NEWS En tidning från Studsvik AB om Studsvikkoncernen Maj 2002

NEWS En tidning från Studsvik AB om Studsvikkoncernen Maj 2002 Nuclear Technology De brinner för materialtester Autoklavhallen i Studsvik började byggas upp för flera decennier sedan och anses idag vara en av världens främsta inom tester på korrosion och sprickbildning. Arbetet har gett Sverige ett försprång som kan utläsas i ekonomisk nytta. De svenska kraftverken har mycket god kontroll över statusen på sina material och vet när de behöver bytas ut. Sid 4-5 Industrial Services Gårdar drar nytta av nukleär teknik På några timmar vändes hela tillvaron upp och ned för hönsbonden. 120 000 djur fick destrueras när salmonellan var ett faktum. Kvar stod ca 10 000 kvadratmeter kontaminerade byggnader, jordbruks- och transportredskap. Solägg fick tips om att saneringslösningen fanns inom kärnkraftsindustrin. Sid 6 Nuclear Medicine Patientbehandling utvärderas i sommar Studsviks BNCT-klinik har till dags dato strålbehandlat 25 hjärntumörpatienter med diagnosen gliom. En utvärdering av den första gruppen om fjorton patienter görs nu sex månader efter behandlingen för att utläsa effekter och eventuella biverkningar av behandlingen. Förhoppningen är att denna första sammanställning som väntas bli klar i juni, ska kunna ge en fingervisning om behandlingseffekterna. Ansvarig för sammanställningen av de kliniska försöken är professor Roger Henriksson, Umeå. Efter sommaren hoppas BNCTkliniken vid Studsvik att komma igång med det som kallas protokoll två, vilket avser förnyad strålbehandling av tidigare behandlade patienter. Förra året fokuserade Studsvik på löpande miljöarbete, nu väntar arbete med kommande tillståndsansökningar. Miljöjämförelsen blev en framgång för Studsvik Miljöåret har varit intensivt för Studsvikkoncernen. Även om händelsen med iridiumtransporten innebar en motgång vars erfarenheter ska användas till att skärpa säkerhetsrutinerna, har miljöarbetet som helhet nått stora framgångar. Det visar bland annat Folksam som i sitt miljöindex över börsnoterade bolag strött rikligt med stjärnor över miljöarbetet. Nyckeltalen i miljöindex ställer miljöfaktorerna i relation till omsättningen, vilket är nytt för Studsvik. Sid 3-4 FOTO: NATURFOTOGRAFERNA Studsvik NEWS maj 2002

Transportläckan den första i sitt slag Studsvik är ett internationellt företag som fokuserar på kärnkraftsteknik och nukleärmedicin. Vi har mer än sextusen aktieägare som väl vet att deras investering blir framgångsrik endast om våra kunder får värde för pengarna i form av ökad lönsamhet och driftsäkerhet. Därför koncentrerar vi nu starkt på kvalitet och kundnytta, men även internationell expansion. Det senare är naturligt med tanke på att hela 35 procent av Studsviks omsättning ligger i Sverige, där endast tre procent av världsmarknaden finns för våra produkter och tjänster. Studsvik är det enda helt privata företaget som driver reaktorer för utveckling och testning av material och bränslen för kärnkraften. Jag är övertygad om att denna situation är gynnsam för såväl våra kunder, som för våra anställda. Det är stimulerande att arbeta med tydliga och långsiktiga ägarkrav, och det skapar hos oss en stark enighet om att sätta kundnyttan främst. Den 7 januari i år drabbades vi av en olyckshändelse med en läckande transport av isotopen iriduim-192 avsedd för en kund i USA. Trots att ingen person kom till skada fick händelsen mycket stor uppmärksamhet i media, sannolikt därför att den var den första i sitt slag. Olyckan gav oss anledning att tillsammans med de tillståndsgivande myndigheterna, SSI och SKI, skyndsamt klarlägga de bakomliggande orsakerna. Det visade sig att en kapsel som inneslöt de radioaktiva ämnena hade gängat upp sig, se illustrationen på nästa sida. Händelsen gav SSI anledning att rikta kritik mot våra rutiner vilka borde ha fångat upp riskerna med kapselns konstruktion. Personalen vid vår