Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020
Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna genomförandet av bästa livsplatsen RUS:en I samverkan och i samråd med offentlig sektor, universitet/högskolor, organisationer, näringsliv och ideella sektorn
Varför en tillväxtstrategi för Halland? Ger tydlig styrning och ledning utifrån Hallands specifika förutsättningar och behov Alla är partners och delar utvecklingen i Halland Ligger till grund för prioriteringar av medel - egna medel och medfinansiering av EU-medel
Halland - mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region 2020 Tillväxtstrategin syftar till Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Fler i arbete
Utgångspunkt
Utgångsläge och avgränsningar En konkretisering av Regionala utvecklingsstrategin - RUS Fokus på tillväxtdrivande prioriteringar Tidshorisont 2014-2020
En tillväxtstrategi växer fram Bygger på analys och samlad erfarenhet Bred förankringsprocess för gemensam målbild Möjlighet till inspel fram till 20 maj utifrån vars och ens roll för att strategin Skall förstärka kommuners och organisationers strategier - politik - nätverk, aktörer och organisationer Beslut Regionstyrelsen 25 juni Möjlighet till kompletteringar
Den politiska beslutsprocessen Pekar ut en långsiktig riktning Nya mål och strategier varje mandatperiod - förtydligar majoritetens prioriteringar Politisk beslutad budget varje år - indikerar styrkan i prioriteringarna
Politikområden Näringsliv Kultur Infrastruktur Kollektivtrafik Skola och utbildning Social hållbarhet Ur perspektiven Hållbarhet, Mångfald, Jämställdhet
Region Halland Angränsande strategier och planer Destinationsutvecklingsstrategi Innovationsstrategi Bredbandsstrategi Strategi för Hälsa på lika villkor Trafikförsörjningsprogram Kulturplan Regional infrastrukturplan
Analys
Slutsats 1 Samhällsutmaningar och specialisering Ett strategiskt ramverk för regional tillväxtpolitik Europa 2020-strategin och nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020. Ökad sysselsättning, ökad konkurrenskraft, minskat utanförskap och reducerade utsläppen av växthusgaser. Globala samhällsutmaningar - demografi och hälsa, miljö och klimat, en ökad konkurrens om naturresurser. Smart specialisering - styrkeområden som stödjer innovationsnischer, ekonomisk specialisering och regional tillväxt.
Slutsats 2 Bygg vidare på tidigare tillväxtarbete Utveckla innovationssystemet avseende styrning, ledning och finansiering. Behov av bättre stöd till förnyelse och omställning i befintligt näringsliv. Svagt resultat från arbetet med kompetensförsörjning och arbetsmarknad Varierade resultat för tillväxtområdena/styrkeområdena - upplevelsenäringen, bioenergi, livsmedel och hälsoteknik.
Slutsats 3 God utveckling och flera jämnstarka kommuner, inget regionalt centrum för hela Halland Halland har en växande folkmängd, ökande sysselsättning och höga medelinkomster. Norra Halland är egen arbetsmarknad och integrerad i Göteborgsregionens arbetsmarknad. Södra Halland är en egen arbetsmarknad. Spelplan för den regionala tillväxtpolitiken det går inte att koncentrera insatser till ett regionalt centrum vars utveckling ger ringar på vattnet för övriga delar av regionen.
Hallands folkmängd 1950 och 2013 (+prognos 2030) 1950 2013 Differens Procent 2030 Hylte 11 877 10 001-1 876-15,8 10 300 Halmstad 57 689 94 084 36 395 63,1 101 700 Laholm 20 083 23 517 3 434 17,1 25 300 Falkenberg 30 148 41 912 11 764 39,0 44 900 Varberg 33 357 59 936 26 579 79,7 68 000 Kungsbacka 16 922 77 390 60 468 357,3 90 400 Halland 170 076 306 840 136 764 80,4 340 600
Slutsats 4 Storstadskoncentration och Halland, olika utgångslägen i norr och söder Befolknings- och sysselsättningsutvecklingen koncentreras allt mer till storstadsregionerna. Olika utgångslägen - Södra Halland har i jämförelse med norra svaga kopplingar till storstadsregioners arbetsmarknader. Riskerar bidra till en mer polariserad utveckling i Halland utvecklingsskugga över södra Halland? Södra Halland behöver utveckla det som storstadsregionerna har innovationskraft och en växande lokal arbetsmarknad.
