Kommunundersökningen 1997. Lerum. Lennart Nilsson och Jonas Persson SOM-institutet, Göteborgs universitet

Kommunundersökningen 1997 Lerum Lennart Nilsson och Jonas Persson SOM-institutet, Göteborgs universitet

Innehåll Tabeller...2 SOM-institutet och SOM-undersökningarna...3 Att bo i Lerum...4 Trivsel i Lerum...5 Det bästa och det sämsta med att bo i Lerum...7 Flyttning...8 Medborgarna och kommunen...12 Kommunens service...12 Bedömningen av service i Lerum, Alingsås och Stenungsund...14 Lerum, Göteborgsregionen och Sverige...16 Brukarnas bedömning av service...19 Ökningar och minskningar av service...21 Hur kända är kommunpolitikerna?...23 Medborgerligt engagemang och kommunal demokrati i Lerum...25 Politiskt intresse...25 Medborgarnas villighet att engagera sig...26 Möjligheterna att påverka...29 Bedömning av demokratin...31 Livstillfredsställelse...34 Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever?...34 Livstillfredsställelse i Sverige och i andra EU-länder...37 Lerums kommun en resursstark del av storstadsregionen...40 Referenser...42 Bilagor...43 Undersökningens uppläggning och genomförande...44 Fältarbete och datauppläggning...46 Frågeformulär med svarsfördelningar...47

Tabeller Tabell 1 Trivsel i kommunen, kommundelen samt bostadsområdet i olika delar av Lerum (procent och antal)... 6 Tabell 2 Trivsel i kommunen, stadsdelen samt bostadsområdet i kommunundersökningen 1997 (procent)... 6 Tabell 3 Andelen svarspersoner som svarat på frågorna om det bästa och sämsta med respektive område (procent)... 7 Tabell 4 Det bästa med att bo i Lerum (procent)... 7 Tabell 5 Det sämsta med att bo i Lerum (procent)... 8 Tabell 6 Benägenhet att flytta från området (procent)... 10 Tabell 7 Benägenhet att flytta i Lerum, Alingsås och Stenungsund (procent)... 11 Tabell 8 Medborgarnas bedömning av service 1997 (balansmått)... 15 Tabell 9 Medborgarnas bedömning av service 1996 och 1997 (Riks-SOM, Väst-SOM, balansmått)... 18 Tabell 10 Brukarnas bedömning av service 1997 (balansmått)... 20 Tabell 11 Vilket serviceområde är det mest angeläget att satsa på (procent)... 22 Tabell 12 Vilket serviceområde skall det i första hand minskas på om nedskärningar skall göras (procent)... 23 Tabell 13 Kännedom om kommunpolitikerna i Lerum (procent)... 24 Tabell 14 Intresse för politik bland invånarna i olika områden (procent)... 25 Tabell 15 Medborgarnas villighet att engagera sig i ett partipolitiskt uppdrag (procent)... 26 Tabell 16 Medborgarnas villighet att åta sig i ett icke partipolitiskt uppdrag i råd eller styrelse (procent)... 27 Tabell 17 Föräldrarnas respektive anhörigas villighet att engagera sig i brukarstyrelser inom barnomsorg och grundskola (procent och antal)... 28 Tabell 18 Medborgarnas villighet att engagera sig frivilligt inom olika samhällsområden (procent) 29 Tabell 19 Medborgarnas bedömningar av möjligheten att vid behov påverka olika verksamheter (procent)... 30 Tabell 20 Nöjd med demokratin i kommunen 1997 (procent)... 32 Tabell 21 Välfärdsbegreppet... 34 Tabell 22 Allmän livstillfredsställelse, Sverige 1996 och 1997 (procent)... 35 Tabell 23 Allmän livstillfredsställelse, SOM-undersökningarna 1997 (procent)... 37 Tabell 24 Mycket nöjd med livet, EU-länderna 1996 och 1997 (procent)... 39 Tabell 25 Svarsfrekvenser i undersökta kommuner... 44 Tabell 26 Jämförelse mellan olika gruppers fördelning bland befolkningen, urvalet, bortfallet samt de svarande (procent).... 45 Tabell 27 Svarsandelar i olika grupper för samtliga delundersökningar i Kommunundersökningen 1997 (procent av bruttourval)... 46 2

SOM-institutet och SOM-undersökningarna SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför sedan 1986 nationella frågeundersökningar om Samhälle Opinion Massmedia i Sverige (Riks-SOM). År 1992 startades årliga undersökningar i Göteborgsregionen, Göteborg och kranskommunerna (Väst- SOM). Resultaten redovisas varje år av medverkande forskare i böcker som baseras på den nationella respektive den regionala undersökningen. SOM-institutet drivs i samverkan av de tre institutionerna: Förvaltningshögskolan, Institutionen för journalistik och masskommunikation samt Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Hösten 1996 genomfördes för första gången undersökningar i enskilda kommuner och stadsdelar i Göteborg (Kom-SOM). Undersökningarna omfattade Mölndals kommun samt Centrum, Majorna och Angered (Gunnared och Lärjedalen) i Göteborg. Hösten 1997 genomfördes motsvarande undersökningar i Alingsås, Lerum och Stenungsund. Denna rapport redovisar resultat från undersökningen i Lerum hösten 1997 med inriktning på fyra huvudområden: att bo i Lerum, kommunens service, medborgerligt engagemang och kommunal demokrati samt livstillfredsställelse. På flera punkter kommer jämförelser att göras med förhållandena i Alingsås och Stenungsund. Vidare kommer situationen i Lerum att relateras till förhållandena i kranskommunerna generellt i regionen, Göteborg och Sverige som helhet. Avslutningsvis kommer jämförelser på några punkter också att göras med situationen i andra EU-länder. I en särskild rapport redovisas jämförelser mellan de stadsdelar och kommuner som ingått i Kom-SOM 1996 respektive 1997. Tidigare har lerumsbornas svar på de enskild frågorna redovisats och för viktigare frågeområden har svaren på frågorna relaterats till utvalda bakgrundsvariabler: kön, ålder samt yrkesgrupp eller subjektiv klass. För servicefrågorna har dessutom svarsmönstret för dem som nyttjar tjänsterna (brukarna) redovisats. Situationen i Lerum kommer även att kunna jämföras med förhållandena i de kommuner och stadsdelar som ingår i kommunundersökningarna 1998. I bilaga 1 redovisas undersökningens uppläggning och genomförande och frågeformuläret med svaren på de olika frågorna framgår av bilaga 2. 3

