BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Forshaga kommun Klarälven inklusive Sjöbottnen Klarälven är Sveriges sydligaste stora älv som har sitt ursprung i fjälltrakterna. Den rinner genom hela Värmland, från norr till söder, och mynnar i Vänern. Älvens karaktär skiftar genom länet, från snabbt strömmande forsar till väl utbildade meanderbågar där vattnet stilla flyter fram. Utbyggnaden av kraftverk i älven har dock reducerat antalet större forsar till en sträcka, Strängsforsen, samtidigt som den reglerade vattenregimen negativt förändrat förutsättningarna för naturtyper och arter längs älven. Norra Klarälven och meanderloppet rinner genom en långsmal sprickdal med höga geovetenskapliga värden som är internationellt uppmärksammade. I och vid Klarälven finns ännu också höga biologiska värden i form av unika fiskstammar och arter som är anpassade till speciella älvstrandmiljöer. Särskilt värdefulla strandmiljöer är högre sandrevlar, vegetationsfattiga erosionsbranter (nipor), glest ört- och videbevuxna stränder, avsnörda restvatten samt översvämningspåverkade lövskogar. Miljöerna har bildats och upprätthållits av naturligt säsongsregelbundna vattennivåfluktuationer under årtusenden. Många arter är anpassade till sådana miljöer och eftersom miljöerna är ovanliga och har minskat under senare decennier, är flera av arterna idag rödlistade. Av de omkring 40 rödlistade strandarter som påträffats längs Klarälven har några sin huvudsakliga svenska förekomst här. Minst fem arter av strandlevande skalbaggar bedöms ha försvunnit efter att älven reglerades, och grundorsaken är sannolikt de med tiden alltmer onaturliga flödena, som minskat och försämrat arternas livsmiljöer och gjort dem sårbara för diverse olika störningar. Även näsens sandiga jordbruksmiljöer och dalsidornas sandavlagringar med barr- och blandskogar, som är belägna ett stycke från själva älvstranden, rymmer åtskilliga rödlistade arter. Vidare har Klarälven stor betydelse för både vardaglig rekreation och friluftsliv, samt för den mer internationellt inriktade turismnäringen. Turismen omfattar även organiserade turer med flottar och kanoter. Sportfisket är omfattande i stora delar av älven. Av mycket stort intresse är de unika förekomsterna av Klarälvsöring och Klarälvslax. Fiskfaunan är också i övrigt artrik och Klarälven är i delar klassificerad som nationellt särskilt värdefullt vatten av både Naturvårdsverket och Fiskeriverket.
2(6) Klarälvens övre del från Höljesdammen ner till Edebäck är dessutom utpekad inom EU-nätverket Natura 2000 som naturtypen Större vattendrag (3210), vilket innebär ett åtagande att uppnå gynnsam bevarandestatus, bl.a. att upprätthålla vattendragets strukturer och funktioner inklusive naturliga processer. Vidare ingår ett flertal arter i EU:s Art- och habitatdirektiv bilaga 2 och 4 respektive endast 4, vilket bl.a. innebär att arternas fortplantningsområden eller viloplatser inte får skadas eller förstöras. Flera fågelarter ingår också i EU:s Fågeldirektiv. Södra Klarälven, Edebäck (nedströms Edsforsens kraftverk)-karlstad Karta 5-12 Sträckan präglas i hög grad av åtta strömkraftverk som dämmer in tidigare strömsträckor, från Edsforsen i norr till Forshaga i söder. Här, liksom vid samtliga övriga kraftverk i Klarälven, saknas fiskvägar för både uppströms och nedströmsvandrande fisk. Forshaga utgör porten till Klarälven för Klarälvslaxen och Klarälvsöringen, då dessa fångas i en fälla vid kraftverket och körs med bil för återutsättning uppströms Edsforsens kraftverk. Den nedersta delen av Klarälven utgörs av ett delta (ca 30 km2) som Karlstad och Skoghall är byggt på och som mynnar i Vänern. I deltat finns olika naturtyper såsom älvarmar, mindre sjöar inklusive korvsjöar, och översvämningspåverkad strandlövskog. Högre sandrevlar uppräder vid bl.a. Ransäter, Deje, Forshaga och Botorp, men i de flesta fall med relativt lång gången igenväxning. Som beskrivits ovan utgör sådana sandrevlar livsmiljö för några av Klarälvens mest unika arter, såsom de rödlistade arterna daggvide och skalbaggarna silverlöpare och brokstrandlöpare. Andra rödlistade och/eller ovanliga insekter som konstaterats i denna miljö är skalbaggarna strandsandjägare, brokig spegellöpare, liksom rovflugan Philonicus albiceps. Även vadarfågeln mindre strandpipare häckar vissa år i denna miljö. Öppna nipor finns vid bl.a. Ransäter, Deje och Botorp-Grava, och här häckar eller har häckat bl.a. backsvala och kungsfiskare. Även den i Värmland ovanliga skalbaggen brun sandjägare har påträffats i denna miljö. I anslutning till stränder med finkornigare material som regelbundet blottläggs under sommaren växer bl.a. ävjepilört, som ingår Art- och habitatdirektiv bilaga 2 och 4, och fyrling. Ytterligare strandväxter, med en stor andel av sin svenska förekomst vid Klarälven, är bågsäv, mandelpil, och den form av lundelm som kallas Klarälvsvete. På stränder med ängsvegetation och längs näsens sandiga åkervägar med gott om lämpliga örter uppträder också flera rödlistade och ovanliga insektsarter,
