Miljöredovisning 2010 Del 1

Miljöredovisning 2010 Del 1 Östersunds kommun

INLEDNING...3 Beskrivning av kommunens miljöarbete...4 Östersunds kommun - vår verksamhet...4 Så här arbetar vi med miljöfrågor...5 KOMMUNENS MILJÖMÅL OCH RESULTAT...9 Luft och klimat...9 Energianvändning...15 Miljön i Östersund...16 BETYDANDE MILJÖASPEKTER... 19 NÄMNDERNAS MÅLUPPFYLLELSE...25 MILJÖASPEKTREGISTER... 33 KÄRNINDIKATORER... 36 Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Östersund 2011-02-28 Foto: Bengtola Mattsson Sverker Berggren Roger Strandberg 2

Miljöredovisning Övergripande politisk vision för Östersunds kommun Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Inledning Miljöredovisningen innehåller en beskrivning av kommunens miljöarbete och en redovisning av uppföljningen av kommunens miljömål. Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 miljömål som riksdagen har fastslagit. Alla kommuner har betydelsefulla uppgifter i arbetet för att uppnå miljömålen dels genom sitt myndighetsarbete, genom sitt ansvar för samhällsplanering och genom åtgärder i sin egen verksamhet. Lokala mål, åtgärdsstrategier och kommunal samhällsplanering ger ramar och underlag för miljöarbetet på lokal nivå, liksom införandet av miljöledningssystem och samordning med Agenda 21-arbetet. Vi kommer att påverkas av det som sker i omvärlden. Klimathotet är globalt. I Östersund är det trafiken som orsakar huvuddelen av våra fossila koldioxidutsläpp. Det är en utmaning att bli fossilbränslefria och på sikt klimatneutrala. En annan stor utmaning gäller vår konsumtion och livsstil. Kunskap är viktigt för att kunna göra bra miljöval och medverkan och delaktighet är viktiga frågor i arbetet för ett hållbart samhälle. enligt den internationella standarden ISO 14001 och EMAS registrerades. Syftet med miljöledningssystemet är att kommunen ska minska sin miljöbelastning och att kvalitetssäkra arbetssättet. Uppföljande revisioner har gjorts. Endast mindre avvikelser konstaterades och Östersund har fått behålla sitt certifikat. Inriktningsmål Kommunfullmäktige har i budget 2010 beslutat om tre inriktningsmål för miljö som gäller hela kommunen. Dessa är: Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i jämförelse med 1998. Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. Miljöledningssystem Östersunds kommun har infört miljöledningssystem och under 2007 miljöcertifierades hela verksamheten 3

Beskrivning av kommunens miljöarbete Några exempel på händelser inom miljöområdet 2010 E 14 mellan Trondheim och Sundsvall blir Green Highway med laddstationer som gör det möjligt att köra elbil från kust till kust. I september 2009 invigdes den första laddstationen i Östersund och totalt blir det 23 laddstationer. Naturskyddsföreningen utsåg 2010 Östersunds kommun till Sverigebäst på klimatarbete tack vare ett omfattande och ambitiöst arbete på alla områden. Gröna Bilister rankade kommunens arbete för att minska bilismens miljö- och hälsopåverkan till fjärde bäst i Sverige. Östersund är antagen som Creative City of Gastronomy och utsedd till Matlandet-huvudstad. Grön trafik har tagit fram både elbils- och gasbilsguide samt informerat om gröna trafiklösningar vid seminarier workshops mm. Grön Trafiks arrangemang under Europeiska trafikantveckan nominerades som ett av de tio bästa arrangemangen i Europa. Kommunen har produktion av biogas för fordon och samverkar med Sundsvall för byggande av en gemensam biogasanläggning. Andelen ekologiska livsmedel som serveras på skolrestauranger var 17 % 2010 Renhållningen har två biogasdrivna sopbilar och under 2011 planeras inköp av ytterligare en, Gatukontoret har sänkt bränsleförbrukningen och minskat utsläppen under 2006-2009 med ca 100 ton CO2. Fastighet har sparat 13 % energi/m2 t.o.m. juli 2010 (mål 15%). Vid nybyggnad av bl.a. förskolor och boenden ställs högre krav än nybyggnadskraven; tjockare isolering, bättre fönster och effektivare ventilation. Certifiering av energiledningssystem enligt standarden SS-EN ISO 16001 pågår. All personal vid datacenter har genomgått ut- bildning i Grön-IT. Enheten har också påbörjat framtagandet av en s.k. Grön-IT-policy. Kemikaliefri städning har påbörjats. Det innebär också minskad energiförbrukning eftersom städning nu sker med skurmaskiner istället för moppar som sedan måste tvättas i tvättmaskiner som drar mycket ström. Teknisk förvaltning har minskat pappersförbrukningen med 42 % samt ersatt ca 800 bilresor kortare än 5 km med promenad, cykel eller buss, har 46 miljö (person)bilar och andelen är 85 %, varav 28 drivs med biogas. Den insamlade mängden hushållsavfall till deponi har minskat till 1592 ton. Det gamla målet, att högst 3000 ton ska deponeras nåddes redan 2009. Energieffektiviserande åtgärder har genomförts i fritidsanläggningar. Mark & Exploatering ställer energikrav på byggrätter och vid köp av kommunal mark för att bygga småhus rekommenderas köparen att kontakta energirådgivare. Kommunens skogsinnehav är FSC certifierat. Östersund Östersunds kommun har den 31/12-2010 59 413 invånare och ligger vid Storsjön, mitt i Jämtland. Kommunen är ca 2 500 km2 till ytan och något mindre än landskapet Blekinge. Kommunens centrum är tätorten Östersund - Frösön. Här bor huvuddelen av kommunens befolkning. Staden har ett livligt centrum med många butiker, restauranger, caféer och samlingslokaler av olika slag. Stadskärnan är väl bevarad och den har förklarats som riksintresse ur kulturmiljösynpunkt. Inom kommunen finns ett stort antal små och medelstora företag inom tillverkningsindustri, kunskaps-, tjänste- och turismföretag. Kommunen är den största arbetsgivaren. Andra stora arbetsgivare är landstinget och Mittuniversitetet. 4

