Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se



Relevanta dokument
Indikatornamn/-rubrik

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av


Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018


Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Så ska vi bli fossilfria inom en generation

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag

Spelinstruktioner och material

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Regional klimatvecka 31 mars 7 april

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Energiomställning utifrån klimathotet

Energi- och klimatstrategi

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Lena Lindström, Norrköping IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

Frågor för framtiden och samverkan

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Eftermiddagens program

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Energiöversikt Arjeplogs kommun

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

LETS Scenario workshop. 24 november 2009 Lunds Universitet

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Klimatpolitikens utmaningar

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Varifrån kommer elen?

Åsa Eklund Öberg Klimat- och energisamordnare

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Regionala koldioxidbudgetar och vägar till fossilfria framtider

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

framtider Energisystemet 2020

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen

Min bok om hållbar utveckling

Hållbarhet ur ett byggperspektiv Jönköpingsdagen

Ledarskap och partnerskap

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Stoppa utsläppen inte utvecklingen

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige

Energiöversikt Överkalix kommun

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Bakgrundsupplysningar for ppt1

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Klimatet måste komma först. Gör det inte det, min vän, Får vi ingen chans igen.

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Klimatpolicy Laxå kommun

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

2030 och EU ETS. Olle Björk

hållbar affärsmodell för framtiden

Kommunstyrelsen. Ärende 16

Sverige har börjat halka efter Varför?

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Transkript:

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x Fossila bränslen! Världsekonomi: 50x

Koldioxidutsläppen i världen 1750-2010 miljarder ton koldioxid / år + metan, lustgas, + koldioxid från markanv. 1970-2011 alla utsläpp Efter MERGE IPCC 2014 for GAC 19-20 May 2010 År

Framtiden i ljuset av Klimatkänsligheten Kolcykeln/klimatet Utsläppen

Tusen möjliga framtider Netto koldioxidutsläpp mrd ton CO2/år Fuss MERGE m fl 2014 for GAC 19-20 May 2010 År

Visibleearth.nasa.gov

Termodynamik och strömningslära! Newtons andra lag Kontinuitetsekvationen Termodynamikens första huvudsats Idealgaslagen Strålningslagar

C C 1. Read the field with PE 0 and distribute the error code C ierr = 0 if( mype.eq.0 ) then C call gread(lun,type,param,alev, X w,nx_grib,ny_grib,ierr,idum) C C C C endif! mype call broadca(0,'i',1,ierr,rdum,ldum,cdum) if(ierr.ne.0) return 2. Send to all processors call broadca(0,'r', + nx_grib*ny_grib, + idum,w,ldum,cdum) C C 3. Do the interpolation C do j=1,ny_local do i=1,nx_local ii = i_f(i,j) jj = j_f(i,j) ckw 040301 iip = 1+mod(ii,nx_grib) cuh 050608 jjp = min(jj+1,ny_grib) c f(i,j) = (1.-w_x_f(i,j))*(1.-w_y_f(i,j))*w(ii,jj) + x (1.-w_x_f(i,j))*w_y_f(i,j) *w(ii,jjp) + x w_x_f(i,j)*(1.-w_y_f(i,j))*w(iip,jj) + x w_x_f(i,j)*w_y_f(i,j) *w(iip,jjp) end do end do return end

MERGE Triolith supercomputer. for GAC 19-20 Photo: May Göran 2010 Billeson. www.liu.se

Bestående klimatförändringar 12 10 ºC 8 6 4 2 0 Vi kör på som vanligt Vi minskar utsläppen Efter IPCC 2013 År

Viss fortsatt uppvärmning går inte att undvika 0,85 (1880-2012) 0,5 (ca, inlåst) 1,3 grader [inkl fortsatta utsläpp före 2100] 1,6-4,3 grader sxc.hu

Klimateffekter!

FN:s ramkonvention om klimatförändringar unfccc.int Foto: IPCC

UNFCCC:s artikel 2 stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet www.sxc.hu

2ºC

Vad betyder 2 grader?