Att bo i Lerum Inledningsvis skall vi belysa lerumsbornas syn på att bo i Lerum i tre avseenden: Bedömning av hur bra det är att bo i kommunen, kommundelen och det egna bostadsområdet Synen på vad som är det bästa respektive det sämsta med att bo i Lerum Kommuninvånarnas benägenhet att flytta Det finns inget entydigt svar på frågor om vad som skapar trivsel eller får människor att vilja flytta. I litteraturen diskuteras ofta flyttorsaker i termer av push- och pullfaktorer. Såväl ut- som inflyttningsområden har dessa båda faktorer. Exempel på pullfaktorer för ett område en person funderar på att flytta till kan vara bättre miljö eller större utbud av kommersiell och kommunal service. Pushfaktorer i det område personen ifråga avser flytta från är sådant denne uppfattar som negativt och vill bort ifrån (se till exempel de Blij 1993). Ett exempel på pullfaktor för en familj i det område familjen bor i är till exempel att båda makarna har arbete på hemorten men att båda inte kan få arbete på den ort dit man vill flytta. Lerumsbornas syn på vad som är det bästa och det sämsta med att bo i kommunen ger ett perspektiv på Lerums pull- och pushfaktorer. I tidigare SOM-undersökningar har det visat sig att göteborgare trivs i lika stor utsträckning som förortsborna både med att bo i sin kommun och i det område där man bor. Inom Göteborg finns det däremot skillnader mellan stadsdelar som kan betecknas som resursstarka och stadsdelar som kan betecknas som resurssvaga. I resurssvaga stadsdelar trivs man lika bra i kommunen som i bostadsområdet. Med ökad resursstyrka ökar främst trivseln i bostadsområdet men också den positiva inställningen till boendet i kommunen. Västsvenskar är övervägande positiva i sin bedömning både av hur det är att bo i kommunen och i det egna bostadsområdet, men trivs bättre med sitt bostadsområde än med kommunen (Nilsson 1993, sidan 31) 4

Trivsel i Lerum I 1997 års kommunundersökning ställdes samma fråga om trivsel som den som ställdes till västsvenskarna 1992. Frågan löd: Allmänt sett, hur bra tycker du det är att bo i Lerums kommun, den del av kommunen där du bor, det bostadsområde där du bor? De tillfrågade ombads markera sitt svar på en elvagradig skala från 5 (mycket dåligt) till +5 (mycket bra) med mittenalternativet 0 (varken bra eller dåligt). Hur har då lerumsborna svarat på den frågan? Lerumsbor i allmänhet trivs i hög grad med att bo i såväl kommunen som i kommundelen och bostadsområdet. Man är dock något mer nöjd med att bo i kommundelen och bostadsområdet än i kommunen (89 och 91 procent mot 83 procent). Detta mönster går också igen i undergrupper vi studerat närmare. Det är också så att trivseln är högre bland äldre än bland de yngsta. Av lerumsbor mellan 15 och 29 år uppger 77 procent att de trivs i kommunen medan 86 procent av lerumsborna mellan 30 och 80 år trivs. Dessa skillnader återfinns i huvudsak också beträffande trivseln i kommundelen och bostadsområdet. Så uppger till exempel 83 procent av de mellan 15 till 29 år respektive 94 procent av de som är 30 år eller mer att de trivs i bostadsområdet. Högre tjänstemän och akademiker är huvudsakligen mer nöjda än andra, oavsett vilken geografisk nivå vi studerar (89 procent trivs med boendet i Lerum, 92 procent med boendet i kommundelen och 96 procent med boendet i bostadsområdet). Skillnaderna mellan dem, tjänstemän och egna företagare är små. Arbetarnas trivsel är dock genomgående något lägre (80 procent trivs med boendet i Lerum, 86 procent med boendet i kommundelen och 89 procent med boendet i bostadsområdet). Om vi ser till hur invånare i olika delar av Lerum svarat på frågan om trivsel kan vi också här notera vissa skillnader. Trivseln i kommunen och i kommundelen är högre bland de som bor i centralorten Lerum än bland andra (90 procent i Lerum och mellan 78 och 84 procent i övriga delar). Trivseln i bostadsområdet ligger på samma nivå i Floda, Gråbo och Lerum. Stenkulleborna är de enda som är mer nöjda med att bo i kommunen än i bostadsområdet. 5

Tabell 1 Trivsel i kommunen, kommundelen samt bostadsområdet i olika delar av Lerum (procent och antal) Kommunen Kommundelen Bostadsområdet Totalt antal svarande Område Floda 78 90 93 204 Gråbo 80 86 94 126 Lerum 90 93 93 333 Stenkullen 84 81 77 47 Totalt 83 90 92 729 Kommentar: Siffrorna anger andelen som trivs bra. Frågan lyder Allmänt sett, hur bra tycker Du det är att bo i Lerums kommun/den del av kommunen där Du bor/det bostadsområde där Du bor. Svarspersonerna ombads markera sitt svar på en elvagradig skala, från -5 (Mycket dåligt) till +5 (Mycket bra), där mittenalternativet 0 står för varken bra eller dåligt. I kolumnen totalt antal svarande anges hur många som uppgivit att de bor i området. Antalet svarande från Sjövik är för få för att redovisas. Lerumsbornas trivselmönster skiljer sig från invånarnas i Alingsås och Stenungsund. Lerumsbor trivs något bättre i bostadsområdet och kommundelen än i kommunen. De boende i Stenungsund trivs i samma utsträckning som alingsåsbor och lerumsbor med boendet i sitt område, men är mindre nöjda än andra med att bo i kommunen (se tabell 2). Alingsåsborna trivs lika bra i kommunen som i kommundelen och i bostadsområdet. Tabell 2 Trivsel i kommunen, stadsdelen samt bostadsområdet i kommunundersökningen 1997 (procent) Lerum Alingsås Stenungsund Din kommun 83 86 66 Kommundelen 89 88 81 Bostadsområdet 91 89 88 Kommentar: Se kommentaren till tabell 1. 6

Det bästa och det sämsta med att bo i Lerum I frågeformuläret fanns en öppen fråga där de svarande med egna ord ombads uppge vad som är bäst och sämst med att bo i Lerums kommun. Fler har lämnat positiva synpunkter (78 procent) än negativa (57 procent). I Alingsås och Stenungsund har också fler svarat på frågan om vad som är bäst med respektive område. Tabell 3 Andelen svarspersoner som svarat på frågorna om det bästa och sämsta med respektive område (procent) Område Bästa med Sämsta med Lerum 78 57 Alingsås 80 57 Stenungsund 83 76 Kommentar: Frågorna lyder "Vad är det bästa med att bo i Lerums kommun?" respektive "Vad är det sämsta med att bo i Lerums kommun?". Öppna svarsalternativ. Det bästa med att bo i Lerum är närheten till natur, gröna ytor och frisk luft. Också närheten till Göteborg och det utbud som storstaden erbjuder hör till fördelarna med att bo i Lerum. Flera har också uppgivit att det är lugnet och småskaligheten som är det bästa med Lerum. Tabell 4 Det bästa med att bo i Lerum (procent) Nära till natur, grönområde, bra luft, miljö 41 Nära till Göteborg, nära till allt 29 Lugnt, atmosfär, småskaligt, trivsamt, anonymitet 10 Kombinationerna stad/land, landet nära staden 7 Bra eller nära till kommunal service 6 Storleken (lagom stort etc) 5 Bra eller nära till post, bank, apotek, affärer 5 Kollektivtrafiken 4 Människorna, gemenskapen, kontakt med grannar 4 Barnvänligt 3 Kommentar: Siffrorna visar andelen svarspersoner som angivit något av det ovanstående såsom det bästa med att bo i Lerum. Eftersom varje svarsperson kunnat lämna mer än ett svar summerar andelarna inte till 100. Den bild av det bästa med boendet i Lerum som lerumsborna målar upp påminner till 7

