möta denna sårbarhet. Men de kan också själva hamna i en sårbar situation om någon blir sjuk eller arbetslös från sitt lönearbete. Och har man valt att lönearbeta på deltid eller inte alls för att hinna med det andra jobbet så kommer det att märkas på pensionen. De allra flesta människor vill arbeta och bidra till samhällets utveckling. Men idag har vi inte ett socialförsäkringssystem som fungerar, det finns tider i livet då vi av olika skäl inte kan arbeta, och så måste det få vara. Att vara fosterförälder är en del av min vardag då vi har flyktingbarn i vår familj. Jag har genom det fått lära mig massor. Inte minst hur illa anpassat samhällets regelverk är till fosterföräldrars situation trots samhällsinsatsen. A-kassa och ersättning vid sjukdom bygger bara på lönearbete, och är kopplat till antal timmar man jobbat samt den lön man fått för det. Socialförsäkring vid vägs ände En av de viktigaste frågorna i framtiden är arbetet med att förbättra trygghetssystemen. Många är de människor som be rättat i media hur sjukt både sjukförsäkring och a-kassa fungerar. Rundgång mellan de olika myndigheterna och utförsäkrad, utan ersättning. Ekonomisk och social trygghet är i folkhälsoforskningen välkänt för att främja hälsa och välbefinnande. Det blir inte lättare att tillfriskna efter operation om man samtidigt ska oroa sig över sin ekonomi och det var just det som händer många människor. Det behövs ett nytänk i socialförsäkringarna som gör att systemen kan bidra till känsla av sammanhang och sätta det friska i fokus för att se möjligheter hos varje individ istället för att stämplas som utförsäkrad. En försäkring för alla Vi måste våga tänka nytt. Miljöpartiet vill införa ett system där arbetslöshetsförsäkring, sjukförsäkring och försörjningsstöd slås ihop och där det finns en garantinivå. Arbete ska löna sig, men även räknas bredare än idag så att även studenter, egenföretagare och familjehem kan omfattas av en vettig försäkring. Och den som inte har möjlighet eller förmåga att arbeta ska aldrig någonsin få degraderas till en andra klassens medborgare. Att de som står utan a-kassa och sjukförsäkring hänvisas till kommunernas socialkontor för att få försörjningsstöd är bekymmersamt, inte bara för den enskilde, utan också av kommunerna som får svårt att få ekonomin att gå ihop, vilket i slutändan riskerar omedelbara nedskärningar i välfärden i vården, skolan och omsorgen. De olika regelverken sätter krokben för individer och handläggare. Arbetsförmedlingen har sitt stuprör, a-kassorna sina stuprör, försäkringskassan sitt och socialtjänsten sitt. Miljöpartiet driver förslag i riksdagen om samlad arbetslivstrygghet, där både allmän sjukförsäkring och allmän arbetslöshetsförsäkring ingår liksom en lägsta ersättning. Något som skulle ge drygt 15 000 så kallat 0-klassade rätt till ersättning under den tid de är sjuka, inte bara de ca 3000 som tidigare haft ersättning och som nu regeringen backat för efter hård kritik av oppositionen. Gunvor G Ericson Riksdagsledamot Miljöpartiet de Gröna Fotograf: Fredrik Hjerling Hört hemma hos oss... Sexåringen är en lycklig förstaklassare som gärna diskuterar skolan med de större barnen. En eftermiddag när de äter mellanmål så diskuterar de skolmaten. Elvaåringen uttrycker sin förvåning över att så många kompisar inte gillar skolmaten. Sexåringen säger mörkt att det är för mycket fisk och att INGEN fisk är god. Barnet tystnar ett andetag och säger sedan: Den enda fisk jag tycker om är... kyckling! * * * * * * 3-åringen har föräldrabesök hos oss i familjehemmet och har bryderi med vad han ska kalla oss fyra vuxna. Det är ju mamma och pappa som gäller för båda föräldraparen och det är svårt för oss alla fem, inklusive 3-åringen, att förstå vem som egentligen menas. Efter en stunds funderande så kallar han biologföräldrarna för mamma och pappa och när han vänder sig till mig (familjehemsmamman) så säger han: Älsklingsmamma. (Kan man annat än smälta?) Familjehemmet 4-2011 17