Slutsats 5 Skillnader mellan kommuner, inom kommuner och mellan kust och inland Hur enskilda kommuner drar fördel av storstadskoncentrationen bidrar till mellankommunala skillnader avseende befolkningsutveckling. Halland är i genomsnitt välmående, men sociala problem i termer av ett stort utanförskap och skolavhopp finns i företrädesvis vissa stadsdelar i centralorterna. Kust och inland sämre befolkningsutveckling i inlandet och relativt sämre tillgänglighet till större tätorter. Stora delar av landsbygden saknar tillgång till snabbt bredband.
Slutsats 6 Obalans på arbetsmarknaden i Halland hanteras genom pendling Stor inflyttning har lett till att befolkningen har en utbildningsnivå som är högre än vad som efterfrågas på arbetsmarknaden lokalt. Verkar gynnar män mer än kvinnor. Män pendlar mer och har därför tillgång till en större arbetsmarknad. Det är en styrka att ha en hög tillgänglighet till en storstadsregions arbetsmarknad, men det vore önskvärt med en utveckling av arbetsmarknaden inom Halland så att efterfrågan på arbetskraft med hög utbildning ökar lokalt.
Slutsats 7 Globalisering förändrar efterfrågan på arbetskraft och skapar målkonflikter Arbetslivet omvandlas internationell konkurrens och teknisk utveckling ökar efterfrågan på kunskap, höjda trösklar till arbetsmarknaden. Målkonflikt - mellan behovet av ett innovativt och konkurrekraftigt näringsliv och en inkluderande arbetsmarknad. Ökade möjligheter till automation påverkar förr eller senare personalintensiva tjänstesektorers efterfrågan på arbetskraft. Riskerar ytterligare höja trösklarna till arbetsmarknaden.
Sysselsättningsutveckling 2007-2011 Sysselsatt dagbefolkning 16-64 år Män Kvinnor Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m. -2 080-872 -90-27 -27-50 -104-38 -34-66 -60-6 131 38 25 112 655 497 38 232 111 42 33 216 393 147 22 1 029 1 233 1 006-2 500-2 000-1 500-1 000-500 0 500 1 000 1 500
Slutsats 8 Demografisk utveckling ökar efterfrågan på kompetens och innovation i välfärdssektorn Åldrande befolkning, ökad försörjningsbörda, ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Personalbrist inom välfärdssektorn. Behov av nya välfärdsrelaterade produkter, tjänster och lösningar.
Slutsats 9 Hög förvärvsfrekvens, men vissa grupper exkluderas från arbetsmarknaden Högst förvärvsfrekvens i landet 2012. Personer med endast förgymnasial utbildning och utrikes födda är dock underrepresenterade. Förvärvsfrekvensen för personer utan gymnasieutbildning i Halland är 15 procenteneheter lägre än för personer med gymnasial utbildning. Låga förvärvsfrekvenser för utrikes födda indikerar en diskriminering på arbetsmarknaden i Halland.
