Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20



Relevanta dokument
Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Industrin och energin. Peter Nygårds

Elräkningens andel av disponibel inkomst för småhusägare En rapport från Villaägarnas Riksförbund

För en bred energipolitik

Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden

Varifrån kommer elen?

Stockholm Finansdepartementet Stockholm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

Vindkraft. En investering i framtiden

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Svenskarnas syn på småskalig elproduktion och hur den förändrats de senaste åren. Undersökning från TNS SIFO juni 2011

Byten och attityder på den svenska elmarknaden

Ren energi för framtida generationer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

teckna avtal sänk din elkostnad!

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Hälsa och kränkningar

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg

Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen. Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011

Remissvar på Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat Delredovisning 2 (ER2016:99)

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI Dala Energi Tel

Hållbar argumentation

Tillsvidarepriser för el

Frågor och svar om el

Sveriges villaägare om energi, uppvärmning och miljö. Rapport oktober 2008

Positiv attityd till pellets.

Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

BluePower. Tanka med egen el.

Vattenfall InHouse. Det hållbara sättet att stärka ert varumärke

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

ORDLISTA Så talar vi med kunden

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Lars G Nordström Styrelseordförande

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Proposition om klimathotet

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Remissvar PM om vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Sverigedemokraterna 2011

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Företagarens vardag 2014

Effektiv klimatpolitik Kan stöd till förnybar energi och energieffektivisering motiveras? Runar Brännlund CERE Handelshögskolan, Umeå Universitet

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Seminarium om elsystemet

Samhällsekonomiska begrepp.

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Bostadspolitiskt program

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Den avreglerade nordiska elmarknaden

E-Control. Energy Control, den smarta vägen till ett energisnålt hem.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee)

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter

Dessa är fördelade på 525 andelsägare med 8177 andelar.

Basindustrin finns i hela landet

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Farväl till kärnkraften?

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Energisituation idag. Produktion och användning

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

DALA VINDKRAFT EKONOMISK FÖRENING

Pelàtis. c o n s u l t i n g. Energikonsumtionens olika roller i svenskarnas liv. Utkast

Könsfördelning Kvinnor 64% Män 36% Åldrar Ej svar 6% % % % % 61-14%

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Uppvärmning? Tänk 100%!

Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler

Reglering av ett framtida kraftsystem

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Steget före med dina energiaffärer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Vår tids arbetarparti Avsnitt Vårt gemensamma. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

BUDGET OCH PROGNOS

Sveriges nätavgifter Björn Nordlund,utredare Villaägarnas Riksförbund

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Bodecker Partners. Vindkraftseminarie Eolus Vind

Special. Trendspaning. Bankerna och ränteläget påverkar mest Bergvärme hetast. Back to basic - Varmt och ombonat ersätter ljust och fräscht

Producera din egen el

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Transkript:

Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se

Bakgrund Pronto har på uppdrag av Villaägarna Riksförbund genomfört en enkätundersökning bland Sveriges riksdagsledamöter gällande vinters höga elpriser och förslaget om skatteväxling. Rapporten som följer beskriver tillvägagångssätt, resultat och analys.

Metod Enkäten skickades till samtliga 349 ledamöter och följdes upp med telefonsamtal och påminnelser via e-post. Av 349 skickade enkäter svarade 106 respondenter vilket utgör ett bra underlag för att kunna dra slutsatser av resultatet.

Resultat Q01: Hur mycket höjdes dina elkostnader m under perioden december 2009 februari 2010 jämfört med samma period förra vintern? Svar: 106 / 106 A1: 0kr 6 0,0566 6% A2: <500kr 12 0,1132 11% A3: 500-2000kr 19 0,1792 18% A4: 2000-4000kr 23 0,2169 22% A5: 4000-6000kr 9 0,0849 8% A6: >6000kr 5 0,0471 5% A7: Vet ej 32 0,3018 30% På frågan hur mycket riksdagsledmöternas egna elkostnader stigit, svararde de flesta Vet ej följt av alternativ 4 ökat med 2000-4000kr och alternativ 3 500-2000 kr. Jämfört med hur den genomsnittlige villaägaren (med en ökning på närmare 5000 kr för den aktuella perioden), har riksdagsledamöterna drabbats klart lindrigare. 57 procent har haft en lägre kostnad än genomsnitts-villaägaren och 30 procent vet inte vilka kostnader han eller hon haft under perioden.

Q02: Hur mycket tror du att en genomsnittlig villaägare med rörligt elpris har fått i ökad elkostnad under december 2009 februari 2010 jämfört med samma period förra vintern? Svar: 106 / 106 A1: 0kr 0 0 0% A2: <500kr 2 0,0188 2% A3: 500-2000kr 12 0,1132 11% A4: 2000-4000kr 40 0,3773 38% A5: 4000-6000kr 17 0,1603 16% A6: >6000kr 8 0,0754 8% A7: Vet ej 27 0,2547 25% På frågan hur de tror att den genomsnittlige villaägaren med rörligt elpris drabbats, valde 38% alternativ 4 2000 4000 kr vilket ligger klart under det faktiska genomsnittsvärdet. Totalt uppgav 51 procent en lägre kostnad än den faktiska. Värt att notera är också att 25 procent svarat att de inte alls vet.

