Riktlinjer för användning av kommunvapnet samt skriv- och Antagen av kommunstyrelsen den 4/10 2005.
Innehållsförteckning Varför behövs det här dokumentet? Sidan 3 Övergripande riktlinjer Sidan 3 Logotypen Sidan 4 Kommunvapnets betydelse Sidan 5 Texten Sidan 5 Logotypens färger Sidan 6 Logotypens placering i dokument Sidan 7 Logotypens placering på fordon och hus Sidan 8 Logotypens storlek Sidan 9 Skriv- och Sidan 10 Bildspråk Sidan 11
Varför behövs det här dokumentet? Det här dokumentet innehåller regler för hur Lycksele kommuns logotyp ska användas samt skrivråd och rekommendationer för övrig utformning av informationsmaterial. Fördelarna med att ha riktlinjer på det här området är flera. Dels underlättar riktlinjer och färdiga mallar för medarbetarna, som inte behöver lägga tid på att fundera över informationens layout utan istället kan koncentrera sig på innehållet. Dels fungerar logotypen som igenkänningsmarkör och bidrar till att stärka Lycksele kommun som avsändare. Dels ger ett gemensamt grafiskt uppträdande en samlad bild av Lycksele kommun som en enhet och visar samhörighet internt och externt. Gör inte avsteg från dessa riktlinjer utan att rådfråga kommunens informatör. Övergripande riktlinjer Det ska tydligt framgå att Lycksele kommun är huvudavsändare för allt kommunalt informations- och presentationsmaterial (till exempel broschyrer, datorpresentationer, annonser, affischer, visitkort, brev, faxmeddelanden med mera). Därför ska Lycksele kommuns logotyp alltid placeras längst upp till vänster. Förvaltningar inom Lycksele kommun med egna logotyper är underordnade. Deras logotyper placeras längst ner till höger ovanför eventuell sidfot. Sådana logotyper får inte dominera över Lycksele kommuns logotyp och bör inte vara större än Lycksele kommuns logotyp. Bolag, stiftelser och andra juridiska personer som ägs av Lycksele kommun bör använda Lycksele kommuns logotyp och dessa riktlinjer när de representerar 3
Lycksele kommun utåt. I den vardagliga kommunikationen med kunderna gäller deras egna grafiska riktlinjer. För de vanligaste förekommande dokumenten finns grafiska mallar framtagna. Dessa hittar du i din dator. Information om var mallarna finns och hur du hämtar dem finns i First Class, i mappen Information. Logotypens placering, utseende och storlek i mallarna får inte ändras, inte heller eventuell sidfot. Rådfråga kommunens informatör om du ska ta fram ett informationsmaterial, skylt eller annat och inte hittar någon lämplig mall eller andra anvisningar. Informatören svarar även på frågor om de här riktlinjerna. Logotypen Lycksele kommuns logotyp har två delar: vapenskölden med murkrona och texten Lycksele kommun. 4
Kommunvapnets betydelse ena delen År 1947 fastställde Kungl. Maj:t vapnet för Lycksele stad enligt följande beskrivning: I blått fält en upprest, tillbakaseende varghund av silver med röd beväring och däröver en av vågskura bildad ginstam av silver, belagd med ett blått besman. Också Lycksele landskommun hade ett vapen (med tall och lodjur) men det fick vika vid sammanläggningen 1971 av Lycksele stad och Lycksele och Örträsks landskommuner. Kungl. Maj:t beslutade att den nya kommunen Lycksele skulle använda samma vapen som Lycksele stad (enligt skrivelse från Civildepartementet 27/11 1970). Besmanet symboliserar att Lycksele är en gammal handelsplats. Varghunden anknyter till landskapets vilda karaktär. Vågskuran visar Lyckseles läge vid Umeälven. Murkronan är ett värdighetstecken som visar på Lyckseles rang som stad. Svenska orter som före 1971 fick stadsprivilegier kan bära murkrona på skölden. Observera att vapenskölden i kombination med murkronan inte får användas av någon annan än Lycksele kommun. Texten andra delen Texten Lycksele kommun behövs i logotypen för att tydliggöra vem avsändaren är. Texten är satt i typsnittet Goudy Old Style. Logotypen ska ha den utformning som visas i exemplen. Logotypen får inte ändras. Det är inte tillåtet att lägga till något, ta bort något eller ändra logotypens proportioner. Skulle du i något sammanhang behöva enbart kommunvapnet, kontakta kommunens informatör! Lycksele kommuns logotyp ska alltid finnas på allt material med avsändare Lycksele. Delar inom kommunen med egen logotyp ska underordna sig 5
