Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Relevanta dokument
Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Upplägg. Davies: kapitel 7 8. Kardashev typ III. Kardashev skalan

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Kardashev typ I. Upplägg. Kardashev typ II. Davies: kapitel 7-8. Kardashev-skalan. Kardashev typ III

Upplägg. Davies: kapitel 7 8. Kardashev typ III. Kardashev skalan

Rättelse från förra föreläsningen. Kardashev-skalan. Upplägg. Davies: kapitel 7-8. Kardashev typ I. Kardashev typ II

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Kursinfo I. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten 2015

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012.

Upplägg. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Repetition: Lösningskategorier

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Formalhaut b

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 5: Fermis paradox I

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Solen i dag.

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013.

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Upplägg

Är vi ensamma i Universum?

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Omstridd detektion: Formalhaut b

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 6: Fermis paradox II

Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Upplägg

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Fråga från förra gången. Upplägg

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Upplägg. Övergripande problem. Hur lång tid tar det? Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 8: Interstellära resor och tidsresor

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Kvasarer och aktiva galaxer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Vår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån

Upplägg. Översiktskurs i astronomi Lektion 11: Galaxer och kosmologi. Vår lokala galaxgrupp. Virgohopen. Kannibalgalaxer i galaxhopars centrum

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 8: Interstellära resor och tidsresor

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2014.

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Stjärnors födslar och död

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor. Viktig schemaändring: Kurstillfället 21 november ställs in!

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Universums uppkomst: Big Bang teorin

Upplägg. Övergripande problem. Astronomisk enhet. Hur lång tid tar det? Hur lång tid tar det?

Tentamen Relativitetsteori , 27/7 2019

10. Relativitetsteori Tid och Längd

ÖVNING: Träna läsförståelse!

Kosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Upplägg. Övergripande problem. Hur lång tid tar det? Hur lång tid tar det?

En rundvandring i rymden

Tentamen Relativitetsteori

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

DE SJU SYMMETRISKA UNIVERSUM. Ahmad Sudirman

Vår galax, Vintergatan

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 13 mars 2014

Grundläggande fakta om stjärnor

Räkneövning 5 hösten 2014

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 5: Fermis paradox I

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

Stjärnors spektralklasser; dubbelstjärnor Ulf Torkelsson

Upptäckten av gravitationsvågor

Översiktskurs i astronomi Hösten 2009

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 5: Fermis paradox I. Upplägg. Enrico Fermi. Vad är Fermis paradox? Kolonisering av Vintergatan

LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad,

1.5 Våg partikeldualism

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott

Transkript:

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Kardashev skalan Upplägg Post biologisk och artificiell intelligens Teknologisk singularitet Superteknologi Metoder för att söka efter supercivilisationer Davies: kapitel 7 8

Kardashev skalan Mäter en civilisations nivå av teknologisk utveckling Baserad på den mängd energi civilisationen förfogar över Kardashev (1964): Typ I, II & III Nicolai Kardashev (1932 )

Kardashev typ I Olika definitioner förekommer: Kardashev : Civilisation med energiförbrukning motsvarande mänskligheten (ca 4 10 12 W år 1964) Davies: Använder alla energitillgångar på sin hemplanet Vanligast (tror jag): Utnyttjar energi av samma storleksordning som solinstrålningen (insolationen) till hemplaneten ( 1.7 10 17 W i jordens fall)

Kardashev typ II Civilisation som utnyttjar den totala strålningsenergin från sin moderstjärna Ca 4 10 26 W i solens fall Observera att det finns stjärnor som kan alstra 10 6 mer än vår sol (under miljontals år) Moderstjärnan kanske inte bästa energikällan

Kardashev typ III Civilisation som förfogar över den energi som utstrålas från sin hemgalax Ca 4 10 37 W i Vintergatans fall

Carl Sagans version K log 10 MW 10 K: Civilisationens Kardashev grad MW: Civilisationens energiförbrukning i megawatt För mänskligheten: 1.5 10 7 megawatt K 0.7 Enligt denna definition är vi alltså en Kardashev typ 0.7 civilisation

Utvidgad Kardashev skala Olika definitioner av Kardashev typ IV: Utnyttjar ljusenergin hos hela det observerbara universumet Utnyttjar ljusenergin hos den lokala superhopen av galaxer (största gravitationellt bundna strukturen i Universum idag) Utnyttjar energi utanför hemgalaxen, ex. mörk energi

Alternativa skalor Inte uppenbart att totala energiförbrukningen är det bästa måttet. Alternativa skalor baseras på: Den informationsmängden civilisationen förfogar över (Carl Sagans skala A Z) Hur utspridd civilisationen är (Zubrins skala) Typ I: Spridd över hemplaneten Typ II: Koloniserat sitt solsystem Typ III: Koloniserat hemgalaxen Hur små föremål civilisationen kan manipulera (Barrows skala)

Utomjordingar avbildas ofta som humanoider med stora huvuden (hjärnor), men är det verkligen dit utvecklingen leder?