stora delar om den bild alingsåsborna ger oss av boendet i Alingsås. I Lerum betonas dock närheten till naturen mer än i Alingsås, där fler istället poängterar kommunens storlek, lugn, småskalighet och atmosfär. Drygt hälften av lerumsborna har svarat på frågan om det sämsta med att bo i kommunen. Det flest tagit upp som det sämsta med Lerum är kollektivtrafiken. Åsikterna om vad som är det sämsta med att bo i Lerum är dock splittrade. Det problemområde som flest nämner samlar inte mer än drygt var tionde svarande. Men lerumsbor är inte mindre nöjda med sin kollektivtrafik än andra västsvenskar (jämför med tabell 8 och 9). I Stenungsund är invånarna mer eniga om vad som är det sämsta. En femtedel av Stenungsundsborna nämner industrierna med sina utsläpp och kommunens ekonomi som det sämsta med att bo i Stenungsund. Lerums politiker och det politiska klimatet i kommunen upplevs negativt av delar av kommuninvånarna. Vi återkommer till detta senare i rapporten. Tabell 5 Det sämsta med att bo i Lerum (procent) Kollektivtrafiken 13 Politiker eller det politiska klimatet 5 Kommunal service (besparingar, neddragningar) 5 Trafik, miljö, buller, nedskräpning, luftföroreningar 4 Avsaknad av ungdomssatsningar 3 Långt till eller saknar post, bank eller affärer 3 Långt till centrum, arbete eller större stad 3 För lite restauranger, nöjen eller kultur 3 Vet ej 4 Kommentar: Se kommentaren till föregående tabell Sammantaget kan det bästa med att bo i Lerum sägas vara att det är, precis som Alingsås, en kommun med både storstadsregionens och det lilla samhällets fördelar. Den negativa sidan av att bo i Lerum är inte direkt förknippad med storstaden. Det lerumsborna ser som det sämsta med boendet i Lerum är mer av förortskaraktär. Flyttning En annan sida av boendet är kommuninvånarnas benägenhet att flytta. I Kommunundersökningen 1997 ställdes en fråga om man skulle kunna tänka sig att flytta från det område där man bor. Svarsalternativen var ja och nej och frågan följdes upp av en fråga om till vilket område man i så fall skulle vilja flytta. 8

Att 56 procent av lerumsborna kan tänka sig att flytta låter kanske oroväckande. Sätter vi detta i relation till resultaten från kommunundersökningen i Alingsås och Stenungsund ser vi dock att villigheten att flytta ligger på den nivån i dessa områden (51-61 procent). Bland boende i göteborgsregionen är benägenheten att flytta ungefär densamma. Enligt den regionala SOM-undersökningen 1996 kan 56 procent tänka sig att flytta från det område där de bor. Män och kvinnor i Lerum är lika benägna att flytta, men mellan andra grupper av lerumsbor finns det skillnader i detta avseende. Den faktor som starkast strukturerar flyttningsbenägenheten är ålder. Medan 75 procent av de i åldern 15 till 29 år kan tänka sig att flytta är endast 21 procent av pensionärerna villiga att flytta. Utbildningsnivå är också en faktor som påverkar villigheten att flytta. Fler högutbildade än lågutbildade kan tänka sig att flytta från sitt område. Mönstret återspeglas av förklarliga skäl när vi särskiljer högre tjänstemän och akademiker från arbetare, tjänstemän och egna företagare. Högre tjänstemän och akademiker tillhör de mer flyttningsbenägna (66 procent), men även drygt hälften av arbetarna kan tänka sig att flytta. Frågan om villighet att flytta följdes av en fråga om vart man i så fall vill flytta. I frågan fanns fem alternativ att välja bland och mer än ett alternativ kunde markeras. Alternativen var: Annat område i kommundelen. Annan kommundel. Annan kommun i regionen. Kommun utanför göteborgsregionen. Annat land. Det flyttningsmål som flest lerumsbor markerat är annan kommun i göteborgsregionen (47 procent). Att flytta inom kommunen eller utanför regionen attraherar en tredjedel av de flyttningsvilliga i Lerum. Knappt trettio procent kan tänka sig att flytta utomlands. 9

Tabell 6 Benägenhet att flytta från området (procent) Kön Ja Annat område i kommundelen Om ja, till vilket område Annan kommundel Annan kommun i regionen Kommun utanför regionen Män 56 34 36 48 33 29 Kvinnor 55 39 34 45 32 26 Ålder 15 29 år 75 34 32 61 28 47 30 49 år 57 44 41 45 35 25 50 64 år 55 31 33 37 36 15 65 80 år 21 25 20 35 25 5 Utbildning Låg 43 26 30 41 37 18 Medellåg 53 52 39 34 24 19 Medelhög 63 35 34 52 34 35 Hög 61 37 37 54 36 30 Subjektiv klass Arbetare 55 35 30 42 35 26 Tjänstemän 54 39 38 49 29 22 Högre tjm/akademiker 66 32 38 53 37 35 Egna företagare 48 45 45 40 32 30 Område Floda 61 30 29 47 33 31 Gråbo 59 38 38 51 29 27 Lerum 52 42 34 45 33 26 Stenkullen 56 29 75 46 38 33 Totalt 56 36 35 47 33 28 Annat land Kommentar: Siffrorna anger andelen som kan tänka sig att flytta. Siffrorna i kolumn två till sex avser andelar av dem som kan tänka sig att flytta, det vill säga de som svarat ja på frågan om de är villiga att flytta från det område där de bor. Män och kvinnor i Lerum är lika villiga att flytta, det har vi redan konstaterat. Av tabellen ovan kan vi också utläsa att det inte finns några skillnader mellan könen beträffande vart de kan tänka sig att flytta. De egna företagarna tillhör de som är minst villiga att flytta. Bland de egna företagare som ändå kan tänka sig att flytta är det flyttmål innanför Lerums kommungräns eller den egna kommundelen som i första hand lockar. Högre tjänstemän och akademiker tillhör de mer flyttvilliga och också de som mer än andra är villiga att söka sig utanför 10