Behöver familjehemsföräldrar utbildning eller är barn som placeras precis som alla andra barn? Vad tycker du, behöver familjehemsföräldrar utbildning i hur det är att vara familjehem? Socialsekreterare säger ofta att det räcker med ett stort hjärta och det är de inte ensamma om att tycka. I min studie sa några av de familjehemsföräldrar jag intervjuade att det inte behövdes någon utbildning, enligt dem räckte det med sunt förnuft och erfarenheten av att det gått bra med de biologiska barnens uppfostran. Men är det egentligen som att uppfostra sina egna barn eller är det bara något som man säger? Barn som placeras av socialtjänsten har ofta en stor problematik. Barnet kanske är utåtagerade, har en diagnos eller självdestruktivt, det som är allra svårast för omgivningen är att förstå hur barnet mår psykiskt och hur de kan hjälpa barnet hantera detta. De flesta barn påverkas av det ingrepp i livet som en placering faktiskt är, det är dessutom oftast en lång process av destruktiv hemmiljö eller barnets eget beteende som ligger till grund för omhändertagandet. Barnet rycks ofta bort snabbt från det biologiska hemmet. Bort från föräldrar som även om de begått övergrepp eller brustit i omvårdnaden ändå är barnets mamma och pappa som de har en anknytning till, även om det är en otrygg anknytning så är det den anknytning som barnet har och uppfattar som normal. Barnet mister sin vardag, om den är destruktiv så är det ändå den enda verklighet som barnet haft. Barnet tas bort från kompisar och andra viktiga personer som finns i deras omgivning, bort från den vanliga skolan eller barnomsorgen. Socialsekreterare som de knappt känner vill om och om igen att barnet ska berätta om sin familj och sina föräldrar, berätta om den stora familjehemligheten som de lärt sig bygga höga skyddsmurar runt. Sedan stoppas barnet in i en ny familj, fast ingen vet hur länge barnet ska vara där och ingen kan svara när barnet frågar. Ny omgivning, ny skola, nya kompisar. Det placerade barnet kanske är i jourhem i flera månader, sen de rycks bort därifrån och ska bo hos en annan familj och allt det nya börjar om igen. Jag kan bara föreställa mig alla känslor som virvlar runt i det placerade barnet, rena berg och dalbanan av sorg, besvikelse, glädje, hopplöshet, lycka, skam m.m Det kan vara svårt för oss vuxna att hantera känslor, tänk dig då in i barnets situation med alla känslor som ska förstås och hanteras på något sätt. Det räcker inte med ett stort hjärta och att vara familjehemsförälder är inte som att vara en biologisk mamma och pappa. Familjen går från att vara en privat liten vanlig familj till ett offentligt sammanhang där myndigheter vill ha insyn i familjelivet och de tvingas in i relationer till vuxna som de inte valt, för med det placerade barnet kommer också socialsekreterare och biologiska föräldrar. Som familjehem kan du dessutom utsättas för något som är varje förälders mardröm; även om det placerade barnet är uppvuxen i din familj och verkligen känns som ditt eget barn, så finns enligt lagen en strävan om att barnet ska tillbaka till de biologiska föräldrarna och det kan innebära att du mister all kontakt med barnet du betraktat som ditt. Om det blir rättslig process så kan familjehemsföräldrar aldrig höras som part i målet, du har ingen juridisk rätt och kan inte representera barnets vilja. Men vårdnadshavaren, vilket ofta är den biologiska föräldern, får vara den part i målet som företräder barnet och kan överklaga