2000:259 EXAMENSARBETE Inventering och karakterisering av brännbart avfall i Norrköpingsregionen Elisabet Åslund Civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik Institutionen för Maskinteknik Avdelningen för Energiteknik 2000:259 ISSN: 1402-1617 ISRN: LTU-EX--00/259--SE
FÖRORD Denna rapport är ett examensarbete utfört inom ramen för civilingenjörsutbildningen i Samhällsbyggnadsteknik vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet omfattar 20 poäng och har utförts på uppdrag av Norrköping Miljö & Energi. Examinator har varit Björn Källström på Institutionen för maskinteknik, Avdelningen för energiteknik vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har pågått från april till september år 2000 och har huvudsakligen bedrivits i Stockholm, men även till viss del i Norrköping, på Norrköping Miljö & Energi. Jag skulle vilja tacka mina handledare på Norrköping Miljö & Energi, Anders Klarström och Tom Istgren, för bra stöd under arbetet. Tack också till Björn Källström som har varit min handledare från universitetets sida. Ett antal företag har bidragit med information som varit helt nödvändig för att detta examensarbete skulle kunna genomföras. Ett stort tack till er. Slutligen vill jag rikta ett mycket stort tack till ÅF Energikonsult. Elisabet Åslund Stockholm 000929
SAMMANFATTNING Syftet med arbetet har varit att inventera brännbart avfall i Norrköpingsregionen samt att karakterisera hushållsavfall, industriavfall, verksamhetsslam från pappers- och massaindustri samt rötslam med avseende på kemisk sammansättning och värmevärde. Avfallet i ett antal kommuner inventerades genom att miljörapporter för avfallsanläggningarna i dessa kommuner granskades. Mängderna jämfördes sedan med en tidigare inventering, genomförd av en konsultfirma i Göteborg på uppdrag av Norrköping Miljö & Energi. Den karakterisering som gjordes jämfördes med den bränslespecifikation för ny panna som Norrköping Miljö & Energi har ställt upp. Inventeringen visar att det in Norrköpings kommun bör finnas knappt 40 kton brännbart avfall inklusive ca 5 kton träavfall som redan i dagsläget utnyttjas för energiutvinning. Tillgängligt brännbart avfall i de kommuner som inventerades var 215 kton eller ca 70% av den mängd som konsultfirman inventerat. Hushåll anslutna till utökad källsortering, där hushållen själva sorterar avfallet i de tre fraktionerna komposterbart, brännbart och rest, genererar mindre säckavfall per person. Detta tyder på att utsorteringen till förpackningsinsamlingen och miljöstationer ökar i sådana hushåll. Karakteriseringen av de olika avfallen visade att avfall är ett heterogent material med stora variationer. Generellt gäller att halterna oftast håller sig på låga nivåer men att det alltid finns något eller några värden som avviker långt över det normala, upp till i storleksordningen 10 gånger normalvärdet. Detta beteende gäller särskilt metallhalter. För brännbart industri- och hushållsavfall är det största problemet klor och aluminium, som ofta ligger högt. För övrigt håller sig halterna i dessa avfall oftast inom gränsen för bränslespecifikationen. Vissa extremvärden förekommer dock i alla avfall. För rötslam och bioslam från pappers- och massaindustrin är kvävehalten hög. Detta behöver dock inte vara ett problem då slammet blandas ut med andra bränslen vid förbränning. Rötslam är generellt ett dåligt bränsle med hög askhalt, hög fukthalt och därmed lågt värmevärde. Kvicksilverhalten är förhållandevis hög. Rötslam är dock homogent och större variationer kan endast påvisas mellan olika reningsanläggningar.
ABSTRACT The purpose of this study has been to make an inventory of combustible waste in the region around Norrköping and to investigate the composition of domestic waste, industrial waste and two different types of sludge. The work was performed at the request of Norrköping Miljö & Energi, due to the planning of a new incineration plant. The inventory of the waste was performed through inspection of environmental impact reports from waste disposal plants in a number of local government areas in the region. The quantities were also compared to another inventory, carried out in a different way. The characterisation of the wastes was compared to the fuel specification determined by Norrköping Miljö & Energi. The inventory showed that in the local government area of Norrköping, there is almost 40 000 tonnes of combustible waste, including 5 000 tonnes of waste wood that is already being used for energy production. The quantity of combustible waste for the whole region around Norrköping was 215 000 tonnes or 70% of the quantity achieved in the other inventory. Households who separate waste in biological waste, combustible waste and other waste, generates less waste to the refuse collection. This implies that these households are better at sorting out waste to the collection of packaging materials. The characterisation showed that waste is a heterogenous material with great variations in composition. The concentrations generally stay at low levels, but there are always a few high or extremely high values. This is especially true for metal concentrations. For combustible industrial and domestic waste the biggest problems are chlorine and aluminium. The concentrations for these two parameters often exceed the limits set in the fuel specification. Sludge from sewage treatment works have a high nitrogen level, high ash and moisture levels and thereby a low heating value. It also contains a lot of mercury. This type of sludge is, unlike the other wastes in this study, homogenous and differs only between sewage treatment works.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...1 1.1 BAKGRUND...1 1.2 FÖRETAGET...1 1.2.1 Affärsområde Värme...1 1.2.2 Affärsområde Vatten & Avfall...1 1.3 SYFTE...2 1.4 AVGRÄNSNINGAR...2 2 ALLMÄN ORIENTERING...3 2.1 DEFINITIONER...3 2.1.1 Hushållsavfall...3 2.1.2 Icke branschspecifikt industriavfall...3 2.1.3 Branschspecifikt industriavfall...3 2.1.4 Rötslam...4 2.1.5 Brännbart avfall...4 2.2 STATISTIK...4 3 METOD...6 3.1 INVENTERING...6 3.1.1 Avfall i Norrköpings kommun...6 3.1.2 Avfall i Norrköpingsregionen...6 3.2 KARAKTERISERING AV BRÄNNBART AVFALL...7 3.3 MARKNADSUTVECKLING...7 4 MÄNGDER...8 4.1 AVFALL I NORRKÖPINGS KOMMUN 1999...8 4.1.1 Hushållsavfall...9 4.1.2 Brännbart hushållsavfall vid utökad källsortering...10 4.1.3 Icke branschspecifikt industriavfall...12 4.1.4 Bygg- och rivningsavfall...12 4.1.5 Branschspecifikt industriavfall...12 4.1.6 Rötslam...13 4.1.7 Jämförelse med Profus inventering...13 4.2 AVFALL I NORRKÖPINGSREGIONEN...15 4.2.1 Branschspecifika nyckeltal för icke branschspecifikt industriavfall...15 4.2.2 Inventering via miljörapporter...16 4.2.3 Rötslam...19 4.3 JÄMFÖRELSE MELLAN MÄNGDER OCH BRÄNSLESPECIFIKATION...19 4.4 SLUTSATSER...20 5 AVFALLSKARAKTERISERING...22 5.1 INLEDNING...22 5.2 PARAMETRAR...22 5.2.1 Förbränningstekniska parametrar...22 5.2.2 Beläggningsindex...23 5.2.3 Metaller...23 5.3 HUSHÅLLSAVFALL...23 5.3.1 Kvalitetsfaktorer...23 5.3.2 Fysisk och kemisk sammansättning...23 5.3.3 Beläggningsindex...26 5.4 ICKE BRANSCHSPECIFIKT INDUSTRIAVFALL INKL. BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL...26 5.4.1 Kvalitetsfaktorer...26 5.4.2 Fysisk och kemisk sammansättning...26 5.4.3 Beläggningsindex...29
