Inlägg seminarium vid Ekocentrum, Göteborg, den 5 november 2014 Ekonomi för en hållbar utveckling Peter Söderbaum Professor emeritus, ekologisk ekonomi Mälardalens högskola, Västerås http://www.mdh.se/est /personal/foa/psm01
Vad är ekonomi? Många människor tycker att svaret är ganska självklart och att diskussion är onödig Ekonomi handlar om hushållning med knappa resurser Marknaden och den penningmässiga aspekten är centrala för rationell hushållning Min alternativa definition av ekonomi: Ekonomi är mångdimensionell hushållning med begränsade resurser i ett demokratiskt samhälle
Varför denna alternativa definition av ekonomi? Betoningen på mångdimensionell syftar till att komma bort från endimensionellt tänkande t ex i penningmässiga termer så kallad monetär reduktionism. Tröghetsaspekter är aktuella inte minst på den ickemonetära sidan (inlåsning, irreversibla effekter etc.) Betoningen på demokrati syftar till att vi bör öppna för förhållandet att det finns många uppfattningar om önskvärd samhällsutveckling i en kommun, nation, inom EU eller globalt. Nationalekonomin kan inte utgå från att alla är överens om ideologisk inriktning (t ex den som finns inbyggd neoklassisk teori, ett slags marknads- och tillväxtfundamentalism och allra tydligast i CBA).
Demokrati påminner oss om att människan inte bara är marknadsrelaterad utan även samhällsmedborgare Vi måste inse och erkänna att alla människor, även forskare eller andra yrkesverksamma ekonomer, är politiska personer som bör beakta demokratiska spelregler Vi behöver en annorlunda människosyn (än Economic Man) om vi är intresserade av hållbar utveckling. En Political Economic Person (PEP) föreslås, dvs en aktör som leds av sin ideologiska orientering och tar ansvar för sina handlingar och sin livsstil
Vi behöver en hel begreppsapparat - Political Economic Person (PEP) - Political Economic Organization (PEO) - Beslutsfattande som matchning - Marknader tolkas med PEPsoch PEOs som aktörer - Beslutsunderlag som är ideologiskt öppet, t ex positionsanalys (PA) - Räkenskaper på organisationsnivå, kommunal nivå och nationell nivå som är ideologiskt öppna (svarande mot demokratiska ideal) - Instrument för politisk och institutionell förändring som inte enbart är begränsade till modifiering av nuvarande politisk-ekonomiska system utan även överväganden om radikala förändringar
För att bidra konstruktivt till hållbar utveckling behövs bland annat politik och strategi inom universitetens nationalekonomiska institutioner PLURALISM är ett nyckelord i dessa sammanhang, pluralism som avser både en begreppsmässig och en etisk-ideologisk aspekt En strategi för pluralism kan göra nationalekonomin mer förenlig med demokratiska krav
Vad innebär pluralism? Pluralism handlar samtidigt om det vetenskapliga och ideologiska I stället för att tänka i termer av Kuhns paradigm-shift öppnar man för samexistens mellan teoretisk/ideologiska perspektiv dvs. paradigm co-existence Grundutbildningen i nationalekonomi (liksom utbildning och forskning i övrigt) bör alltså bygga på denna idé om samexistens och tolerans
Varför pluralism? Kreativitetsargument. Neoklassisk renlärighet och imitation räcker troligtvis inte i relation till krav på hållbar utveckling Demokratiargument. Att motverka diktatur (Monopol för neoklassisk teori gör nationalekonomiska institutioner till politiska och ideologiska propagandacentraler) Inom universiteten talas mycket om ett kritiskt förhållningssätt. Om detta tas på allvar är innebörden den att studenter och lärare uppmuntras till att pröva nya tankelinjer eller story lines
Observationer från den så kallade verkligheten I läroboken Economics av N. Gregory Mankiw och Mark P. Taylor (2014) saknas ordet demokrati i Index och Glossary I Klas Eklunds Vår ekonomi. En introduktion till samhällsekonomin (2007) finns ett Register där ordet demokrati saknas Hur skall man tolka dessa observationer?
Vad bör man göra vid aktuell ekonomiinstitution inom Handelshögskolan i Göteborg (eller andra nationalekonomiska institutioner)? Kurs i nationalekonomisk idéhistoria (t.ex Fusfeld The Age of the Economist ) En första presentation av dominerande skolbildning (idag neoklassisk teori) Presentation av en eller två skolbildningar som är kritiska gentemot neoklassisk teori av lärare som tror på dessa alternativ Rådfråga aktörer inom angränsande ämnen såsom sociologi, företagsekonomi, ekonomisk historia
Exempel på alternativa skolbildningar ( heterodox economics ) Social economics Feminist economics Institutional economics Keynesian economics Marxist economics Ecological economics Inom var och en av ovanstående finns underavdelningar Benämningen på ovanstående varianter av heterodox economics antyder att värderingar och ideologi utgör en grund för kritik av orthodox economics
Tre aktuella läroböcker (plus en som är något äldre) för oss lärare som skall anpassa oss till dessa nya förhållanden, t ex genom att ta hållbar utveckling på allvar: - Von Egan-Krieger, Tanja, 2014. Die Illusion wertfreier Ökonomie. Eine Untersuchung der Normativität heterodoxer Theorien, Campus Verlag, Frankfurt - Ekman, Jooakim, Jonas Linde & Thomas Sedelius, 2014. Demokratiseringsprocesser. Nya perspektiv och utmaningar. Studentlitteratur, Lund - Larsson, Markus & Leif Bratt, 2014. Modern miljöekonomi. Ekonomiska teorier om hållbar utveckling. Studentlitteratur, Lund - Söderbaum, Peter, 2011. Bortom BNP. Nationalekonomi och företagsekonomi för hållbar utveckling. Studentlitteratur, Lund
Större eller mindre förändringar i politisk-ekonomiska system pågår ständigt Dessa förändringar kan tolkas som resultatet av ett maktspel mellan enskilda aktörer och grupper av aktörer som företräder olika ideologiska inriktningar och intressen. Ett exempel är de så kallade frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) med tillhörande skiljedomsnämnd, Investor State Dispute Settlement (ISDS) Är detta en rimlig utveckling? Är det detta som behövs för hållbar utveckling? Svaret är ganska säkert nej. Men vad gör vi i stället? Vad gör Handels i Göteborg? Vad gör Ekocentrum? Vad gör jag?