isotopproduktion har tagit SSI:s kritik till sig och lyckats vända denna negativa händelse till något långsiktigt positivt för verksamheten. Genom ett mycket förtjänstfullt arbete har man sett över rutiner och konstruktioner och därmed lyckats höja kvalitet och effektivitet i den viktiga tillverkningen av medicinska isotoper. Studsviks anläggning i USA för behandling av lågaktivt avfall går allt bättre. Intresset för vår process är mycket stor och vi kommer med största sannolikhet att snart ingå ett avtal om samarbete på den stora amerikanska marknaden för s k federalt avfall. Jag är stolt över att vi i denna utgåva av Studsvik NEWS lyckats fånga upp några av våra mycket intressanta verksamheter samt delge er resultaten av vårt miljöarbete. Sommaren liksom semestertiden närmar sig snabbt. Jag vill därför tillönska alla en skön sommar och en avkopplande semester. Med vänlig hälsning Hans-Bertil Håkansson, Koncernchef Nya toppkrafter till Studsviks styrelse Tre nya ledamöter har tagit plats i Studsviks styrelse. Nuvarande landshövding Ingemar Eliasson, tidigare energiminister, samt Ericssons nye informationsdirektör Henry Stenson, ersätter Åke Wester och Ingvar Carlsson som båda avgår av åldersskäl. Nye koncernchefen Hans-Bertil Håkansson invaldes också. Vi är mycket nöjda med att vi lyckats rekrytera dem till styrelsen, säger Per Wahlström som tagit Åke Westers plats som styrelseordförande. Studsviks nationella och internationella verksamhet är på många sätt högst politisk och det är viktigt att vi har politisk kompetens i Ingemar Eliasson. styrelsen. Med Ingemar Eliasson har vi fått en person med mycket brett kontaktnät som åtnjuter stor respekt i alla politiska läger. Med erfarenhet som tidigare energiminister är han också värdefull. Med Henry Sténson har vi fått ytterligare en klok person med gott omdöme och dokumenterat god erfarenhet av informationshantering och krisfrågor. Han har också erfarenhet av företagsledning som medlem av direktionen på Volvo Personvagnar, SAS och Henry Sténson. nu Ericsson. Ingemar Eliasson är för närvarande landshövding i Värmland men avgår den 1 juli. Att få arbeta med Studsvik ska bli spännande. Jag har inte haft några direkta kontakter med företaget tidigare men känner väl till det eftersom det har en central betydelse inom området omhändertagande av kärnavfall. Studsvik har mycket hög kompetens inom sitt område och är en resurs när det gäller att bemästra kärntekniska farhågor och problem. Den nya verksamheten med bestrålning av hjärntumörer är också mycket intressant, eftersom jag är ordförande i Cancerfonden. Det är fascinerande att få en inblick i företaget, säger Henry Sténson. De tekniska applikationerna inom området är långtifrån färdigutvecklade. Personligen är jag också intresserad av cancerbestrålningen. Min far är läkare och cancerforskare så jag har följt utvecklingen från köksbordet. Studsvik NEWS maj 2002 sid 2

Folksams miljöindex strör stjärnor över Studsvik Fyra stjärnor av fem möjliga. Det betyget ger Folksam Studsvik i sitt omfattande miljöindex för svenska börsnoterade företag. Det är första gången Studsvik lämnar underlag till en liknande offentlig undersökning där nyckeltalen ställer miljöfaktorer i relation till omsättning. Det är roligt att vi ligger så bra till. Deras jämförande uppgifter är intressanta men egentligen påverkar de inte vårt miljöarbete, säger miljöchef Karin Brodén. Vi har svårt att minska vårt resande och våra godstransporter om vi ska kunna bibehålla våra verksamheter. Eftersom Studsvik är ett nytt företag på börsen och av den anledningen saknar tidigare data att jämföra med, påverkar det Folksams slutsatser. Omdömet om klimattrenden blev därför: går ej att bedöma. Alltså, ingen femte stjärna. Men de lämnade svarsuppgifterna håller enligt Folksam hög kvalitet och hör till de mest transparenta på börsen. Därför får Studsvik omdömet excellent svarskvalitet. Högt