KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningschefsgruppen 2009-10-16 Till Utbildningschefsgruppen Förslag till Datum för avslutad reservintagning 2010 Reservintagningen avslutades i år fredag 3 september. Skolstarten varierade för gymnasieskolorna i kommunerna mellan 10-24 augusti. För att kunna beräkna när reservintagningen ska avslutas år 2010 behöver GRs gymnasieintagning ha besked om när kommunernas gymnasieskolor kommer att starta hösten 2010. Alternativ 1: Om merparten av skolorna startar 16-18 augusti kan reservintagningen avslutas 3 september. Alternativ 2: Om merparten av skolorna startar 23-25 augusti kan reservintagningen avslutas 8 september. Utbildningschefsgruppen föreslås enas om att välja någon av ovanstående alternativ till datum för avslutad reservintagning 2010. Göteborg 6 oktober 2009 Börje Rådesjö/ Susanne Carlström
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningschefsgruppen 2009-10-16 Till Utbildningschefsgruppen Förslag till Sommarsyv på GR Sedan 2006 har ett antal vägledare från kommunerna under några sommarveckor varit placerade på GRs gymnasieintagning. Detta för att i anslutning till definitivintagningen i juni, dels avlasta personalen på GR i kontaktarbetet med elever, föräldrar och skolpersonal, dels för att erhålla kompetensutveckling, vilken fungerar vice versa så att även GRs personal har stor nytta av dessa kontakter. Att vägledarna som gör några veckor på GR har stor nytta av denna period vidimeras också av de rapporter som alla vägledare skriver efter sin sejour på GR (bifogas två rapporter från sommaren 2009). Med anledning av kommunernas olika storlek med åtföljande variationer i resurstilldelningen för verksamheten har Göteborgs Stad sedan 2007 bidragit varje sommar medan övriga kommuner har turats om att bistå med vägledare. Utifrån erfarenheter från de två senaste årens definitivintagning behövs en studievägledare under fyra veckor och en under två veckor inför/runt definitivintagningen. Exakt vilka veckor det blir 2011 och 2012 är ännu inte klart. Därtill behövs en vägledare vid reservintagningen. Öckerö, som endast har två vägledare, föreslås låna ut en av dessa i juni. Detta eftersom det troligen är mycket att göra inför gymnasieskolans skolstart i augusti. För Lilla Edet, som är en mindre kommun utan egen gymnasieskola, passar det troligtvis bäst att låna ut en vägledare i augusti.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Under tidigare år har följande kommuner levererat personal till GRs gymnasieintagning: 2006: Mölndal (Maria Forsenius), Partille (Sören Hörlyck) 2007: Göteborg (Fereshteh Erfan), Tjörn (Majken Lundqvist) 2008: Göteborg (Seida Turanovic), Härryda (Liselott Olofsson) och Kungsbacka (Camilla Forsmark) 2009: Göteborg (Lena Tavér), Stenungsund (Martina Lundqvist och Annabell Olsson). Då den stora nyttan av detta förfarande är allmänt omvittnat lämnas här ett förslag till hur en fortsatt verksamhet kan schemaläggas, där de kommuner som ännu inte levererat vägledare står först i tur enligt följande: 2010 2011 2012 Göteborg Göteborg Göteborg 4 veckor vid def int 4 veckor vid def int 4 veckor vid def int (v 23-26)?? Lerum Ale Öckerö 2 veckor vid def int 2 veckor vid def int 2 veckor vid def int (v 23-24) Kungälv Alingsås Lilla Edet 3 veckor vid reservint 3 veckor vid reservint 3 veckor vid reservint (v 32-34) Utbildningschefsgruppen föreslås enas om att kommunerna placerar vägledare på GRs gymnasieintagning under ett antal sommarveckor enligt förslag ovan. Göteborg 5 oktober 2009 Börje Rådesjö/ Susanne Carlström