huvudavsändaren Lycksele kommun. Lycksele kommuns logotyp kommer alltid i första hand, och ska alltid placeras överst till vänster i dokument. Eventuella andra logotyper ska placeras i nedre högre hörnet. Sekundära logotyper får inte göras större än Lycksele kommuns logotyp. Observera att kommunalägda bolag, stiftelser och andra självständiga juridiska personer har rätt att följa sina egna profilregler men bör underordna sig Lycksele kommuns logotyp när de representerar kommunen externt. Lycksele kommuns logotyp är utformad för att kunna användas i olika sammanhang. Bilder av logotypen finns att hämta i First Class, i mappen Logotyper under mappen Information. Ska du använda logotypen till trycksaker eller bättre utskrifter, använd bilderna i.eps-format. För webbsidor, Power Point-presentationer och liknande är.jpg-formatet bättre. Logotypens färger Logotypens färger är alltid de nyanser som anges här nedan. Färgerna finns i de olika bildformaten av logotypen och får inte ändras. Använd alltid den svartvita bilden om du vet att dokumentet/materialet ska kopieras eller tryckas i svartvitt. Använd endast färg om du vet att dokumentet/materialet ska tryckas/skrivas ut i färg. Vid Power Point-presentationer och dylikt via dator ska du dock alltid använda färg. Texten Lycksele kommun ska alltid vara svart. Vill du att en eventuell bakgrundsfärg syns ska du använda en bild med genomskinlig bakgrundsplatta. Däremot får inga delar i vapenskölden eller murkronan göras genomskinliga. Var uppmärksam på detta! Färdiga bilder finns att hämta i First Class-mappen Information och passar till sådant vi producerar på egen hand. De genomskinliga bilderna har tillägget fri i 6
filnamnet. För trycksaker som skickas till ett tryckeri ska alltid.eps-formatet användas och skickas som separat fil. Är du osäker, kontakta informatören! Färgerna i Lycksele kommuns logotyp följer de heraldiska rekommendationerna för kommunvapen. Färgerna som används är: I murkronan: Guld/gult (guld kan konsekvent ersättas med gult). Nyans guld: PMS 871 Nyans gult: PMS 109 C, PMS 116 C, Ec: 100% gult, 10% magenta (Ec. X100) I varghunden och ginstammen: Silver/vitt (silver kan konsekvent ersättas med vitt). Nyans silver: PMS 877 I vågskuran och besmanet: Blått, nyans: PMS 300 C, Ec: 50% magenta, 100% cyan (Ec. 05X0) I beväringen (klor, tunga, tänder): Rött, nyans: PMS 186 C, Ec: 100% gult, 100% magenta (Ec. XX00) Konturer runt vapenskölden och runt murstenarna i kronan: Svart: PMS Black C, Ec: 100% svart (Ec. 000X) Observera att inga svarta konturer får förekomma på själva vapenskölden. Logotypens placering i dokument Lycksele kommuns logotyp ska alltid placeras i övre vänstra hörnet av dokumentet/publikationen. Logotypen ska placeras på vit eller ljus bakgrund. Mörk bakgrund går inte bra ihop med logotypen. Runt logotypen ska det 7
alltid finnas en friyta, där ingenting annat får placeras. Mätt från logotypens kant till text, bild, grafik eller andra objekt ska det alltid vara en tom yta som minst motsvarar höjden av en bokstav i logotypen. Detta gäller på alla sidor av logotypen. Exempel: Inom den tänkta ytan av en bokstav ska det alltså vara en frizon. Placering på fordon och byggnader Lycksele kommuns logotyp ska synas på alla kommunägda fordon. Enda eventuella undantagen är fordon som av hänsyn till enskilda brukare bör se helt civila ut (till exempel inom socialtjänsten). Logotypen bör placeras på bilens sidor, eller motsvarande väl synligt ställe på annorlunda utformade fordon, och den ska vara i färg. Adress, telefonnummer och andra upplysningar placeras lämpligtvis också på fordonets sidor. Bolag, stiftelser, kommunala förvaltningar och liknande med egna logotyper är fria att använda sin egen logotyp på sina fordon. Fordon som i huvudsak används inom Lycksele i den dagliga kundkontakten följer i första hand bolagets/stiftelsens/förvaltningens egen profil men tillhörigheten till Lycksele kommun ska tydligt markeras. Detta görs lämpligen genom att placera även 8