ställda miljökrav Om förra året innebar att Studsvik fokuserade på löpande miljöarbete, kommande tillståndsansökningar och en bullerutredning, innebär detta år dels fortsättning inom dessa områden men också insatser för att ytterligare minska utsläppen. Den svenska verksamheten är lokaliserad till ett känsligt naturområde vilket gör att miljökraven på verksamheten är höga, både från myndigheter och från oss själva, säger Karin Brodén. Trots att vi redan idag uppfyller Naturvårdsverkets riktlinjer för buller i områden med rörligt friluftsliv kommer vi inom kort att minska bullernivån ytterligare genom en bullerdämpning i förbränningsanläggningens skorsten. Framöver kommer Studsvik dessutom att inrikta sig på att ytterligare minska utsläppen till Östersjön. Utsläppen till vatten ligger idag långt under gällande riktvärden, förklarar Karin Brodén. Doserna till omgivningen från utsläppen är försumbara jämfört med den naturliga bakgrundsstrålningen. Ändå arbetar vi med att försöka minska utsläppen ytterligare. Radioaktivt avfallsvatten från olika anläggningar i Studsvik, bland annat från R2-reaktorn leds i rörledningar till en gemensam vattenreningsanläggning där det renas varefter det renade vattnet kontrolleras innan det släpps ut. Forts på sid 4 Iridiumbehållaren körs från Norrköping till Stockholm Transporten av iridium-192 lämnar Studsvik i lastbil. I Stockholm lastas behållaren på nytt. Planet landar i Memphis på nyårsafton 2001. Vid mellanlandning i Paris uppmäts normala värden. Behållaren körs i lastbil till Studsviks kund i New Orleans. Kapslarna placeras i en hållare med tre hål som sedan placeras i ett strålskydd av massiv metall, omgiven av ett rostfritt stålhölje. Bilden skildrar iridiumtransportens väg, läs Hans-Bertil Håkanssons text på sid 2. Idriumkornen, 3 mm i diameter, förpackas i 3 innerkapslar av stål, ca 300 korn/kapsel Studsvik NEWS maj 2002 sid 3

Forts från sid 3 Ytterligare ett steg övervägs nu i reningsprocessen. Utöver dessa åtgärder kommer Studsviks miljöoch säkerhetsarbete i år bland annat att fokuseras Karin Brodén på förberedelserna för är Studsviks tillståndsansökningar till miljöchef. Miljödomstolen och Regeringen. Samordning av ansökningar Vi samordnar nu kommande nya miljötillståndsansökningar för en rad befintliga anläggningar i Studsvik med ansökningar om fortsatt drift för R2/R2-0-reaktorerna, säger Karin Brodén. Med ansökningarna kommer vi att bifoga en Miljökonsekvensbeskrivning. Vi har nyligen hållit utökat samråd med myndigheter och allmänhet där vi redovisat ett utkast till en Miljökonsekvensbeskrivning. Studsviks utsläpp av koldioxid kommer huvudsakligen från fossila bränslen samt inköpta drivmedel och den inköpta värmen är förnyelsebar. Bolaget har gjort en egen miljö- och säkerhetsredovisning där detta framgår. Den behandlar året i sammandrag, verksamheter ur miljö- och säkerhetsperspektiv, ord från koncernoch miljöchef, ledningssystem, risker, miljö- och säkerhetsorganisation, rening, miljömål, utsläpp och kostnader. Redovisningen kan beställas av Studsvik eller läsas på Studsviks hemsida www.studsvik.se. Studsviks verksamheter har som affärsidé att förbättra kvalitet, säkerhet och miljö i kundernas anläggningar och processer. Exempelvis genom testning av kärnbränsle och förbränning av lågaktivt avfall. Alla utsläpp och persondoser står under strikt kontroll och ligger på nivåer som underskrider gränserna för det tillåtna. Studsvik strävar efter att alltid ligga under reglerade värden, i många fall långt under riktvärdena. Ett stort antal tillstånd baserade på krav i Kärntekniklagen, Strålskyddslagen och miljölagstiftningen reglerar Studsviks verksamheter. När dotterbolaget Stensand får sina miljöoch kvalitetscertifikat i sommar är huvudparten av koncernens svenska verksamhet miljö- och kvalitetscertifierad enligt ISO 14001 och ISO 9001. MARIANNE RYNEFELD-SKOG Här testas egenskap