100,0 Förvärvsfrekvens efter utbildningsnivå 2012 Sysselsatt nattbefolkning 20-64 år 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 70,8 85,9 83,9 59,7 80,1 81,7 83,3 84,8 69,4 69,1 85,7 86,6 88,4 89,4 85,0 86,0 72,7 73,0 67,9 83,7 85,9 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Hallands län Grundskola Gymnasial Eftergymnasial
Förvärvsfrekvenser 2012 efter födelseland och kön Sysselsatt nattbefolkning 20-64 år Norden Europa Övriga Sverige utom Sverige utom Norden världen Totalt Män Hylte 89,4 69,1 76,5 50,4 85,2 Halmstad 82,5 74,2 67,8 53,0 78,9 Laholm 85,6 59,5 67,0 53,4 82,9 Falkenberg 87,4 74,1 70,9 59,9 84,6 Varberg 87,7 77,0 72,5 68,6 86,0 Kungsbacka 87,6 82,9 79,3 69,7 86,8 Hallands län 85,9 74,3 70,7 58,6 83,5 Kvinnor Hylte 83,8 69,5 50,0 40,7 76,3 Halmstad 80,9 71,4 58,8 47,2 76,2 Laholm 81,1 61,5 59,6 45,9 77,9 Falkenberg 84,1 66,5 59,1 54,7 80,2 Varberg 84,4 75,8 64,9 55,4 81,8 Kungsbacka 86,3 75,9 70,1 65,3 84,9 Hallands län 83,6 71,6 60,7 52,6 80,1 Båda könen Hylte 86,8 69,3 63,8 44,9 80,9 Halmstad 81,7 72,7 63,3 50,2 77,5 Laholm 83,4 60,5 63,4 48,9 80,4 Falkenberg 85,8 70,1 65,2 57,0 82,4 Varberg 86,0 76,3 68,8 60,9 83,9 Kungsbacka 86,9 79,0 74,8 67,1 85,8 Hallands län 84,8 72,8 65,7 55,4 81,8
Slutsats 10 Transporter, energiförsörjning och jordbruket står för merparten av utsläppen av växthusgaser Reflekterar Hallands geografiska läge med stora transport- och godsvolymer, liksom den stora produktionen av livsmedel. Transportsektorn behöver öka sin användning av fossilfria bränslen. Jordbruket behöver minska sina utsläpp av växthusgaser från djurhållning.
Slutsats 11 Globalisering ställer det halländska näringslivet inför stora och olika utmaningar Hallands näringsliv har en god ekonomisk utveckling, särskilt växer olika handelsbranscher och bygg. Halland har låga FoU-investeringar, liten export och få sysselsatta i kunskapsintensiva företag. Ökad internationell konkurrens och teknisk utveckling ett hot. Kommunala skillnader i branschstruktur.
Innovationsindex för Halland 2013 Grundförutsättningar 95,2 Förvärvsfrekvens bland utlandsfödda, 113,5 Branschfördelning mellan kön Index of dissimilarity 89,8 De 10 största branscherna i länets andel av total sysselsättningen 87,8 Andel med minst 3 års eftergymnasiala studier 91,4 Andel individer som bytt arbetsgivare under de senaste 3 åren 93,3 Förnyelseförmåga 67,3 Andel nystartade företag per 100 befintliga företag 87,8 Andel elever som deltagit i Ung Företagsamhets utbildningskoncept 109,4 Andel som instämmer att företaget är innovativt i Tillväxtverkets undersökning 106,4 Forskningsmedel som andel av totala medel vid universitet/högskola 11,7 FoU-resurser vid privata arbetsställen som andel av BRP 21,2 Marknads förmåga 76,6 Utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken 77,3 Export som andel av bruttoregionalprodukten 53,0 Andel entreprenöriella individer i dagbefolkningen 113,6 Andelen patent-, varumärkes- och designansökningar per capita 100,6 Regionens andel av totala antalet riskkapitalinvesteringar 38,6 Totalt index 79,7 Källa: Reglab, Innovationsindex 2013
Slutsats 12 Hallands näringsliv är specialiserat inom branscher med svag sysselsättningsutveckling Specialisering avser hur många anställda som finns i en bransch i Halland i förhållande till antalet anställda i riket. Halland är specialiserat i jord- och skogsbruk och tillverkningsindustrin. Branscher med en generellt svag eller negativ sysselsättningsutveckling. Fler underrepresenterade (icke-specialiserade) tjänstebranscher växer däremot i Halland. Långsamt närmar sig Hallands arbetsmarknad en sammansättning som liknar det svenska genomsnittet.
