OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 1 TEMA 1 Munhålan (15 p) Det är av stor vikt att du som tandläkare har ett övergripande kunskap om hela kroppen för att förstå och utföra ditt yrke på ett korrekt sätt. Men för dig som tandläkare är det är av extra vikt att ha kunskaper om munhålan. I dit kommande yrke kommer du dagligen att göra flera vanliga tandläkarundersökningar. Förutom att undersöka tänderna ingår även att göra en bedömning av tungans utseende för att undersökningen ska vara korrekt utförd. Annars får man kalla tillbaka patienten! I dag har du en patient som undrar lite extra om smak och ber dig förklara för honom följande: Tema 1 Del A+C (10 p) Förklara kort vad smak är. Vilka kranialnerver är involverade i innerveringen av de sensorer som förmedlar smaksensationer? Vilka delar av tungan innerveras av respektive kranialnerv. Redogör med figur. Beskriv vägen från papill till smaksensationen.
OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 3 Tema1 DelB(5p) Klargörmedtextochfigurförtungansmikroskopiskautseende.Vilketepitelhittarmanpåtungan? Vadärtypisktförtungansmuskulatur?Vadkallasdeserösakörtlarsomfinnsitungan?Vilka tungpapillerhittarmanpåtunganochhurserdeutimikroskopet(ritafigur)?varpåtunganhittar mandeolikatungpapillerna?vilkatungpapillerärutrustademedsmaklökar? Tungansytortäckshuvudsakligenavettoförhornatskiktatskivepitel.Förhornatskiktatskivepitelhittas påpapillafiliforme(senedan).stommenitunganbeståravenkarakteristisktanordnadskelettmuskulaturitre plan("parkettgolvsmönster").gl.lingualesanteriores(blandinsellernuhnskörtlar)beståravblandadekörtlar, medangl.lingualesposterioresärserösa(=vonebnerskörtlar)ellermukösa(weberskörtlar).defyraolika tungpapillernaär:papillafiliforme(ingasmaklökar),papillafungiforme(smaklökar),papillafoliatae(smaklökar ochpapillacircumvallatae(smaklökar)..
OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 4 Tema 2 Magsäcken (15 p) Magsäcken tvingas ju ta emot allt som vi sväljer. I magsäcken sker både mekanisk och kemisk bearbetning av det nedsvalda. Upptag av näringsämnen och annat sker dock främst i tunntarmen så ventrikelinnehållet måste vidare. Tema 2 Del A (5 p) Bilden nedan visar en form av en så kallad gastric bypass operation. Detta ingrepp görs ibland på mycket överviktiga personer som måste gå ner i vikt. Förklara med hjälp av dina anatomiska kunskaper vad kirurgen har gjort, och varför. Namnge även de anatomiska strukturer som är märkta med A E. Slutligen, vad är anledningen att struktur E och C har kopplats ihop med varandra (i bilden märkt med en svart ring)? Den största delen av ventrikeln har kopplats bort, endast en liten del av fundus är fortfarande kvar i systemet. Duodenum och jejenum har separerats. Den lilla delen av fundus har kopplats ihop med jejenum. Därigenom blir magsäcken mycket liten. Duodenum har längre ner kopplats ihop med jejenum. A Esophagus; B Fundus; C Jejenum; D Corpus; E Duodenum. E och D är ihopkopplade så att duodenums viktiga innehåll (bukspott och galla) blandas med tarminnehållet.
OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 5 Tema 2 Del B (5 p) Beskriv magsäckens mikroskopiska anatomi. Magsäcken har tre veckningar/kryptor, som alla utgör ytförstorande element. Vad kallas dessa tre ytförstorande element? Vad kallas de tre olika körtlar som finns i ventrikeln? Vilka celler hittar man i dessa ventrikelkörtlar, hur ser de ut och vilka är deras respektive sekretionsprodukter? Ytförstorande element i ventrikeln: 1. Rugae (= plicae gastricae), längsgående veck omfattande tunica mucosa och tela submucosa. 2. Areae gastricae, veckning omfattande tunica mucosa och som begränsas av fåror i mukosan. 3. Foveolae gastricae (= gastric pits ), kryptor som tränger ner från tunica mucosa. Ventrikelkörtlar: A. Cardiakörtlar: består av slemproducerande (mukösa) körtelceller. B. Corpus funduskörtlar: innehåller följande celler som producerar: Mukösa halsceller Slem Huvudceller Pepsinogen (pepsin) Parietalceller Intrinsic factor + saltsyra (HCl) Endokrina celler Hormoner (gastrin, ghrelin, somatostatin, gastric inhibitory peptide (GIP), vasoactive intestinal polypeptide (VIP), sekretin, cholecystokinin (CCK), m. fl. Huvudcellerna, som producerar pepsinogen (pepsin), är basofila, medan parietalcellerna, som producerar intrinsic factor (IF) och saltsyra (HCl), är acidofila. Celltyperna skiljer sig dessutom åt med avseende på form, då huvudcellerna liknar de övriga epitelcellerna, medan parietalcellerna är betydligt större. Namnet parietalcell (parietal = som hör till eller avser en vägg) återspeglar deras lokalisation i körtelrören. Dessa celler är tryckta mot körtelrörens periferi och förefaller inte alltid nå lumen. Parietalcellerna har en centralt lokaliserad kärna och har utseendet av stekta ägg. C. Pyloruskörtlar: Den nedre delen av ventrikeln karakteriseras av längre foveolae och kortare körtelrör än i cardia. Körtelepitelcellerna består av slemproducerande, mukösa celler och i botten av körtelrören finns celler som bildar gastrin.
OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 6 Tema 2 Del C Redogör för kontrollen av ventrikelns (magsäckens) tömning och de faktorer som reglerar denna. Svaret ska vara fokuserat på själva tömningen med beskrivning av relevant motorik i magsäcken och med involverade neuronala och hormonella signaler som stimulerar respektive hämmar tömningshastigheten. En fördel att ha med hur sammansättningen av födan (proportioner fett, kolhydrat & protein) kan påverka tömningshastigheten.
OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 7 TEMA 3 Respiration (15 p) Andningen är en av de ur akut synpunkt mest livsviktiga funktionerna i kroppen. Kunskaper om andningen och de strukturer som är inblandade är något som förväntas av alla som studerat något om kroppens normala struktur och funktion. Tema 3 Del A (5 p) Ventilationsprocessen delas in i inspiration samt exspiration. A) Vilken av bilderna nedan visar inspiration och vilken visar exspiration (1 eller 2)? B) Redogör för skillnaden mellan inspiration och exspiration. I svaret ska ingå vilka anatomiska strukturer som är involverade vid inspiration respektive exspiration, och vad aktivering av dessa anatomiska strukturer leder till. C) Redogör också för vilka anatomiska strukturer som är inblandade vid forcerad ventilation (inspiration och exspiration), som sker exempelvis vid extrem fysisk ansträngning. 1 2 A) Inspiration = 1; exspiration = 2. B) Inspirationen börjar genom att diafragma kontraheras. Detta leder till att diafragma dras nedåt, drar med sig pleuran och normalt sett även lungan. Mm. intercostales externi hjälper till genom att sternum och revbenen trycks utåt. Bröstkorgens volym ökar därmed. Detta resulterar i att volymen i lungorna ökar, och trycket minskar. Luften sugs därmed in i lungorna. Exspirationen är en passiv process. Den sker då diafragman och Mm. intercostales externi relaxerar. Diafragman åker därmed uppåt i bröstkorgen till sin ursprungliga position och bröstkorgens volym minskar. Trycket i lungan ökar och luften trycks därmed ut ur lungorna. C) Vid forcerad inspiration kontraheras både diafragma och de externa interkostala muskler; samt mm. scaleni och m. sternocleidomastoideus som ytterligare lyfter revbenen och ökar bröstkorgens volym. M. pectoralis minor och m. serratus anterior hjälper också till viss del till vid forcerad inspiration. En forcerad utandning är en aktiv process där mm. intercostales interni och de abdominala musklerna kontraherar.
OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 8 Tema3 DelB(5p) Rökningutövarennegativpåverkanpåepiteletiluftvägarna,sombl.a.försvårartransportavslem ochpartiklar,menocksågasutbytetialveolerna. Klargörmedtextochfigurhurepiteletserutitrachea.Avbeskrivningenskallframgåepitelets korrektanomenklaturochförekomstavev.ytstrukturerpåepitelcellernaochkörtelcelleriepitelet. Klargörmedfigurochtexthuralveolenochdessnärliggandekapillärserutpåelektronmikroskopisk nivå.vilkaolikacellerhittarmanidettaområde?vilkastruktureriinteralveolarseptummåstesyre passerafårattnåblodet? Epiteletitracheaäravtypenflerradigt( pseudostratified )epitelmed3 5raderavcellkärnor.Detgerintrycket avattvaraskiktat.kallasocksåför respirationsvägsepitel.cellernaärhuvudsakligencylindriskaoch cellkärnornaharenbasalpolarisering.detgerintrycketavattvaraskiktat,menallacellerharkontaktmed basalmembranet.detsenarekanvarasvårtattseiljusmikroskopet.mellanepitelcellernahittarmanriklig förekomstavbägarcellersomproducerarmucinogen/mucin,somgerettsegt/slemmigt/visköstsekret. Epitelcellernaärutrustademedkinocilier.Svarettillfrågornaomalveolenåterfinnsinedanståendefigur.
OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 9 Tema 3 Del C (5 p) Gasutbyte i de finare luftvägarna är den viktigaste funktionen i respirationen. Men för att det ska kunna ske så krävs att det sker en luftväxling i lungorna. I del A har du redogjort för ventilationens mekanik och involverade muskler. Redogör i denna del för två huvudsakliga metoderna att mäta ventilationen i lungorna, d.v.s. statisk och dynamisk spirometri. Tips: Beakta olika delvolymer samt de principiella skillnaderna mellan de två metoderna. Normalvärden för de olika mätvariablerna behöver inte anges. Ett fullständigt svar inkluderar de mätvariabler som anges i figurerna från föreläsningarna nedan. Den principiella skillnaden mellan statisk och dynamisk spirometri är att i det senare fallet mäts volymsförändringar per tidsenhet.
OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 10 Tema 4 Levern (15 p) Levern är kroppens största inre organ och sitter skyddad under höger revben. Organet har ett flertal livsviktiga uppgifter, såsom att ta hand om slaggprodukter och bilda vissa proteiner. Levercirros, som också kallas skrumplever, innebär att frisk levervävnad ersätts med bindväv och ärrvävnad. Så småningom hårdnar och skrumpnar vävnaden. Detta är slutstadiet av en långvarig leverinflammation. Levern får då allt svårare att klara av sina viktiga uppgifter och tillståndet kan vara livshotande. Tema 4 Del A (5 p) Gulsot även kallat ikterus beror på ansamling av ämnet billirubin. Ett tidigt tecken på ikterus är gula ögonvitor. Ikterus kan delas in i prehepatiskt, hepatiskt och posthepatiskt. Posthepatisk ikterus beror som namnet antyder på ett avflödeshinder någonstans i gallträdet. Gallträdet möter gångsystemet från bukspottskörteln, som tyvärr som alla organ kan drabbas av cancer. Ofta uppträder symptomen för sent. Det finns dock ett ställe i pancreas där en tumör kan ge ett tidigt varningstecken i form av ikterus, vilken del av pancreas? (1p) Namnge även de fyra strukturerna som är markerade med bokstäver på bilden nedan (2p). En del av gallträdet ingår i den så kallade portatriaden. Vilka tre strukturer brukar man räkna in i portatriaden samt i vilket ligament löper den? (2p) Först ett resonemang om att caput på pancreas omger ductus choledochus varför en tumör där kan ge stas och därmed ikterus. (1p) De fyra sökta strukutrerna i bilden är: A: Vesica fellea B: Ductus hepaticus dexter C: Ductus hepaticus communis D: Ducthus choledochus (0.5p x 4) De tre strukturerna i portatriaden är vena portae, arteria hepatica propria samt ductus choledochus. Portatriaden löper i ligamentum hepatoduodenalen (del av omentum minus).
OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 11 Tema 4 Del B (5 p) Redogör från leverns mikroskopiska anatomi. Hur är leverparenkymet uppbyggt och hur ser det ut i mikroskopet? Klargör flödesriktningarna för galla respektive blod. Vad kallas de olika leverlobuli som man kan definiera? Vilken/vilka celler utöver hepatocyter hittar man i levern och vilka respektive funktioner har den/de? Levern (hepar) består av parenkym (hepatocyter), bindvävsstroma, sinusoider (kanaler mellan strängar av hepatocyter) och perisinusoidala rum (Disses spalt/spatium; mellan endotelceller och hepatocyter). Strukturellt sett är levern uppbyggd av ett stort antal identiska enheter kallade lobuli eller acini. I mitten av klassisk levelobulus (hexagon; se nedan) ses en centralven till vilken anastomoserande hepatocyter radierar och i vilken sinusoiderna tömmer sig. I vinkeln på varje hexagon ses portaområden (portazoner/portal canal) med gallgångar, blodkärl och lymfkärl. Inflöde av blod sker via a. hepatica och v. portae, vars grenar återfinns i portazoner. Utflöde av blod sker via v. hepatica, via s.k. centralvener. Gallgångarna har kubiskt epitel och är därför lätta att skilja från kärlen. Portatriad = grenar från a. hepatica + v. portae + gallgång. Beroende på hur man definierar gränserna hos lobuli/acini kallas de klassisk lobulus, portalobulus respektive funktionell lobulus (även kallad leveracinus
OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 12 Tema 4 Del C (5 p) Levern har ett stort antal viktiga funktioner som kan kategoriseras efter lite olika principer. Redogör mycket kortfattat (i punktform) för leverns funktioner avseende: Metabola funktioner Lagringsfunktioner Avgiftning/rening av blodet Ett komplett svar kan anges på flera olika sätt. Nedan anges olika svarsaspekter där merparten ingår i ett fullgott svar. Metabola funktioner: Fettmetabolism: Fettsyre, lipoprotein och cholesterolsyntes, oxidering av FA Kolhydratmetabolism: Glykogenlagring/ nedbrytning (frisättning av glukos) Proteinmetabolism: upptag aminosyror för metabol konvertering, syntes merparten av plasmaproteiner (albumin, koagulationsfaktorer, akut fas proteiner, specifika transportproteiner, vissa prehormoner Lagringsfunktioner: Glykogen Vitaminer (t.ex. A,D,E, K, B 12 ) Mineraler & spårämnen (t.ex. järn (som ferritin), koppar, selen, kobolt, Avgiftning/rening av blodet: Metabolisering av hormoner, antikroppar, toxiska ämnen och andra metaboliter i födan eller via farmaka. Det sker genom omvandling av molekyler t.ex. kvävehaltiga ämnen i blodet, puriner m.m som kan utsöndras via t.ex urinen och/eller genom konjugering. Substanserna kopplas till ämnen i hepatocyterna som gör att de blir vattenlösliga och kan utsöndras med gallan
OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 13 Tema 5 Ben/brosk (15 p) Per Ingvar Brånemark, är professor emeritus i anatomi vid Göteborgs universitet, är känd för att ha utvecklat ett koncept för att permanent förankra implantat i käkarna, men också på andra ställen i skelettet (sk. osseointegrerade implantat). Implantaten i käkarna fungerar som stöd för tandkronor och broar, medan implantaten på andra ställen i kroppen till exempel används för att förankra led eller benproteser. Det hela bygger på främst två principer. När implantaten opereras in hanteras benvävnaden skonsamt så att bencellerna bibehåller sin vitalitet och inte skadas allvarligt av för hög temperatur vid borrning och gängning. Implantaten är gjorda av titan, ett vävnadsneutralt material som möjliggör för bencellerna att under läkningen efter operationen växa ihop med implantatytan. Dessa båda principer leder till att bencellerna bygger in implantaten så att de blir som en del av benvävnaden; de blir osseointegrerade, en term som Brånemark myntat (källa: Wikipedia). Som tandläkare är det av största vikt att du har god kunskap om brosk och benvävnad som finns i huvud /halsområdet. Tema 5 Del A (5 p) (a) Namnge de markerade benen (A F). (3p) (b) Ange vilka av dessa ben som tillhör neurokraniet och vilka som tillhör visceralkraniet. (1p) (c) Namnge de markerade hålen (1 2) (1p) (A) Maxilla, (B) os palatinum, (C) os zygomaticum, (D) os sphenoidale, (E) os temporale, (F) os occipitale. A, B och C tillhör visceralkraniet; D, E och F tillhör neurokraniet. (1) Meatus acusticus externus, (2) foramen magnum.
OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 14 Tema 5 Del B (5 p) Klargör med text och figur de olika steg under fosterutvecklingen som leder till benbildningen i ansiktets ben. Vilka olika steg kan man urskilja i benbildningsprocessen? Vilka celler går att identifiera under benbildningen? Hur livnär sig de mogna bencellerna? Hur moduleras benet, dvs. hur sker nedbrytningen av ben och vilka celler är inblandade? Hur ser cellerna ut och var i vävnaden hittar man dem? Vilken typ av brosk hittar man i nässeptum och vad är typiskt för denna brosktyp i jämförelse med andra brosktyper? Vad kallas de celler du hittar i brosket? Direkt benbildning: Kallas även desmal eller bindvävspreformerad. Förekommer i skallens platta ben, ansiktsben, underkäke och nyckelben. Odifferentierade mesenkymceller som är förprogrammerade att bli osteoblaster (= osteoprogenitorceller) kondenserar och blir omogna benceller s.k. osteoblaster, som börjar producera extracellulär matrix (= osteoid), som främst består av kollagen I. Osteoiden kommer efterhand att förkalkas och blir därmed ben. När osteoblasterna är helt inneslutna i sin matrix utvecklas utskott och cellerna kallas för osteocyter, vilket är mogna benceller. Osteocyternas utskott går i små kanaler (= canaliculi) i benet och cellerna kommunicerar med varandra genom gap junctions. Detta ger möjligheter för osteocyterna att livnära sig från blodet i den Haverska kanalen. Osteoklaster är stora fagocyterande multinukleära celler som hittas i anslutning till benet. Osteoklaster bryter ned ben, varvid det frigörs kalcium och fosfat. Osteoklasternas aktivitet styrs huvudsakligen av parathyroideahormon (= PTH) som stimulerar osteoklasterna att bryta ner ben, vilket höjer nivåerna av serumkalcium. Vid platsen för aktiva osteoklasterna bildas s.k. Howship s lakuner, vilka är resorptionszoner. Brosket i nässeptum består av hyalint brosk (hyalos = glas), som karakteriseras av att de mogna cellerna (= kondrocyter) vanligen ligger i isogena grupper (= kondron). De omogna broskcellerna kallas kondroblaster. I en jämförelse är antalet celler/intercellularsubstans högre i elastiskt brosk och lägre i trådbrosk.
OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 15 Tema 5 Del C (5 p) Merparten av mineralkomponenten i benvävnad består av calciumapatit. Det innebär också att den allra största delen av calcium i kroppen finns i benvävnaden. Calciumjonen (Ca ++ ) har dock många funktioner i kroppen och koncentrationen i blodplasma är noggrant reglerad. Redogör för den hormonella kontrollen av Ca ++ koncentrationen i plasma med beskrivning av de involverade hormonernas effekter. Svaret bör innehålla merparten av den information som ges i nedanstående figur. Calcitriol kan även benämnas aktivt vitamin D 3. Det är en fördel om den relativa betydelsen av PTH (stor betydelse) respektive calcitonin (liten betydelse) framgår. Det är också en fördel om det framgår att minskad insöndring av PTH, snarare än ökad insöndring av calcitonin, är ett viktigare svar vid höga Ca ++ nivåer. Effekterna av calcitriol i benvävnaden av mindre poängsättande betydelse.
OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 16 TEMA 6 Smärta (15 p) Möjligheten att känna smärta spelar stor roll för överlevnaden och därför har utvecklingen av effektiva smärtsystem gynnats av evolutionen. Eftersom smärta är en av de vanligaste orsakerna till att patienter söker tandvård och sjukvård är det givetvis viktigt att ha goda kunskaper om smärtsystemet i det kliniska arbetet. Tema 6 Del A (5p) Vilket är det neuroanatomiska underlaget för smärtimpulser? Beskriv i detalj hur en smärtsignal färdas från ditt finger tills den når hjärnbarken. Ange var det finns synaptiska omkopplingsstationer och ev. överkorsning av medellinjen. Redogör även för begreppet somatotopisk organisation. Se Martini Fig 15 5.
OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 17 Tema 6 Del B (5p) Vilka två huvudtyper av primärafferenter leder smärtimpulser. Vad kännetecknar de två typerna? Rita en skiss av en kemisk synaps och ange dess huvudkomponenter. A delta fibrer myeliniserade tunna ledningshastighet 5 30 m/s förmedlar den omedelbara skarpa och väl lokaliserade smärtupplevelsen. C fibrer omyeliniserade mycket tunna ledningshastighet 0.5 2 m/s förmedlar dov, diffus och mer långvarig smärtupplevelse. Se Martini bild 12 17
OSOF INTEGRERAD TENTAMEN 2014-06-18 KL.09.00-12.00, 13.00-16.00 18 Tema 6 Del C (5p) Särskilt vid kroniska smärttillstånd kan ofta flera komponenter urskiljas i smärtupplevelsen. Förklara innebörden av nedanstående två komponenter och ange vilka områden av storhjärnebarken som medierar respektive komponent. Sensorisk diskriminativ komponent Affektiv komponent Förklara även innebörden av begreppet Refererad smärta. Sensorisk diskriminativ komponent: Själva registreringen av smärtans lokalisation, intensitet och kvalitet förmedlas av primärsensoriska kortex. Affektiv komponent: Den känslomässiga upplevelsen av smärtan förmedlas av bl a främre cingularcortex ( anterior cingulate cortex ), prefrontal cortex och insula området av cortex. Refererad smärta t ex utstrålning i vänster arm vid hjärtinfarkt p g a konvergens av primärafferenter från olika regioner till samma projektionsneuron.