kommunens gränser. Villigheten att flytta är ungefär lika utbredd i samtliga kommuner som omfattas av Kommunundersökningen 1997. De boende i kommunerna Lerum och Stenungsund som är villiga att flytta är i stor utsträckning intresserade av samma flyttmål. För båda grupperna är det i första hand en annan kommun i regionen som lockar. På andra plats kommer i princip allt annat, även om stenungsundsbor värderar annan del av Stenungsund högre. Alingsåsborna vill helst flytta inom den egna kommunen. Tabell 7 Benägenhet att flytta i Lerum, Alingsås och Stenungsund (procent) Lerum Alingsås Stenungsund Annan kommun i Göteborgsregionen 47 30 47 Annat område inom kommundelen 36 31 28 Annan del av kommunen 35 56 40 Annan kommun utanför Göteborgsregionen 33 29 33 Annat land 28 30 33 Total andel flyttvilliga i kommunen 56 51 61 Kommentar: Nedersta raden anger andelen som är villiga att flytta i respektive kommun. Resten av tabellen baseras på följdfrågan till den om villighet att flytta. Frågan lyder om ja, till vilket område. Mer än ett av de ovanstående svarsalternativen kunde markeras. Högsta siffran i vardera kolumn är i fetstil. Skillnaderna mellan de tre kommunerna bör ses i ljuset av att en femtedel av invånarna i Lerum och Stenungsund är födda och uppvuxna i sin kommun medan två femtedelar av alingsåsborna är födda och uppvuxna i Alingsås. Det har tidigare visat sig finnas ett samband mellan bedömningen av den kommunala servicen och hur bra man trivs i sin kommun (Nilsson 1993). Västsvenskar som 1992 var nöjda med den kommunala servicen uppgav också att de trivdes i sin kommun. 11

Medborgarna och kommunen Kommunens service Utmärkande för den svenska välfärdsstaten är att praktiskt taget alla svenskar kommer i kontakt med välfärdsstaten både som brukare av service och förmåner och som skattebetalare. Vidare är en mycket stor andel av alla yrkesverksamma anställda inom den offentliga sektorn och som väljare har alla röstberättigade anledning att ta ställning till dess inriktning vid val av parti. Det är i dessa fyra roller som medborgarna möter den offentliga sektorn och välfärdsstaten. Relationerna mellan medborgarroller och den offentliga servicen illustreras nedan: Väljare Brukare Den offentliga servicen Skattebetalare Anställd Det är främst på lokal och regional nivå som medborgarna kommer i kontakt med välfärdsstaten, som i Sverige i hög grad är liktydigt med den lokala välfärdsstaten. Väljarrollen har sedan den allmänna rösträtten infördes i princip omfattat alla medborgare men har genom sänkt rösträttsålder och invandrarnas rätt att delta i de kommunala valen utvidgats. Praktiskt taget alla kommer också i skattebetalarrollen i kontakt med den offentliga sektorn. Betalningen via skattsedeln har ökat, och för det stora flertalet är idag kommunalskatten större än den statliga skatten. Till följd av expansionen av den offentliga serviceproduktionen har fler fått kommunen som arbetsgivare, och brukarrelationerna till kommunen har fått en helt annan omfattning än tidigare. Medborgarna kommer i skilda faser av livet i kontakt med den offentligt finansierade servicen i kommunen. Det gäller barnomsorg, fritidsverksamhet, skola, kulturaktiviteter samt äldreomsorg. Vid behov ges stöd i form av handikappomsorg och socialtjänst. Kommunerna har också ett ansvar för grundläggande samhällsservice som bostäder, gator och vägar, kollektivtrafik och miljövård. På vissa områden ansvarar kommunen 12

ensamt för tjänsterna som inom individ- och familjeomsorg. Inom andra områden som skolan har de privata alternativen blivit vanligare och inom fritid och kultur är de kommunala insatserna närmast ett komplement till det stora privata utbudet. Välfärdsstatens omsorg som i hög grad är skattefinansierad bygger på att medborgarna under olika skeden av livscykeln är med och betalar för service som man under andra perioder kommer i åtnjutande av. Barn och ungdomar är nettokonsumenter liksom de äldre medan de förvärvsarbetande är nettobetalare. Genom vertikal omfördelning mellan olika åldrar fördelas kostnaderna över livet. Dessutom sker en horisontell omfördelning från resursstarka till resurssvaga grupper för flera av kommunens tjänster. Systemen byggdes upp för få förmånstagare och många skattebetalare men genom en hög och permanent arbetslöshet under senare år har utgifterna för social insatser ökat markant samtidigt som skatteinkomsterna minskat. Därmed har finansieringen av välfärdsstaten utsatts för stora påfrestningar. Serviceundersökningar som vänder sig till medborgare eller brukare utgår vanligen från ett av två huvudperspektiv: ett utvärderingsperspektiv, då de svarande får göra en bedömning av om man är nöjd eller missnöjd med den befintliga verksamheten, eller ett budgetperspektiv då de svarande får ta ställning till om man vill öka eller minska insatserna eller om det är bra som det är. I SOM-undersökningarna bildar utvärderingsperspektivet utgångspunkten av två skäl; dels är det en utvärdering av hittillsvarande insatser som är det primära, dels är utökade insatser på de flesta områden idag inte ett realistiskt alternativ. Redovisningen inriktas på bedömningen av den lokala välfärdsstatens service inom fyra huvudområden: barnomsorg och skola (kommunal barnomsorg, föräldrakooperativ barnomsorg, kommunal grundskola och gymnasieskola samt friskolor), social omsorg (äldreomsorg, socialtjänst, färdtjänst och handikappomsorg), fritid och kultur (fritidsverksamhet, idrottsanläggningar, bibliotek och kulturaktiviteter) samt samhällsstruktur (kollektivtrafik, gator och vägar, renhållning på allmänna platser, skötsel av parker/grönområden, miljövård, plan- och byggverksamhet, tillgång på bostäder samt möjligheten att få jobb). Vidare har kommunal information inkluderats. Dessutom ingår i redovisningen vård (sjukhusvård, vårdcentral, folktandvård och barnavårdscentral samt i Lerum och Stenungsund privatläkare och privattandläkare) trots att det är ett huvudsakligen landstingskommunalt område. Ansvaret för servicen är i flera fall delat mellan olika huvudmän. Det gäller främst serviceområden som grupperats under samhällsstruktur och kulturaktiviteter men på samtliga områden utom vården spelar kommunen en viktig roll och medborgarna uppfattar kommunen som ansvarig för förhållandena i kommunen. Bedömningen av service avser resultatet av kommunens insatser i förhållande till behoven som de upplevs av den individ som gör bedömningen. Det innebär att det är både de faktiska behoven i kommunen och individens upplevelse av dem i förhållande 13

till den egna livssituationen, anspråksnivån, som är av betydelse för bedömningen. Bedömningen av service i Lerum, Alingsås och Stenungsund Vid en samlad bedömning av den kommunala servicen är lerumsborna nöjda, balansmått +39, jämfört med Alingsås +45 och Stenungsund +23. 1 Också när det gäller flera av de preciserade serviceområdena tillhör medborgarna i Lerum de mest nöjda. Lerumsborna är tillsammans med alingsåsborna är mest positiva till kommunal barnomsorg, grundskola och gymnasieskola, äldreomsorg, vårdcentraler samt miljövård. I Lerum och Stenungsund är kollektivtrafiken mer uppskattad och man är också mindre missnöjda med möjligheten att få jobb än i Alingsås. Däremot är de boende i Stenungsund genomgående mest nöjda med verksamheten inom fritid och kultur: fritidsverksamhet, idrottsanläggningar, bibliotek och kulturaktiviteter. På andra områden är medborgarnas bedömning densamma i alla undersökta områden. Föräldrakooperativ barnomsorg och friskolor är områden där förhållandevis få har kommit i kontakt med denna form av verksamhet. Det innebär att många avstår från att ta ställning och balansmåttsvärdena är förhållandevis låga. Även när det gäller social omsorg (socialtjänst, färdtjänst och handikappomsorg) och privat vård är bedömningen likartad i de undersökta kommunerna. 1 Med balansmått avses andelen positiva minus andelen negativa. Balansmåttet kan anta värden från + 100 (alla positiva) till - 100 (alla negativa) och "vet ej-svaren" ingår i procentbasen. Ju fler som svarar "vet ej" eller "varken nöjd eller missnöjd" desto närmare 0 hamnar balansmåttet. 14

