Så arbetar Österbotten med Vattenförvaltningen. Vattenrådsdagar, Piteå Verksamhetsledare Eeva-Kaarina Aaltonen

Relevanta dokument
Vattenförvaltning och åtgärdsprogram i Finland

EU:s ramdirektiv för vattenpolitiken

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Bakgrund - geografi. Torneälvens avrinningsområde

FLISIK. För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen. Långsiktig förvaltning av små vattendrag. Miniseminarium , Umeå Lotta Haldin

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland

Syresituationen i Kokon siminrättning vårvintern 2015

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen

g Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

ÄRENDE. Godkännande av kontrollprogrammet för havsområdet utanför Jakobstad. SÖKANDE

Förslag till åtgärdsprogram för vattenvården i Kyro älvs vattendragsområde

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Svensk vattenförvaltning

ÖSTERBOTTENS ARBETSKRAFTS- OCH NÄRINGSCENTRAL FISKERIENHETEN

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

Referensgruppsmöte JordSkog

Bakgrundsinformation vattendirektivet

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Varför renar vi vattnet?

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Praxis i samband med inbjudan till samverkan - FINLAND

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning!

Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

BESLUT (7) TILLSÄTTANDE AV ÖVERSVÄMNINGSGRUPPER FÖR OMRÅDEN MED BETYDANDE ÖVERSVÄM- NINGSRISK I AVRINNINGSOMRÅDEN OCH KUSTOMRÅDEN

Föreningsstämma vattenrådet 28 maj 2016

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Hur hänger det ihop? Åtgärdsunderlag, åtgärdsprogram och förvaltningsplan

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Sura sulfatjordar vad är det?

Ramdirektivet för vatten

Statusklassning 2013 så mår våra vatten! Vad är det vi klassar? Preliminära resultat Har det blivit bättre eller sämre?

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR VATTENVÅRDEN I LARSMO-ÖJASJÖNS VATTENDRAGSOMRÅDE

KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Referens: Nylands landsbygdsnäringsdistrikts beslut av om att följande vattendrag är laxförande:

Vad gör Länsstyrelsen?

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Jordbrukets miljöstöd

En livskraftig och hinderfri Sjundeå å vattendragsvision 2030

Morgondagens vägvisare. Finlands Transport och Logistik rf

Torvtäkter och vattenmiljö Erfarenheter från Finland

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

Vattenförvaltingen samråd

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

Regeringens prövning av åtgärdsprogrammet. Irene Bohman

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Instruktion finansieringsuppgiften

Tillsammans för god vattenstatus

Jakobstadsnejdens släkt- och bygdeforskares arkiv Sida 1/6 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sura sulfatjordar strategier och åtgärder för bättre vattenkvalitet i små kustmynnande vattendrag

RP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet

Skriv ditt namn här

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Blåplan och Vattenplan

Utlåtande om förslaget till vattenförvaltningsplan för Kumo älv- Skärgårdshavet- Bottenhavets vattenförvaltningsområde för åren

Slutbehandlade konkursansökningar under år 2009

FRESHABIT Ett landsomfattande EU-projekt För förbättrandet av vattnens tillstånd och mångformighet

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd , kl på GR

Transkript:

Så arbetar Österbotten med Vattenförvaltningen Vattenrådsdagar, Piteå 7.-8-5-2012 Verksamhetsledare Eeva-Kaarina Aaltonen

Innehåll - Lite om Österbottens vatten och miljö rf - Vattenförvaltningens utmaningar i Österbotten - Åtgärdsprogram - Förverkligandeplanen - Samarbete - Hur går arbetet vidare

Expert- och samarbetsorganisation Verksamhetsområdet omfattar tre österbottniska landskap Älvdalar, sjöar och kustremsan Grundvattenområden Föreningens ändamål är att befrämja vatten- och miljövården inom verksamhetsområdet Vi har fyra älvfonder Vi jobbar även med beställningsarbeten

