Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Relevanta dokument
Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Demografins regionala och kommunala utmaningar

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Demografins regionala utmaningar

Kommunutredningen. Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen. Fi 2017:02. Kommunutredningen Fi 2017:02

Bilaga till Långtidsutredningen 2015 Demografins regionala utmaningar

Kommunutredningen. Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen. Fi 2017:02. Sekreterare: Susanne Widding Gidlund

Bilaga till Långtidsutredningen 2015 Demografins regionala utmaningar

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Demografins regionala utmaningar SOU 2015:101

Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Ulf Tynelius

Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

Starka kommuner utgör basen i den svenska modellen

Bilaga till Långtidsutredningen 2015 Demografins regionala utmaningar

Kommunutredningen maj Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen

ÖLAND EN KOMMUN? Delaktighet, kommunikation information och förankring

Långtidsutredningen - en bakgrund

Kan samverkan förstärka kapaciteten i kommuner och regioner? Stockholm den 25 april 2017 Bo Per Larsson, Intellectum

Kostnadsutjämningsutredningen och Kommunutredningen. Anders Folkesson Budgetdagen 17 maj 2019

Kostnadsutjämningsutredningen och Kommunutredningen. Budgetdagen 22 maj 2019

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL

Sverige behöver en kommunreform

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Kommittédirektiv. Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen. Dir. 2017:13. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2017

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Parlamentariska landsbygdskommittén

Demografisk sårbarhet

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

Parlamentariska landsbygdskommittén

Målbild med mätbara samt generella mål

Ny regional indelning- varför då? Christer Nylén Seniorkonsult

SAMMANDRAG AV SOU 2016:48 REGIONAL INDELNING TRE NYA LÄN

Att sätta sin region i ett sammanhang

Företagsamhetsmätning Västernorrlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram

Befolkningsstatistik och övergripande fakta

SAMHÄLLETS PÅVERKAN AV DEMOGRAFI

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

Remisskonferens om Dricksvattenutredningen. Välkomna till SKL 24 augusti 2016

Företagsamheten Västernorrlands län

Västernorrland. Diagram 1: Andel företagsamma av den arbetsföra befolkningen (16 74 år) Jan Juni 2009

Parlamentariska Landsbygdskommittén N 2015:04

Regionbildningsprocessen. 17 maj 2016

Regional tillväxt 2015

Ekonomirapporten. December Ekonomiska nuläget och utvecklingen i kommuner och landsting

Stad, land och urbanisering via kommuner och tätorter. Stefan Svanström RM/SBT

Arbetsmarknadsutredningen

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män

Näringsliv. Näringslivsstruktur Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män. Totalt antal

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Bättre samordning, bättre sammanhållning. - Integrations- och mångfaldsberedningen, 28/6-16

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep

Den framtida finansieringen av välfärden väcker diskussion i Sverige individens valfrihet betonas

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

Tuff demografisk utveckling med utmaningar och möjligheter. Reglab 31 oktober2012 Per Sandgren

Inventering av möjliga befintliga platser för Migrationsverket i Västernorrland

Större regioner, Svealandsregionen och Region Gävleborg. regiongavleborg.se

Hur får man icke frälsta att förstå/ta till sig det regionala uppdraget om fysisk planering?

Tabell- och kartbilaga

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Vad har hänt med urbaniseringen

Tillväxt, miljö och regionplanering

Företagsamheten 2011 Västernorrlands län

Utan invandrare stannar bussen och taxin statistik och trender

LITE MER LIKA Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74 )

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader,

URBANISERINGSMYTEN HUR SER DEN SVENSKA URBANISERINGEN UT IDAG?

Kommittédirektiv. En organisation för lokal statlig service. Dir. 2017:95. Beslut vid regeringssammanträde den 7 september 2017

Landsbygdskommittén. I mars 2016 presenterades ett enigt delbetänkande.

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

Vä lfä rdstäppet Vä sternorrländs lä n

Östersund (säte) Stockholm Utlandskontor Washington Bryssel Tel: Fax: Tel: Fax:

SCB: Sveriges framtida befolkning

Dricksvattenutredningen

Demokratiutveckling och medborgardialog

Näringsliv och arbetsmarknad

Företagsamheten Västernorrlands län

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Betänkandet trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3). Svar på remiss

Antal nyregistrerade företag* hos Bolagsverket, januari-juli åren

Demografisk sårbarhet En gemensam utmaning för kommunerna längs riksgränsen mellan Norge och Sverige

Mål och funktion med nya stambanor. Martin Sandberg

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Regional indelning tre nya län. 9 september 2016

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

Sveriges ekonomi växlar stegvis ner tempot

Seminariet om Överenskommelsen inom integrationsområdet. Eskilstuna 1 mars 2014

Attraktiva platser för tillväxt

Hållbar näringslivsutveckling. framtidsperspektiv. Kunskapsdag, Arena för Tillväxt och SKL. Stockholm den 8 december 2017.