Vår verksamhet Kommunen tillhandahåller service för medborgare, företag och besökare. Till exempel: teknisk service distribution av dricksvatten, rening av avloppsvatten och avfallshantering samt social omsorg och utbildning. Kommunen ansvarar också för samhällsplanering och myndighetsutövning. Verksamheten, som inte är vinstdrivande, finansieras med allmänna medel och avgifter. Resurserna fördelas mellan de olika verksamheterna på politiska grunder. Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Östersunds kommun och de kommunala förvaltningarna måste i sin verksamhet följa en rad lagar och förordningar bland annat kommunallagen, förvaltningslagen, miljöbalken med förordningar, lokala föreskrifter, lagen om offentlig upphandling och livsmedelslagstiftningen. Kommunens verksamhet styrs under kommunfullmäktige och kommunstyrelsen av nämnder som bland annat ansvarar för mål och prioriteringar inom sina respektive områden. De kommunala verksamheterna presenteras nedan. För att kunna utföra sina uppgifter har nämnderna förvaltningar med anställd personal. Kommunen har cirka 4 447 fast anställda (årsarbetare). Kommunledningen arbetar med samordning, styrning och uppföljning av kommunens verksamhet, övergripande fysisk planering och Agenda 21 frågor. Detta innebär bland annat ansvar för att verksamheten är effektiv, att internkontroll genomförs och att de mål och strategier som fullmäktige lagt fast får genomslag i hela organisationen. Andra arbetsuppgifter är ärendehantering för kommunstyrelsen och fullmäktige samt frågor som gäller utveckling, personalpolitik, juridik, näringsliv och arbetsmarknad/vuxenutbildning. Barn och Utbildning ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, områdesgårdar och för samverkan mellan skola och arbetsliv. Vård och Omsorg ansvarar för kommunens vård och omsorg till äldre och funktionshindrade, och för de insatser som görs med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den kommunala hälso- och sjukvården ryms också inom nämndens ansvarområde. Verksamheten bedrivs både av kommunens enheter och av externa entreprenörer. Samhällsbyggnad ansvarar för plan- och byggnadsfrågor, miljö- och hälsoskydd, gatu- och väghållning, trafikplanering, trafiksäkerhetsarbete, lokala trafikföreskrifter och parkeringsfrågor, kollektivtrafik inklusive färdtjänst samt kart- och mätteknisk verksamhet. På samhällsbyggnad finns också kompetens för Agenda 21 och den kommunala lantmäterimyndigheten. Sociala ansvarar för områden som gäller individ- och familjeomsorg. Dessutom ansvarar nämnden för tillsyn enligt tobakslagen och tillstånd för alkoholservering. Kultur- och fritid ansvarar för verksamheten inom kulturskolan och biblioteket. Nämnden stödjer via bidrag kultur- och idrottsföreningar. Nämnden ansvarar och beställer verksamheten för idrotts-, fritids- och kulturanläggningar. De anställda som utför arbetena inom dessa områden finns främst inom teknisk förvaltning men också externa utförare ex Storsjöteatern. Teknisk verksamhet ansvarar för den tekniska verksamheten inom flera områden, som till exempel vatten, avlopp, fastigheter, fritidsanläggningar, renhållning, trafikanläggningar och parker. Intern service ansvarar för service till förvaltningar såsom upphandling, städ, verkstad, kommunservice, matproduktion, ekonomi/finans och löneadministration. Så här arbetar vi med miljöfrågor Agenda 21 Den lokala Agendan är en vision för ett hållbart samhälle. Visionerna sträcker sig långt fram i tiden. Syftet med den lokala Agendan är att vara en ledstjärna och en pådrivare i den långsiktiga process som utvecklingen mot ett hållbart samhälle innebär. Arbete med att revidera visionerna för att ta sikte på de närmaste 40 åren har resulterat i en ny vision som antogs av kommunfullmäktige den 9 februari 2009. Investeringsprogram för miljön I Östersunds kommun har ett långsiktigt miljöarbete pågått under många år, vilket har varit en förutsättning för att kunna utveckla samlade och genomtänkta investeringsprogram. Östersund har fått bidrag från klimatinvesteringsprogrammet KLIMP flera gånger till åtgärder för att minska klimatpåverkan. Flera projekt handlar om omställning till förnybar energi. Några exempel är: Grön Trafik - mobilitetskontor som numera 5

är permanent, Biogasanläggning och tankanläggning för fordonsbränsle, Miljöbilar i kommunförvaltningen och elproduktion av biogas, energieffektivisering, folkbildning och information samt fjärrvärmeanslutning. I Klimp 2008-2010 ingår projekten: - Biobränslebaserad torkanläggning Ålsta sågverk AB, Solvärme och pellets i kommunförvaltningen samt Folkbildning för klimatsmart småhusbyggande. Samarbetsavtal Kommunen har under tiden 2004-2007 samarbetat med Vägverket för att utveckla kommunens trafikmiljöarbete. Samarbetet fick ett gott betyg vid den utvärdering som gjordes 2007 och en överenskommelse undertecknades om fortsättning år 2008 2011. I samarbetsavtalet ingår bland annat en del av arbetet med Grön Trafik, samarbete med Sundsvall och Trondheim och olika projekt som till exempel Jämställt transportsystem. Miljötillsyn Tillsyn och kontroll utförs av miljö och hälsa på Samhällsbyggnad. Den grundläggande delen i verksamheten är handläggning av tillstånds- och anmälningsärenden samt tillsyn över verksamheter genom bland annat inspektioner, granskning av miljörapporter och egenkontroll. Från 2008 utgår tillsynen från miljöaspekterna i kommunens miljöledningssystem, Tillsynen beskrivs i verksamhetsplanen. Information och rådgivning är en stor och viktig del i verksamheten. Dessutom hanteras klagomål från allmänheten och yttrande till andra myndigheter. Miljöövervakning i form av mätningar av vatten- och luftkvalitet, radon och bakgrundsstrålning utförs av miljö och hälsa. Miljöledningssystem Kommun har infört miljöledningssystem. Syftet är att kommunen ska minska sin miljöbelastning. Att organisationen har ett miljöledningssystem innebär att man strävar efter att ständigt förbättra sitt arbete och genom att arbeta enligt den internationella standarden ISO 14001 så kvalitetssäkras arbetssättet. Arbetet med att få en certifiering slutfördes under våren 2007 och Östersunds kommun blev certifierad enligt ISO 14001 och EMAS registrerad. Under 2008, 2009 och 2010 har uppföljande revisioner gjorts. Endast mindre avvikelser konstaterades och Östersund fick behålla sitt certifikat. Organisation En organisation har fastställts för miljöledningsarbetet. Kommunstyrelsen utgör den politiska ledningen och kommunledningsgruppen, (kommundirektörerna, förvaltningschefer/personal- och informationschef) står för ledningen av arbetet. Arbetet samordnas i ett miljöforum där centrala och lokala processansvariga träffas, planerar och följer upp miljöledningsarbetet. För att styra verksamheten har ett antal kommungemensamma rutiner tagits fram. De finns tillgängliga i Miljöhandboken på kommunens hemsida: www. ostersund.se. Där finns också miljöpolicy, miljömål och information exempelvis om miljöombuden, miljöforum, internrevisioner m.m. I miljöhandboken finns även tillämplig lagstiftning samlad i en lagförteckning. Kommunen har utbildat ett antal internrevisorer som regelbundet gör internrevisioner för att se hur väl infört miljöledningssystem fungerar. Miljöledningssystemet genomgår även årliga revisioner av en ackrediterad (godkänd) miljörevisor. EMAS EMAS är en förkortning av Eco Management and Audit Scheme och är EU:s miljöstyrnings- /miljörevisionsordning. EMAS syftar till att effektivisera och ständigt förbättra miljöarbetet samt att förmedla ett trovärdigt budskap om resultatet. Östersunds kommun har byggt upp sitt miljöledningssystem enligt nedanstående bild. Hur ska vi förbättra oss? Ledningens genomgång Miljöutredning/ miljöaspekter Hur ser vi på miljön? Miljöpolicy Vad ska förbättras? Inriktningsmål Hur går arbetet? Uppföljning Avvikelser Ständig förbättring Införande & drift Rutiner/dokumentation 6 Effektmål & handlingsplaner