Specialiseringskvot 2011 Branscher som är överrepresenterade i Halland jämfört med riksgenomsnittet Specialiserings Sysselsatta Syss.utv kvot 2011 2007-2011 U04 textil-, beklädnads- och lädervarutillverkning 3,3 822-264 U19 försörjning av el,gas, värme och kyla 2,9 2 244 23 U06 pappers- och pappersvarutillverkning 2,2 2 069-177 U12 tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter 1,9 1 005-15 U11 tillverkning av gummi- och plastvaror 1,8 1 119-175 U03 framställning av livsmedel, drycker och tobak 1,7 2 823 5 U01 jordbruk, skogsbruk och fiske 1,6 4 552 1151 U21 avfallshantering, återvinning och sanering 1,4 574 71 U07 grafisk produktion och reproduktion av inspelningar 1,4 642-224 U14 tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 1,4 2 980-503 U17 övrig tillverkning 1,3 1 114-576 U25 detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar 1,3 10 075 547 U24 parti-och provisionshandel utom med motorfordon 1,2 7 479 726 U05 tillverkning av trä och varor av trä, rotting o.d. utom möbler 1,2 1 137-305 U23 handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar 1,2 2 446 80 U20 vattenförsörjning och avloppsrening 1,2 180 12 U22 byggverksamhet 1,2 10 525 1337 U49 öppna sociala insatser 1,1 6 726 726 U46 utbildning 1,1 15 014 48 U40 reklam och marknadsundersökning 1,1 915 101 U28 hotell- och restaurangverksamhet 1,0 4 144 376 U47 hälso- och sjukvård 1,0 8 611-683
Specialiseringskvot 2011 Branscher som är underrepresenterade i Halland jämfört med riksgenomsnittet Specialiserings Sysselsatta Syss.utv kvot 2011 2007-2011 U48 vård och omsorg med boende 0,9 6 084 213 U26 transport och magasinering 0,9 5 096 198 U42 uthyrning och leasing 0,9 325 66 U35 fastighetsverksamhet 0,9 1 821 6 U51 annan serviceverksamhet och personliga tjänster 0,9 2 889 121 U50 kultur, nöje och fritid 0,9 2 128 55 U44 rese-, bevaknings-, fastighetsservice- och kontorstjänster m.m. 0,8 3 596 1258 U45 offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0,8 5 711 662 U37 verks.som utövas av huvudkontor; konsulttjänstrer till företag 0,7 1 157 322 U36 juridisk och ekonomisk konsultverksamhet 0,7 957 93 U27 post- och kurirverksamhet 0,7 788-111 U41 andra specialiserade företagstjänster inkl. veterinärverksamhet 0,7 629 119 U43 arbetsförmedling, bemanning och andra personalrel.tjänster 0,7 1 661 351 U32 finansiella tjänster utom försäkring och pensionsfondsverks. 0,7 1 089-58 U38 arkitekt- och teknisk konsultverks. teknisk provning och analys 0,6 1 586 383 U29 förlagsverksamhet, film-, video- och tv-programprod. 0,6 913-65 U18 reparationer och installationer av maskiner och apparater 0,6 380 36 U16 transportmedelstillverkning 0,5 1 206-193 U15 tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elappparatur mm. 0,5 1 832-222 U34 stödtjänster till finansiella tjänster och försäkring 0,5 187 1 U09 tillverkning av kemikalier och kemiska produkter 0,4 223-174 U02 utvinning av mineral 0,4 106 12 U33 försäkring och pensionsfondsverks. utom obl. socialförsäkring 0,4 253 11 U31 dataprogrammering, datakonsultverks.och informationstjänster 0,3 875 225 U39 vetenskaplig forskning och utveckling 0,2 132-5 U13 stål- och metallframställning 0,2 166-56 U30 telekommunikation 0,1 84-60 U10 tillverkning av farmaceutiska basprodukter och läkemedel 0,0 17 3
På väg till bästa livsplatsen Prioriteringar
Strategiska val och prioriteringar för Halland Sju strategiska val och 26 prioriteringar för Halland utifrån analys och utmaningar. Presenteras utifrån Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft som ger förutsättningar för fler i arbete
Hög attraktivitet Halland, en region med god tillgänglighet Hallands tillväxt bygger på att fler invånare ska kunna resa till och från arbetet och högre studier utan alltför stor miljöpåverkan. För näringslivet är det viktigt att det finns goda möjligheter att transportera gods, såväl korta som långa sträckor. Med tanke på Hallands geografiska läge, mitt i ett starkt växande Sydvästsverige, är den framtida utmaningen för Halland att kollektivtrafiken och infrastrukturen behöver hantera en växande befolkning, fler resor inom och genom regionen samt en allt större godstrafik. Med en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik skapas goda kommunikationsmöjligheter och hög tillgänglighet. Detta är en viktig attraktionsfaktor för såväl människor som företag.