Postbiologisk intelligens Utveckling inom bioteknologi, nanoteknologi och informationsteknologi Undviker (nuvarande) biologiska systems begränsningar Högre intelligens? Längre livstid? Inga sjukdomar? Biologiska fasen i civilisationers utveckling kortvarig?

Trolig form Den postbiologiska formen behöver naturligtvis inte efterlikna den ursprungliga, biologiska livsformen Kan dock inledningsvis kännas lättare att interagera med en mänsklig robot än en med helt främmande utseende Notera: Om robotar är alltför människolika, men ändå uppenbart inte människor, så upplever vi dem som kusliga ( uncanny valley ) Borg (Star Trek)

Uncanny valley I Harmlös

Uncanny Valley II Söt

Uncanny Valley III Läskig!

Artificiell intelligens Mänskliga hjärnan: 10 14 10 20 operationer/s (omtvistat) Världens snabbaste dator (2013 2015): Tianhe 2, 3.4 10 16 operationer/s Moores lag: Datorkapaciteten fördubblas vartannat år Datorer når hjärnans beräkningskapacitet inom ca 20 år HAL från 2001 Ett rymdäventyr Obs! Beräkningskapacitet Intelligens eller medvetande Inte säkert att vi kommer att kunna skapa en AI med mänsklig intelligens under överskådlig tid

Tianhe 2

Den teknologiska singulariteten Framtida tidpunkt då utvecklingen plötsligt börjar gå extremt snabbt ( mot oändligheten ) till följd av exempelvis skapandet av en AI med förmåga att göra sig själv smartare Anses ofta omöjligt att förutspå vad som händer efter singulariteten (om vi alls överlever den)

Den teknologiska singulariteten

Transcendens? Har föreslagits att avancerade civilisationer kan vilja driva sin teknologi mot inre rymden istället för den yttre Ökad miniatyrisering och täthet tills tillstånd som liknar neutronstjärna eller svart hål uppnås Transcendens: Lämnar yttre rymden och kryper in i sitt svarta hål (och möjligen ut i ett nytt universum)

Barrow skalan Skala som beskriver civilisations förmåga att manipulera småskaliga föremål: Typ I minus: Manipulering på ungefär samma längdskala som varelserna själva Typ II minus: Manipulering av gener Typ III minus: Manipulering av molekyler Typ IV minus: Manipulering av atomer Typ V minus: Manipulering av atomkärnor Typ VI minus: Manipulering av kvarkar och leptoner Typ Omega minus: Manipulera rum och tidsstruktur Allt högre teknologitäthet Svart hål och transcendens till annat universum?

Superteknologi Von Neumann sonder Dysonsfärer Matrioshka/Jupiter brains

Von Neumann sonder Självreplikerande robotsonder som skickas ut för att utforska/kolonisera rymden Tar material de hittar längs vägen och bygger nya sonder En Bracewell sond (se föreläsning 7) kan även vara en von Neumann sond John von Neumann (1903 1957)

Små sonder Lättare att accelerera ett föremål med låg massa till hastigheter nära ljusets Strategi: Skicka ut i stora svärmar av mikroeller nanorobotar för att säkra överlevnad för ett fåtal

Dyson sfär I Hypotetisk, artificiell struktur av satelliter (eller fast skal) kring stjärna som fångar upp andel av stjärnans utstrålade energi Värmeenergi måste strålas bort för att inte smälta sfären Sfären kan inte långsiktigt göra stjärnan helt osynlig, bara ändra dess spektrum Sfär med temperatur av några hundra grader (eller lägre) infraröd glöd Freeman Dyson, 1923

Dyson sfär II: Varianter på temat Dyson ring Dyson svärm Dyson bubbla

Tänkbara signaturer från Kardashev typ I II Nyhet oktober 2015 (artiklar av Boyajian et al. och Wright et al.): Fotometriska metoden för exoplanetstudier ger konstig ljuskurva för stjärnan KIC 8462852. Kometfragment? Partiell Dyson sfär?