5.5 VERKSAMHETSSLAM... 29 5.5.1 Kvalitetsfaktorer... 29 5.5.2 Fysisk och kemisk sammansättning... 29 5.6 RÖTSLAM... 30 5.6.1 Kvalitetsfaktorer... 30 5.6.2 Fysisk och kemisk sammansättning... 31 5.7 VAR FINNS FÖRORENINGARNA?... 32 5.7.1 Metaller... 32 5.7.2 Klor... 32 5.8 SAMMANSTÄLLNING OCH JÄMFÖRELSE MELLAN AVFALLEN... 33 5.8.1 Värmevärde, fukthalt och askhalt... 34 5.8.2 Kväve, klor och svavel... 34 5.8.3 Metaller... 34 6 MARKNADSASPEKTER... 35 6.1 ALLMÄNT... 35 6.2 HUSHÅLLSAVFALL... 37 6.3 ICKE BRANSCHSPECIFIKT INDUSTRIAVFALL INKL. BYGG- OCH RIVNINGSAVFALL... 37 6.4 VERKSAMHETSSLAM... 37 6.5 RÖTSLAM... 37 7 DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 39 7.1 MÄNGDER... 39 7.2 KARAKTERISERING... 39 REFERENSER... 40 BILAGOR 1 Detaljerad lista över avfall till Häradsudden, 1999 2 Beräkning av avfallsmängder från källsorterande hushåll 3 Nyckeltal för industriavfall 4 Avfallsmängder i Norrköpingsregionen 5 Kemiska analyser av komposterbar fraktion 6 Beläggningsindex 7 Beteckningar och beskrivningar av de karakteriserade avfallen 8 Plockanalyser av hushållsavfall 9 Kemiska analyser och diagram över hushållsavfall 10 Plockanalyser av industriavfall 11 Kemiska analyser och diagram över industriavfall 12 Kemiska analyser och diagram över verksamhetsslam 13 Kemiska analyser och diagram över rötslam 14 Analys av siktad RT-flis 15 Jämförande diagram för samtliga parametrar och avfall
1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Vi och det samhälle vi lever i genererar varje dag stora mängder avfall. Avfallet ger upphov till miljöpåverkan, dels genom det resursslöseri som är följden av att deponera avfallet utan att återvinna det, dels genom lakning av olika ämnen vid deponierna och dels genom den yta som själva deponierna tar i anspråk. För att minska mängden avfall till deponi har regeringen från och med i år infört en deponiskatt på 250 kronor per ton avfall. Från och med år 2002 blir det förbjudet att deponera brännbart avfall och från år 2005 gäller deponiförbudet även organiskt avfall. Dessa åtgärder har lett till stor aktivitet på avfallsområdet. Norrköping Miljö & Energi har startat ett projekt, som syftar till att utveckla en kretsloppsbaserad helhetslösning för avfallssituationen i Norrköping. Som en del i denna helhetslösning planerar man att bygga en ny panna för avfallsförbränning vid Norrköping Miljö & Energis huvudproduktionsanläggning Händelöverket. Detta examensarbete ska ge en klarare bild av tillgång och kvalitet på bränsle till den nya pannan. 1.2 FÖRETAGET Norrköping Miljö & Energi ägs till 51% av Norrköpings kommun och till 49% av Sydkraft. Företagets uppgift är att erbjuda Norrköpings invånare och näringsliv värme, kraft, kyla, datakommunikation, renhållning, vattenförsörjning och miljöarbeten. Verksamheten omsätter knappt 1,1 miljarder kronor och antalet anställda är ca 750 stycken. Detta examensarbete är ett gemensamt projekt för affärsområdena Värme och Vatten & Avfall. Dessa presenteras därför lite närmare. 1.2.1 Affärsområde Värme Affärsområde Värme har till huvudsaklig uppgift att producera fjärrvärme till Norrköpings invånare. Inom ramen för verksamheten ryms även elproduktion samt produktion av fjärrkyla och närvärme. Huvudproduktionsanläggning är Händelöverket som består av tre pannor på ca 330 MW totalt. I dessa eldas skogsflis, RT-flis, grot och kol med viss inblandning av gummidäck. Det finns även tre oljeeldade produktionsanläggningar som endast används vid mycket kallt väder. Dessa är ej lokaliserade till Händelö. Totalt produceras drygt 1 100 GWh värme per år. Affärsområde Värme har ca 80 anställda. 1.2.2 Affärsområde Vatten & Avfall Affärsområde Vatten & Avfall sysslar med vattenförsörjning, vattenrening, avfallshantering och återvinning. Avfallshantering och återvinning sker vid avfallsanläggningen Häradsudden. Där tas sorterat avfall om hand, sorteras ytterligare vid behov samt deponeras eller vidarebefordras till lämplig mottagare. Totalt tas 117 000 ton avfall om hand per år. Avloppsvatten renas vid reningsverket Slottshagen. Affärsområde Vatten & Avfall har ca 60 anställda. 1
1.3 SYFTE Syftet med examensarbetet är att ge en tydlig bild av tillgången på brännbart avfall i Norrköpingsregionen samt att karakterisera sammansättningen av detta. Då avfall är ett heterogent material kommer variationen hos avfallet att undersökas närmare. Tillgången på avfall styrs inte enbart av hur stor mängd avfall som genereras och därför kommer en viss kartläggning av marknadsutvecklingen att genomföras. Följande frågeställningar skall utredas och besvaras inom ramen för examensarbetet: 1. Hur definieras brännbart avfall? 2. Vilka mängder av de olika avfallskategorierna finns i regionen? 3. Går det att ta fram nyckeltal för det icke branschspecifika industriavfallet? 4. Vilken är den fysiska och kemiska sammansättningen hos de olika avfallskategorierna och hur stort är energiinnehållet? 5. Vilken kvalitet och variation på respektive avfallskategori kan man förvänta sig? 6. Hur stämmer detta med den bränslespecifikation som Norrköping Miljö & Energi har ställt upp? 7. Var återfinns de flesta föroreningarna? 8. Vilka aktörer finns på marknaden och hur kommer marknaden att utvecklas? 1.4 AVGRÄNSNINGAR Vid inventeringen av brännbart avfall i Norrköpingsregionen har endast det branschspecifika avfall som hanteras av de inventerade kommunala avfallsanläggningarna ingått. Avfall som hanteras av andra avfallsanläggningar eller av företagen själva har inte inventerats. Karakterisering av avfall har genomförts för brännbart hushållsavfall, brännbart icke branschspecifikt industriavfall inklusive bygg- och rivningsavfall, rötslam och verksamhetsslam från pappers- och massaindustrin. Övriga avfallstyper ingår ej. 2