Suomen Vesiensuojeluyhdistysten Liitto ry. De regionala vattenskyddsföreningarna i Finland 1. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys ry / Föreningen vatten- och miljövård i Östra Nyland och Borgå å 2. Kemijoen vesiensuojeluyhdistys ry 3. Kokemäenjoen vesistön vesiensuojeluyhdistys ry 4. Kymijoen vesi ja ympäristö ry 5. Lounais-Suomen vesiensuojeluyhdistys ry 6. Länsi-Uudenmaan vesi ja ympäristö ry / Västra Nylands vatten och miljö rf 7. Oulun läänin vesiensuojeluyhdistys ry 8. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry / Österbottens vatten och miljö rf 9. Saimaan vesiensuojeluyhdistys ry 10. Savo-Karjalan vesiensuojeluyhdistys ry 11. Vantaanjoen ja Helsingin seudun vesiensuojeluyhdistys

Helhetsbedömning av ytvattnen Problemen med den ekologiska statusen koncentreras till kustvattnen och älvarna vid sura sulfatjordar Problemen med den kemiska statusen koncentreras till älvarna vid sura sulfatjordar www.miljo.fi/vattenkvalitet 29.5.2012 5

Utmaningar i vattenvården Älvarnas statusär i regel otillfredsställande Älvarnas kemiska statsus sämre än god Stor variation i sjöarnas status Stor del av kustvattnen i måttligt tillstånd www.miljo.fi/vattenforvaltningen www.miljo.fi/vattenvardforvaltning 29.5.2012 6

Förekomst av sulfidjordar på åkermark Oftast < 60-80 meter över havet Största delen (75 %) av sulfidjordar finns i Österbotten Värsta områdena mellan Karleby och Kristinestad 7 (Puustinen ym. 1994) Kartoitettu 1.0 m 1.5 m tai 2.5 metriin Käytetty ph-rajoja: 3.0, 3.5, 4.0, 4.5 ja 5.0 ph:n maastomittausta tai hapetettu näyte

Betydande vandringshinder samt totala vandringshinder

Åtgärdsprogram på det västra vattenförvaltningsområdet

EXEMPEL: Kyro älv Minskningsmål för belastningen på Kyro älv Bedömning av nuvarande FOSFOR fosforbelastning Minskningsmål t /a % Åkerodling 75,0 25-45 Boskapsskötsel 7,5 50-80 Skogsbruk 4,0 25-50 Glesbebyggelse 12,0 75-80 Samhällen 3,5 25-40 Torvproduktion 2,5 50-70 Pälsproduktion 0,5 50-80 TOTALT 105 35-50 Bedömning av nuvarande KVÄVE kvävebelastning Minskningsmål t /a % Åkerodling 1030 25-50 Boskapsskötsel 36 50-80 Skogsbruk 59 25-50 Glesbebyggelse 80 35-50 Samhällen 175 10-40 Torvproduktion 77 25-70 Pälsproduktion 2,5 50-80 TOTALT 1500 25-50

Kyro älv: Glesbebyggelse Åtgärder fram till år 2015 Åtgärd Åtgärdens mängd Årskostnad (beräknad) Anslutning till avloppsnätverk 6 000 hushåll 2 342 000 Fastighetsvisa investeringar inom glesbebyggelsen 4 800 hushåll 2 501 000 Underhåll av fastighetsvisa system inom glesbebyggelsen 1 200 hushåll 240 000

Kyro älv: Jordbruk Åtgärder fram till år 2015 Åtgärd Åtgärdens mängd Årskostnad (beräknad) Nuvarande miljöstöd inom jordbruket - 15 330 000 Kontroll av näringsutsläppen 118 000 ha 5 900 000 Växttäcke vintertid 25 000 ha 1 250 000 Skyddszoner 495 ha 223 000 Våtmarker 45 st 81 000 Effektiverad kontroll av näringsutsläppen 6 000 ha 2 700 000 Reglerad täckdikning 11 500 ha 3 214 000 Effektivare vidarebehandling av gödsel 400 000 tn 400 000 Effektiverad rådgivning 1 700 gårdar/år 510 000