Extra SYV på gymnasieintagningen v 24 27 2009 Fyra veckor går helt otroligt fort!! Från att under den första dagen känna mig både novis och okunnig, känner jag att jag nu är en i laget. Helt underbart mottagen och tack vare en hjärtlig öppenhet från alla har jag aldrig känt mig besvärlig eller i vägen. Under dessa veckor har jag fått en vidare syn på gymnasieintagningen. Eftersom jag oftast tagit emot telefonsamtal har jag fått en större förståelse för arbetet kring både intagning men också vad gäller dimensionering av utbildningsplatser, slutmarkering av slutbetyg och rättelser och behörighetskomplettering. Jag har som studie- och yrkesvägledare endast arbetat på gymnasiet och hade därför knapphändig kunskap om grundskolans arbete. I det dagliga arbetet under läsåret finns det inte utrymme att ta till sig all information och särskilt inte den som inte berör mitt arbete just för tillfället. Jag har insett också hur omfattande och mångfacetterat detta arbete är. Genom att jag svarat på frågor från både syv och allmänhet har jag också måst lära mig saker som jag i det dagliga arbetet inte alls kommit i kontakt med tidigare. Arbetsuppgifterna har varit känts lätta, men det beror också på att jag alltid kunnat fråga alla om allting!! Tack för en både rolig och lärorik tid!!! Lena Tavér Studie- och yrkesvägledare Vägledningscentrum i Göteborg
Arbeta på gymnasieintagningen veckorna 33 och 35 Arbetsuppgifter: Bevakat allmänhetens och direkt telefonen på gymnasieintagningen. Jag har svarat på frågor angående gymnasieintagningen. Reservintagningen var klar i slutet på v 32, där efter var de många samtal från elever, föräldrar och skolpersonal an gående intagningsläget. De frågor jag känt mig osäker på har jag frågat mina kollegor, annars har jag pga. min erfarenhet som SYV kunnat svara på, på egen hand. Jag har även hjälpt till med att sortera in papper i pärmar, tagit fram statistik, sorterat svarslappar. Under den andra veckan, har de varit fler frågor från skolpersonal, hur de gör med omval etc. Elever har även hört av sig och varit missnöjda med det program eller den skolan de blivit intagna på. Telefonen var dock lugnare under v 35. Under perioder på dagen då de varit lugnt har jag varit själv och passat telefonen, men när blivit många samtal har de andra kopplat upp sig. De har fungerat väldigt bra. Min egen upplevelse: Jag har haft en väldigt trevlig tid här på gymnasieintagningen. De har varit givande och de är väldigt bra att få se hur de är att arbeta på gymnasieintagningen, då får man en förståelse när man är ute på fältet och arbetar. Jag har även lärt mig ny moment i INDRA och även lärt mig mer om reservintagning genom att få frågor från elever, föräldrar och skolpersonal. Jag anser de som en kompetensutvecklig att få vara här. Personalen är väldigt hjälpsam och jag känner att de verkligen uppskattas att man är här och hjälper till. Tack Martina Lundqvist
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningschefsgruppen 16 oktober 2009 MISSIV Till Utbildningschefsgruppen Förslag till Beslut om avstämning av antal utbildningsplatser utnyttjade inom regional garanti HT 2009 Inom den av Göteborgsregionen inrättade regionala garantin kring yrkesutbildning har under hösten 2009 följande garantiplatser utnyttjats. Avstämningsdatum har varit 15 oktober. Anordnarkommunerna kan genom beslutet fakturera medlemskommunerna deras del av kostnaden för de regionala garantiplatserna. Samverkansavtalet 2006/2007 samt 2007/2011 reglerar dessa platser, vilka gäller elever som inlett sina studier under dessa avtals löptid. Göteborg år 2 år 3 Kostnad Byggprogrammet- 0 6 328 200 kr Byggnadsplåt/Plåtslageri Totalt: 0 6 328 200 kr Lerum år 1 år 2 år 3 Kostnad Hantverksprogr.- 1 1 1 160 500 kr Silver Totalt: 1 1 1 160 500 kr Det samlade underlaget kring den regionala garantin bifogas i särskilda handlingar.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningschefsgruppen föreslås besluta att avstämning av antal utnyttjade platser inom den regionala garantin godkänns och att anordnarkommunerna kan fakturera medlemskommunerna för deras del av kostnaderna Göteborg 16 oktober 2009 Börje Rådesjö /Margaretha Allen