2 ALLMÄN ORIENTERING 2.1 DEFINITIONER Avfall delas upp i kategorierna konsumtionsavfall och produktionsavfall. För en överblick över indelningen av avfall, se Figur 1. Farlig avfall uppkommer inom alla avfallskategorier. Avfall Konsumtionsavfall - hushållsavfall - icke branschspecifikt industriavfall - bygg- och rivningsavfall - slam från reningsverk och enskilda avlopp - park- och trädgårdsavfall - aska från energiutvinning - avfall från bilskrotning - övrigt Produktionsavfall - avfall från process och produktion inom industrin Denna typ av avfall går även under namnet branschspecifikt industriavfall. Figur 1. Överblick över indelningen av avfall.[1][2] 2.1.1 Hushållsavfall Med hushållsavfall menas enligt Miljöbalken 15 kap, 2, avfall som kommer från hushåll samt jämförligt avfall från annan verksamhet. Detta inbegriper bland annat köksavfall, grovavfall och pappersavfall från hushåll eller från kontor, handel och industrier. 2.1.2 Icke branschspecifikt industriavfall Icke branschspecifikt industriavfall är avfall som kommer från industri och handel men är inte direkt relaterat till själva processen. Bygg- och rivningsavfall ingår ibland i denna kategori men redovisas ibland separat. [1] I denna rapport används även uttrycket industriavfall, vilket ska tolkas som icke branschspecifikt industriavfall inklusive bygg- och rivningsavfall. 2.1.3 Branschspecifikt industriavfall Branschspecifikt industriavfall och produktionsavfall är i princip samma sak och består av fast och flytande avfall som uppkommer till direkt följd av företagets produktion. Branschspecifikt industriavfall varierar med verksamheten och skiljer sig därför från källa till källa. 3
Verksamhetsslam kommer främst från pappers- och massaindustrin och består av suspenderade bark- och fiberrester som avskiljs vid vattenreningen. Slammet kan även innehålla trycksvärta om det kommer från returpappershantering.[3] 2.1.4 Rötslam Slam som kommer från avloppsreningsverk och enskilda brunnar kallas råslam. Efter att slammet tagits om hand på avloppsreningsverket avvattnas och stabiliseras det. Rötning är en form av anaerob stabilisering där slammet delvis bryts ned. Produkten från rötningen kallas rötslam och kan användas till gödning om det är tillräckligt rent från tungmetaller. Svårigheter med att få fram ett slam av tillräckligt hög kvalitet har gjort att man börjat undersöka möjligheter till förbränning av rötslam. Rötslam har vanligtvis en fukthalt på ca 70-80%. 2.1.5 Brännbart avfall Brännbart avfall definieras enligt Renhållningsförordningen (SFS 1998:902) 5 som: sådant avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen startat. Enligt samma lag 27, är det från och med den 1 januari år 2002 förbjudet att deponera utsorterat brännbart avfall. 26 reglerar att brännbart avfall från den 1 januari år 2002 skall sorteras ut från annat avfall. Definitionen av brännbart avfall är otymplig eftersom frågan om vad som brinner till stor del handlar om fukthalt och vilken teknik som används. Det pågår ett utredningsarbete i Naturvårdsverkets regi för att ta fram tillämpbara regler på vad som ska definieras som brännbart avfall och vad som menas med utsorterat brännbart avfall. Detta arbete beräknas vara färdigt under hösten 2000. I de pågående diskussionerna om vad som skall definieras som brännbart avfall har ett gränsvärde runt 6-7 MJ/kg nämnts. Renhållningsförordningens formulering gör att en definition efter värmevärde ligger nära till hands. [4] Gränsvärdet kommer dock troligtvis att kompletteras med någon typ av mått på utsorteringen, eftersom man från Naturvårdsverkets sida vill främja förbränning av välsorterat avfall. [5] 2.2 STATISTIK Statistiken över avfallsmängder i Sverige är splittrad och ett antal olika siffror florerar. De siffror som presenteras här har till uppgift att ge en uppfattning om avfallsmängderna i Sverige. Totalt genereras ca 90 miljoner ton avfall i Sverige årligen. 80 miljoner ton är produktionsavfall där 43 miljoner ton kommer från gruv- och malmindustrin. I denna inventering kan det dock ingå visst icke branschspecifikt industriavfall.[6] Konsumtionsavfallet uppgick 1994 till 10,4 miljoner ton.[2] Genererade avfallsmängder visas i Tabell 1. 4
Tabell 1. Översikt över genererade avfallsmängder i Sverige årligen under början av 1990-talet. [6],[2] Typ av avfall Specificerat Mängd [miljoner ton] Produktionsavfall Gruvindustrin 43 Sågverk 16 Pappers- och massatillverkning 13 Övriga industrier 8 Konsumtionsavfall Hushållsavfall 3,3 Icke branschspecifikt industriavfall 3,3 Bygg- och rivningsavfall 1,2 Slam från reningsverk 1,2 Askor 0,8 Parkavfall 0,3 Övrigt 0,1 Summa 90,2 Konsumtionsavfallet uppgår endast till drygt 10% av den totala mängden avfall i som uppkommer i Sverige. Behandlingen av produktionsavfall och hushållsavfall framgår av Tabell 2. Tabell 2. Behandling av avfall i Sverige. [7] Produktionsavfall Hushållsavfall exkl. gruvavfall [%] [%] Förbränning 40 42 Återvinning 47 16 Deponering 11 39 Destruktion 2 - Biologisk behandling - 3 Då dessa siffror härrör från första halvan av 1990-talet är det troligt att andelen hushållsavfall till biologisk behandling och återvinning har ökat något. 5
3 METOD 3.1 INVENTERING 3.1.1 Avfall i Norrköpings kommun Utgångspunkten för inventeringen i Norrköpings kommun var Norrköping Miljö & Energis egen databas från avfallsanläggningen Häradsudden. Genom denna erhölls mängder för olika avfallsfraktioner under 1999. Norrköping Miljö & Energi håller på att införa sortering av hushållsavfallet i tre fraktioner; brännbart, komposterbart och restfraktion. Denna typ av sortering av hushållsavfallet kommer fortsättningsvis att benämnas utökad källsortering i denna rapport. Den utökade källsorteringen är ännu inte utbyggd till alla hushåll. Därför har en speciell analys gjorts av de hushåll som är anslutna till källsorteringssystemet. Avfallsfördelningen hos dessa hushåll har sedan tillämpats på alla hushåll i Norrköping för att beräkna tillgänglig mängd brännbart hushållsavfall i kommunen. I definitionen av branschspecifikt industriavfall ligger att avfallet är speciellt för varje företag eller möjligtvis bransch. Detta gör att varje företag måste behandlas för sig. I Norrköpings kommun är det endast åtta företag som lämnar branschspecifikt industriavfall till Häradsuddens avfallsanläggning och det är endast dessa som ingår i inventeringen. Uppgift om mängd rötat VA-slam har inhämtats muntligt från Slottshagens reningsverk. 