Tvågradersmålet (sannolikhet ca 70 %) de globala utsläppen behöver kulminera de närmaste 5-10 åren, till år 2050 minska cirka 50-60 %. Nollutsläpp före 2100 Ett lägre temperaturmål (eller högre sannolikhet) Tidigare kulminering, snabbare minskning, negativa utsläpp? Ett högre temperaturmål (eller lägre sannolikhet) Senare kulminering, långsammare minskning

Nollutsläpp svaret 3700 miljarder ton koldioxid Foto: www.sxc.hu

Hur länge kommer fönstret att vara på glänt? För att sannolikt mindre än två grader på sikt Max 3700 mrd ton koldioxid. Mindre än hälften kvar Utsläppen idag 50 mrd ton koldioxidekv per år Investeringar i fossilt låser in framtida utsläpp www.sxz.hu

El- och värmeproduktion Markanvändning, Jord- och skogsbruk Byggnader 24% Energi Industri Transporter 14% 25% Transporter Industri 21% Byggnader Energisektorn, övrigt Markanvändning, Jord- och skogsbruk MERGE IPCC AR5/WGIII, for GAC 19-20 2014 May 2010

Teknik och pengar finns Kostnaden ökar i en värld som väntar, går i otakt och/eller teknikbegränsningar Ingen CCS: 138% Utfasning av kärnkraft 7% Begränsad sol & vind 6% Begränsad bioenergi 64% Försenad start till 2030 37% Not: Spridningen mellan olika beräkningar visas inte. MERGE Efter IPCC for 2014b GAC 19-20 May 2010

Teknik och pengar finns Vad kostar en 2-gradersbana? Anta årlig global tillväxttakt 1,6-3%/år Anta kostnadseffektiv global mitigation 1,54-2,94%/år Andra nyttor Mindre anpassningsbehov Not: Spridningen mellan olika beräkningar visas inte. MERGE Efter IPCC for 2014b GAC 19-20 May 2010

Stor eller liten kostnad? (jfr $168 000 per sek)

Utmaningar med dagens tänk Ekonomin och normer pekar mot ökad eller fortsatt hög konsumtion (äta, bo, resa, shoppa) Subventionering av fossilt Utsläppens åverkan inte prissatt Stora värden på vissa sektorer Investeringsflöden inte riktats om än

Normförändringar?

En global utmaning och uppgift Varje land har sina givna omständigheter

Koldioxidutsläpp per land, 2012 www.globalcarbonatlas.org

Koldioxidutsläpp per person, 2011 www.globalcarbonatlas.org

Rättvisa?

Just nu, på global nivå Paris december 2015; COP21 Globalt klimatavtal för 2020+ Före 2020 Utsläpp, m.m. EUs INDC Minst 40% inom EU vid 2030 jmf 1990 Utan utläppskrediter Kolsänkors tillgodoräknande?

EU, Sverige, Kalix?

Fossilfri framtid Genom successiva förändringar och omvandlingar Globalt samarbete Utfasa fossilt: investeringar, teknik Hållbar markanvändning Normers utveckling

En utmaning om Klimat Utveckling Samhälle Hållbarhet Rättvisa Miljö Olika växlar Successiva förändringar Transformation/ omvandling Arsenal av åtgärder Cirkulär ekonomi Hållbar konsumtion Resurseffektivisering Samhällsplanering Effektivare och ny teknik Förnybart Negativa utsläpp? Divestment Tillväxtens definition

Några länkar FN:s klimatpanel: www.ipcc.ch FN:s ramkonvention för klimatförändringar: www.unfccc.int Diverse om utsläpp (se t ex fliken Carbon Atlas : http://www.globalcarbonproject.org/ Bl a en sydsvensk exposé om regional klimatsäkring: http://www.cec.lu.se/collaboration-outreach/cec-reportssynthesis-reports Diverse informationsmaterial: http://www.cec.lu.se/collaboration-outreach/cec-booksand-briefs