beslut, även om familjehemsföräldrarna upplever att de har mest insyn i vad som är det bästa för barnet. Jag frågar dig igen: behöver familjehemsföräldrar utbildning? Majoriteten av de 23 familjehemsföräldrar som jag intervjuade i min studie sa att de behövde utbildning och handledning. Att vara familjehem är inte bara att sitta vid köksbordet, dricka choklad och äta limpmackor. Barn är inte saker som vi kan bedöma genom att titta på dem, de är människor med tankar och känslor som kan liknas vid ett isberg där det mesta finns under ytan. Som offentlig familj finns det lagtext som du ska rätta dig efter, du har ansvar men det finns även rättigheter, har du koll på vad det står i socialtjänstlagen? Du ska vara beredd att knyta an till ett barn som du kan mista i morgon, hur ska du hantera dina egna känslor? Det finns ett biologiskt nätverk som barnet har rätt att umgås med, även om du tycker att de biologiska föräldrarna är riktiga korkskallar, så blir det lättare om du försöker förstå hur ditt eget beteende kan påverka umgänget så att det fungerar. När jag var familjehemsmamma märkte jag en förändring hos mig själv när jag lärde mig mera. Skillnaden var att jag blev bättre på att inte generalisera och tro att jag hade den perfekta lösningen, utan var nyfiken på hur barnet eller de biologiska föräldrarna uppfattade situationen, även om det ofta bara blev gissningar när jag inte kunde fråga. Den teoretiska kunskapen gav mig också trygghet, jag förstod både mig själv och andra personers agerande bättre, framförallt märkte jag hur mycket mitt förhållningssätt påverkade andra människor. Genom att se på situationer ur flera perspektiv fanns det fler sätt att hantera problemen på. Dessutom blev jag mindre stressad, jag hade mer energi och livet kändes lättare, jag orkade vara den familjehemsmamma jag ville vara. Det finns alltid mer att lära sig när det gäller människor och i synnerhet familjehemsbarn. Eva-Lena Edholm Föreläsare, handledare och konsult www.evalenaedholm.se Läs min blogg: www.evalenaedholm.se/blogg 18 Familjehemmet 4-2011
Svensk barnavård en katastrof!!!! I februari 1976 blev jag, min hustru och vår nyfödda dotter Carolina familjehem till min lillasyster Kerstin, då 13 år. Mamma hade sagt det på sin dödsbädd, att hon ville att Kerstin skulle bo hos mig och min unga familj. Det var inget konstigt med det. Efter några veckor, en dag när jag höll på och snickrade på mitt nyuppförda garage, dök det upp en äldre herre i mörk kostym och blanka svarta skor. Han frågade mig om mitt namn och så sa vad han hette och att han kom ifrån kommunalkontoret. Det hette kommunalkontor på den tiden. Han ville att jag skulle skriva på några papper eftersom min lillasyster bodde hos oss. Jag bjöd in honom i köket och frågade om han ville ha kaffe. Nej, han ville inte ha något kaffe. Däremot tog han fram några papper ur sin bruna läderportfölj och visade mig var jag skulle skriva min autograf. Herrn såg ju förtroendeingivande ut i sin mörka kostym och blanka skor så min tvekan blev inte lång. Han kom ju från dessutom från kommunalkontoret så han måste ju vara ärlig. Jaha sa han när jag skrivit på pappren med hans finns reservoarpenna, nu är du vårdnadshavare för din lillasyster. Du får använda hennes pension men inte hennes livränta. Nu måste jag åka vidare, förresten du har en jobbarkompis som brukar hjälpa dig med garagebygget, eller hur? Han har ju lite problem med spriten, det vet ju både du och jag. Jodå, det visste jag mycket väl.