Miljöredovisning En miljöredovisning upprättas årligen som beskriver resultatet av kommunens miljöarbete och fungerar som underlag till det fortsatta miljöarbetet. I miljöredovisningen ska även en avstämning göras om miljöarbetet styr mot Agendavisionen. Enligt EMAS krav ska en offentlig redovisning tas fram som granskas av en oberoende revisor. Miljöutredning En miljöutredning har gjorts för att kartlägga hur kommunens verksamhet påverkar miljön. Miljöutredningen har uppdaterats och reviderats under 2010. Miljöutredningen utgör underlag för att kunna säkerställa att vi arbetar med rätt områden och lägger resurser där de ger bäst miljöförbättring. Miljötillståndet i kommunen har granskats med utgångspunkt från Agenda 21, de nationella miljömålen (undantaget Hav i balans och Storslagen fjällmiljö) samt ytterligare fyra områden: upphandling, utbildning och medvetenhet, brand och olycka samt tillsyn Miljöaspekter För respektive miljömål har sedan de förhållanden och aktiviteter som orsakar miljöpåverkan bedömts beroende på om de orsakar ringa, liten, medelstor eller stor miljöpåverkan. De klassas därefter som ingen betydande miljöaspekt eller betydande miljöaspekt och prioriteras. Syftet är att prioritera vilka miljöaspekter och miljöområden som är betydelsefulla samt ange där kommunen är beredd att genomföra åtgärder Miljöpolicy för Östersunds kommun Kommunfullmäktige i Östersunds kommun har fastställt en miljöpolicy som anger den inriktning som kommunens miljöarbete ska ha. Miljöpolicyn granskas vid ledningens genomgång och uppdateras vid behov. Prioriterade miljöaspekter 2010 Utsläpp från vägtrafik och arbetsmaskiner Koldioxidutsläpp Användning av förnyelsebara bränslen till fordon och motorredskap Hushålls- och industriavfall Energianvändningen Resursanvändande vid samhällsbyggande och fysisk planering Skydd av kommunala grundvattentäkter Användande av Storsjön som resurs Radon i bostäder Hantering av slam Användning/återvinning av miljöstörande ämnen Utbildning/medvetenhet Brand och olycka Upphandling Uppföljning av miljömålen för 2010 Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktningsmålen av kommunfullmäktige och anges i budgetanvisningarna. Varje nämnd beslutar och föreslår effektmål som sedan fastställs av kommunfullmäktige när budgeten antas. Respektive förvaltning/enhet upprättar handlingsplaner som innefattar ansvar, resurser och tidplan för genomförandet av aktiviteterna. Uppföljning sker löpande under året. Inriktningsmålen ses över när en revidering av miljöaspekterna har gjorts. Uppföljning av nämndernas mål Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna och årsredovisningen. Respektive nämnd föreslår och följer upp effektmål och enhetscheferna ansvarar för att handlingsplaner upprättas, genomförs och följs upp på enheterna. Arbetet med Miljöpolicy för Östersunds kommun Kommunens verksamhet skall bygga på ett kretsloppstänkande och bidra till en ökad miljömedvetenhet hos kommunens invånare. Nyttjande av mark och vatten skall karaktäriseras av långsiktig hushållning som möjliggör att en rik variation av naturtyper, biotoper och arter bibehålls. Användningen av energi och material skall vara effektiv i relation till nyttan. Kommunen skall i all sin verksamhet klara alla gällande lagkrav inom miljöområdet. Kommunen skall i all sin verksamhet sträva efter att minimera sin negativa inverkan på omgivningen i form av utsläpp till luft, mark och vatten. Kommunen skall inte använda kemiska bekämpningsmedel i den egna verksamheten och på kommunal mark. Kommunen skall aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt miljöarbete inom alla områden och förebygga förorening. Kommunen skall i rollen som Agenda-21 ansvarig formulera och förankra lokala och regionala miljö-mål och aktivt påverka kommunmedborgare och näringsliv genom indirekta åtgärder. Kommunen skall verka för att leverantörer och entreprenörer informeras om kommunens miljöarbete. Kommunens miljöpolicy skall öppet kommuniceras med alla anställda och i tillämpliga delar med personer som arbetar för eller på uppdrag av kommunen samt övriga intresserade. Östersunds kommun motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning av uran i kommunen. 7

styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad i den kommungemensamma budgetprocessen. Ständig förbättring Ledningen följer upp miljöledningsarbetet årligen (förvaltningsledningar och kommunledningsgruppen) och granskar vilka miljöresultat som uppnåtts, tar ställning till om miljöpolicy och miljömål ska revideras, lagefterlevnad, ny eller förändrad verksamhet, behov av nya rutiner, utbildningsbehov, resultat från revisioner, avvikelser som inträffat under året mm. Nästa EMAS - miljöredovisning Nästa miljöredovisning avser 2011 och kommer under våren 2012 Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. Kontakt För ytterligare information hänvisar vi till: Ulla Nordin, 063-14 38 87 Christina Breding, 063-14 46 52 Iren Karlsson-Berglund, 063-14 32 72 Mer information går också att hitta på kommunens hemsida: www.ostersund.se/miljoarbete Miljömål 2011 Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar med 60 % till 2020 i jämförelse med 1990. 8