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Utbildningschefsgruppen 16 oktober 2009 MISSIV Till Utbildningschefsgruppen Skrivelse till Skolverket angående omfördelning av platser inom försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Regeringen fattade 13 december 2007 beslut om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning med start läsåret 2008/2009. En särskild förordning reglerar försöksverksamheten (Förordning (2007:1349). Förordningen trädde i kraft 08-01-15. I och med den gemensamma intagningen, där GR är myndighetsutövare, önskar Göteborgsregionens kommunalförbund i samråd med medlemskommunerna rätten att omfördela platserna inom den kommunala verksamheten efter att Skolverket fördelat platser till anordnarkommunerna. GR ansöker om denna möjlighet inför intagningen till läsåret 2010/2011. Förslag till Utbildningschefsgruppen föreslås enas om att ställa sig bakom skrivelsen och att rekommendera Utbildningsgruppen att ta ställning till skrivelsen. Göteborg 16 oktober 2009 Börje Rådesjö /Margaretha Allen
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
091009 Skrivelse till Skolverket angående omfördelning av platser inom försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Bakgrund Regeringen fattade 13 december 2007 beslut om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning med start läsåret 2008/2009. En särskild förordning reglerar försöksverksamheten (Förordning (2007:1349). Förordningen trädde i kraft 08-01-15. Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR ska också stödja kommunerna med kompetenshöjande insatser, bevaka omvärlden och förmedla framtidsbilder. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta, samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. GR ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i medlemskommunerna. De tretton medlemskommunerna är Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Tillsammans har dessa kommuner cirka 900 000 invånare. Styrdokument Göteborgsregionens kommunalförbund styrs av en förbundsordning. Av denna framgår att förbundet bland annat har till ändamål att genom Utbildningsgruppen svara för intagningen till gymnasieskolan enligt Skollag och Gymnasieförordning samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan. Samverkansavtalet för gymnasieskolan 2007-2011 anger att lärlingsutbildning ska omfattas av samverkansavtalet enligt följande lydelse: Gymnasial lärlingsutbildning och utbildning på entreprenad Beträffande gymnasial lärlingsutbildning och utbildning på entreprenad kommer Utbildningsgruppen, när reglerna för dessa är fastställda av Regeringen, att ta ställning till hur ett regionalt perspektiv ska anläggas på verksamheten i Göteborgsregionen. Utbildningsgruppen fattade 07-05-10 beslut enligt följande: Att ge kommunerna möjlighet att inför lå 2008/2009 på försök starta lärlingsutbildning som är generellt sökbar i Göteborgsregionen. 1
Verksamhet Under försöksperioden har medlemskommunerna i genomsnitt erbjudit och tagit in till 300-350 platser per år inom försöksverksamheten. Platserna är väl avstämda med de behov som finns i regionens arbetsliv. Ytterligare platser finns inom det geografiska territoriet, men då erbjudna av fristående huvudmän. Samverkan med de fristående skolorna sker i det gemensamma regionala lärlingsrådet. Läsåret 2009/2010 erbjuder sju av GR-kommunerna platser inom försöksverksamhet för gymnasial lärlingsutbildning. Ytterligare en kommun (Lilla Edet) erbjuder lärlingsutbildning i samverkan med en annan kommun (Stenungsund), då kommunen själv inte bedriver gymnasial yrkesutbildning. Varje medlemskommun ansöker som huvudman om platser i försöksverksamheten och ansvarar för genomförandet och kvalitetsuppföljningen av tilldelade platser. Regional kvalitetssäkring Då GR idag har en klar bild av utbildningarna i medlemskommunerna anges en realistisk siffra på det regionala behovet i det lokala ansökningsförfarandet. Dock har det visat sig att en del elever söker till fel skola eller ändrar sitt yrkesval. En flexibilitet i systemet saknas. Denna skulle kunna uppnås om GR fritt fick omfördela de platser som kommunerna tilldelats. GR:s kommuner har utöver gemensam intagning ett väl etablerat nätverk för samarbete inom lärlingsförsöket. Nätverket strävar efter att hitta gemensamma lösningar t ex inom personaloch lokalfrågor. Sedan