Lycksele kommuns logotyp på fordonet. Det går också att uttrycka tillhörigheten i text (exempelvis En del av Lycksele kommun ), om detta bedöms göra det lättare för kunden och kommuninvånarna att identifiera vilken del av Lycksele kommun som fordonet representerar. Estetik kan också delvis vara ett skäl till att välja text istället för logotyp som ett tillhörighetstecken. Förvaltningen/stiftelsen/bolaget rekommenderas att rådfråga kommunens informatör för att komma fram till en bra balans mellan de olika logotyperna och eventuell text. Några av de kommunbilar som åker runt i länet ska marknadsföra Lycksele som ort och ha både Staden i Lappland-logotypen och Lycksele kommuns logotyp på fordonet. När det gäller skyltar på byggnader, ska Lycksele kommuns logotyp finnas på kommunhuset. Den bör också finnas på kommunala byggnader som huserar externa placerade förvaltningar, simhall, bibliotek, resecentrum, etcetera. I den mån enheten har en egen logotyp, ska den vara underordnad kommunlogotypen. Detta görs lämpligen genom att kommunlogotypen finns i större format på huset medan enhetens logotyp sätts i mindre format på dörren. Skyltar på byggnader ska vara i färg. Bolag, stiftelser och andra egna juridiska personer som ägs av kommunen kan använda sin egen logotyp på sin/sina byggnader men har möjlighet att komplettera med kommunlogotypen så att det tydligt framgår att bolaget/stiftelsen är en del av Lycksele kommuns organisation. Logotypens storlek I mallarna finns logotypen redan inlagd. Ändra den inte. Om du gör en annan typ av publikation anger du själv logotypens storlek. Fyrfärgslogotypen får dock aldrig bli mindre i utskrift/tryck än 2,5 centimeter i höjd. Detta är för att den röda färgen på klor, tunga och tänder ska synas. Om du ska ha en mindre 9
logotyp, använd den svartvita versionen. Minsta tillåtna storlek för den svartvita versionen är 1 centimeter i höjd. Logotypens storlek på byggnadsskyltar, fordon och annat som inte är dokument, bör anpassas efter föremålets storlek. Skriv- och Typografin typsnitt och layout samt språket ska också göra informationstexterna mer lättlästa och lättillgängliga. Dessa riktlinjer gäller för all produktion utom för webben. För www.lycksele.se gäller de regler som anges i dokumentet Arbetsmanual för webbpublicering. Lycksele kommun har inga fastslagna typsnitt för informationsmaterial. I dokumentmallar finns dock vissa typsnitt fördefinierade. Använd de typsnitt som finns i mallarna. När du gör en friare produktion, till exempel en broschyr, bör du dock följa vissa regler så att resultatet blir både snyggt och lättläst för många. Här är checklistan: I brödtext (större textmassor): Använd ett teckensnitt med serifer, det vill säga små vinklar på. Vinklarna blir ett stöd för ögat och framhäver raderna i texten. Sådana teckensnitt kallas antikvor och några exempel är Times New Roman, Garamond, Book Antiqua (detta typsnitt) och Century Schoolbook. I rubriker, mellanrubriker, faktarutor och liknande text: Använd ett teckensnitt utan serifer (sans-serif). Sådana raka teckensnitt är lättlästa när det gäller mindre textmängder och passar för större storlekar. 10
Exempel på sans-serifer är Arial, Tahoma, Verdana och Microsoft Sans Serif. Använd en mindre textstorlek till mellanrubriker än till huvudrubriker. Skriv luftigt! Använd gärna 1,5 graders radavstånd och rejäla marginaler. Undvik svårlästa teckensnitt som är väldigt utsmyckade eller imiterar skrivstil. Sådan text är svårläst, särskilt för synskadade. Undvik av samma skäl också att kursivera (snedställa) och stryka under text samt att skriva långa stycken i versaler (stora bokstäver). Skriv ut förkortningar. Förkortningar stoppar upp läsningen. Skriv i regel brödtext i 10 14 punkters storlek. Både större och mindre text gör det svårare att läsa. Utgå alltid från målgruppen och anpassa layout, typografi och språket därefter! Är du osäker, rådfråga kommunens informatör. Bildspråk Det ligger en hel del i talesättet att en bild säger mer än tusen ord. Bilder är liksom text informationsbärare och kan ofta förmedla känslor på ett mer direkt sätt än ord. En välvald bild förstärker budskapet. Undvik för långsökta kopplingar mellan text och bild. Tänk på vilken bild du väljer och varför. Utgå från målgruppen! 11