Kommunens miljömål och resultat Kommunens miljömål styr mot flera av de nationella miljömålen 1. Luft och klimat Mål Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid minskar. Utsläppen av koldioxid minskar med 25 % till 2010 i jämförelse med 1998. De beräknade utsläppen av fossil koldioxid räknat från år 1998 till år 2009 minskade med 19,7 %. De totala fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun som geografisk enhet ökade mellan 2008-2009 med 7 212 ton. et av mätningarna av luftföroreningar visar på en bra luftkvalitet och miljökvalitetsnormerna klaras. Det finns dock risk för att halterna av vissa ämnen tidvis kan vara för höga vid mer trafikerade gator. Miljömålsrådet* bedömer att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan är mycket svårt eller inte möjligt att nå till år 2050. Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka i snabb takt. Under 2010 visade 250000 forskningen allt fler tecken på den globala uppvärmningen. En brittisk studie visade att våren kommer 11 dagar tidigare än på 1970-talet. Istäcket på Grönland har minskat kraftigt de senaste 10 åren, och vattnet runt Grönland var det varmaste på 50 år. Skyfall och värmeböljor kommer att inträffa oftare och med högre intensitet än idag. I slutet på november 2010 inleddes klimatförhandlingar i Cancun och världens länder nådde en uppgörelse, dock ej ett bindande avtal. Uppgörelsen innebär att temperaturökningen inte ska få överskrida 2 grader, och pekar på att industriländernas utsläpp behöver minska med 25-40 % år 2020 jämfört med 1990. Enligt rapporten Norrland, klimat förändrar och förändras, (Sweco 2008) räknar man med att klimatförändringarna kommer att gå snabbare i Norrland än globalt. Enligt rapporten får vi ökad sommarnederbörd med 4%, en minskning av antalet dagar med snötäcke med 45-75 % och avrinningen ökar liksom vegetationsperiodens längd. Förändringar i temperatur, nederbörd, vattenresurser m.m. påverkar samhäl- Växthusgaser totalt Östersunds kommun 200000 ton koldioxidekvivalenter 150000 100000 1990 2000 2005 2006 2007 2008 50000 0 Energiförsörjnin Industriprocess källa:rus (RUS= samverkansorgan som stöder det regionala miljömålsarbetet) *Rapporterar uppföljning av miljömål till regeringen Transporter Arbetsmaskine Lösningsmedel sanvändning 9 Jordbruk Avfall och avlopp Internationell luftfart och sjöfart

let och miljön och frågor om hur framtida extremväder påverkar dimensionering av anläggningar, fysisk planering, räddningstjänstens arbete och beredskapsbehov i övrigt är viktiga. Länsstyrelsen har tagit fram en regional klimat- och energistrategi. Syftet är att minska klimatförändringarna, främja energiomställningen, öka andelen förnybar energi och främja energieffektivisering och effektivare transportsystem. EU-kommissionen har lanserat ett klimatinitiativ som innebär att företrädare för Europas städer och regioner ansluter sig till ett avtal - Borgmästaravtalet för innovativa energistäder. Städerna åtar sig i och med undertecknandet av avtalet att gå längre än EU:s mål när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Östersund undertecknade Borgmästaravtalet 2009. Ca 1 000 europeiska städer/regioner har undertecknat avtalet och i avtalet finns ett antal åtaganden. Utsläpp av växthusgaser De växthusgaser som regleras av Kyotoprotokollet är koldioxid, metan, lustgas (dikväveoxid) och fluorerade gaser. Koldioxid som kommer från användning av fossila bränslen, är den dominerande gasen och står för nästan 80 procent av de totala utsläppen i Sverige. Dikväveoxid kommer främst från jordbruk, avfall och industriprocesser och står för cirka 11 procent av de totala svenska utsläppen. Metan kommer främst från jordbruk och avfallsdeponier och bidrar med cirka 8 procent av de totala utsläppen. Fluorerade gaser, HFC, PFC och SF6, kommer enbart från industriprocesser och svarar för cirka 2 procent av de totala utsläppen. Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som geografisk enhet De totala fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun som geografisk enhet ökade mellan 2008-2009 med 7 212 ton. Det är framförallt ökade utsläpp från elframställning som har gjort att de totala fossila koldioxidutsläppen ökar. Transporter stod under 2009 för huvuddelen av de totala fossila koldioxidutsläppen med 71 %, medan uppvärmning och el stod för 29 %. Ökade utsläpp från el stod för den största enskilda ökningen med 7429 ton, dvs. mer än hela den sammanlagda ökningen från 2008-2009. Elförbrukningen mellan åren är likvärdig och de ökade utsläppen berodde på att den lokala elmixen för 2009 innehöll mer el från icke förnybara källor. Även utsläppen av bensin, torv, eldningsolja 2-5 och E85 ökade p g a ökad förbrukning, medan utsläpp från diesel, eldningsolja 1, flyg och E85 (bensinfraktionen) minskade. De totala utsläppen av fossil koldioxid räknat från år 1998 till år 2009 minskade med 19,7 %. Målet mellan 1998-2010 är en minskning med 25 %. 2010 års data finns tillgängliga först under andra halvåret 2011 då en uppföljning kommer att ske. Åtgärder som kommer att minska de fossila koldioxidutsläppen framöver är att bussparken kommer att köras på förnyelsebara bränslen, fjärrvärmeutbyggnad i Brunflo och en del KLIMP-projekt som pågår. Källa: Grön Trafik 300 000 ton Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som geografisk enhet beräknade från leveransdata. 250 000 200 000 150 000 84 151 68 830 69 998 58 469 61 404 88 018 75 380 54 046 68 046 63 531 49 370 57 288 Uppvärmning & el Transporter 100 000 50 000 0 165 728 159 741 152 179 149 614 155 492 158 713 1998 1999 2000* 2001 2002 2003 2004 2005** 2006** 2007** 2008** 2009** 154 960 142 000 142 914 145 639 144 560 143 359 * exklusive EO2-5 ** exklusive Gasol Klimatarbete Naturvårdsverkets årliga utvärdering av effekterna av Klimp (klimatinvesteringsprogram) visade att det lokala klimatarbetet ger resultat, totalt beräknas projekten minska utsläppen av växthusgaser med ca 1 000 000 ton per år. Kommunen har beviljats sammanlagt fyra klimatinvesteringsprogram med 39 miljoner kronor i bidrag mellan 2004 till 2012. Flera projekt handlar om omställning till förnybar energi. 10