Kyro älv: Vattendragsrestaurering Åtgärder fram till år 2015 Åtgärd Förbättring av fiskarnas vandringsmöjligheter Utveckling av regleringen Livsmiljörestaure ringar i strömmande vatten Sjörestaureringar Restaurering av småvatten Åtgärdens mängd 3 projekt som genomförs och 3 planeringsprojekt 4 konstgjorda sjöar (planering) 1 projekt som genomförs och 5 planeringsprojekt 4 projekt som genomförs och 2 planeringsprojekt 2 projekt som genomförs Årskostnad (beräknad) 43 000 197 000 32 000 261 000 32 000

Förverkligandeplan: Glesbebyggelse Åtgärder fram till år 2015 Åtgärd Ansvar Finansiering Fastighetsvisa investeringar inom glesbebyggelsen Underhåll av fastighetsvisa system inom glesbebyggelsen Fritidsbebyggelsens investeringar i avloppssystem Fastighetsägaren Fastighetsägaren Fastighetsägaren Fastighetsägaren Fastighetsägaren Fastighetsägaren, kommunen Underhåll av fritidsbebyggelsens avloppssystem Fastighetsägaren Fastighetsägaren Information Kommunen, staten Kommunen, staten

Förverkligandeplan: Jordbruk/ Österbotten Åtgärder fram till år 2015 Åtgärd Ansvar Finansiering Kontroll av näringsutsläppen Växttäcke vintertid Skyddszoner Våtmarker Effektiverad kontroll av näringsutsläppen Reglerad täckdikning Effektivare vidarebehandling av gödsel Effektiverad rådgivning jordbrukaren Jordbrukaren, staten jordbrukaren Jordbrukaren, staten jordbrukaren Jordbrukaren, staten jordbrukaren Jordbrukaren, staten jordbrukaren Jordbrukaren, staten jordbrukaren Jordbrukaren, staten jordbrukaren Jordbrukaren, staten ProAgria, staten ProAgria, staten

Samarbetsgruppen inom de österbottniska landskapen - Lagstadgad samarbetsgrupp för vattenvården - Behandlar alla dokument som skall ställas till påseende - Ordförande och sekretariat: ELY-centralen - Medlemmar: alla intressegrupper (ca 40 ) - Sammanträder ca 2 gånger/ år

Delegationerna och fonderna

Delegationen för Lappo å Alla aktörer medverkar Fonden för Lappo å/ Medlemmar Alajärvi stad (Lehtimäki) Alavo stad Töysä kommun Kuortane kommun Lappo stad Seinäjoki stad (Nurmo) Kauhava stad Nykarleby stad Jeppo Kraft Andelslag Fondens ledningsgrupp -Alla kommun medlemmar representerade Österbottens vatten och miljö rf Arbetsgruppen för Lappo å Närings-, trafik- och miljöcetralen I Södra Österbotten Representanter från: kommunerna landskapsförbunden jordbruks- och miljömyndigheter skogscentraler fiskeområden vattenskyddsföreningen

2011 HUR GÅR ARBETET VIDARE? Regionalt genomförandeprogram Uppföljningsprogram för vattenvårdens åtgärder 2012 Första utvärderingen av förverkligandet (nya vattenförekomster? typindelning?) Samråd: Arbetsplan och tidtabell + Vattenvårdens centrala frågor 2013-2014 Klassificering och miljömål Vattenvårdens åtgärder till och med år 2021 Förvaltningsplanerna till och med år 2021 I planeringen beaktas även översvämningsdirektivet och ramdirektivet om en marin strategi 29.5.2012 19

När uppnås god status? 29.5.2012 20