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Förord. Västernorrland och studieförbunden

SKL och bostadsförsörjningen

Företagsamheten 2017 Västernorrlands län

Välfärdstappet - Västernorrlands län

Transkript:

Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen Fi 2017:02 Ordförande: Heléne Fritzon Huvudsekreterare: Sverker Lindblad Finansdepartementet 1

Varför en utredning? Kommuner med fortsatt betydande åtaganden Stora utmaningar Parlamentarisk kommitté Stora skillnader i förutsättningar Finansdepartementet 2

Starka kommuner utgör basen i den svenska modellen Lång tradition av kommunalt självstyre för stärkt demokrati och mer effektiv offentlig verksamhet Även fortsättningsvis med betydande ansvarsområden och ett viktigt utvecklingsansvar Nationella nivån har ett starkt intresse av kommuner med goda förutsättningar Finansdepartementet 3

Viktiga förhållningssätt för utredningen En parlamentarisk kommitté med behov av bred förankring Dialog med kommunerna och deras intresseorganisationer Dialog med berörda aktörer på regional och nationell nivå Öppet förhållningssätt till synpunkter och idéer Förslag och lösningar kan se olika ut beroende på skilda förutsättningar befolkning, geografi, ekonomi, etc. Hållbarhet och framtidssäkring Människan i centrum Finansdepartementet 4

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar!!! Finansdepartementet 5

Urbanisering Befolkningsförändring i kommuner 2005-2015 Befolkningsökning i urbana områden 2003-2013 Finansdepartementet 6

Andel av befolkning som bor i stora städer och regioner Växande arbetsmarknadsregioner Tåget Närhet genom bilen?? Arbetsmarknadsregioner (FA) utifrån pendling mellan kommuner Närhet genom täthet 1870 2000 Antal LA (enl. SCB) 1970 2010 Regionförstoring Finansdepartementet 7

Demografiska förändringar Andel befolkning 65+ i kommuner 2015 Demografiskt sårbarhetsindex 2014 Finansdepartementet 8

Personal och kompetensförsörjning Andel sysselsatta 16-64 år i kommuner 2014 Förvärvsgrader 2040 eftergymnasial utbildning (sysselsatt dagbefolkning/ befolkning i arbetsför ålder) Finansdepartementet 9 Källa: LU2015 Bilaga.7

Etablering och integration av nyanlända Andel utlandsfödda i kommuner 1995 Andel utlandsfödda i kommuner 2015 Finansdepartementet 10

Etablering och integration av nyanlända Sysselsättningsandel för svenskfödda respektive utlandsfödda 20-64 år, kommuner 2014 Källa: SCB/Reglab Finansdepartementet 11

Växande anspråk på service Medianavstånd till grundskolor 2014 Index för tillgänglighet till mataffär och vårdcentral 2012 Källa: Tillväxtanalys Finansdepartementet 12

Klimatförändring Förändring lokal tillrinning (säsong) RCP8.5 Störst nederbördsökning vintertid, mest avdunstning sommartid Vinter Vår Sommar Höst Källa: SMHI Finansdepartementet 13

Stora och växande skillnader i förutsättningar mellan landets kommuner Stora och små befolkningsunderlag Tät-, och glesbefolkade kommuner Demografisk sammansättning Näringslivsstruktur Socioekonomiska förhållanden Ekonomisk situation! leder till olika kapacitet för kommunerna att hantera sina uppgifter och möta utmaningarna Finansdepartementet 14