Naturskyddsföreningen utsåg 2010 Östersunds kommun till Sverigebäst på klimatarbete tack vare ett omfattande och ambitiöst arbete på alla områden och Gröna Bilister rankade 2010 kommunens arbete för att minska bilismens miljö- och hälsopåverkan högt. Hållbara transporter och resor. Kommunen har beslutat att endast miljöfordon ska köpas in till kommunförvaltningen. Kommunens resepolicy (rev 2009) anger att kommunens kostnader för resor ska minska, resandet ska ske mer trafiksäkert och vårt sätt att resa ska blir mer miljöanpassat. Krav har ställts vid upphandling av skolskjutsar och färdtjänst och i Stadsbussupphandlingarna. Källa: Grön Trafik Ton 100 000 Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som geografisk enhet 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 0 Bensin E85/E75 Diesel EO1 EO2-5 El* Flyg ** Kol Torv Gasol*** Källa: Grön Trafik Ton 4500 Koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet 1998-2009 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 500 0 El (lokal mix) Fjärrvärme Olja Bilersättning Bensin Diesel E85 Alkylatbensin Tjänsteresor - flyg Tjänsteresor - tåg Tjänsteresor - Tjänsteresor - Färdtjänst buss hyrbil Skolskjutsar Busstrafik (Swebus/Sta dsbussarna) Externa entreprenörer (Snöröjning Frakt av avfall till Sundsvall Grön Trafik arbetar på många olika sätt för hållbara transporter med syfte att minska koldioxidutsläppen och även informera om klimatfrågan. Ett exempel är arrangör av Europeiska trafikantveckan som 2010 nominerades av EU som ett av tio bästa arrangemang i Europa. I SÖT-projektet deltar Östersunds kommun tillsammans med Sundsvall och Trondheim i ett projekt om Infrastruktur och hållbara kommunikationer. Här ingår flera delprojekt t ex om Cykelbypad, påverkansåtgärder för elektrifiering av Meråkerbanan, miljöbilsanalys och reseplanläggare. I delprojekten om elbilsinformation och Green Highway deltar även kraftbolagen. Totalt blir det 23 laddstationer mellan Sundsvall och Trondheim. Östersunds kommun har till- *Lokal elmix (Jämtkraft), fr o m 2006 har nationell standard för beräkning av koldioxidutsläpp från el använts. I denna används Svensk mix för inköpt el, tidigare har värden för inköpt el tagits från Nordpool. **LTO och motorprovs. ***Uppgifter har ej erhållits fr o m 2005 och framåt 11

sammans med Jämtkraft fått medel från Energimyndigheten för ett demonstrationsprojekt av 56 elbilar i vintermiljö. Vehicle Technical Centre Östersund Mid Sweden (VTC) har nyligen tagit fram en elskoter med stöd av Vinnova och Energimyndigheten. Busstrafik Östersunds kommun har avtal med Länstrafiken som under år 2010 förhandlat med Stadsbussarna för att förverkliga den miljöprofil som kommunen skrivit in i det gällande avtalet. Sedan några år har tre etanolbussar gått i ordinarie trafik och från den 1 jan 2011 kommer en omställning till förnyelsebart att innebära att CO2-utsläppen minskar med nästan tre fjärdedelar i Östersunds tätort, från 2263 ton per år till 643 ton. Biogas. I december 2010 kördes 254 biogasfordon i kommunen med biogas från den befintliga biogasproduktionen och kommunförvaltningen hade i oktober 2010 88 biogasbilar. Miljöfordon i kommunen och kommunalägda bolag Källa: Grön Trafik Östersunds kommun Antal fordon (personbilar + lätta lastbilar/bussar) 2009: 300 st 2010: 301 st Antal miljöbilar + små lätta lastbilar/bussar m alternativt bränsle/ drivlina 2009: 157 st 2010: 151 st Andel miljöbilar + små lätta lastbilar/bussar m alternativt bränsle/ drivlina 2009: 52% 2010: 50% Ösd kommun + bolag 2009: 452 st 2010: 442 st 2009: 165 st 2010: 163 st 2009: 37% 2010: 37% Förnyelsebara bränslen för uppvärmning; se Energianvändning sidan 13. Luftföroreningar Östersund har generellt ren luft men luftkvalitén kan vara sämre periodvis i tätorten beroende på väder och vind, trafik och i vissa fall eldning. När det är kall väderlek och svaga vindar kan halterna av kvävedioxid, bensen och små partiklar bli förhöjda vid hårt trafikerade vägar. Det finns miljökvalitetsnormer 1 för utomhusluften. Dessa omfattar: kvävedioxid, kväveoxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära ozon och PM 10 (små partiklar) benso(a) pyren, arsenik, kadmium och nickel. microgram/m³ 7 6 5 4 3 2 1 Bensen Källa: miljö och hälsa Luftmätningar Östersund deltar sedan flera år i Urbanmätnätet där IVL (Svenska miljöinstitutet AB) i samarbete med ca 40 kommuner genomfört ett långsiktigt mätprogram för luftkvalitetsövervakning. Syftet är bland annat att kartlägga luftkvaliteten i tätorter för att kunna jämföra uppmätta halter med gränsvärden och miljökvalitetsnormer. Mätningarna sker antingen i en tätorts så kallade urbana bakgrund, för att spegla den generella luftföroreningsbelastningen, alternativt i ett gaturum. I Östersund mäts PM 10 (små partiklar), bensen och toluen samt kvävedioxid. Mätvärdena räknas om till vinterhalvårsmedelvärden. Det är dessa som redovisas i diagrammen. 0 93/94 95/96 microgram/m³ 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 00/01 01/02. 97/98 99/00 02/03. 03/04. 04/05. 01/02. Mätvärdena för bensen och toluen har visat en nedåtgående trend sedan 1994 men de senaste åren har den positiva trenden avtagit. 03/04. 05/06. PM 10 Källa: miljö och hälsa 05/06. 06/07. 07/08. 07/08. 08/09. 09/10. 09/10. 1 Miljökvalitetsnormerna anger en viss lägsta miljökvalitet inom ett område. Normerna är satta till skydd för människors hälsa och miljön. 12

När det gäller små partiklar (PM 10) klaras miljökvalitetsnormen men den nedre utvärderingströskeln överskrids, vilket innebär att kommunen måste mäta. 30 25 20 15 Kvävedioxid (mikrogram/m 3) Källa: miljö och hälsa Marknära ozon Mätningar av marknära ozon har inte gjorts i kommunen sedan 2002/03. Mätningarna gjordes då i centrala staden och vid två mätpunkter på landsbygden (Högbyn och Bränna). De mätningar som gjordes visade medelvärden per månad som underskrider miljökvalitetsnormen. Naturvårdsverket genomför bakgrundsmätningar i Bredkälen i Strömsunds kommun som är en nationell mätplats. 10 5 0 89/90 91/92 94/95 96/97 98/99 00/01 02/03. 04/05. 06/07. 08/09. Den uppmätta halten av kvävedioxid (urban bakgrund) klarar miljökvalitetsnormen. Även beräknad kvävedioxid i belastat gaturum klarar miljökvalitetsnormen. ENERGITILLFÖRSEL SAM T SVAVEL OCH NOx -UTSLÄPP FJÄRRVÄRM E ÖSTERSUND OLJA 1200 KOL RÖKGASKOND. 1000 TORV 800 600 400 SVAVEL TRÄD ELPANNOR VÄRMEPUMP SPILLV.,GAS DEPONIGAS 200 NOx Elproduktion KVV+ deponigasmotor NOX-UTSLÄPP 0-81 -83-85 -87-89 -91-93 -95-97 -99 2001 2003 2005 2007 2009 Källa: Jämtkraft Fjärrvärmen är huvudsakligen biobränslebaserad. SVAVELEMISSON 13