och som gett Sverige ett försprång i materialval Går det att i förväg säga om ett material kommer att rosta och hur snabbt det går? Jo visst! Materialexperterna i Studsvik Nuclears materiallaboratorium älskar den typen av frågor och är svåra att stoppa när de väl kommer igång. För dem finns knappt något intressantare än sprickbildningar och korrosion på material i olika miljöer. Kontrollen är optimal i den stora Autoklavhallen. Ett tjugotal personer inklusive projektledarna som arbetar direkt med nationella och internationella kunder, har sin bas där. I labbet simuleras miljöer som liknar kärnkraftverkens för att testa materialens hållbarhet, livslängd och reaktioner vid olika typer av belastningar. Allt för att maximera säkerheten på kärnkraftverken och reducera antalet oberäkneliga faktorer. Ett av de främsta labben i världen Faktorer som påverkar utfallet i testerna är exempelvis vattnets sammansättning. Det vatten som används i testerna är så långt från dricksvatten man kan komma. Det har ultrarenats i en egen renvattenanläggning, avsaltats och avgasats. Andra påverkande faktorer är den kemiska sammansättningen, temperatur, tryck och föroreningar. Kontrollen över och precisionen i materialstudierna gör laboratoriet till ett av de främsta i världen. Det har bland annat visats i en internationell jämförelsemetodik för laboratorier kallad Round Robin. Jo, där har vi fått väldigt bra resultat, bekräftar projektledare Martin König. Alla tilldelas samma uppgifter och efter testerna jämförs resultaten. Vårt laboratorium har byggts upp under en mycket lång tid och uppvisat goda resultat vilket lett till gott internationellt anseende. Många upptäckter om materialens åldrande görs vid de årliga revisionerna då kärnkraftverken får ställa sig frågan om de kan, eller inte kan, drivas med fortsatt hög säkerhet. Testerna i laboratoriet blir vägvisande för beslutet. I Studsvik finns ytterligare ett laboratorium för bestrålat material där materialexperterna utför materialprovningar. De två benen i verksamheten är elektrokemiska mätningar och spricktillväxtmätningar. Materialexperter löser problemen Svårigheterna i uppdragen gör jobbet utmanande och fysikerna, kemisterna, elektrikerna och konstruktörerna som brukar sammanfattas under begreppet materialexperter, blir därmed mer och mer problemlösare för sina kunder. Inte sällan kommer idéerna till studier från materialexperterna när de upptäckt något som kan vara av särskilt intresse för en kund. I Sverige läggs stor vikt vid god kunskap om materialens beskaffenhet. Landets kärnkraftverk samt SKI svarar för en betydande del av uppdragen i Autoklavhallen. Studierna i hållbarhet och livslängd leder till att beställarna kan undvika onödiga driftstopp och kostsamma driftstörningar. På Oskarshamns kärnkraftverk Studsvik NEWS maj 2002 sid 4

karaktär FOTO: JANNE HÖGLUND Projektledare Martin Köning är en av de engagerade medarbetare som intresserat studerar resultatet av materialtesterna i Studsviks autoklavlaboratorium. har laboratoriet placerat en spricktillväxtautoklav vars resultat kan avläsas direkt av teknikerna i Studsviks laboratorium. I jämförelse med många andra länder som inte har samma kunskap om materialet har Sverige ett försprång som kan utläsas i ekonomisk nytta. Det gör att tiden talar för den här typen av undersökningar, menar materialexperterna. Behovet att pressa kostnaderna utan att påverka säkerheten får dem att tro att allt fler, inte bara nukleära verksamheter, kommer att få upp ögonen för nyttan av materialtester. Det borde exempelvis finnas potential inom den kemiska industrin för ökad användning av materialtester. Då skulle man kunna förutse miljöeffekter på ett tydligare sätt och förhindra industrins stilleståndskostnader, säger Håkan Jansson, ansvarig för autoklavhallen. Men det är lätt att se tester som kostnader snarare än långsiktig nytta. Vi utför däremot en del tester inom korrosionsproblematik på värmekraftverk och säkert kommer fler industrier att inse nyttan av tester. MARIANNE RYNEFELDT-SKOG Kemiingenjör Peter Gillén är nyrekryterad till laboratoriet sedan två år tillbaka. Studsvik NEWS maj 2002 sid 5