tidigare finns en fungerande verksamhet i det Gemensamma gymnasiet där det erbjudits smala kurser och ämnen som inte kunnat erbjudas i varje kommun. Nätverk för Lärande på arbetsplats sammanställer behovet och hjälper kommunerna att samordna kurser som är svåra att genomföra av varje utbildningsgivare. Ett exempel är utbildningen till glastekniker där flera skolor tillsammans engagerar branschen för att få validering av kurserna. Även inom energiutbildningarna startar i dagarna ett samarbete, där en utbildningsanordnare i regionen, med branschen och fackets godkännande, erbjuder en kvalitativ och god utbildning inom de moment som varje kommun har svårt att erbjuda. Även ett regionalt lärlingsråd har startats genom nätverkets försorg. Ytterligare samarbetsinsatser genomförs inom ramen för lärlingsförsöket och ledordet i försöket är samarbete för att hitta en så optimal utbildning som möjligt inför den kommande gymnasiereformen. Önskemål I och med den gemensamma intagningen (där GR är myndighetsutövare) önskar Göteborgsregionens kommunalförbund i samråd med medlemskommunerna rätten att omfördela platserna inom den kommunala verksamheten efter att Skolverket fördelat platser till anordnarkommunerna. GR ansöker om denna möjlighet inför intagningen till läsåret 2010/2011. I den kommande gymnasiereformen Gy2011 föreslås gymnasial lärlingsutbildning vara en alternativ väg till ett genomförande av ett nationellt program, varför GR då får möjlighet att omfördela platserna enligt regionens behov. 2
Inom GR kan konstateras att sökandebilden inom regionen med hjälp av omfördelningar skulle ha blivit i det närmaste lika dan som behovet. Med det ovan angivna förfarandet ser GR följande fördelar: En stark utbildningsregion som riskerar färre inställda utbildningar Eleverna får ett större kontaktnät Samarbete där kommunernas resurser utnyttjas optimalt Mod att variera utbudet i regionen Ett nära samarbete mellan arbetslivet, gymnasieintagningen, gymnasieskolorna och LPA-nätverket En fungerande urvalsprocess för att fördela de överblivna platserna i nätverket Snabbare beslut, så att outnyttjade utbildningsplatser inte blir kvar inom nätverket utan återgår till Skolverket. 3
KOMMUNALFÖRBUNDET GR Förslag till tidplan för UC:s hantering av 1 aprilprocessen kring samverkansavtalet för gymnasieskola och gymnasiesärskola 2009 4 december Diskussioner om utbud utifrån riksdagens beslut om nationella program samt Skolverkets preliminära förslag till nationella inriktningar 2010 5 februari Fördjupade diskussioner om utbud utifrån vid den tidpunkten kända fakta. 5 mars Reservdatum för vidare diskussioner. 16 april UC:s ordinarie möte för diskussioner om utbudet 2011. Utgångspunkten ligger i att regeringen då har fastställt de nationella inriktningarna. 14 juni Gymnasietema för UC. Ev. korrigeringar kan göras utifrån nya beslut. 1
GR Utbildning 2009-09-03 Margrethe Kristensson Rapport om Kvalitetsnätverkets verksamhet år 2008-2009 Syfte/uppdrag: Gruppen är ett forum för idé och erfarenhetsutbyte kring frågor som rör kvalitetsutveckling. Detta kan gälla exempelvis metoder och modeller för kommunernas / utbildningssektorns arbete och andra aspekter av där informationsutbyte skapar mervärde. Gruppen står till Utbildningschefsgruppens förfogande i kvalitetsutvecklingsfrågor och kan i den rollen komma att göra utredningar, genomföra gemensamma projekt etc. Gruppen har till uppgift att fortlöpande se över förutsättningarna för gemensamma aktiviteter / samordnade utvecklingsinsatser på kvalitetsområdet. Arbetsformer: Nätverket träffas 6 gånger/år och avser tillämpa och därmed testa olika kvalitetsverktyg vid ordinarie möten. Mötesplatser: Datum: Innehåll: Antal deltagare: 4/2-08 Uppföljning av studiebesök på Fridaskolan i nov. 07 Redovisning av jämförelse mellan betyg på nationella prov och slutbetyg i åk 9 i Göteborg (Anne Söderberg) Presentation av Göteborgs stads kvalitetsredovisning Nya uppdateringar på U3s hemsida 10/4-08 Seminarium: Presentation av SKLs Öppna jämförelser, grundskolan (Joakim Feldt och Heidrun Kellner) 22/5-08 Kvalitet inom fritidshem. (Peter Schmidinger, Kungälv) Nyckeltal inom skolan som spindeldiagram. Hur arbetar man med kvalitetsredovisningarna i kommunerna? Rapport från studiebesök av kvalitetsarbetet i Huddinge kommun. 9/10-08 Ny ordförande presenteras. Utvärdering av verksamheten i Kvalitetsnätverket. Nyckeltal inom skolan som Spindeldiagram 8 15 10 13 1