3.1.2 Avfall i Norrköpingsregionen För att undersöka om det var möjligt att specificera nyckeltal för icke branschspecifikt industriavfall inventerades 226 företag genom Norrköping Miljö & Energis databas QUERY. Dessa relaterades sedan till uppgifter om antal anställda, omsättning och typ av verksamhet. Avsikten var att tillämpa dessa nyckeltal på hela Norrköpingsregionen och därigenom få en god uppfattning om mängden icke branschspecifikt industriavfall. Denna metod visade sig inte fungera och jag har därför valt att inventera icke branschspecifikt industriavfall via miljörapporter från de kommunala avfallsanläggningarna i varje kommun. Genom miljörapporter från kommunala avfallsanläggningar har avfallet i 16 av de aktuella kommunerna inventerats. I huvudsak valdes kommuner som ligger nära Norrköping. Gotlands kommun inventerades också då detta ansågs kunna vara en potentiell leverantör av avfall. Söderköping, Valdemarsvik och Ydre inventerades inte då de inte inkommit med miljörapporter till länsstyrelsen i tid för inventeringen. För kommunerna i Östergötlands län införskaffades miljörapporterna från länsstyrelsen medan övriga miljörapporter beställdes från respektive kommun. 6
Då det endast handlar om avfallsanläggningar ägda av kommuner eller kommunala bolag ingår endast det branschspecifika avfall som hanterats av dessa i inventeringen. Avfall som hanteras av företagen själva är exkluderat. Även avfallsfraktioner för vilka andra företag kunnat anlitas, t ex papper, plast och gals till materialåtervinning är exkluderade. De stora mängderna hushållsavfall och ej branschspecifikt industriavfall bör dock ha täckts in av denna inventering. De inventerade mängderna har sedan jämförts med en undersökning som genomfördes av Profu 1999 på uppdrag av Norrköping Miljö & Energi. [8] Därigenom har en bedömning av den totala mängden brännbart avfall i regionen, under 1999, kunnat tas fram. 3.2 KARAKTERISERING AV BRÄNNBART AVFALL De avfall som kartlagts är brännbart hushållsavfall, brännbart icke branschspecifikt industriavfall inklusive bygg- och rivningsavfall, rötslam och verksamhetsslam från pappers- och massaindustrin. Tillvägagångssättet som valts är att samla ett stort antal kemiska analyser från olika håll och presentera dessa på ett strukturerat sätt så att variationen i kemisk och fysisk sammansättning tydligt framgår. Därigenom täcks variationen i avfallet in. För hushållsavfall och icke branschspecifikt industriavfall finns även plockanalyser att tillgå. Försök med att beräkna värmevärden med utgångspunkt i plockanalyser har därför genomförts. 3.3 MARKNADSUTVECKLING Aspekter som påverkar avfallsmarknaden har identifierats och diskuteras i kapitel 6. 7
4 MÄNGDER 4.1 AVFALL I NORRKÖPINGS KOMMUN 1999 Avfall som kommer till Häradsuddens avfallsanläggning i Norrköping kan tillhöra ett antal olika kategorier. De brännbara kategorierna är rent trä, brännbart sorterat och brännbart osorterat. I kategorin rent trä är 100% av materialet brännbart. För de övriga kategorierna varierar andelen brännbart dels beroende på källa till avfallet men även inom samma avfallstyp (bygg- och rivningsavfall, icke branschspecifikt industriavfall etc.). En generalisering av andelen brännbart i dessa kategorier har gjorts baserat på plockanalyser utförda av Norrköping Miljö & Energi, 1997. Procentsatserna visas i Tabell 3. Tabell 3. Verklig andel brännbart avfall i sorterat avfall som vägts in på Häradsudden. Typ av avfall Kategori Andel brännbart efter sortering Ej branschspecifikt Brännbart industriavfall exkl. bygg- och sorterat rivning. Brännbart osorterat Bygg- och rivningsavfall Brännbart 97%* sorterat Brännbart Hushållsavfall (utökad källsortering) osorterat Brännbart sorterat Brännbart osorterat Andel brännbart efter kross 97% 90% 70% 56% 73% 49% 70% 50%** * Har satts till samma som för icke branschspecifikt industriavfall då plockanalys för denna kategori saknas. ** Uppskattad av författaren. Andelen brännbart av hushållsavfallet baseras på en annan plockanalys än för de övriga avfallstyperna och därför saknas värden för andel brännbart efter kross. I den brännbara sorterade fraktionen utgjorde komposterbart avfall drygt 20% i genomsnitt. Om detta inkluderades i det som räknas som brännbart skulle det vara drygt 90% brännbart i kategorin brännbart sorterat. Man kan dock troligtvis räkna med att mängden komposterbart material i den brännbara fraktionen kommer att minska när det utökade källsorteringssystemet varit i drift längre. Detta diskuteras utförligt i avsnitt 4.1.2. Se även Tabell 8. Den totala mängden avfall i Norrköpings kommun 1999 redovisas tillsammans med mängder av olika typer av brännbart avfall i Tabell 4. För en mer detaljerad lista se bilaga 1. I kolumnerna för brännbart sorterat och brännbart osorterat finns två siffror. Den första siffran anger invägd mängd avfall. Den andra siffran, inom parentes, anger hur stor mängd av det invägda avfallet som verkligen är brännbart om man använder sig av procentsatserna i första kolumnen, Tabell 3. De förluster som uppstår i krossen är troligtvis ytterligare ej brännbart material som inte kan 8
passera vilket gör att den faktiska andelen brännbart material egentligen är lägre än vad som framgår i Tabell 4. Tabell 4. Brännbart avfall i Norrköpings kommun enligt Norrköping Miljö & Energis databas. Totalt varav Summa 1999 [kton] Rent trä [kton] Brännbart sorterat [kton] Brännbart osorterat [kton] brännbart avfall [kton] Hushållsavfall 36,9 1,9 6,6 (4,6) 1,0 (0,5) 9,5 (7,0) Branschspecifikt 31,5 industriavfall Ej branschspecifikt industriavfall exkl. bygg & rivning 22,2 2,1 7,7 (7,5) 2,4 (1,7) 12,2 (11,3) Bygg- & rivningsavfall 23,8 0,6 8,0 (7,8) 0,9 (0,7) 9,5 (9,1) Avfall från kommunalt 1,3* avloppsvatten Park- & trädgårdsavfall 0,9 0,1 0,1 Farligt avfall och 0,4 specialavfall Summa 117,0 4,7 22,3 (19,9) 4,3 (2,9) 31,3 (27,5) * Detta är endast den mängd som vägts in på Häradsudden. Den producerade mängden på Slottshagen är ca 12-13 000 ton. [9] 4.1.1 Hushållsavfall I Norrköpings kommun samlades under 1999 ca 36,9 kton hushållsavfall in, varav 444 ton kom från andra kommuner. Resterande del, dvs 36,5 kton, motsvarar 298 kg hushållsavfall per person i Norrköpings kommun, exklusive avfall som hemkomposteras. För att få den totala mängden hushållsavfall per person skall avfall insamlat via producentansvaret adderas, se Tabell 5. Tabell 5. Avfall insamlat från hushållen genom producentansvaret under 1999 i Norrköpings kommun. Fraktion Totalt insamlat från hushållen 1999 Insamlat från hushållen per person [kg/pers] Källa [ton] Plastförpackningar 140,38 1,1 Sellbergs Glasförpackningar 1904,81 15,6 Sellbergs Pappersförpackningar 240,46* 2,0* IL Recycling Metallförpackningar 69,14 0,6 IL Recycling Tidningspapper 6837,47* 55,9* IL Recycling Summa 75,2 * En viss del av pappersförpackningarna samlades in tillsammans med tidningarna och finns därför med i den siffran i stället. 9