Tabell 8 Medborgarnas bedömning av service 1997 (balansmått) Serviceområde Lerum Alingsås Stenungsund Samhällsstruktur Kollektivtrafik 29 9 28 Gator och vägar 35 35 37 Tillgång på bostäder -2 10 28 Plan- och byggverksamhet 11 Miljövård 7 11-4 Skötsel av parker/grönområden 33 73 56 Renhållning på allmänna platser 16 62 49 El- och värmeförsörjning 24-3 Möjligheten att få jobb -31-43 -26 Vård Sjukhusvård 35 55 30 Vårdcentral 57 62 39 Privatläkare 15 18 11 Folktandvård 45 49 Privattandläkare 38 35 Barnavårdcentral 30 31 25 Barnomsorg och skola Kommunal barnomsorg 23 19 10 Föräldrakooperativ barnomsorg 7 4 Kommunal grundskola 19 23 5 Kommunal gymnasieskola 14 15 4 Friskolor 3 3 Social omsorg Äldreomsorg 7 4-6 Socialtjänst -4 2-4 Färdtjänst 8 11 6 Handikappomsorg 3 7 4 Fritid och kultur Idrottsanläggningar 33 39 45 Fritidsverksamhet 21 22 33 Bibliotek 60 71 77 Kulturaktiviteter 33 29 39 Kommunal information 4 9 1 Den kommunala servicen som helhet 39 45 23 Kommentar: Balansmåttet visar andelen nöjda minus andelen missnöjda. Fler kommer i kontakt med kommunal information, barnavårdscentraler och gator och 15

vägar. Även på dessa områden gör medborgarna en likartad bedömning i alla kommuner och på de två sistnämnda områdena är den positiva övervikten stor. När det gäller tre serviceområden, tillgången på bostäder, skötsel av parker/grönområden och renhållning på allmänna platser är lerumsborna klart mindre nöjda än de boende i Alingsås och Stenungsund. Även när det gäller bibliotek är bedömning mindre positiv i Lerum än i de andra undersökta kommunerna. Lerum, Göteborgsregionen och Sverige I ett nästa led skall lerumsbornas bedömning av service jämföras med bedömningen av service i Göteborg, regionens kranskommunerna och hela Sverige. Inom samtliga serviceområden utom tre, möjligheten att få jobb, socialtjänst och äldreomsorg, var det bland svenska folket fler som var nöjda än missnöjda med servicen i den egna kommunen 1996, men den positiva övervikten varierade starkt mellan de olika serviceområdena. Liksom i tidigare undersökningar var svenskarna klart mest nöja med biblioteken och de var genomgående positiva till servicen inom fritids- och kulturområdet och vården. Också bedömningen av kommunal barnomsorg och skola var klart positiv liksom av de verksamheter som tillhör området samhällsstruktur. För socialvård och äldreomsorg var det en svagt negativ övervikt, vilket innebär att det var något fler som var missnöjda än som var som nöjda. På dessa områden var det emellertid många som inte hade någon uppfattning, eftersom de inte personligen kommit i kontakt med servicen vilket påverkar balansmåttet. Det serviceområde som svenska folket var klart mest missnöjda med 1996 var möjligheten att få arbete. De yttre betingelserna som glesbygd-tätortsbebyggelse är av betydelse för människornas behov av service och befolkningens sociala sammansättning skiljer sig åt mellan olika ortstyper. Bägge förhållandena kan påverka bedömningen av de kommunala tjänsterna. I SOM-undersökningarna har de svarande fått karaktärisera det område de bor i som: ren landsbygd, mindre tätort, stad eller större tätort och bland dem som angivit den tredje kategorin har storstadsborna urskiljts som en fjärde grupp. Tidigare undersökningar visar att boende i mindre tätorter är mest nöjda. Därnäst kommer de som bor i större tätorter och städer, medan storstadsborna är mest kritiska på flertalet områden. En majoritet av dem som bor i kranskommunerna uppger att de bor i en mindre tätort, och bedömningen av service uppvisar på de flesta serviceområden samma profil som i mindre tätorter men med en genomgående något mindre positiv bedömning. Svenska folkets allmänna bedömning av servicen inom olika verksamhetsområden är i huvudsak oförändrad under 1990-talet. Trots nedskärningar och en omfattande debatt kring den offentliga serviceproduktionen är förändringarna få fram till 1996 och det 16

gäller också den offentligt finansierade vården. Det enda undantaget, där en långsiktig förskjutning kan registreras, är miljövård. Sedan 1992 har svenska folket kontinuerligt blivit mera positivt till kommunernas insatser på detta område. Även i Göteborgsregionen har medborgarna blivit mera positiva i sin bedömning av miljövården, men de är sedan 1995 mindre nöjda med tillgången på bostäder. De som är bosatta i Göteborgsregionens kranskommuner gjorde 1996 samma allmänna bedömning av den lokala servicen som svenska folket när det gäller flertalet serviceområden. Förortsborna var dock mera kritiska till tillgången på bostäder, där de speciella förhållandena i storstadsregionen påverkat bedömningen. De boende i kranskommunerna var samtidigt mera positiva till vårdcentralerna och äldreomsorgen. Göteborgarna var däremot mera kritiska till servicen än svenska folket på flera områden. Störst var skillnaderna när det gällde kommunal barnomsorg och skola samt miljövård och tillgången på bostäder. Vid en jämförelse mellan allmänhetens syn på servicen i Göteborg och i kranskommunerna 1997 var bedömningen utanför Göteborg mera positiv (minst tio balansmåttsenheter) på elva serviceområden. Inom samhällsstruktur gällde det gator och vägar, renhållning på allmänna platser, tillgång på bostäder samt miljövård. Göteborgarna var också mindre positiva till kommunal barnomsorg och skola, äldreomsorg samt offentlig vård i form av vårdcentraler och folktandvård. Detsamma gällde den kommunala informationen. Däremot var göteborgarna mera positiva till den privata vården. Vid bedömningen av den kommunala servicen som helhet var de boende i kranskommunerna också klart mera nöjda än göteborgarna. 17