Kontaminerade gårdar ny nisch för Stensand De senaste åren har Stensand vid flera tillfällen fått nytta av sin kompetens från saneringsuppdrag på kärnkraftverk men i en oväntad miljö. För det har varken handlat om tung industri eller kärnkraftsindustri. De nya uppdragen har reglerats av Smittskyddslagen och Jordbruksverket och avsett stora gårdar som kontaminerats av salmonella och spärrförklarats av myndigheterna. Stensands senaste uppdrag inom livsmedelssektorn, det stora värphönseriet Solägg i Vadstena, sysselsätter 10-12 personer i närmare ett halvår. Många tror att salmonella har med slarv att göra, men så är det inte, säger Göran Löf, Stensands platschef på gården. Det är svårt för veterinärerna att spåra smittkällan men man kan alltid se vilken salmonellastam det handlar om och dra slutsatser av det. I det här fallet är det en helt annan stam än den som drabbat gården tidigare. Studsvik NEWS maj 2002 sid 6 När salmonella konstaterats drabbas inte bara gården, kedjereaktionen är lång. Ytterst reglerade åtgärder Noggrann sanering och desinfektion av den kontaminerade gårdsmiljön och alla yttre funktioner som ingår i verksamheten, är A och O för att gården ska bli friförklarad och få återuppta driften. Hygiengränser, slussar, spolplattor och friklassade rena zoner, är några av de ytterst reglerade åtgärder som sätts in när distrikts- och länsveterinärernas saneringsplan verkställs. Smittspridare som insekter, möss och råttor avlägsnas först av Anticimex. Därefter byggs boxar med saneringsrum inne i byggnaderna. Centimeter efter centimeter högtryckssprutas med luft och torrsugs. Arbetet med att sanera den 21 meter höga fodertorken med foder för normalt 90 000 höns och 30 000 kycklingar, har just inletts och ska vara klart i augusti. Arbetet är tungt och dammigt och kräver problemlösningar av mycket komplicerade situationer. Det innebär dessutom en del rivningsarbete eftersom allt obehandlat trä är en presumtiv smittkälla som vi enligt lag måste elda upp, säger Göran Löf. Stora konsekvenser för gårdsägaren För den drabbade gårdsägaren är det en tragedi eftersom konsekvenserna blir stora med ekonomiskt bortfall, driftstopp och nödslakt. Försäkringar och statliga ersättningar motsvarar aldrig de riktiga kostnaderna. Vi har varit med om detta en gång tidigare, säger Mikael Karlsson, delägare i Sandby egendom och Solägg. Då visste ingen hur man sanerade ett hönseri så vi fick göra det själva. Det tog tolv personer ett och ett halvt år, så det är bra att kompetensen finns idag. Vi hoppas Strålskyddare blev ny VD Bolaget Stensand inom Studsviks affärsområde Industrial Services har sedan slutet av året fått en ny VD i Jan Bjerler. Bjerler, som tidigare var vice VD, efterträdde Torbjörn Hedberg på VDposten den 1 februari 2002. kunna vara igång nästa år igen. Solägg vet fortfarande inte varifrån smittan kom. Bakteriestammen var av en ny mild sort, men det saknar betydelse eftersom de svenska och finländska bestämmelserna är hårda i jämförelse med andra EU-länders. De 120 000 djuren fick därför avlivas och kremeras. Det är inte ofta svenska gårdar drabbas av salmonella, men när så sker får det stora konsekvenser eftersom salmonella är en sjukdom som måste anmälas enligt Smittskyddslagstiftningen. Den kan orsaka människor och djur besvär av olika karaktär beroende på vilken av de fyratusen olika bakteristammarna det gäller. På senare år har salmonellabakterier hittats i bland annat mungbönor, alfalfa och sesamfröpasta (tahine) förutom fåglar, katter och reptiler. MARIANNE RYNEFELDT-SKOG Vid årsskiftet lämnade även Bertil Johansson tjänsten som affärsområdeschef. Han hade då en tid varit tillförordnad även som VD för Stensand. Båda har gått vidare till andra verksamheter. Övergripande organisationsförändringar inom Studsvikkoncernen den senaste tiden har resulterat i en viss turbulens, men nu är ordningen återställd, konstaterar Jan Bjerler nöjt. De täta chefsbytena i Stensand resulterade FOTO: MEGAPIX