4.1.2 Brännbart hushållsavfall vid utökad källsortering Det utökade källsorteringssystemet bygger på sortering i tre fraktioner; brännbart avfall, komposterbart avfall samt en restfraktion. För det komposterbara avfallet kan man välja att kompostera själv eller att få sitt komposterbara avfall hämtat i samband med hämtningen av det brännbara avfallet och restfraktionen. I början av 1999 var 13 500 småhus och 3 000 lägenheter anslutna till källsorteringssystemet. I april anslöts 1 000 lägenheter till och i oktober ytterligare 1 500 småhus. Av de hushåll som var eller blev anslutna under 1999 valde ca 25% av småhusägarna att hemkompostera. Bland lägenhetsägarna hemkomposterade 432 hushåll under hela 1999, dvs antalet ökade inte vid anslutningen av de 1000 lägenheterna i april. [10] Enligt SCB bodde det år 1990 2,64 personer per hushåll i småbostadshus och 1,66 personer per hushåll i flerfamiljshus. Detta är senast tillgänglig statistik. Det betyder att 46 240 personer var anslutna till källsorteringssystemet i Norrköpings kommun i slutet av 1999. För att få ett representativt resultat har antalet kg avfall per invånare beräknats etappvis, se bilaga 2. I Tabell 6 visas en sammanställning över denna beräkning. Restfraktionen är invägd som en del i den brännbara fraktionen och har därför beräknats teoretiskt efter antagandet att varje hushåll lämnar 1 kg restavfall per hämtningstillfälle vilket är varannan vecka. Detta antagande är relativt högt. För beräkningar se bilaga 2. Tabell 6. Fördelning på olika fraktioner av det avfall som hämtas hos källsorterande hushåll. [ton] [kg/pers] [%] Brännbart avfall 4 371,1 103 57 Komposterbart avfall 2 153,5 66 37 Restfraktion 494 11 6 Avfall totalt 7 018,6 180 100 En relativt stor andel hushållsavfall lämnas till Häradsudden via återvinningscentralen mm. Ungefär 40% av detta avfall är brännbart. Denna mängd antas fördelas lika på alla invånare i Norrköpings kommun. Den totala mängd avfall som hushållen genererar per person presenteras i Tabell 7. Tabell 7. Jämförelse mellan källsorterare och andra avfallslämnare. Avfall som hämtas [kg/pers] Övrigt som lämnas till Häradsudden [kg/pers] totalt varav Summa hushållsavfall [kg/pers] brännbart Källsorterare 180 96 ca 38 276 Ej källsorterare 221 96 ca 38 317 Källsorterande hushåll genererar alltså betydligt mindre säckavfall per person jämfört med en person från ett icke källsorterande hushåll. Detta kan möjligtvis bero på att utökad källsortering i hemmet leder till ökad miljömedvetenhet och därmed att viljan och kunskapen att sortera ut farligt avfall och material till förpackningsinsamling därmed ökar. Man kan dock diskutera om skillnaden mellan källsorterare och icke källsorterare är så här stor. Om beräkningarna i 10
bilaga 2 genomförs under antagande att antalet boende per hushåll är lika stort oavsett om det är ett flerfamiljshus eller en villa (2,1 personer per hushåll) fås resultatet att källsorterare och icke källsorterande personer genererar lika mycket avfall. Det kan även finnas sociala aspekter som inte framgår här som inverkar på mängden avfall som genereras. Norrköping Miljö & Energi genomförde under våren 1998 sex plockanalyser av källsorterad brännbar fraktion. Dessa utföll enligt Tabell 8. Tabell 8. Sammanställning av plockanalyser av källsorterat brännbart hushållsavfall, genomförda av Norrköping Miljö & Energi under våren 1998. Analysnummer 1 [%] 2 [%] 3 [%] 4 [%] 5 [%] 6 [%] Medel [%] Brännbart 41 47 41 44 45 42 43 Brännbart 30 29 27 23 28 26 27 förpackningar Komposterbart 23 19 24 25 22 25 23 Ej brännbart, 3 2 5 5 3 4 4 förpackningar Felsorterad 2 3 3 2 2 3 2,5 restfraktion Farligt avfall 0,2 0 0,2 0,2 0 0,2 0,1 Konsekvenserna i kg, om resultatet av dessa plockanalyser tillämpas på den 103 kg brännbara fraktion som samlas in per person och år, visas i Tabell 9. Tabell 9. Innehållet i källsorterad brännbar fraktion i kg/pers. Brännbar fraktion [kg/pers] Brännbart (exkl. ej brännbart och restfraktion) [kg/pers] Brännbart exkl. komposterbart [kg/pers] Brännbart exkl. förpackningar [kg/pers] Brännbart exkl. komposterbart och förpackningar [kg/pers] 103 96 73 68 45 Under antagandet att invånarna i Norrköpings kommun inte blir bättre på att sortera sitt avfall med tiden så kan man alltså räkna med 96 kg brännbart hushållsavfall per invånare. Om sorteringen däremot skulle förbättras så att den är nära nog perfekt kommer 24 kg att försvinna till den komposterbara fraktionen och 28 kg till förpackningsinsamlingen och kvar blir endast 45 kg per invånare. Konsekvenserna för total mängd brännbart hushållsavfall vid full utbyggnad av källsorteringssystemet i Norrköpings kommun för olika scenarier visas i Tabell 10. 11