( Jobbarkompisen vid namn Olle hade lovat mig att hjälpa till med att gjuta plattan till garaget. En lördag skulle vi börja. Jag hade hyrt cementblandare och ordnat med att inför gjutningen. Olle kom dock aldrig. Han mådde inte så bra i sin bakfylla. Jag fick slita med gjutningen själv och det gick väl det med.) Hörredu, fortsatte herrn i mörk kostym, skulle du kunna väcka Olle ibland när han har svårt med att komma upp till jobbet? Visst lovade jag, det ska jag göra, samtidigt som jag kände mig lite stolt att få ett uppdrag från kommunalkontoret. Så var det med det. Kompisen Olle flyttade snart från den lilla bruksorten när han fick sparken från sågverket. Kerstin bodde hos oss under den tid hon behövde för att klara sig själv. Ja, hon bodde en tid hos vår bror Bo och hans familj också. Är man många syskon så hjälps man åt. I vilket fall gjorde vi syskon det. Åren efter att Kerstin bott hos oss så tog vi emot många ungdomar och barn som behövde en annan familj för några år. Det var en spännande tid. Vi slutade vår familjehemsverksamhet i början av nittiotalet. Vi lärde oss mycket nyttigt under den här tiden som vi var familjehem som vi nu har nytta av när vi i snart femton år är egna företagare, min hustru Gull- Britt och jag. I snart femton år har jag handlett familjehem och professionsgrupper inom socialtjänsten. Jag upptäcker ofta i mitt arbete att socialt arbete med barn och ungdomar inte ändrats speciellt mycket sedan herrn i mörk kostym och blanka skor besökte oss en dag i början av april år 1976. Många socialarbetare, politiker och andra vanliga människor tycks betrakta familjehemsvård som en ideell syssla som man gör för att man har ett gott hjärta. Det är sorgligt att det är så. Alla familjehemsplaceringar som havererar, havererar inte för den orsak som finns beskriven i de placerades journal. Det finns en annan orsak. En orsak som i grunden handlar om okunskap, ekonomi och attityder. Familjehemmen behöver ha ett gott hjärta, kunskap, bra ekonomiska villkor, bra relationer med sina uppdragsgivare och slutligen ett bra stöd i form av professionell handledning och kontinuerlig utbildning. Då kan de i de flesta fall klara sitt ofta mycket svåra uppdrag. Varma hälsningar från Börje Lindberg. Vill ni kommentera vad jag skrivit så finns jag på borje@luvab.se Familjedag i Västerbotten Västerbottens läns familjehemsförening ordnade en utflykt för familjehemmen till Svansele vildmarkscenter lördagen den 27 augusti. Vi var omkring 40 personer som fick njuta av en spännande dags upplevelser och trevlig samvaro. Vi började dagen med att fika tillsammans, därefter såg vi vildmarksutställningen. Det var en fantastisk utställning med uppstoppade djur från den Norrländska naturen i uppbyggda miljöer från alla våra årstider, djuren var arrangerade mycket effektfullt precis som de agerar i vilt tillstånd. Därefter intog vi lunch som tillagades över öppen eld, vildmarksbuffén bestod av renskav, älgskav och fisk som serverades på en trätallrik (takspån) ljuvligt gott. På eftermiddagen åkte vi med ett antal 4-hjulingar ut i skogen till Vildmarkscampen där de som ville fick fortsätta att köra 4-hjuling, bada i uppvärmda badtunnor, åka i trärännan eller bara sitta och prata och njuta av den vackra naturen. Detta var en dag att minnas... Familjehemmet 4-2011 19
FR:s Rådgivarkonferens 19-20 november 2011 Lördag morgon var gråmulen men mildast i landet med sina nästan 10 plusgrader. Då samlades stora delar av FR:s hjärntrust på rådgivarkonferens i Katrineholm. Margareta Erman Att det var gråmulet och lätt deppig stämning ute påverkade inte första talaren Margareta Erman, numera pensionär från SKL men mer på alerten än någonsin. På några timmar avverkades stora delar av familjevårdssektorn och nedan kommer ett smakprov på vad som var uppe på tapeten: Kolla att rätt skatt dras från början vid placeringen (och efter varje årsskifte) så slipper man obehagliga överraskningar vid deklarationen. Vad