Högtrycksteknik reducerar avfallsvolymer i Hanau Siemens rivning av bränslefabriken i Hanau, Tyskland, närmar sig den fas då Studsvikägda SINA ska installera en alfatät mobil högtryckspress i avfallsanläggningen. Med högtryckspressen kommer SINA att volymreducera det urankontaminerade avfallet ned till en tiondel av ursprungsvolymen. Omkring 4000 fat med innehåll ska SINA sortera och förpacka från och med sensommaren. Uppdraget fortsätter under hösten och ett antal månader framåt. SINA driver avfallsanläggningen med ett femtontal medarbetare som sköter det löpande arbetet, men totalt arbetar för närvarande ett hundratal anställda med rivning och dekontamineringsuppdrag i den nedlagda bränsleproduktionsanläggningen. Uran och plutonium Strålskyddsarbetet på Hanau skiljer sig mot andra dekontamineringsuppdrag eftersom det rör sig om en f d bränsleproduktionsanläggning för uran och plutonium. Högsta krav ställs på säkerhet och kvalitet eftersom riskerna för inandning av radioaktiva partiklar måste minimeras. Det är första gången en alfatät och kontamineringsfri utrustning används vid rivningen. Starkare fäste på marknaden Sedan SINA Industrieservice GmbH förvärvade företaget Baumann Nuklear-Service GmbH förra sommaren har bolaget fått ett starkare fäste på den tyska och internationella marknaden. Liksom SINA var Baumann ett av Tysklands ledande företag på demontering av nukleära anläggningar. SINA har även slutfört ett uppdrag åt tyska Framatome ANP vid en kärnkraftsanläggning i Brasilien i samband med en 1:a revision. Uppdraget har pågått i omgångar och avslutades i april. För SINA har uppdraget varit mycket intressant, dels därför att det är ett internationellt uppdrag, dels gör det möjligt att sysselsätta kvalificerad personal även under normal lågsäsong. För närvarande pågår diskussioner med Framatome ANP om nya uppdrag. Rossendorf i gamla Östtyskland är ytterligare ett exempel på en tidigare kärnkrafts- och forskningsanläggning som nu dekontamineras och rivs. Under 1960- och 70-talen drev Sovjetunionens isotopproduktionanläggningen för medicinskt bruk. Den ställdes av i mitten av 80-talet och är nu igång med begränsad verksamhet. SINA har medverkat i rivningsuppdraget från slutet av förra året till och med april. MARIANNE RYNEFELDT-SKOG FOTO: SINA Arbetet vid vissa kontaminerade enheter vid isotopfabriken i Rossendorf har krävt att uppdraget utförts med en för uppdraget särskild anpassad skyddsutrustning. Företag: SINA Industrieservice GmbH, som växt och utökat sin internationella verksamhet i samband med förvärvet av Baumann Nuklear-Service GmbH den 1 juli 2001. Kund: Siemens, som river sin bränsleproduktionsanläggning i Hanau Uppdrag: dekontaminering samt avfallsreducering av uran- och plutoniumkontaminerat avfall samt sortering/förpackning, rivning av anläggningen Sysselsätter: ett 100-tal SINA-anställda Jan Bjerler är ny VD sedan 1 februari. tyvärr i att vi tappade tempo både internt och externt, men nu är vi tillbaka på banan igen, säger Bjerler. Vi har lagt ned mycket energi på att återskapa förtroendet hos våra kunder och har redan fått bekräftelser på att det märks att vi är tillbaka. Ingen ska behöva tveka över att det är kunderna som står i centrum för vårt arbete. Kundkontakter har fått högsta prioritet i Jan Bjerlers organisation samtidigt som det interna arbetet ska utvecklas. Just nu implementeras ett nytt ekonomisystem som ska effektivisera den administrativa hanteringen. Kunder som på sikt vill tillämpa elektronisk tidrapportering och fakturering kommer också att erbjudas dessa möjligheter. Jan Bjerler är kemiingenjör i grunden och har arbetat på Stensand sedan 1987, bland annat som ansvarig för strålskydd och dekontaminering. Framöver vill Jan Bjerler utveckla bland annat strålskyddsverksamheten liksom process- och fordonsindustrin där Stensand fått flera nya uppdrag. Studsvik NEWS maj 2002 sid 7