Tabell 10. Total mängd insamlat brännbart hushållsavfall i Norrköpings kommun vid full utbyggnad av källsorteringssystemet. Brännbart hushållsavfall Brännbar fraktion [ton] Brännbart (exkl. ej brännbart och restfraktion) [ton] Brännbart exkl. komposterbart [ton] Brännbart exkl. förpackningar [ton] Brännbart exkl. komposterbart och förpackningar [ton] Hämtat 12 588 11 732 8 921 8 310 5 500 Insamlat på 4 644 4 644 4 644 4 644 4 644 Häradsudden Totalt 17 232 16 376 13 565 12 954 10 144 4.1.3 Icke branschspecifikt industriavfall Icke branschspecifikt industriavfall uppgick in Norrköpings kommun under 1999 till ca 22,2 kton, se Tabell 4. Total mängd brännbart var 11,3 kton vilket motsvarar 51%. Vanligtvis brukar man anta att 60% av det icke branschspecifika industriavfallet är brännbart. [11] Detta tyder på att sorteringen idag är relativt bra men att den skulle kunna förbättras något med ökad information till kunderna. Om man räknar på ej korrigerade mängder brännbart avfall (dvs det första värdet i fjärde och femte kolumnen i Tabell 4), så uppgår de till ca 55% av det icke branschspecifika avfallet. 4.1.4 Bygg- och rivningsavfall För bygg- och rivningsavfall brukar vanligtvis anges att 30-35% av avfallet är brännbart. [11] I Norrköpings kommun sorteras i dagsläget 38% brännbart ut och då är mängden redan korrigerad för felsortering, Tabell 4. Av totalt 23,8 kton är 11,3 kton brännbart. 4.1.5 Branschspecifikt industriavfall Branschspecifikt industriavfall som tas om hand av Norrköping Miljö & Energi uppgår i Norrköpings kommun till totalt ca 31,5 kton. Fördelningen visas i Tabell 11. Tabell 11. Branschspecifikt avfall uppdelat på avfallstyp eller producent. Avfallstyp/avfallsproducent [kton] [%] Rejekt, Fiskeby board 19,6 62 Industriellt slam 6,5 21 Pannsand från Händelöverket 3,6 11 Övrigt (6 företag) 1,8 6 Summa 31,5 100 Rejektet från Fiskeby board är ett bra bränsle med tanke på hantering och värmevärde. Tyvärr är aluminiumhalten mycket hög och tidigare förbränningsförsök har inte fallit väl ut. Rejektet räknas därför som icke brännbart. Det industriella slammet går inte att förbränna och för övrigt handlar det om mycket små mängder. 12
Det kan dock finnas stora mängder brännbart branschspecifikt avfall i regionen. Branschspecifikt industriavfall tas ofta om hand av industrierna själva och har därför inte omfattats av denna inventering. Ett exempel är Assi Domän i Skärblacka där stora mängder fiberslam uppstår. 4.1.6 Rötslam I Norrköping genereras varje år 12-13 000 ton rötslam vilket motsvarar 2 500-3 000 ton ts. Tidigare har man i princip haft avsättning för allt sitt slam till jordbruk men på grund av strängare rekommendationer från LRF sprids slammet nu endast på odlingar av energiskog. [9] Naturvårdsverket har också sänkt gränsvärdet för hur mycket kadmium som får spridas per hektar, vilket gjort att det är kadmium som är begränsande för hur mycket slam som får spridas istället för fosfor som tidigare var den begränsande parametern. Även om man vill använda slam som gödningsmedel måste man gödsla ytterligare med konstgödsel för att uppnå full gödningseffekt. [12] 4.1.7 Jämförelse med Profus inventering Profus inventering [8] bygger på nyckeltal som baserats på antal invånare. Nyckeltalen som används är framtagna länsvis och de skiljer sig därför mellan kommunerna beroende på vilket län de tillhör. I Tabell 12 redovisas Profus nyckeltal för brännbart avfall i Norrköpings kommun (kolumn 4), tillsammans med verklig mängd avfall per person och verklig mängd Tabell 12. Jämförelse av verkliga mängder avfall per invånare i Norrköpings kommun 1999 och Profus nyckeltal. Avfall i Norrköping 1999 [kg/pers] Brännbart avfall i Norrköping 1999 [kg/pers] Brännbart avfall i Norrköping enligt Profu [kg/pers] Hushållsavfall 298 * 57 ** (134) *** (230) **** Branschspecifikt industriavfall 258 0 116 Icke branschspecifikt industriavfall 182 92 143 exkl. bygg & rivning Bygg- & rivningsavfall 194 74 41 Avfall från kommunalt avloppsvatten 10 Park- & trädgårdsavfall 8 0,8 10 Farligt avfall och specialavfall 3 14 Summa 953 223,8 ** (300,8) *** 652 (554) **** * I denna siffra ingår ej hemkomposterat material. ** Endast avfall som är invägt som brännbart under 1999. *** Brännbart avfall per person vid fullt utbyggd utökad källsortering, (96+38 kg per person), se Tabell 7 och Tabell 9. Den summerade siffran skulle då bli 278,8 kg/invånare. ****I Profus inventering klassas även komposterbart avfall som brännbart. Värdet inom parantes är avfallsmängden exklusive komposterbart avfall som Profu satt till ca 30% av det brännbara hushållsavfallet. 13
brännbart avfall per person i Norrköpings kommun 1999. Antal invånare i Norrköpings kommun den 31 december 1999 var 122 212 stycken enligt SCB. I Tabell 13 visas totala mängder enligt Norrköping Miljö & Energi och Profu. För Tabell 12 och Tabell 13 bör det påpekas att Profu har använt ett annat invånarantal vid beräkningarna än vad som använts i den här inventeringen, (121 097 respektive 122 212). I Tabell 13 ingår även en kolumn för prognos. Denna kommenteras utförligt nedan. Tabell 13. Jämförelse mellan verkliga mängder avfall i Norrköpings kommun 1999 och Profus beräknade mängder. Avfall i Norrköping enl. NME Brännbart avfall i Norrköping enl. NME [kton] Brännbart avfall i Norrköping enligt Profu [kton] Prognos [kton] [kton] Hushållsavfall 36,9 7,0 * 35,7 16,4 (25,0) ** Branschspecifikt 31,5 3,2 industriavfall Icke branschspecifikt industriavfall exkl. bygg & rivning 22,2 11,3 15,3 13 Bygg- & rivningsavfall 23,8 9,1 6,7 9 Avfall från kommunalt avloppsvatten 1,3 3 (kton ts) Park- & trädgårdsavfall 0,9 0,7 0 Farligt avfall och 0,4 0,6 0 specialavfall Summa 117,0 27,4 62,2 41,4 (51,5) ** * Den brännbara delen av hushållsavfallet kommer från de hushåll som är anslutna till källsorteringssystemet men är beräknad på totala antalet invånare i Norrköping. Den verkliga siffran när källsorteringssystemet är helt utbyggt är kommer att ligga på ca 16,4 kton, se Tabell 10 och kolumnen för prognos. ** I Profus inventering klassas även komposterbart avfall som brännbart. Värdet inom parentes är avfallsmängden exklusive komposterbart avfall som Profu satt till ca 30% av hela det brännbara hushållsavfallet. Det skiljer drygt 20 kton mellan den mängd brännbart avfall som finns tillgänglig idag (27,4 kton) och den mängd som Profu räknat fram (51,5 kton). Mängden brännbart hushållsavfall kommer att öka i takt med att källsorteringssystemet byggs ut. Den kommer dock aldrig att nå upp till de nivåer som Profu beräknat då den verkliga totala mängden avfall är så låg som den är. Den totala mängden hushållsavfall minskar också till följd av ökad miljömedvetenhet när utökad källsortering införs. Det branschspecifika avfallet består till drygt 60% (ca 20 kton), se Tabell 11, av rejekt från Fiskeby board. Detta avfall har högt värmevärde och skulle vara ett bra 14