Tabell 9 Medborgarnas bedömning av service 1996 och 1997 (Riks- SOM, Väst-SOM, balansmått) Serviceområde Samhällsstruktur Svenska folket 1996 1997 Kranskommunerna Kranskommunerna Göteborg Göteborg Kollektivtrafik 24 28 32 36 34 Gator och vägar 32 24 36 11 27 Renhållning på allmänna platser 23 44 4 34 Tillgång på bostäder 31 5 11 0 10 Miljövård 22 4 17 4 16 Möjligheten att få jobb -46-46 -39-39 -31 Vård Sjukhusvård 46 51 54 39 47 Vårdcentral 49 44 65 36 59 Privatläkare 34 38 25 41 27 Folktandvård 47 38 54 35 51 Privattandläkare 46 51 42 53 40 Barnavårdcentral 24 37 26 31 Barnomsorg och skola Kommunal barnomsorg 24 13 25 15 28 Föräldrakooperativ barnomsorg 11 3 6 5 5 Kommunal grundskola 33 14 30 11 22 Kommunal gymnasieskola 27 12 22 9 20 Friskolor 4 4 1 7 2 Social omsorg Äldreomsorg -4-5 10-11 5 Socialtjänst -4-4 0-5 2 Färdtjänst 8 6 7 3 7 Handikappomsorg 8 4 5 2 5 Fritid och kultur Idrottsanläggningar 45 41 50 42 46 Fritidsverksamhet 30 25 31 24 25 Bibliotek 69 65 68 69 66 Kulturaktiviteter 34 40 36 37 30 Kommunal information -4 0-11 3 Den kommunala servicen som helhet 33 47 24 44 Kommentar: Balansmåttet visar andelen nöjda minus andelen missnöjda. 18

Mellan 1996 och 1997 blir medborgarna i Göteborgsregionen mindre positiva till standarden på gator och vägar samt renhållningen på allmänna platser. Medborgarna är 1997 också mindre nöjda med sjukhusvården än året innan. Tydligast är förändringarna bland göteborgarna. Omvänt är man i Göteborgsregionen mindre negativa när det gäller möjligheten att få jobb och göteborgarna är något mera nöjda med kollektivtrafiken. Om medborgarnas bedömning av service i Lerum relateras till bedömningen i andra delar av Göteborgsregionen kan konstateras att lerumsborna gör samma bedömning av den kommunala servicen som helhet som de boende i andra kranskommuner i regionen. Detsamma gäller bedömningen av flertalet speciella serviceområden. På fem områden avviker bedömningen med minst tio balansmåttsenheter och lerumsborna är mindre nöjda med idrottsanläggningar, privatläkare och sjukhusvård. På det sistnämnda området är invånarna i Alingsås och Mölndal med sjukhus i den egna kommunen klart mera nöjda. Inom samhällsstruktur är lerumsborna mera kritiska till tillgången på bostäder och renhållningen på allmänna platser. Omvänt är man något mera nöjda med gator och vägar i Lerum än i de andra kommunerna. Brukarnas bedömning av service Kommunundersökningen 1997 är en medborgarundersökning vilket innebär att det är de boende i Lerum, Alingsås och Stenungsund som tillfrågats om sina åsikter och bedömningar bland annat av service inom olika verksamhetsområden. Urvalet är inte anpassat för att inkludera speciella brukargrupper, vilket innebär att det inte är möjligt att redovisa brukarnas bedömning av service annat än om de utgör en tillräckligt stor andel av befolkningen för att medge en sådan redovisning. I tabell 10 nedan redovisas brukarnas bedömning för de serviceområden där en sådan redovisning varit möjlig. Som framgår av denna redovisning för de undersökta områdena är brukarna genomgående mer nöjda med servicen än medborgarna i allmänhet (se tabell 8 och tabell 10). Det överensstämmer med resultat från tidigare undersökningar (se Nilsson 1993 och 1996). Brukarna har naturligt nog i större utsträckning än andra åsikter om de serviceområden som de är berörda av, men de är också i större utsträckning positiva än icke brukarna. 19

Tabell 10 Brukarnas bedömning av service 1997 (balansmått) Serviceområde Lerum Alingsås Stenungsund Samhällsstruktur Kollektivtrafik 39 22 56 Arbetsförmedling -21 Vård Sjukhusvård 54 72 50 Vårdcentral 64 67 45 Privatläkare 54 64 51 Folktandvård 76 75 Privattandläkare 71 78 Barnavårdcentral 82 86 79 Barnomsorg och skola Kommunal barnomsorg 70 69 64 Kommunal grundskola 53 51 7 Kommunal gymnasieskola 35 20 4 Social omsorg Socialtjänst Fritid och kultur Idrottsanläggningar 55 67 63 Fritidsverksamhet 48 56 55 Bibliotek 80 88 90 Kulturaktiviteter 69 56 72 Kommentar: Balansmåttet anger andelen nöjda minus andelen missnöjda bland dem som uppger att de brukar respektive service. Värden har endast angivits då minst 50 uppgivit att de brukar servicen. Vid en jämförelse av brukarnas bedömning av service i de kommuner som ingick i 1997 års undersökning är brukarna i Lerum mest nöjda när det gäller gymnasieskolan och när det gäller kommunal grundskola är föräldrarna i Lerum och Alingsås mer nöjda än i Stenungsund. Vid bedömningen kommunal barnomsorg föreligger ingen skillnad. Inom fritid och kultur tillhör nyttjarna i Stenungsund mest nöjda inom samtliga områden, men i Lerum är man något mindre nöjda inom tre områden, idrottsanläggningar, fritidsverksamhet och bibliotek medan alingsåsborna är klart mindre nöjda när det gäller kulturaktiviteter. När det gäller vård är patienterna i Alingsås mest nöjda med sjukhusvård och privatläkare och i Lerum och Alingsås är man lika nöjda med vårdcentralerna. När det gäller barnavårdscentralerna gör föräldrarna i de undersökta kommunerna samma bedömning 20

och i Lerum och Stenungsund där frågor om folktandvård och privattandläkare ingick, var man lika nöjda med båda och det fanns inga skillnader mellan kommunerna i detta avseende. När det gäller kollektivtrafiken är resenärerna mest nöjda i Stenungsund och minst nöjda i Alingsås, medan Lerum intar en mellanställning i detta avseende. Tidigare kunde vi konstatera att det skett små förändringar i medborgarnas bedömning av service under 1990-talet fram till 1996. När det gäller brukarnas bedömning av offentlig vård (sjukhusvård och vårdcentral) blir den både i Göteborg och i kranskommunerna mindre positiv 1997 än tidigare och detsamma gäller kommunal grundskola. I Göteborg får också den kommunala gymnasieskolan lägre värden än tidigare medan den i kranskommunerna får en mera positiv bedömning bland brukarna 1997, och den tidigare skillnaden mellan Göteborg och förortskommunerna i detta avseende utjämnas. Omvänt är göteborgare som nyttjar kollektivtrafiken 1997 mera nöjda än tidigare. Ökningar och minskningar av service Efter bedömningen av servicen inom tjugosju olika serviceområden ombads medborgarna att prioritera servicen. Det skulle ske genom att man angav vilket område det var mest angeläget att satsa på om ökade satsningar skulle göras i kommunen, respektive vilket av serviceområdena som man tyckte att det i första hand skulle minskas på om nedskärningar av servicen skulle göras i kommun. Av samtliga tillfrågade angav drygt 90 procent vad man skulle vilja satsa på och närmare 85 procent vad man i första hand skulle minska på om nedskärningar av servicen skall genomföras. Lerumsborna vill i första hand satsa på äldreomsorg, kommunal grundskola och möjligheten att få jobb, som prioriteras av ca 20 procent vardera. Av dessa är äldreomsorgen och den kommunala grundskolan huvudsakligen kommunala verksamhetsområden, medan arbetsmarknadspolitiken främst är en statlig angelägenhet. Övriga serviceområden ligger på en väsentligt lägre nivå, och det är endast 2-6 procent som nämnt dem. 21