19/11-08 Hur ser utvecklingsledarens vardag ut? Vilka utvecklingsområden finns? Redovisning av grupparbete Presentation av Lerums enkät om likabehandling, den s.k. Örebroenkäten, (Nils Funnemark). 17/12-08 Reformer och utveckling på gång. IUP och skriftliga omdömen, erfarenhetsutbyte 19/2 09 Uppdrag från UC om en gemensam enkätstrategi. Reformer och utveckling på gång 14/4 09 Redovisning av undersökning om enkäter inom GR ALP-arbetet, redovisning (Rachel Törnell) 11/6 09 Studiebesök i Partille kommun Redogörelse för Partilles IKT-strategi (Ing-Marie Holmgren) Upplevelsebaserat lärande GRUL, (Carl Heath) 13 10 14 14 12 För en utförligare information om sammankomsterna i Kvalitetsnätverket hänvisas till GR Utbildnings hemsida www.grkom.se under Nätverk och arbetsgrupper. 2
Samverkan för kvalitet och överlevnad Vid UC den 11 september genomfördes en Open Space övning där man diskuterades kring ämnet Samverkan för kvalitet och överlevnad. Valfria rubriker fick lyftas av deltagarna, varpå man sedan placerade sig i grupper vid den rubrik man önskade diskutera. Nedan ser ni vilka rubriker som diskuterades samt vad man lyfte fram som viktigt under varje rubrik. Den person som lyfte frågan står nedan som sammankallande inför en eventuell fortsatt diskussion. Ni ser också om frågan avses att lyftas vidare i något av nätverken. Försöksverksamhet med lärlingsutbildning samt gällande regelverk Fristående aktörer och nationella programkravet - Ansvarskravet kommun frågan hänförs till Lärande på arbetsplatsnätverket Regional samverkan Lokal dimensionering - Var ska utbildningarna ligga? - Vilka utbildningar ska finnas kvar? - Fördelning av programutbud (GY11) GR samverkan - programnivå - Utbildningar av regionalt intresse? - Kartläggning av resurser, kompetensers, etc. - Kluster - Noder - Lokal försörjning av gymnasieutbildning Samverkan programutbud när elevtalet minskar? Behöver vi nya samverkansformer inför GY11? Samverkan GY11=> Samverkan 2015 => Kort och lång sikt - Inriktningen - APL - Fristående/kommunala - Större samverkan när vi anmäler nya program och när vi avvecklar - Kompletterande utbud av program och inriktningar inom respektive nod och GR - Fristående gymnasieskolor måste involveras i ovanstående diskussion - Nya samverkansmöten inom noderna krävs för att nyttja GY11 - Göteborg och Öckerö?
Sammankallande: Raymond Vaske Frågan bereds i gymnasierektorsgruppen Samverkan kring utbud och kvalitet inom IV och IVIK/10:e skolår/introduktionsår i gymnasiet Olika upplägg och innehåll i respektive kommun - 2-3 dagar skola/2-3 dagar praktik/helpraktik - Studieförberedande resp yrkesförberedande - Socialt omhändertagande Behöriga respektive obehöriga elever Avhopp från program på gymnasiet Hur kan vi utveckla samverkan? Göteborg: Lärcentrum online => behöriga Ledning och styrning av IV verksamheten, resurspersoner (med särskild kompetens) Effektstudier vad händer efter 1, 2 resp. 3 år? SKL ekonomistyrningsenheten, behåll greppet om ekonomin, rapport Skolkompassen 10e skolåret i grundskolan (extra år) Preparandår i gymnasiet (introduktionsår) Individuella insatser under skoltiden Uppmärksamhet, åtgärder, uppföljning Vi väntar på beslut! Sammankallande: Sammankallande: Margaretha Wåhlin
Lokala programråd Hur löser vi det med kommunala och fristående skolor? Vi ser Teknikcollege regionala råd som en möjlig förebild. Vi tror att vi behöver både den lokala nivån såväl som en ersättande regional nivå (då utbildningen är smal) Fristående skolor måste vara med i det/de gemensamma råden. Mandatet? Branschernas initiativ? Arbetsförmedlingens roll? Sammankallande: Sven Höper Vux i egenregi eller som beställare Hur ska vi samverka? Sammankallande: Kicki Nordberg Kommer en gemensam prislista att fungera utifrån Lika villkor? Nuvarande modell för ersättning gentemot fristående skolor som 12 av 13 kommuner idag använder sig av håller sannolikt inte i framtiden. Hur skall vi agera? Sammankallande: Staffan Hallström Denna rubrik hänförs till gymnasieekonomgruppen