bränsle om det gick att få bukt med de mycket höga halter aluminium som finns i avfallet. I dagsläget är detta dock klassat som icke brännbart och deponeras. För det icke branschspecifika industriavfallet ligger Profus beräknade siffra något över den i dagsläget insamlade mängden. För denna typ av avfall anges ofta i litteraturen att ca 60% av den totala mängden avfall är brännbart.[11] Troligtvis kan man genom att jobba med information till avfallskunderna uppnå ytterligare sortering av det icke branschspecifika industriavfallet och därigenom öka mängden tillgängligt brännbart avfall något men inte upp till Profus nivå. Brännbart bygg- och rivningsavfall anges ofta till 30-35% av total mängd byggoch rivningsavfall.[11] I Norrköpings kommun är man i dagsläget uppe i nästan 40%. Trots detta kan man hitta enskilda kunder vars hela avfall deponeras. Om detta beror på ovilja att sortera eller att allt avfall är av deponeringstyp är i dagsläget inte klarlagt, men det är troligt att en viss del är brännbart. Mängden bygg- och rivningsavfall är delvis konjunkturberoende. [11] Den höga sorteringsgrad som redan har uppnåtts i Norrköpings kommun gör att min bedömning är att man inte bör räkna med så mycket högre andel brännbart avfall från denna avfallstyp. Brännbart avfall från park- och trädgård ligger över Norrköpings egen statistik. Detta kan kanske delvis förklaras med att en stor del räknas som komposterbart i Norrköping men som brännbart hos Profu. Den totala mängden är dock liten och inverkar inte nämnvärt på slutresultatet. Profu har räknat viss mängd farligt avfall och specialavfall som brännbart. Detta kommer med stor sannolikhet inte kunna förbrännas i den planerade avfallspannan i Norrköping. Min bedömning är att det är möjligt att komma upp i knappt 40 kton brännbart avfall i Norrköpings kommun exklusive rötslam, under förutsättning att avfallsmängderna inte minskar till följd av de ökade kostnader som kommer att introduceras i avfallsbranschen framöver. I denna uppskattning ingår fraktionen rent trä, som redan i dagsläget används som bränsle på Händelöverket, med ca 5 kton. 4.2 AVFALL I NORRKÖPINGSREGIONEN 4.2.1 Branschspecifika nyckeltal för icke branschspecifikt industriavfall Framtagandet av nyckeltal för icke branschspecifikt avfall beroende på bransch fungerade inte. Resultatet visade på stora skillnader i hur mycket avfall per anställd eller avfall per omsatt krona som företagen producerade inom en bransch. Medianvärdet låg generellt mycket under medelvärdet. Genomförd regressionsanalys visade att den anpassade linjens ekvation ytterligare skilde sig från medel- och medianvärdet. I Tabell 14 och Tabell 15 redovisas de olika nyckeltalen. För beräkningar och grunddata se bilaga 3. 15
Tabell 14. Ton avfall per anställd, jämförelse mellan olika nyckeltal. Bransch Medel Median Koefficient för anpassad regressionslinje genom origo [ton/ anställd] Formel för regressionslinje (ej genom origo) Jämförelse från annan rapport [13] [ton/ anställd] [ton/ anställd] [ton/ anställd] Handel 1,08 0,68 0,27 11,2+0,15X 1,0 Bygg 4,92 0,77 2,53 27,9+1,54X 2,5 Tillverkning 1,85 0,98 0,50 35,9+0,33X 1,6 Resterande 2,06 0,67 1,84-19,26+1,90X Alla 2,40 0,74 1,30 3,7+1,29X Tabell 15. Ton avfall per omsatta miljoner kronor, jämförelse mellan olika nyckeltal. Bransch Medel Median Koefficient för anpassad regressionslinje genom origo Formel för regressionslinje (ej genom origo) Handel 0,61 0,33 0,082 11,4+0,085X Bygg 4,12 1,06 2,16 30,0+1,37X Tillverkning 1,39 0,77 0,51 21,7+0,43X Resterande 2,16 0,67 1,14-4,91+1,16X Alla 2,06 0,63 0,72 10,1+0,67X Jag har inte hittat några tidigare nyckeltal baserade på omsättning och därför presenteras inga jämförelser i Tabell 15. De slutsatser som går att dra ur tabellerna är att byggbranschen generellt producerar mer avfall än genomsnittet medan handel genererar mindre avfall än genomsnittet enligt alla nyckeltal i båda tabellerna. För tillverkningsindustrin är resultatet blandat och inga generella slutsatser kan dras. För de resterande företagen gäller att nyckeltalen baserade på omsättningen ligger över det totala medlet medan de nyckeltal som baserats på antal anställda ligger blandat över och under genomsnittet. Jag vill understryka att spridningen i alla kategorier är mycket stor och att de anpassade linjerna inte kan anses beskriva datamängden särskilt väl. Man kan inte med denna inventering som grund precisera nyckeltal så att de kan utgöra en meningsfull grund för vidare inventering i regionen. 4.2.2 Inventering via miljörapporter Vid inventering av avfallsmängder i Norrköpingsregionen har miljörapporter från avfallsanläggningar i 16 kommuner använts, se Tabell 16. 16
Tabell 16. Kommuner med tillhörande avfallsanläggning som inventerats genom miljörapporter. Kommun Finspång Katrineholm Norrköping Nyköping (inkl. Oxelösund) Åtvidaberg Boxholm Eskilstuna Flen Kumla (inkl. Hallsberg) Kinda Motala (inkl. Vadstena) Strängnäs Vingåker Ödeshög Örebro Gotland Avfallsupplag Sjömansängs återvinningscentral och deponi Vika deponi Häradsuddens deponi Björshults avfallsupplag Korshults avfallsanläggning Åsbodalens avfallsanläggning Lilla Nyby avfallsupplag Avfallsanläggningen Frutorp Östersätterstippen Adlerskogs avfallsanläggning Tuddarps avfallsanläggning Kvittens avfallsanläggning Avfallsanläggningen Vik Visjö avfallsupplag och Ödeshögs återvinningsstation Avfallsanläggningen Atleverket Visby och Slite avfallsanläggningar Av dessa kommuner har alla utom Gotland tidigare inventerats av Profu. Två av de kommuner som inventerats både av Profu och genom miljörapporter hade i sina miljörapporter inte angivit hur stor mängd hushållsavfall som uppkom inom kommunen då detta avfall forslades till Gärstadverket i Linköping för förbränning. 13 kommuner fick därför ligga till grund för den jämförelse som gjordes mellan de båda inventeringarna. De avfallsslag som ingick i de två inventeringarna visas i Tabell 17. Tabell 17. Avfallsslag inventerade av Profu och genom miljörapporter. Avfallsslag Inventerat av Profu Inventerat via miljörapporter Hushållsavfall X X Park- och trädgårdsavfall X X Bygg- och rivningsavfall X X Avfall från energiutvinning X Avfall från kommunalt Delvis avloppsvatten Avfall från industriellt X avloppsvatten Branschspecifikt industriavfall X Delvis Icke branschspecifikt industriavfall X X Skrot X Specialavfall X X För att kunna göra en jämförelse mellan de två inventeringarna exkluderades dels de avfallsslag som inte inventerades av Profu; avfall från kommunalt avloppsvatten och avfall från industriellt avloppsvatten. 17