Q03: Vad talar emot att sänka skatten för elkonsumtion och finansiera en sådan sänkning med höjd skatt för kraftproducenterna? Du kan välja ett eller flera svar. Svar: 106 / 106 A1: Det skulle minska statens intäkter. 23 0,2169 22% A2: Det skulle öka koldioxidutsläppen. 14 0,1320 13% A3: Det skulle begärnsa investeringar i förnybar energiproduktion. 35 0,3301 33% A4: Jag vill sänka elskatten. 22 0,2075 21% A5: Annat (var vänlig fyll i ditt svar på nästa sida). 45 0,4245 42% På den tredje frågan som handlade om vad riksdagsledamöterna ansåg tala emot en skatteväxling mellan konsumenter och kraftproducenter valde 42% att utveckla ett eget svar se nästa sida samt bilaga. På andra plats bland de mest förekommande svaren kom alternativ 3.

Q04: Om du valde alternativet annat i föregående fråga, vad tycker du talar emot att sänka skatten på elkonsumtion och finansiera en sådan sänkning med höjd skatt för kraftproducenterna? Respondenterna valde att uveckla egna svar gällande fråga tre. Vi har här valt ut de svar vi tyckte stack ut lite extra. Samtliga kommentarer finns att bifogade i bilaga 1. Bra förslag. kraftproducenterna - i synnerhet de stora - är ju giriga och inte måna om att stärka människors egenmakt. Det är ingen långsiktig lösning med att tro att en skattesänkning hjälper. Det som är viktigt är att det förs en politik som gagnar ökat produktion av el i landet. Bland annat krävs att vi tillåter nya kärnkraftverk. Jag anser att vi bör sänka skatten i båda leden och stimulera både produktion och konsumtion. Jag tror att det här landet är beroende av låg elskatt. Jag kan mycket väl tänka mig att sänka elskatten men det viktigaste är inte skatten utan priset. Vi måste få till stånd en mycket bättre marknad och konkurrens på detta område. Oavsett var man lägger kostnaden så är det slutkunden som betalar. Oavsett var man lägger kostnaden så är det slutkunden som betalar. Om man höjer skatten på producenerna så kommer de sannolikt att ta ut det i konsumentled så vad är skillnaden? Receptet är inte att sänka elskatten utan att bygga ut elproduktionen, stupid! Skatten kommer inte att sänkas, varken för konsumenterna eller producenterna. Den kommer snarare att höjas pga att vi behöver investera i effektivare elanvändning.

Analys och sammanfattning 87 procent av riksdagsledamöterna vet inte vilka elkostnader de haft eller om de har haft lägre kostnader än genomsnitts-villaägaren. På frågan om vilka kostnader de tror att en villaägare har uppger tre av fyra en siffra som är lägre än den faktiska eller att de inte vet. Med detta som bakgrund är det heller inte konstigt att de inte har prioriterat frågan. På fråga 3 valde 42 procent att utveckla ett eget svar. Bland de alternativ som fanns att välja mellan valde 21 procent att de vill sänka elskatten. Resterande svarsalternativ underbyggde inte på något sätt ett hållbart resonemang kring vad som talar emot en skatteväxling. Bland de öppna svaren valde många att peka skatteväxlingens ineffektivitet genom antagandet att en skattehöjning för kraftproducenterna skulle tas ut i höjda elpriser för konsumenterna och att skatteväxlingen därmed skulle tappa sin funktion. Det näst vanligaste svarsalternativet var Det skulle begränsa investeringar i förnybar energiproduktion.

Bilaga 1 Kan inte svara på de här frågorna för jag kan inget om det här" Att sänka skatten på elkonumstion och höja den på elproduktionen riskerar att slå hårt mot den basindustri som hela Sveriges ekonomi är starkt beroende av både när det gäller jobben och välfärden. Bra förslag. kraftproducenterna - i synnerhet de stora - är ju giriga och inte måna om att stärka människors egenmakt. Det måste till ordentliga tag med elproducenterna så att deras kartell i fråga om elpris upphör. Jag är övertygad om att de gemensamt ser till att det fattas el för att kunna höja priset. Detta har konsumenterna fått betala. Detta måste göras först, att trixa med skatten gör att man inte kommer åt huvudproblemet. Det skulle minska incitamenten för eleffektivisering och elbesparing och därmed försvåra avvecklingen av kärnkraften. Det skulle minska intresset för att energieffektivisera och att investera i energibesparande åtgärder. Det skulle minska takten för att få ett större energieffektivisering. Det är andra åtgärder än skatt som kan göra att el-priserna sänks. Det är ingen långsiktig lösning med att tro att en skattesänkning hjälper. Det som är viktigt är att det förs en politik som gagnar ökat produktion av el i landet. Bland annat krävs att vi tillåter nya kärnkraftverk. Det är inte skatten som är problemet. Systemet ger idag en överlönsamhet i elföretagen som måste kommas åt. Det är konsumtionen av el, dvs efterfrågan, som styr produktionen. Därför är det bättre att beskatta just konsumtionen om man vill få fram en effektivare