14

2. Energianvändning Mål Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år Jämfört med föregående år ökade elförbrukningen obetydligt med 0,1 %. Elanvändningen var år 2009 7,5 % lägre än 1996. Minskningen i elförbrukning jämfört med 1996 beror enligt Jämtkraft på varmare väder, ökat antal fjärrvärmeanslutna, kraftvärme och Arctura samt ökad pelletseldning mm. Det uppsatta Agenda 21-målet på 12,2 % minskning under perioden 1996-2009 uppnåddes dock inte. Energianvändningen har minskat och var år 2008* 32 977kWh/inv (källa SCB) Generellt använder vi energi för uppvärmning, transporter, industri och service. En del av energin försvinner vid distribution och omvandling. För transporter dominerar fortfarande de fossila bränslena. Oljans andel av den totala energitillförseln har minskat i Sverige. Bebyggelsen står för ca 40 % av den totala användningen av energi i Sverige. Användningen av fossila energikällor för uppvärmning har minskat med nästan 50 % i Sverige mellan 1995 2005. Den totala energianvändningen per ytenhet har minskat. EU har antagit paketet En energipolitik för Europa, där unionen åtar sig att minska sina CO2-utsläpp med 20 % senast 2020, jämfört med 1990. Detta ska ske genom att öka energieffektiviteten med 20 % och genom att se till att förnybara energikällor står för 20 % av energimixen. Östersund undertecknade Borgmästaravtalet 2009 (se även sidan 10). MWh 900000 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 729387 729 387 1996 726060 722093 1997 747155 714872 1998 Elförbrukning i Östersunds kommun (geografiskt) 732976 707723 1999 744257 700646 2000 772076 693640 2001 Mål i agenda 21 Nätleveranser Östersunds kommun Elförbrukningen kan inte delas upp på kategorier och analyseras då dessa data är sekretessbelagda hos SCB. När det gäller el har Jämtkraft en hög andel * Senaste tillgängliga uppgifter. 741383 686703 2002 726 997 679836 2003 706 376 673038 2004 Källa: Grön Trafik 689 924 666308 2005 688 737 659645 2006 709 926 653048 2007 674 296 646518 2008 674 660 640052 2009 15 egen produktion och försäljning av förnybar energi som vattenkraft, vindkraft och bioenergi. Den samlade elförsäljningen utgjordes 2010 till 77 % av förnybar energi, 16 % kärnkraft och 7 % fossila energikällor inklusive torv (källa www.jamtkraft.se). Kommunen köper denna mix, dvs även kärnkraftsel. Uppvärmning Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Produktionen är till största delen baserad på biobränsle. Fjärrvärmen står för den största delen av de minskade fossila koldioxidutsläppen i kommunen under senare år. Många hushåll installerar värmepumpar. En nackdel med värmepumparna är att värmeproduktionen till ca en tredjedel baseras på el. Det är fler faktorer som påverkar om och hur stor miljövinsten blir, men ofta är värmepumpen ett bra miljöval. Vindkraft Översiktsplan för vindkraft har ställts ut. Planen syftar till att ange lämpliga områden för storskalig vindkraftsutbyggnad och områden där vindkraft inte tillåts på grund av andra intressen. Förslaget innehåller även riktlinjer för övriga områden. Vattenkraft Vattenkraften står för halva Sveriges elproduktion. Den stora utbyggnaden av vattenkraften skedde under första halvan av 1900-talet. De flesta vattendrag har en eller flera vattenkraftsanläggningar. En stor andel av länets större sjöar och vattendrag har påverkats av vattenkraftsutbyggnad. De återstående oreglerade vattendragen och vattendragavsnitten är fåtaliga och hyser stora naturvärden. Utbyggnaden har haft en påverkan på miljön kring de utbyggda vattendragen. Växt- och djurlivet har påverkats negativt och vattenytorna har ändrats, både till yta och till sträckning. Östersunds kommun är majoritetsägare i energibolaget Jämtkraft. Vattenkraften är stommen i Jämtkrafts produktion, de har 17 vattenkraftstationer i Jämtland. Ett normalår producerar de cirka 930 GWh. Två av dessa anläggningar ligger i Östersunds kommun, Högfors och Granbo. Kommunförvaltningens energianvändning Flera energieffektiviseringsåtgärder har genomförts i kommunen med stöd av statliga investeringsprogram under åren 1998 2012 (LIP och KLIMP med syfte att förbättra den ekologiska hållbarheten och att minska klimatpåverkan). I Klimp 2008-2010 ingår bland annat projektet Solvärme och pellets i kom-