Stora skillnader i förutsättningar några nyckeltal: Kommun Befolkning 2016 Areal (km2) Inv/km2 Tätortsgrad (%) Andel 65+ (%) Andel utpendlare (%) Kommunanst/ 1000 sats Skatte- inv. kommun Nettokostnader kr/inv Kom.ek. resultat kr/inv Skatteutj. och bidrag kr/inv Köpeskilling småhus tkr Ånge 9 495 3 050 3 61 27,0 18,1 87,8 23,33-58 950 5 762 19 700 342 Timrå 17 992 783 23 84 22,9 56,9 75,9 22,64-55 727 1 185 11 855 1 241 Härnösand 25 269 1 058 24 79 25,2 20,2 77,8 23,34-59 887-857 14 756 994 Sundsvall 98 325 3 190 31 88 21,2 11,2 75,8 22,59-54 532 1 330 6 977 1 838 Kramfors 18 681 1 695 11 69 28,2 16,7 92,9 23,14-59 689 688 17 012 463 Sollefteå 19 846 5 396 4 64 27,1 13,7 89,1 23,39-60 813 3 277 21 183 469 Örnsköldsvik 55 964 6 376 9 75 24,0 7,1 86,9 22,44-56 260 1 207 11 091 1 119 Mediankommun 15 706 693 26 77 24,0 32,1 76,2 21,905-52 698 1 715 13 098 1 263 De tre största Stockholm 935 619 187 4 999 100 14,6 26,3 39,3 17,9-39 792 4 962-2 538 6 611 Göteborg 556 640 448 1 243 99 15,3 18,8 64,0 21,12-50 053 1 686 6 913 4 853 Malmö 328 494 157 2 098 100 15,3 23,7 65,7 21,24-50 725 2 929 16 272 3 999 De tre minsta Dorotea 2 719 2 765 1 54 30,0 18,2 112,3 23,85-79 355-8 847 30 188 333 Sorsele 2 535 7 367 0 47 27,1 22,5 97,4 23,15-64 862 3 472 27 061 307 Bjurholm 2 454 1 307 2 41 29,7 40,3 93,2 23,15-54 635 10 320 27 331 396 Finansdepartementet 15

Demografi och kommunala kostnader Källa: SOU 2011:39 Finansdepartementet 16

Kommunernas ekonomi år 2040 enligt Långtidsutredningen 2015 0-1 000-2 000-3 000-4 000-5 000-6 000-7 000 Förändring av ekonomiskt resultat för kommuner länsvis 2013-2040, fasta priser Differens saldo 2013-2040 Kr/inv Differens saldo 2013-2040 Kr/inv Enbart demografin leder till behov av höjd kommunalskatt med 1 kr i storstadskommuner och 6 kr i avlägset belägna landsbygdskommuner Ökade kostnader enligt historisk trend innebär behov av höjning med 8 kr i storstadskommuner och 18 kr i avlägsna landsbygdskommuner, men Andra lösningar är möjliga, och nödvändiga..?

Kommittén ska identifiera och analysera utmaningarna: Identifiera utmaningar som väntas påverka kommunernas långsiktiga förutsättningar att klara av sina åtaganden Kartlägga vilka verksamhetsområden som i särskilt hög grad påverkas av utmaningarna Analysera utmaningarnas konsekvenser för kommunerna och hur kommunernas skilda förutsättningar påverkar möjligheterna att hantera utmaningarna Finansdepartementet 18

Behöver vi en kommunreform? Vid 1974 års kommunreform ansågs 8 000 inv vara kritisk gräns för att bedriva effektiv verksamhet Cirka 10 000 inv behövs för att bedriva effektiv grundskoleverksamhet Kommunreformsutredningar i Danmark, Norge och Finland pekar på minst 20 000 inv som önskvärt för effektiv verksamhet År 2040 beräknas vi ha 56 kommuner < 8 000 inv (19 %) och 164 kommuner < 20 000 inv (56 %)

Kommittén ska analysera olika strukturella åtgärder: Kommunal samverkan Kommunsammanläggningar Generell förändring av uppgifter Asymmetrisk ansvarsfördelning Andra tänkbara åtgärder Utökade möjligheter till avtalssamverkan (delbetänkande) En kombination av åtgärder kan vara en framkomlig väg Finansdepartementet 20

Kommittén ska föreslå en strategi för att stärka kommunernas kapacitet: Vilka strukturella åtgärder bör vidtas för att stärka kapaciteten? Föreslå en strategi för genomförandet hur kommunerna ska involveras, arbetet bedrivas och samordnas, samt en tidsplan Kan föreslå försöksverksamhet Kommittén ska inte lägga förslag som syftar till verksamhetsutveckling lägga förslag som innebär en ökning av statens utgifter Finansdepartementet 21

Kommittén ska lägga fram: Delbetänkande om avtalssamverkan den 1 oktober 2017 Slutbetänkande den 15 oktober 2019 Finansdepartementet 22

Tack för ordet! sverker.lindblad@regeringskansliet.se Finansdepartementet 23