elanvändning och övergång till miljövänliga alternativ som bergvärme och värmepumpar. Fel vad gäller utsläppsrätterna och konkurrensen. För egen del har vi bytt från oljeeldning till ett luft-vattensystem. Därav den höga höjningen för vårt hus. Vad gäller sänkning av skatten tror jag inte det är modellen för att vi konsumenter ska få lägre energiförbrukning. jag tycker det behöver satsas mer på forskning och innovationer, samt engergirådgivning direkt till konsument. Vi måste bli smartare helt enkelt. Istället för att sänka elskatten, för gör man det så höjs konsumtionen av el, så försöker man hitta möjligheter som stimulerar marknaden på ett miljövänligt sätt. Jag anser att det stora problemet på elmarknaden inte är elskatten utan bristen på marknadsmässighet. På en vanlig marknad möts ett högt pris av ökad tillgång. Inom el-sektorn så har politiken satt begränsningar. Genom att lyfta förbudet mot att bygga ny kärnkraft öppnar vi upp för en bättre fungerande elmarknad. Jag anser att det är ett sämre styrmedel. Jag anser att vi bör sänka skatten i båda leden och stimulera både produktion och konsumtion. Jag tror att det här landet är beroende av låg elskatt. Jag har inte möjlighet att verkligen ge ett vettigt svar på rak arm. Jag kan mycket väl tänka mig att sänka elskatten men det viktigaste är inte skatten utan priset. Vi måste få till stånd en mycket bättre marknad och konkurrens på detta område. Jag tror att alla är överens om att priset på el bör sänkas. Att sänka skatten på konsumtion men höja skatten för producenterna tenderar att ta ut varandra. Producenterna vill ha in sina pengar och tyvärr blir det kunderna som får betala i slutändan. Jag tror istället på att uppgradera våra kärnkraftverk till nästa generations kraftverk á la finland. Därmed kan utbudet på el öka och spot-priset

sänkas. Dessutom kan vi med de nya kärnkraftverken radikalt minska lagringstiden för avfallet och få ut bra mycket mer utav vårt uran. Sedan välkomnar jag nytänkande med t.ex vågkraft, som är under utveckling. Jag tror att rimliga elskatter gör att fler väljer att bli eleffektivare och inte slösa så mycket. Jag tycker inte att sänkt skatt är löningen, jag vill att hela samhället tillsammans går inför att satsa seriöst på förnyelsebar energi. Kraftproducenterna skulle bara höja priserna för konsumenterna så de skulle inte få det billigare ändå. Jag tror snarare att det handlar om att sänka elkonsumtionen. Själv ska jag gå över till pellets eller vindkraft. Minskade incitament för energieffektivisering och en övergång till klimatsmart samhälle. Måste kolla upp mina elräkningar innan jag svarar. Oavsett var man lägger kostnaden så är det slutkunden som betalar. Om man höjer skatten på producenerna så kommer de sannolikt att ta ut det i konsumentled så vad är skillnaden? Receptet är inte att sänka elskatten utan att bygga ut elproduktionen, stupid! Skatten kommer inte att sänkas, varken för konsumenterna eller producenterna. Den kommer snarare att höjas pga att vi behöver investera i effektivare elanvändning. Skeptisk till moms på skatten. Stora vinster, elskatten generellt. Man skulle behöva göra en översyn av det. Därför man tillsätter statliga utredningar.

Svårformulerad fråga att besvara, jag passar. Sänkt skatt resulterar i ökade koldioxidutsläpp. Tycker att man istället bör ändra marknadsmekanismerna. Felet ligger i hur producenterna sätter priserna. Det pris konsumenterna betalar är inte rimligt i förhållande till produktionspris per enhet. Utesluter inte skatt från någon källa för att ha statliga resurser för omställningen till hållbar utveckling. Vi har idag en överkonsumtion av el. av miljö- och klimatskäl bör elförbrukningen minska. Sänkta priser i konsumentledet ger motsatt effekt. Vill inte svara pågrund av att jag inte känner till de olika förslagen. Vill inte svara. Väljer att inte svara på den. Mindre intelligenta frågor. Vi bör bygga ut kärnkraften eftersom vi har en för liten produktionsapparat i dag. Se bara på hur bensinpriserna sätts. Det här har inget med skatt att göra, vi ska inte fjanta oss med vindkraft. (Svar vi telefon på frågan varför respondenten inte ville besvara enkäten)