Japansk förändringsvåg kräver nya lösningar Som ett av världens reaktortätaste länder är Japan ett högintressant land för Studsvikkoncernen. Marknaden är bred med många mycket stora aktörer där Studsvik jämförelsevis är en liten men mycket kompetent leverantör. Det menar Toshio Yamazaki, VD för Studsvik Japan Ltd, sedan femton år tillbaka. Bolaget har ett gott anseende i Japan eftersom Studsvik har mycket lång erfarenhet av kvalificerade tester i en egen testreaktor och sitt Hot Cell-laboratorium och utvecklat egna program och lösningar som optimerar säkerhet och ekonomi, säger Toshio Yamazaki. Japans fem största kraftbolag är kunder till Studsvik Nuclear eller Studsvik Scandpower AB inom området bränsle- och materialtester eller härdberäkningsprogram. Uppdragen kan ibland pågå under flera år. Ökad effektivitet och lägre kostnader Den ekonomiska recessionen i Japan har skapat ett behov av ökad effektivitet och minskade kostnader rent generellt, säger Toshio Yamazaki. Att åstadkomma detta är en prioriterad fråga för både regering och näringsliv. Inte minst för kraftverksindustrin där Studsviks olika kompetenser kan bidra till bättre tekniska lösningar i Japan. Nukleärt avfall har dessutom blivit en mycket viktig fråga i Japan som måste lösas. Jag tror därför att det kommer att finnas stort intresse för Studsviks avfallsteknik framöver och potential för framtida samarbeten med japanska aktörer. I Japan är landets kärnkraftförsörjning en av de viktigaste frågorna för landets politiker, säger Toshio Yamazaki, VD för Studsvik Japan Ltd. Japan i reformstorm För att bättre förstå den förändringsvåg som nu drar över Japan exemplifierar Toshio Yamazaki med det tidigare kultur- och samhällsklimatet. Japan har varit ett slutet samhälle där livstidsanställningar, lojalitet och följsamhet hos individen varit en självklarhet. Nu får individen större frihet och ansvar och alla måste börja se öppenhet och anpassning till nya förutsättningar som något positivt. Vi är mitt uppe i en reformstorm som tar ytterligare några år, men innan kursändringen präglar hela kulturen tar det kanske en hel generation. Det stålbad som Sverige och Storbritannien gått igenom på senare år måste även Japan igenom, menar han och antyder att det fortfarande återstår mycket hårt arbete. Han ser det därför som en stor fördel att Studsviks nye VD Hans-Bertil Håkansson känner landet och förändringsvindarna så väl efter sina år i Japan. Jag hoppas att vi även i fortsättningen kan bibehålla den gynnsamma orderingången från Japan samtidigt som länderna får utbyte av trevliga affärsförhållanden, säger Toshio Yamazaki. Japans kärnkraftförsörjning är en av de viktigaste frågorna för landets politiker. Det i kombination med kraftindustrins ökade behov av nya lösningar gör att jag ser mycket ljust på framtiden. MARIANNE RYNEFELDT-SKOG NEWS Studsvik NEWS ges ut av Studsvik AB för fortlöpande information om koncernens verksamhet. Studsvik NEWS maj 2002 sid 8 I koncernen ingår: Studsvik AB (publ) (moderbolag), Studsvik Nuclear AB, Studsvik Scandpowergruppen, Studsvik Eco & Safety AB, Studsvik RadWaste AB, Studsvik, Inc., WTI, Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd, Stensandgruppen, SINA Industrieservice GmbH, Studsvik Japan Ltd. Studsvik är noterat på Stockholmsbörsens O-lista. Ansvarig utgivare: Hans-Bertil Håkansson Redaktör: Inger Wahlström Text: Prima Vera Kommunikation & PR Layout: Alfabeta Text&Bild Tryckning: Österbergs & Sörmlandstryck AB Adress: Studsvik AB, 611 82 Nyköping Telefon: 0155-22 10 00 vx Fax: 0155-26 30 00 Internet: www.studsvik.se e-post: studsvik@studsvik.se