Synpunkter från kommunerna ang Lärares arbetstider Ale Vi förordar och tror att samtliga lärarkategorier vore betjänta av semestertjänster, inte minst KomVux. Arbetsgivaren "äger" även idag förtroendearbetstiden och bör alltså vara tydlig med VAD som skall göras på denna tid. (Men inte NÄR och VAR.) Förordar stor återhållsamhet med extra ersättningar, denna bör rymmas i ordinarie arbetstid i dialog med arbetstagaren. I dialog vid terminsstart skriva enkla arbetsbeskrivningar för varje arbetstagare i tydligt schema med den arbetsförlagda tiden med början och sluttid angivet. Alingsås Komma bort från låsningar avseende "undervisningsskyldigheten", arbetsgivaren måste möjligheter att inom ramen för den reglerade arbetstiden fördela olika arbetsuppgifter och dess omfattning i tid. Tydlighet i avtal att arbetsgivaren skall ha dialog kring arbetstagarens hela arbetstid, dvs den reglerade arbetstiden och förtroendearbetstiden. Lärare i kommunala vuxenutbildning bör ha semestertjänster. Göteborg Lärarnas avtal skall så långt det är möjligt vara lika/samma som för övriga kommunala fack Vi önskar inga eller så få särskiljande bilagor i avtalet för lärarkåren Även om vi önskar ett sifferlöst avtal så tror vi det vara realistiskt med ett lågt sifferavtal på mellan 1-2% (högst) När det gäller arbetstider för lärare så vill vi ha så öppna och tillåtande avtal som medger reella positionsförflyttningar inom arbetstidsområdet i resp kommun. Vi kan tänka oss en lösning på 1552h (40h + 5h förtroendetid) inom ramen för en ferieanställning, men ser gärna att skolor som behöver gå längre till t ex en 40h vecka med semester skall ha möjlighet att göra detta utan fackliga veton. Alltså förordar vi en stor lokal frihet och olika lokala varianter allt i syfte att öka måluppfyllelsen. Inget form av tak för lärares tid med elever, vare sig i någon arbetsmiljöbilaga eller annat. Härryda Vi är positiva till att genomföra 40-arbetsvecka. - Ger möjlighet att lägga ut fler arbetsveckor (särskilt vux) - Löser fastlåsningen kring diskussionen om förtroendetid, bättre att föra dialog om enbart arbetstid - Leder till att vi måste fokusera begreppet undervisning, vad är undervsiningstid, hur sker lärande etc - Förbättrar kvaliteten, ger möjlighet att leda arbetet mer effektivt
- Bättre konkurrenskraft gentemot friskolor Vi tror att vi i förhandling måste erbjuda någon form av lönelyft Det skulle vara bra att få en "beställning" från GR:s utbildningsgrupp att jobba med frågan. Är detta möjligt? Kungsbacka Det är viktigt att så fort vi har verksamhet som inte bedrivs terminsvis hävda att då gäller inte bilaga M och det naturliga är att man går över till semestertjänster. (ex: Komvux, Kulturskola ) Inom gymnasiet där vi fortfarande har terminer bör vi fokusera på förtroendearbetstiden och våga prata om VAD den skall innehålla En stor förbättring skulle vara om den reglerade tiden utökades till 40 tim/v och förtroendetiden i så fall blir 5 tim/v Mölndal Har fått ett politiskt uppdrag att arbeta med frågan men har ännu inte påbörjat arbetet. Partille Frågan om lärares arbetstid är lyft hos rektorer och fackliga i Partille. Här finns fortfarande en stark kultur av uppdragsbeskrivning med tidsangivelser inom gymnasieskolan. Vi påbörjar nu en diskussion om lokala förändringar. Vi har redan förhandlat oss fram till 40 timmars vecka för lärare i SFI undervisning. Öckerö Inflytande över förtroendetiden. Helst semestertjänster 40-timmarsvecka alt. 40 timmar reglerad, 5 timmar förtroendetid. Bilaga 3 fyller ingen funktion. Skolledare med ansvar för yngre åldrar upplever att de olika avtalen för personal som arbetar tillsammans utgör ett problem.