munförvaltningen. Ökningen av energikostnaderna har bromsats. Total energianvändning (el, värme) var 2009 102 382 MWh (källa: Grön Trafik). Förnybar energi i kommunförvaltningen enligt Teknisk förvaltnings energibokslut 2009, Fjärrvärme: 39 924 MWh, Elvärme 1186 MWh, Fastbränsle 3279 MWh. Teknisk förvaltning Fastighet genomför åtgärder för att minska energianvändningen i kommunens skolor, förskolor och äldreboenden. Kostnaden för el och värme är ca 25% av driftskostnaden för en byggnad. Varje månad kontrolleras energianvändningen, databearbetas och eventuella avvikelser kan rättas till. Personal inom skola, förskolor och äldreboende kan få statistik över energianvändningen på sina arbetsplatser och energispartips. Ett energiledningssystem håller på att tas fram och fastighet arbetar med att ta fram kravdokument för nybyggnation avseende isolering, ventilation och el. Energideklarationer har tagits fram. Arbetet med att åtgärda energiproblem har startat. Oljeuppvärmda anläggningar har minskat med 46 % (= 1322 MWh) kvartal 4, 2009 kvartal 3, 2010. Kvarvarande oljeförbrukning motsvarar 1125 MWh. Oljan är i första hand ersatt med pellets och fjärrvärme. När konvertering i Brunflo är slutfört kommer Fastighet att nå -68%. Elvärmen har minskat med 22 % (=353 MWh) kvartal 4 2009-kvartal 3 2010 jämfört med samma period 2006-2007. Elvärmeförbrukning som finns kvar motsvarar 1236 MWh. Elvärmen är i första hand ersatt med fjärrvärme men även med värmepump. När planerade åtgärder är genomförda kommer Fastighet att nå ca -50 %. Vid nybyggnad och omfattande till-/ombyggnad skall energibehovet för uppvärmning och fastighetsdrift uppgå till maximalt 80 kwh/m2 *Atemp,år. Fastighet strävar efter att byggandet ska närma sig passivhusstandard. Elförbrukningen för gatubelysning har minskat med ca 10 % i förhållande till föregående år. Energirådgivning Kommunens energirådgivare ger energirådgivning till enskilda, företag och organisationer. Energirådgivaren medverkar i mässor och utställningar och samarbetar med Energikontoret i länet. Energikontoret arbetar för minskade utsläpp av växthusgaser genom projekt och aktiviteter som syftar till effektivare energianvändning och ökad användning av förnybar energi. Tillsammans med bland andra Östersunds kommun driver man projektet Folkbildning för klimatsmart småhusbyggande inom Klimatinvesteringsprogrammet. Målet med projektet är att integrera miljöhänsyn och resurshushållning vid byggande av enbostadshus med betoning på minskade koldioxidutsläpp genom ökade kunskaper hos fastighetsägare om byggande, drift och underhåll. 3. Miljön i Östersund Mål Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. Det är svårt att svara på frågan om vi når målet, eftersom i stort sett alla dimensioner i levnadsmiljön kan ingå i mätningen av måluppfyllelsen. I uppföljningen av målet för 2010 har faktorer/aspekter som värderats ha stor yttre miljöpåverkan utvärderats eller beskrivits (och som inte redovisas under mål nr 1, Luft och klimat eller mål nr 2, Energianvändning). Dessa är: Hushålls- och industriavfall, Samhällsbyggande och fysisk planering, Skydd av kommunala grundvattentäkter, Användande av Storsjön som resurs, Radon i bostäder, Hantering av slam, Användning/återvinning av miljöstörande ämnen, Upphandling, Utbildning, Brand och olycka. Se redovisning och värdering av dessa faktorer nedan. För goda sociala levnadsförhållanden hänvisas till kommunens Välfärdsredovisning, där indikatorer utifrån kommunens strategiska utvecklingsområden för folkhälsa redovisas. Hållbar utveckling omfattar fyra dimensioner den demokratiska, den ekonomiska, den ekologiska och den sociala. Den sociala dimensionen inrymmer bl.a. etiska aspekter, jämställdhet, kultur, arbetsmiljö och upphandling. Hållbar utveckling är en grundläggande strävan inom kommunen, och den är uttryckt i kommunens övergripande vision, och styr både Tillväxtprogrammet och Agendadokumentet. I måluppföljningen har de miljöaspekter som har betydande miljöpåverkan redovisats, se tabell nedan. Skydd av kommunala vattentäkter. Samtliga kommunala grundvattentäkter har skyddsområden. Översyn av skyddsföreskrifterna planeras. Aspekten har stor betydelse för en godtagbar dricksvattenförsörjning. Användande av Storsjön som resurs är en väsentlig del av kommunens naturmiljö och en viktig resurs för dricksvattenförsörjningen. Storsjön är även betydelsefull som mottagare av avloppsvatten. Arbete pågår för att ta fram ett skyddsområde för dricksvattenförsörjningen. Sjön är näringsfattig, har god bakteriologisk och kemisk kvalité, och uppfyller gällande miljökvalitetsnormer. Under senhösten(november-december) * Atemp är golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedd att värmas till mer än 10 C begränsade av klimatskärmens insida (m²). Definition hämtad från Regelsamling för byggnader, BBR. 16

2010 inträffade ett stort utbrott av vattenburen smitta i Östersund från vattentäkten i Storsjön. Orsaken var parasiten Cryptosporidium. Många personer blev drabbade. Cryptosporidium har konstaterats i utgående avloppsvatten. Dessutom har den påvisats vid Storsjöns utlopp i Indalsälven. Prover har även tagits nedströms i Indalsälven i Ragunda kommun, ingen Cryptosporidium påvisades. Vattenföreningar och enskilda fastighetsägare som tar dricksvatten direkt ur Storsjön utan effektiv rening har uppmärksammats på riskerna via annonser och på hemsidor. Resursanvändande vid samhällsbyggande och fysisk planering. Utvärdering av aspekten behöver utvecklas främst vad avser energiförbrukning och markanvändning. Kommunen har goda möjligheter att påverka valet av uppvärmningsform i nybyggandet. Beslut i miljö- och samhällsnämnden har tagits om att nybebyggelse av bostadshus, som uppfyller energimyndighetens definition av passivhus, befrias från avgifter för bygglov, bygganmälan, nybyggnadskartor och enskilda avlopp. Utbyggnaden av fjärrvärme under de senaste 25 åren har medverkat till att innehållet av svaveldioxid i stadens utomhusluft minskat från ca 250 mikrogram/kbm luft till ca 0,8 mikrogram, vilket har stor betydelse för hälsan och stadsmiljön. Samhällsbyggnad deltar i ett nätverk för att informera om och inspirera till hållbart byggande. Ton 20000 Avfallsmängder från hushållen i Östersund till deponi Hantering av slam. Allt slam komposteras och används som anläggningsjord. I slammet från våra avlopp koncentreras ämnen som kan utgöra miljö- och hälsorisker, till exempel kemikalier och läkemedelsrester. Användning och återvinning av miljöstörande ämnen. Det är viktigt att insamlingen och omhändertagandet sker i kontrollerade former, eftersom kemiska produkter kan ha stor påverkan på såväl hälsa som miljö. Upphandling Kommunen upphandlar varor och tjänster för drygt 1 miljard kronor årligen, och en medvetenhet om miljörisker och miljömöjligheter har stor betydelse. Upphandling sker utifrån den policy som gäller för kommunen, och där kvalitets- och miljökrav är särskilt uttalade. För kommunförvaltningen har troheten mot ramavtal varit hög. Detta medverkar med stor sannolikhet till minskad miljöbelastning. Utbildning. Påverkan på miljön beroende på invånarnas medvetenhet och utbildning inom miljöområdet är betydande. En av kommunens viktigaste verksamheter är utbildning. Kommunen är också en stor arbetsgivare vilket ger stor effekt när den egna personalen utbildas. Betydelsen för miljöutvecklingen är svår att mäta men information, utbildning och en generell höjning av kunskapsnivån i miljöfrågor påverkar. Utbildning av miljöombud, arrangemang av miljöfrukostar etc. sköts via kommunens Agendasamordnare. Kultur och fritidsnämnden har beslutat att en miljöplan ska upprättas vid idrottsarrangemang som kommunen ger stöd till. Brännbart 15000 Kompost 10000 2009 5000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Renhållningen Ösd Avfall Vår konsumtion medför restprodukter. En hållbar avfallshantering innebär minskat resursutnyttjande och ökad grad av återanvändning/återvinning. De plockanalyser som gjorts av utsorterat brännbart hushållsavfall visar att sorteringen kan bli bättre. Radon i bostäder. I kommunen finns en berggrund som medför höga halter inom många områden. 17