Hög attraktivitet Halland, en region med god tillgänglighet Regionförstoring genom utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur, såväl söderut som norrut. Fortsatt arbete för goda förbindelser med Stockholm Utveckla former för samverkan och samplanering
Hög attraktivitet Halland, en region med god tillgänglighet Planera för långsiktiga infrastrukturbehov för att stärka det regionala näringslivet God tillgång till bredband med hög hastighet för att förbättra kommunikationsmöjligheter för det offentliga, näringsliv och invånare
Hög attraktivitet Halland, en region som erbjuder attraktiva mötesplatser, boende och livsmiljöer Människors val av boende styrs alltmer av en önskan om en god boende- och livsmiljö och allt mindre av arbetsplatsens lokalisering. Befolkningen koncentreras alltmer till storstadsområdena, en utveckling som bedöms att fortsätta de kommande decennierna. Städernas roll som mötesplatser för företagsamhet, innovationer och kultur gör att de spelar en viktig roll för hela regionen som tillväxtmotor och utveckling av konkurrenskraft. Samtidigt är det viktigt att fortsätta att utveckla livsmiljön för boende och arbete på den halländska landsbygden. Genom att förstärka kulturens kraft i Halland ökar också attraktionskraften i boende och stadsmiljöer. Kulturen kan vara en bidragande kraft för kreativitet, attraktivitet, delaktighet och samhällsutveckling i Halland.
Hög attraktivitet Halland, en region som erbjuder attraktiva mötesplatser, boende och livsmiljöer Attraktiva stadsmiljöer som mötesplatser för företagsamhet, innovationer och kultur Utveckla livsmiljön för boende och arbete på landsbygden Utöka Kultur och Hälsa till nya målgrupper och i nya konstellationer Bidra till en koldioxidsnål ekonomi
Stark konkurrenskraft Halland, en region som stimulerar till innovation, förnyelse och ökat företagande En regions innovationskraft är avgörande för långsiktig konkurrenskraft och leder på sikt till attraktivitet. Innovation handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden för individer, företag och samhälle. Ett klimat som gynnar kreativa och innovativa människor drar till sig kapital och kompetens. Ett jämställt samhälle med välutbildade människor samt offentliga och privata investeringar i FoU är goda förutsättningar för ett gott innovationsklimat. För stark konkurrenskraft behövs också ett dynamiskt och växande näringsliv som präglas av både ett inflöde av nya företag och förnyelse inom det befintliga näringslivet. Både ett högt och produktivt nyföretagande krävs för hållbar tillväxt och fler arbetstillfällen. Förnyelse och ett utvecklingsinriktat förhållningssätt behövs i såväl offentliga organisationer, som i stora och små företag.
Stark konkurrenskraft Halland, en region som stimulerar till innovation, förnyelse och ökat företagande Ett generellt långsiktigt finansierat regionalt innovationssystem Innovationsdriven upphandling som drivkraft för förnyelse, social inkludering, jämställdhet och innovationer Utveckla och långsiktigt prioritera halländska styrkeområden - Hälsoinnovation, Grön tillväxt och Besöksnäring
Stark konkurrenskraft Halland, en region som stimulerar till innovation, förnyelse och ökat företagande Öka det halländska näringslivets investeringar i forskning och utveckling Möjliggöra omställning och förnyelse i existerande företag Stimulerar till entreprenörskap och ökat företagande - särskilt fokus på kvinnor, utlandsfödda och ungdomar
Stark konkurrenskraft Halland, en stark kunskapsregion Utbildningsnivån i en region är grundläggande för kunskapskapitalet. Hur skolor kan ge elever goda förutsättningar att fullfölja sin utbildning är av stor vikt. Utbildning förbättrar chanserna att få ett arbete och arbete stärker och utvecklar individen och minskar sociala skillnader. En välutbildad befolkning med god hälsa är grundförutsättningar för ett väl fungerande samhälle. Bra förskola och skola verkar också lockande vid inflyttning och nyetablering i regionen och ska ses som en viktig del i kompetensförsörjningen. Det finns viktiga interregionala skillnader i utbildningsnivå och skolresultat som särskilt behöver minska för att vi skall upprätthålla en attraktivitet och bidra till konkurrenskraften i företagen.