Samtliga resultat och beräkningar från inventeringen återfinns i bilaga 5. Resultatet av jämförelsen var att den genom miljörapporterna bedömda mängden brännbart avfall var endast 58% av den mängd som Profu beräknat. Om man räknar bort komposterbart material ur Profus beräkningar (30% av hushållsavfallet) uppgår det ur miljörapporterna inventerade avfallet till 70% av den mängd som Profu anger. Under antagande att det branschspecifika avfallet inte bör ha täckts in helt av inventeringen från miljörapporterna, då många företag tar hand om sitt branschspecifika avfall själv, gjordes en jämförelse där det branschspecifika industriavfallet exkluderades ur båda inventeringarna. Mängden brännbart avfall i inventeringen genom miljörapporterna var dock fortfarande endast 57% av den mängd som Profu angivit. Det är stor skillnaden mellan Profus beräkningar och den inventering som redovisas i den här rapporten. En anledning till detta kan vara deras antagande om endast 30% komposterbart avfall i hushållsavfallet, vilket är lågt. En annan orsak kan vara att den statistik som deras nyckeltal baseras på togs fram i början av 90- talet. Ökad insamling till materialåtervinning via producentansvaret kan ha förändrat avfallsmängderna sedan dess. Detta är dock endast spekulationer. För de kommuner som har ansetts som potentiella leverantörer av avfall till en avfallspanna i Norrköping, anges resultatet av miljörapportinventeringen i Tabell 18. Det bör noteras att inventeringen knappast täcker in allt branschspecifikt industriavfall som finns i kommunerna. För Örebro och Gotland har öven en beräkning av hur hushållsavfallsmängden kommer att minska vid införande av utökad källsortering under antagande om att minskningen blir lika stor som för Norrköpings kommun, dvs 86% (från 19 002 ton per år till 16 376 ton per år, se bilaga 4 och Tabell 10). Tabell 18. Resultat av miljörapportinventering och efterföljande bedömning av brännbart avfall för några kommuner. Brännbart fraktion av Kumla och Hallsberg [ton] Vingåker Örebro Gotland Summa 11 450 38 165 [ton] [ton] [ton] Hushållsavfall 7 686 1 159 17 870 (15 368) * (9 847) * Park- och 0 0 0 100 100 trädgårdsavfall Bygg- och 522 52 1 452 1 254 3 280 rivningsavfall Branschspecifikt 2 889 4 988 149 8 026 industriavfall Ej branschspecifikt 1 481 876 3 132 1 190 6 679 industriavfall Summa 12 578 2 087 27 442 14 143 56 250 (24 940) * (12 540) * * Detta är den mängd hushållsavfall som förväntas genereras då utökad källsortering införts i dessa två kommuner, samt den totala mängd brännbart avfall som i så fall genereras. 18
Rötslam ingår inte i denna redovisning då slammängderna sällan redovisas fullständigt i miljörapporterna från avfallsanläggningarna. 4.2.3 Rötslam Hur stor mängd rötslam som bildas vis en reningsanläggning för avloppsvatten beror på vilken typ av process man använder sig av. Förutom detta kan slamproduktionen ganska lätt korreleras till antalet invånare i området. I statistik från 1994 uppges medelmängden slam, som uppstår i Sverige, vara 117 kg per person, med en torrsubstanshalt på 20%. Variationen mellan länen kan vara stor och påverkas av om regionen är en semesterort eller ej. I Östergötlands län uppstod 43 000 ton slam 1994 vilket motsvarar 104kg per person. [14] 70% av slammet i Sverige rötas [15]. 4.3 JÄMFÖRELSE MELLAN MÄNGDER OCH BRÄNSLESPECIFIKATION Total mängd avfall som skall behandlas i bränsleberedningen till den planerade avfallspannan är 200 000 ton per år. Basbränslet skall bestå av 30-50% sorterat brännbart hushållsavfall, 50-70% sorterat brännbart verksamhetsavfall samt 0-10% rötslam. I bränslet kommer även flisade däck, RT-flis och finfraktion från övrig bränslehantering att blandas in ibland. Vid omräkning av Tabell 18 till procentandelar fås det resultat som presenteras i Tabell 19. Verksamhetsavfallet (summan av bygg- och rivningsavfall, branschspecifikt och icke branschspecifikt avfall) uppgår totalt till 32% och hushållsavfallet till 68% då dessa två avfallstyper jämförs. Tabell 19. Fördelning av kommunalt insamlat avfall i några kommuner Brännbart avfall Kumla och Hallsberg Vingåker Örebro Gotland Totalt bland dessa fyra kommuner [%] [%] [%] [%] [%] Hushållsavfall 61 55 65 81 68 Park- och 0 0 0 1 0,2 trädgårdsavfall Bygg- och 4 2 5 9 6 rivningsavfall Branschspecifikt 23 18 1 14 industriavfall Icke branschspecifikt 12 42 11 8 12 industriavfall För samtliga kommuner som ingått i inventeringen, förutom Katrineholm och Åtvidaberg som inte angivit hur stor mängd hushållsavfall de skickat till Gärstadverket, visas samma resultat i Tabell 20. 19
Tabell 20. Procentuell fördelning av brännbart avfall mellan verksamhetsavfall och hushållsavfall för samtliga inventerade kommuner. Brännbart avfall Totalt bland samtliga inventerade kommuner [ton] Totalt bland samtliga inventerade kommuner [%] Hushållsavfall 102 844 51 Bygg- och rivningsavfall 12 417 6 Branschspecifikt industriavfall 24 959 13 Icke branschspecifikt industriavfall 58 731 30 Summa 198 950 För Norrköping gäller att det brännbara hushållsavfallet är ca 40% av det avfall som bedömts som brännbart. Skillnaden mellan olika kommuner är alltså stor. 4.4 SLUTSATSER Följande slutsatser kan dras av denna inventering: 1. Den tillgängliga mängden brännbart avfall är 70% av den som angivits i Profus inventering, då komposterbart hushållsavfall räknas bort ur Profus inventering. 2. Brännbart avfall i Norrköpings kommun uppgår till knappt 40 kton exklusive rötslam och visst branschspecifikt avfall (exempelvis verksamhetsslam) då den utökade källsorteringen är fullt utbyggd. 3. En källsorterande person i Norrköpings kommun producerade under 1999 ca 96 kg brännbart avfall som hämtades plus 38 kg brännbart avfall som lämnades direkt till Häradsudden. Totalt producerade en källsorterande person 276 kg avfall medan en icke källsorterande person producerade 317 kg avfall båda siffrorna exkl. förpackningsinsamlingen. 4. Utsorteringen av brännbart avfall ur kategorierna bygg- och rivningsavfall och ej branschspecifikt industriavfall är god i Norrköpings kommun men kan särskilt i det senare fallet troligtvis förbättras något. 5. Det går inte att ta fram branschspecifika nyckeltal baserade på omsättning eller antal anställda, för icke branschspecifikt industriavfall. 6. Det uppstår ca 12-13 000 ton rötslam i Norrköpings kommun varje år. 7. I Örebro och Gotland, som kan vara tänkbara som leverantörer till en avfallsförbränningspanna i Norrköping uppstår totalt drygt 40 kton brännbart avfall per år varav knappt 30 kton är brännbart hushålls- eller därmed jämförligt avfall. Vid införande av utökad källsortering kommer mängden brännbart hushållsavfall att minska till i storleksordningen 25 kton per år. 20