Tabell 11 Vilket serviceområde är det mest angeläget att satsa på (procent) Äldreomsorg 21 Kommunal grundskola 20 Möjligheten att få jobb 18 Kollektivtrafik 6 Miljövård 6 Kommunal barnomsorg 4 Kommunal gymnasieskola 3 Idrottsanläggningar 2 Tillgång till bostäder 2 Sjukhusvård 2 Kommentar: Frågans formulering är Om ökade satsningar på servicen skall göras i Lerums kommun, vilket av serviceområdena anser Du att det är mest angeläget att satsa på?. Vid bedömningen av serviceområden som man bör satsa på i Lerum är medborgarnas partisympati av mindre betydelse. Det råder stor samstämmighet över blockgränsen om att äldreomsorg och möjligheten att få jobb är viktiga områden som bör prioriteras och detsamma gäller grundskolan. På vilka områden nedskärningar kan göras är emellertid mera politiskt kontroversiellt. Friskolor och andra privata alternativ är framför allt lämpliga besparingsalternativ för dem som sympatiserar med v och s medan socialtjänst är ett oftare nämnt besparingsobjekt för moderata sympatisörer. Men också över blockgränserna finns stora likheter mellan partiernas sympatisörer till exempel att besparingar kan göras när det gäller kulturaktiviteterna i kommunen. 22

Tabell 12 Vilket serviceområde skall det i första hand minskas på om nedskärningar skall göras (procent) Friskola 27 Kulturaktiviteter 18 Privattandläkare 6 Idrottsanläggningar 6 Kommunal information 5 Socialtjänst 5 Gator och vägar 5 Skötsel av parker/grönområden 4 Privatläkare 4 Föräldrakooperativ barnomsorg (motsv) 3 Kommentar: Frågans formulering är Om nedskärningar av servicen skall genomföras i Lerums kommun, vilket av serviceområdena tycker Du att det i första hand skall minskas på?. Drygt var fjärde Lerumsbo vill i första hand minska på friskolor medan närmare 20 procent anser att man kan minska på kulturaktiviteterna, men i övrigt fördelar sig besparingsförslagen på ett flertal serviceområden. Hur kända är kommunpolitikerna? När svenska folket i intervju- och enkätundersökningar ombeds göra en bedömning av ledarna för de politiska partier som är representerade i riksdagen är det mycket få som inte vet vilka partiledarna är. I tidigare SOM-undersökningar har göteborgarna fått bedöma göteborgspolitikerna på en elvagradig skala från 5 (ogillar starkt) till + 5 (gillar starkt). Det har också funnits möjlighet att i en särskild ruta markera personen okänd för mig. År 1995 var det endast fyra göteborgspolitiker som var kända av minst hälften av göteborgarna (Esaiasson 1996). När samma fråga ställts i kommunundersökningen i kranskommuner till Göteborg och i olika stadsdelar i Göteborg visar det sig att politikerna i dessa områden är förhållandevis okända för flertalet. I Lerum var hösten 1997 en politiker, Ingamaj Wallertz Olsson, känd av närmare två tredjedelar av lerumsborna men för övriga angav över 50 procent att personen var okänd för dem. Fyra var kända av mellan 30 och 40 procent och övriga fyra som ingick i undersökningen av mellan 20 och 30 procent. I grannkommunen Alingsås, med stark egen identitet, var tre av politikerna i kommunstyrelsen kända av två tredjedelar eller fler, en av cirka 60 procent och en femte av närmare 23

50 procent. I Alingsås är kommunpolitikerna också uppskattade och det var genomgående fler som var positiva än negativa till lokalpolitikerna. I Lerum är bilden annorlunda. Kommunpolitikerna är med ett undantag förhållandevis anonyma, men om man känner till dem så har man också en åsikt och man är också betydligt mera kritiska. Mest kritiska är man till företrädarna för de lokala partierna, men lerumsborna i allmänhet är också kritiska till sina ledande politiker. Bland de egna sympatisörerna fanns det emellertid en klart positiv övervikt för ledamöterna av kommunstyrelsens presidium hösten 1997. Tabell 13 Lerums kommunpolitiker Kännedom om kommunpolitikerna i Lerum (procent) Andel lerumsbor som känner till Ingamaj Wallertz Olsson 64 Alf Johanson 38 Jesper Swedberg 38 Folke Lindstedt 35 Britta Karin Olson 33 Rose-Marie Jansson 30 Eva Stigsdotter 29 Sven Borei 24 Berit Sjöberg 21 Kommentar: Siffrorna i tabellen bygger på en enkätfråga där svarspersonerna ombads ta ställning till var de personligen vill placera ovanstående politiker på en gillar-ogillarskala som sträcker sig från -5 (ogillar starkt) till +5 (gillar starkt). Resultaten visar andelen svarspersoner som inte valde alternativet personen okänd för mig och som placerade politikern i fråga på skalan. Av en tidigare undersökning framgår att väljarna hyser mer sympatier och antipatier för rikspartier än för kommunpartier och kommunpartierna är nästan genomgående mer omtyckta än rikspartierna. Väljarna tenderar dessutom att ge uttryck för större sympatiskillnader mellan det egna partiet och motståndarpartierna på riksplanet än i kommunerna. (Gilljam och Oscarsson 1996) I rikspolitiken gillar medborgarna det egna partiet och deras företrädare och ogillar de som definieras som motståndarna, medan man i kommunpolitiken gillar de egna men ogillar inte i samma utsträckning de andra. I Lerum finns i kommunpolitiken ett rikspolitiskt mönster i den meningen att man tar ställning och både gillar och ogillar de lokala politikerna. I detta avseende skiljer sig den lokalpolitiska kulturen i Lerum från den i andra undersökta kommuner I Lerum är det drygt 20 procent som är personligt bekant med en kommunpolitiker jämfört med 30 procent i Alingsås och i båda kommunerna är det ca 15 procent som uppger att de någon gång besökt ett fullmäktigesammanträde. 24