18

Tabell 1. Betydande miljöaspekter och miljöpåverkan/miljötillstånd Grundvatten av god kvalitet Skydd av kommunala grundvattentäkter Beskrivning indikator/ nyckeltal Antal kommunala grundvattentäkter/ Antal kommunala grundvattentäkter med skyddsområde 4 st/4 st Översyn av skyddsområden pågår Kommentar Viktigt för dricksvattenförsörjningen att grundvattentäkterna är väl skyddade för att minska risken för att vattentäkterna påverkas. Radon i vatten Radon har mätts i alla kommunala grundvattentäkter. Förhöjda värden i Lillsjöhögens kommunala vattentäkt har åtgärdats. Radonfilter bytt 2010 Radonet avges till inomhusluften (t ex vid duschning eller diskning och kan på sikt orsaka lungcancer. Levande sjöar och vattendrag Användande av Storsjön som resurs Uran har kontrollerats i två kommunala vattentäkter. Miljö och hälsa har erbjudit hjälp med mätningar i enskilda vattentäkter i Lillsjöhögen. Beskrivning indikator/ nyckeltal Skyddsområde ytvattentäkt Miljökvalitetsnormer: God ekologisk status 2021 God kemisk status (exkl. kvicksilver) Ca 75 % av analyser (2008) i enskilda vattentäkter i Lillsjöhögen visade höga värden. Utökad provtagning i närområdet visade ca 50% av analyserna höga värden (2009). Upprättande pågår Miljökvalitetsnormer Status 2009: måttlig ekologisk status Status 2009:god kemisk ytvattenstatus Uran i vatten kan orsaka njurskador. WHO har ett riktvärde på 15 mg/l, om det överskrids bör åtgärder vidtas. Kommentar Storsjön är en skyddsvärd del av kommunens naturmiljö och en viktig resurs för dricksvattenförsörjning och recipient för spill- och dagvatten i Östersunds kommun. Större delen av kommuninvånarna får dricksvatten från Storsjön. Under 2010 inträffade ett utbrott av vattenburen smitta. Orsaken var en parasit, Cryptosporidium. Recipientprovtagning och utsläpp av näringsämnen i Storsjön= status Dagvattenpåverkan Näringsfattig, god vattenkvalité enligt provtagning 2010 Indalsälvens vattenvårdsförbund Tillsynsprojekt Miljö och hälsa: pågår EU:s vattendirektiv har målet en god vattenstatus. Vattenmyndigheten har tagit fram förvaltningsplan och åtgärdsprogram för distriktet under 2010. 19

Levande sjöar och vattendrag(fortsättning) Beskrivning indikator/ nyckeltal Badvattenprover resultat Trafik på sjön; båt, vattenoch snöskoter Badvattenprover resultat: 2009: 15 prover varav två tjänliga med anmärkning. 2010: 16 prover alla tjänliga Vattenskotertrafik är tillåten i allmänna farleder och i av länsstyrelsen anvisade områden. Kommentar Badvattnets kvalité kan påverkas av olika faktorer, och resultatet tjänligt med anmärkning leder till förnyad provtagning eller utredning av om det kan finnas föroreningskällor. God bebyggd miljö Resursanvändande vid samhällsbyggande och fysisk planering Beskrivning indikator/ nyckeltal Nyckeltal ska utvecklas Användning av naturgrus (delmål, miljömålsuppföljning nationellt) Uppgift saknas fn, men kan tas fram Kommentar Den fysiska planeringen är viktig när det gäller de fysiska villkoren för markanvändning och boende, drift av tekniska system, industriverksamhet, resurshushållning. Avfall Hushållsavfall (ton/ år)2010 Totalt insamlat hushållsavfall: 17005 Brännbart avfall: 11336 Kompost: 4093 Hushållsavfall till deponi: 1592 Ökning/minskning + + = = Vår konsumtion medför restprodukter. En hållbar avfallshantering innebär minskat resursutnyttjande och ökad grad av återanvändning/återvinning. Insamlat återvunnet material från hushållen (ton/år) Tidningar: 2908 Returkartong: 758 Glas: 1317 Plast::310 Metall: 113 Wellpapp: uppgift saknas Ej jämförbart Plockanalys visar att hushållen avfallssortering bör bli bättre Avfall från företagen (ton/ år) Brännbart industriavfall: 1958 Organiskt industriavfall:85 Bygg- och rivningsavfall till deponi: 675 Bygg- och industriavfall till deponi:4306 + = _ + 20

God bebyggd miljö (fortsättning) Radon i bostäder Beskrivning indikator/ nyckeltal Antal radonmätningar i bostäder under året/antal med värden över riktvärdet Åtgärdade bostäder Antal/mätsäsongen 2007/08: 205/32 2008/09:250/80 2009/10 : 241/43 Uppgift saknas Kommentar Radon från berggrunden eller byggmaterial kan ge höga radonhalter inomhus vilket ökar risken för lungcancer. Antal radonmätningar i skolor/förskolor/antal med värden över riktvärdet Åtgärdade skolor/fsk Inga skolor fsk med värden över riktvärdet har redovisats Totala antalet mätta bostäder/antal som behöver mätas Ca 4 240 småhus och 4000 lgh har mätts via miljö och hälsa Det totala antalet småhus är ca 10500 och 21000 lgh Det finns även privata företag som mäter radon. Dessa mätningar har kommunen ingen uppgift om. Giftfri miljö Hantering av slam från enskilda avlopp och kommunala reningsverk Beskrivning indikator/ nyckeltal Andel slam som kommer till användning (som t ex jordförbättringsmedel) slam som deponeras Slammet komposteras med bark för att vidareförädlas till anläggningsjord och all jord används. Kommentar I slammet från våra avlopp koncentreras ämnen som t.ex. kemikalier och läkemedel. Slammet bör användas som en resurs och deponering av slam är inte tillåtet. Användning/ återvinning av miljöstörande ämnen Innehåll av miljöstörande/giftiga ämnen i slam i förhållande till rikt- och gränsvärden Inga gräns- eller riktvärden överskrids Användningen av miljöstörande ämnen medför en risk att de sprids och orsakar påverkan på hälsa och miljö. Viktigt att minska den totala användningen av miljöstörande ämnen och att minska risken för utsläpp och spridning. Mängd insamlat farligt avfall från hushåll/ per invånare 2010: 21,4 kg/inv Avfallet ska samlas in och tas om hand säkert. Användning av bekämpningsmedel Antal anmälningar om användning och tillståndsansökningar Banverket och Inlandsbanan har anmält till miljö och hälsa Analysresultat av dricksvatten map bekämpningsmedelsrester. Inga resthalter funna vid årlig analys 21