Stark konkurrenskraft Halland, en stark kunskapsregion Alla elever ska ges goda förutsättningar att fullfölja grund- och gymnasieskolan Att högre studier och yrkesstudier blir ett naturligt val Entreprenöriellt förhållnings- och undervisningssätt i skolan I framkant avseende kunskap, tillgänglighet och användningen av den senaste tekniken
Stark konkurrenskraft Halland, en region med goda kontakter med omvärlden Det är viktigt att ta tillvara tillväxtmöjligheterna med den ökade mobiliteten över gränser av människor, kunskap, idéer, företagande och kapital. Det kan handla om att skapa nya samarbeten och erfarenhetsutbyten mellan människor i Halland och samarbetspartners i andra länder för ökad kunskap och inspiration. Eftersom vi konkurrerar om kompetens och kapital med andra delar av världen är det viktigt att vi har goda kontakter med omvärlden samtidigt som vi på ett bra sätt tar tillvara de kompetenser som människor med olika bakgrund kan tillföra vår arbetsmarknad och vårt samhälle. En bra internationell tillgänglighet liksom ökat internationellt utbud inom exempelvis utbildning och kultur gör dessutom Halland attraktivt för inflyttning både nationellt och internationellt.
Stark konkurrenskraft Halland, en region med goda kontakter med omvärlden Bygga strategiska allianser med viktiga aktörer i omvärlden Fler och växande internationella företag i Halland Halland ska ha en god internationell tillgänglighet Att göra Hallands attraktivitet känd
Fler i arbete Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet Tillgången till rätt kompetens är avgörande för att näringslivet och offentliga arbetsgivare ska kunna fortsätta utvecklas. Därför behöver vi samverkansytor och metoder för att bättre förutse framtida kompetensbehov, för att bättre matcha kompetens och arbetsmarknadens behov samt för att minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv. En av Hallands styrkor är att det finns många invånare med en hög utbildningsnivå. Det råder däremot en obalans då den halländska arbetsmarknaden inte motsvarar till den höga utbildningsnivån. Ska Halland bli ett än mer attraktivt län att bo i behövs det fler arbetsställen i Halland med internationell konkurrenskraft som erbjuder arbeten med krav på hög utbildning.
Fler i arbete Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet En regional struktur för matchning mellan utbildning och kompetensbehov som finns i arbetslivet samt en utökad samverkan mellan skola och arbetsliv
Fler i arbete Halland, en region som har en öppen och inkluderande arbetsmarknad Mångfalden är en resurs för att säkra kompetensförsörjningen och möta de demografiska utmaningarna. För en hållbar tillväxt måste möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden öka för grupper som idag är underrepresenterade på arbetsmarknaden, vilka är personer med utländsk härkomst, ungdomar med ofullständiga betyg och personer med nedsatt arbetsförmåga. Det är också viktigt att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Som det är idag arbetar kvinnor och män till stor del i olika yrken, inom olika sektorer och på olika nivåer i hierarkierna. Därmed är också makten i samhället ojämnt fördelad mellan kvinnor och män.
Fler i arbete Halland, en region som har en öppen och inkluderande arbetsmarknad Arbeta för en jämställd arbetsmarknad Öka anställningsbarheten hos invånare som står långt ifrån arbetsmarknaden Stödja utvecklingen av sociala innovationer och socialt företagande för fler i arbete
Halland - Bästa livsplatsen
Kontakt Ann-Mari Bartholdsson (processägare) Ann-Mari.Bartholdsson@regionhalland.se 035-17 98 87 Henrik Bengtsson (analysansvarig) henrik.bengtsson@regionhalland.se 035 17 98 49 Marie Karlsson (processledare) marie.karlsson@regionhalland.se 070-398 89 18