Medborgerligt engagemang och kommunal demokrati i Lerum I det här avsnittet behandlas medborgarnas intresse för politik på olika nivåer, villighet att engagera sig samt kommuninvånarnas bedömning av demokratin i Lerum. Politiskt intresse I Lerum är drygt hälften av invånarna intresserade av politik, såväl i allmänhet som beträffande politiska frågor som rör kommunen (52 respektive 53 procent). Detsamma gäller invånarna i Alingsås (47 respektive 53 procent). I Stenungsund är däremot intresset för politiska frågor som rör kommunen högre än intresset för politik i allmänhet (58 respektive 49 procent). Intresset för politik i allmänhet i Lerum, Alingsås och Stenungsund visar inte samma mönster som vi kan se i Väst-SOM 1997. Den västsvenska undersökningen ger vid handen att intresset för politik i allmänhet är högre i Göteborg än i kranskommunerna (56 respektive 46 procent). Frågorna om intresse för politiken på kommunalnivå i Väst-SOM och Kom-SOM är inte formulerade på samma sätt. Det är därför inte möjligt att jämföra intresset för den lokala politiken i Lerum med Göteborg och kranskommunerna. Den västsvenska undersökningen pekar dock på att intresset för den lokala politiken är högre i Göteborg än i kranskommunerna. Tabell 14 Intresse för politik bland invånarna i olika områden (procent) Kommunundersökningen 1997 Väst-SOM 1997 Lerum Alingsås Stenungsund Göteborg Kranskommunerna I allmänhet 52 47 49 56 46 I kommunen 53 53 58 (49) (37) Kommentar: Frågorna lyder Hur pass intresserad är Du i allmänhet av politik? respektive Hur pass intresserad är Du av politiska frågor som rör Lerums kommun?. Svarsalternativen är mycket intresserad, ganska intresserad, inte särskilt intresserad, inte alls intresserad. Siffrorna anger andelen intresserade (mycket och ganska). I Väst-SOM lyder frågan om intresse för politik i kommunen "Hur pass intresserad är Du av politiken i Din kommun?". Svarsalternativen är desamma som i Kommunundersökningen. Män är mer intresserade av politik i allmänhet än kvinnor är (58 procent och 46 procent), men intresset för politiska frågor i kommunen är lika stort bland kvinnor som bland män (54 respektive 52 procent). 25

Intresset för politik i allmänhet och i kommunen är mer utbrett bland äldre än bland yngre och är också högre bland tjänstemän, akademiker och egna företagare än bland arbetare. Det är också så att intresset för politik är högre bland högutbildade än lågutbildade. Skillnaderna är störst beträffande intresset för politik i allmänhet, men personer med högre utbildning har också ett större intresse för politik på det lokala planet än lågutbildade har. Värt att uppmärksamma är också att högutbildade är mindre intresserade av den lokala politiken än av politik i allmänhet. Alla andra är mer eller lika intresserade av den lokala politiken som av politik i allmänhet. Medborgarnas villighet att engagera sig Medborgerligt engagemang kan ta sig många olika uttryck. I SOM-undersökningarna ingår en serie frågor som på olika sätt försöker fånga den villighet till engagemang som finns. Tabell 15 Medborgarnas villighet att engagera sig i ett partipolitiskt uppdrag (procent) Kommunundersökningen 1997 Väst-SOM 1997 Lerum Alingsås Stenungsund Göteborg Kranskommunerna Ja, absolut 5 4 6 6 6 Ja, kanske 18 14 18 20 16 Nej, troligen inte 36 35 37 35 36 Nej, absolut inte 42 47 40 39 43 Summa procent 101 100 101 100 101 Kommentar: Siffrorna anger svarsfördelningen på frågan Skulle Du kunna tänka Dig att åta Dig ett partipolitiskt uppdrag i kommunen, för det parti du sympatiserar med?. Svarsalternativen framgår av tabellen. Ungefär en femtedel av västsvenskarna är villiga att åta sig ett partipolitiskt uppdrag. Närmare hälften av västsvenskarna kan tänka sig att engagera sig i brukarråd eller styrelser kopplade till skola eller barnomsorg. Motsvarande andel bland föräldrar är, inte oväntat, mycket högre. Denna skillnad mellan föräldrar och övriga ser vi inte beträffande viljan att åta sig partipolitiska uppdrag i kommunal nämnd eller styrelse. Intresset för att engagera sig är således stort, men det riktas mot olika former av engagemang inom olika grupper av befolkningen. Villigheten att åta sig ett partipolitiskt uppdrag i kommunen är lika stort i Lerum, Alingsås och Stenungsund. Mellan fyra och fem procent av invånarna kan absolut tänka sig ett sådant uppdrag och en av fem är positivt inställda till partipolitiskt uppdrag för det parti de sympatiserar med. 26

Männen i Lerum är mer intresserade av politiska uppdrag än kvinnorna (27 respektive 18 procent intresserade) och sambandet mellan intresse för politiskt uppdrag och utbildningsnivå är positivt. Tabell 16 Medborgarnas villighet att åta sig i ett icke partipolitiskt uppdrag i råd eller styrelse (procent) Lerum skola/barnomsorg Lerum ålderdomshem Alingsås skola/barnomsorg Stenungsund skola/barnomsorg Ja, absolut 19 14 13 14 Ja, kanske 35 40 31 34 Nej, troligen inte 22 27 24 25 Nej, absolut inte 24 19 32 27 Summa procent 100 100 100 100 Kommentar: Siffrorna anger svarsfördelningen på frågan Skulle Du kunna tänka Dig att åta Dig ett icke partipolitiskt uppdrag i råd eller styrelse knutet till ditt barns skola/barnomsorg?. I Lerum omfattade frågan även anhörigs ålderdomshem. Svarsalternativen framgår av tabellen. I Lerum kan 54 procent av invånarna tänka sig att åta sig ett icke partipolitiskt uppdrag i råd eller styrelse knutet till det egna barnets skola eller barnomsorg. Lika många kan tänka sig brukarrådsuppdrag knutet till anhörigs ålderdomshem. En klart mindre andel, 19 respektive 14 procent, kan absolut tänka sig sådana uppdrag. Eftersom det huvudsakligen är brukarna, främst föräldrar, som kan komma ifråga för uppdrag i brukarorgan inom skola och barnomsorg bör intresset denna form av engagemang analyseras genom att brukare eller föräldrar urskiljs som grupp (Persson 1997). Vid en sådan analys framgår att intresset är ungefär lika omfattande i Lerum, Alingsås och Stenungsund. För många brukarorgan är det ett problem att för få föräldrar är villiga att engagera sig. Av ovanstående analys är det lätt att få intrycket att huvuddelen av föräldrarna är beredda att engagera sig i ett brukarråd. Så bör siffrorna inte tolkas. Troligtvis är det bland dem som absolut kan tänka sig rådsuppdrag som villigheten är tillräckligt stor för att förverkligas. Också denna grupp är ungefär lika stor i de tre kommunerna Lerum, Alingsås och Stenungsund. 27