gäller vid vuxenplacering? Samma villkor som vid barn- och ungdomsplaceringar. Se SKL:s årliga cirkulär med ersättningar mm. Vårdnadsöverflyttningar görs fortfarande sällan men har ändå ökat något efter förtydligandet i mitten på 2000-talet. Var noga med att civilrättsligt avtal skrivs innan vårdnadsöverflyttning görs. Se gärna SKL:s cirkulär 2006:76. I nuva rande lagstiftning så får inte placerande kommun fortsätta ge stöd efter vårdnadsöverflyttningen men bl a Landskrona och Sollentuna gör det ändå. OBS! Avtalen kan se olika ut i olika kommuner så var pålästa innan ni skriver på eller går med på vårdnadsöverflyttning så att ni får med det ni tycker är viktigt. Permanenta placeringar diskuterades i början på 2000-talet men man valde vårdnadsöverflyttningar som ett bättre alternativ. Släktinghem? SKL behandlar alla familjehem lika men det kommunala självstyret gör att det ser olika ut i olika kommuner. (Familjehemmen bestämmer själva vad de går med på! min kommentar) Systemförändringar som behövs? Systemförbättringar? Margareta tycker att socialtjänstlagen är bra! Men socialtjänstlagen tolkas olika i olika kommuner och t o m ibland olika mellan handläggare i samma förvaltning. Ska familjehemsuppdrag vara en form av samhällstjänst med omställnings ersättning efter avslutat uppdrag som man kan få efter att ha varit politiker eller ute i FN-tjänst? I Finland så har man åldringsvård i familjehem. (Något att införa i Sverige efter alla Caremaskandaler? min kommentar) Familjerådsslag kanske ska införas även för äldre? Margareta tipsade om att när man får negativa besked från socialtjänsten att saker och ting inte går så ska vi familjehem kontra med var står det någonstans? För ofta så är det bara påhitt att det inte går! Näste man till pumparna var Karl Witt gard som har en FAS-skada (Fetalt Alkohol Syndrom) och är till professionen en av fyra ambassadörer på Furuboda folkhögskola. Han är adopterad från Polen som 4-åring och fick först som nästan tonåring sin diagnos. Han poängterade att han har en funktionsnedsättning och inte ett funktionshinder. Att försöka återge hans mycket suveräna föredrag gör jag inte men passar på att tipsa om att han kan komma och föredra hos er om ni vill. FAS-föreningens hemsida heter www.fasforeningen.nu som jag re - kommenderar att ni tittar in på för mer information och Karl och de andra ambassadörerna nås på telefon 044 781 46 00 eller skicka ett mail till ambassaden@furuboda.se. Däremot vill jag skicka med att alkohol i fostervatten tas som rutinprov vid alla förlossningar i Sverige sedan 10 år tillbaka - även om det inte sägs. Karl Wittgard Filmen Mamma på avstånd tittade vi på men hann tyvärr inte med diskussionsfrågorna till filmen. Trots att filmen har några år på nacken så är innehållet dagsaktuellt. Rekommenderar att ni ser filmen och gärna med fler familjehem så lider ni ingen brist på diskussionsunderlag sedan! Dagen var lång, med mycket innehåll och mycket givande! Söndagen tillbringade vi med att finjustera 2012 års almanacka, prata tidningen Familjehemmet, få information om FUR och ett styrelsesammanträde. Mao en lika proppfylld dag igen! Vill du vara med på våra aktivite ter eller skicka ett bidrag till Familjehemmet i form av text eller bilder så hör av dig till vår expedition och vår allvetande Roland via mail famriks@ hotmail.com eller någon annan i styrelsen. Jag lovar att du/ni blir varmt välkomnade och omhändertagna. Tack för en mycket givande helg! Och då menar jag både föreläsare men också alla ni som kom! Det är suveränt att vara på arrangemang som alla bidrar till med både kunskap och härlig stämning. Jag behövde denna vitamininjektion! Ylva Gavell Söderström, Familjehemsförälder 20 Familjehemmet 4-2011