Dyson sfär III: Dyson skal Dyson skal av fast material från nedmonterade planeter

Tänkbara signaturer från Kardashev typ II Stjärna där bara andel av strålningen fångas in uppvisar troligen ett spektrum som är en blandning av en vanlig stjärnas och ett dominerat av infraröd strålning

Hertzsprung Russel diagrammet Luminositet Stjärna helt omsluten av Dyson sfär förväntas dyka upp ungefär här (hög luminositet, men extremt låg temperatur) Hög yttemperatur Låg yttemperatur

Dyson sfärer och Kardashev typ II III Civilisation som kapslar in stjärnor i sin närhet i Dysonsfärer Bubblor av låg UV/optisk ljusstyrka jämfört med omgivningen Bubblorna kan dock ha högre infraröd ljusstyrka än omgivnignen Dyson signaturer

Rotationskurvor hos skivgalaxer v rot v max Radie

Vätets emissionslinjeprofil Linjebredd v sys v max Ljusstyrka Våglängd eller hastighet Halva linjebredden ger mått på maxhastigheten, vilket också säger något om galaxens totalmassa

Dyson sfärer och Kardashev typ III Tully Fisher relationen: Empirisk relation mellan skivgalaxers luminositet och vätets linjebredd (mått på massan) Relationen har mycket låg spridning Ljusstyrka Stort antal skivgalaxer Linjebredd (massa)

Dyson sfärer och Kardashev typ III Galax med Kardashev typ III civilisation som klär in stjärnor i Dyson sfärer Oförändrad massa men sänkt UV/optisk luminositet Ljusstyrka Linjebredd (massa) Ytterst få skivgalaxer avviker kraftigt från Tully Fisher Kardashev typ III måste vara mycket sällsynta (förutsatt att de använder Dyson sfärer)

Första svenska SETI projektet: Sökning efter Kardashev typ IIIcivilisationer bland ca 1400 skivgalaxer Ljusstyrka Linjebredd (massa) Kandidatuppsats av Per Calissendorff, våren 2013

Simulering av hur skivgalax koloniseras med Dyson sfärer Sondernas hastighet: 10% av ljushastigheten Koloniseringsstrategi: Riktad

Simulering av hur skivgalax koloniseras med Dyson sfärer Sondernas hastighet: 30 km/s (som dagens rymdsonder) Koloniseringsstrategi: Sfärisk våg

Sondernas hastighet: 30 km/s Koloniseringsstrategi: Sfärisk våg (avbryter vid 75% kolonisering)

Shkadov thruster Mekanism för att förflytta en hel stjärna (och tillhörande planetsystem) Gigantiskt solsegel hålls i jämvikt av gravitation mot stjärnan och strålningstryck bort från stjärnan Seglet bryter isotropin i stjärnans strålningstryck och driver stjärnan i riktning mot seglet Långsam förflyttning tar 1 miljon år att komma upp i 20 m/s och 1 miljard år att flytta stjärnan en betydande del av Vintergatans radie

Aktiva galaxkärnor som energikälla Jet Supermassivt svart hål Ackretionsskiva (ungefär solsystemets storlek) Galaxer med aktiv kärna producerar extremt hög ljusstyrka i liten region i centrum Bättre att kapsla in den aktiva kärnan istället för stjärnor?

Exempel på aktiva galaxkärnor Kvasarer Seyfert galax

Den nya skolans SETI Davies: Sök efter de effekter som en utomjordisk civilisations teknologi har på den omgivande rymden!

Svarta hål som energikälla I princip möjligt att utvinna stora mängder energi från roterande svarta hål Davies: Hissmekanism där avfall dumpas i det svarta hålet och containern återvänder i hög hastighet Inga sökningar ännu baserade på detta p.g.a. oklar signatur och svårigheten med att lokalisera svarta hål Fig 11 (sid 143) i Davies

Matrioshka hjärna Hypotetisk dator (ev. AI) som drivs av koncentriska Dyson skal kring stjärna Olika skal verkar vid olika temperaturer Skulle kunna driva trovärdig simulering av vår verklighet?

Jupiter hjärna Hypotetisk dator av planets storlek Lägre beräkningskapacitet än Matrioshka hjärna, men snabbare förmedling av signaler mellan datorns delar

Boltzmann hjärna Hypotetisk, självmedveten hjärna som uppstår spontant mitt ute i rymden p.g.a. slumpmässiga partikelsammansättningar Mycket osannolik sammansättning men rymden är stor, kanske oändlig

Boltzmann brain paradox I vissa kosmologiska modeller blir Boltzmann brains mer sannolika än hjärnor av vår typ Problem: Är jag verkligen en människa i ett kollektiv bland sju miljarder andra, eller bara en ensam Boltzmann hjärna i tomma rymden som inbillar mig? Fiktiva minnen av mångårigt liv, trots faktisk livstid på några få sekunder

Nästa föreläsning: Budskap till utomjordingarna & Vad händer om vi får kontakt? Inlämningsuppgift 2 återlämnas!

Tentamensanmälan Viktigt: Anmälan till tentamen sker i Studentportalen Deadline är: 24 oktober Kontakta kurskansliet om du missat deadlinen men ändå vill anmäla dig: kurskansli@physics.uu.se