3(6) såsom väddsandbi, storfibblebi, småfibblebi och praktbyxbi. På övergivna åkermarker som utvecklat en ängsvegetation flyger lokalt bl.a. brun gräsfjäril, som ingår i Art- och habitatdirektivet bilaga 4. Flera av svämlövskogarna längs denna sträcka har likaså höga naturvärden såsom vid Edeby, Pannkakan och delar av Klarälvsdelat. Här finns ett mer mindre stort inslag av grova träd och död och döende ved, vissa krävande örter samt fruktbärande träd och buskar, som i sin tur är viktiga för åtskilliga rödlistade och ovanliga arter. Här förekommer bl.a. mindre hackspett, stenknäck och (sällsynt) mindre flugsnappare. I avsnörda restvatten (bl.a. korvsjöar) av älven har konstaterats bl.a. åkergroda och citronfläckad kärrtrollslända, som alla ingår i Art- och habitatdirektivet bilaga 2 och/eller 4. Vidare förekommer längs även denna sträcka minst sex arter av fladdermöss, som alla ingår i Art- och habitatdirektivet bilaga 4. Denna sträcka har liksom resten av Klarälven kontinuerligt minskat och försämrats för många av de strandlevande arter som angivits i texten ovan. Den del av Klarälven som flyter genom Forshaga kommun bidrar till en attraktiv landskapsbild. Älvens stränder utgörs dels av jordbruksmark och delvis av skogsmark. I den senare har en hel del värdefull lövskog hittats och klassificerats som nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt. Längs stränderna förekommer mycket höga värden för naturvården, och en mängd rödlistade arter har påträffats, särskilt bland kärlväxter, insekter och fåglar. Klarälven ingår i ett riksintresseområde för naturvården från Deje och nedströms till kommungränsen. Klarälven saknar sedan tidigare utvidgat strandskydd inom Forshaga kommun. Klarälven med omgivningar ligger inom ett riksintresse för naturvård. Det innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets naturmiljö (3 kap 6 miljöbalken). Inom Forshaga kommun finns stora värden för naturvården i närheten av Klarälven, inklusive ett större antal rödlistade arter. Vidare är älven av stor betydelse för friluftslivet samt för tätortsnära rekreation, särskilt fiske, men även för båtliv och andra aktiviteter. Älvens oexploaterade stränder bör bevaras på grund av både höga natur- och friluftsvärden och en utvidgning av strandskyddet bedöms som motiverad.
4(6) Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter längs älvens obebyggda stränder behövs för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften inom kommunen. Norra Hyn Karta 12 Norra Hyn är en grund och näringsrik slättsjö som omges av bladvassbälten och kärrmarker, inklusive områden med lövsumpskog. Sjön delas med Kils kommun och inom Forshaga kommun finns jordbruksmark i den södra delen medan skogen dominerar i norr. De öppna jordbruksmarkerna utgör viktiga miljöer för ett flertal fågelarter som rast-och födosöksområden framförallt under vår och höst. De sanka områdena runt sjön hyser en intressant flora med ett antal skyddsvärda arter, varav en del är beroende av det strandängsbete som förekommer vid sjön. Tack vare sina värden utgör sjön riksintresse för naturvård. Norra Hyn är en av de mest välbesökta fågelsjöarna i Värmland och listan över häckande och rastande fågelarter är omfattande. Flera av dessa fåglar omfattas av EU:s Fågeldirektiv bilaga 1 vilket omfattas av Sveriges åtagande för EU-nätverket Natura 2000, vilket bl.a. innebär att man inte får skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Den grunda sjön erbjuder olika miljöer, som större vassområden, grunda vattenområden med rik tillgång på föda samt betade strandängar, vilket attraherar en mängd arter, många av dem rödlistade eller ovanliga i ett regionalt perspektiv. Norra Hyn har även stort värde som rastlokal för fåglar under flyttningen. Eftersom sjön ligger nära Södra Hyn, som i delar hyser en likartad fågelfauna, bildas ett större område med lämpliga biotoper, vilket ytterligare höjer sjöarnas värde. Sjön och dess stränder har fått klassningen mycket högt naturvärde i Våtmarksinventeringen och Naturvårdsverket har pekat ut sjön som nationellt särskilt värdefullt vatten. Norra Hyn saknar sedan tidigare utvidgat strandskydd inom Forshaga kommun. Norra Hyn med omgivningar ligger inom ett riksintresse för naturvård. Det innebär att området så långt möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada områdets naturmiljö (3 kap 6 miljöbalken).
5(6) De synnerligen höga värdena för naturvården, speciellt för fågellivet, löper stor risk att påverkas negativt av nybebyggelse eller annan exploatering i närheten av sjön, och det är angeläget att värdena bevaras. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 300 meter längs sjöns stränder inom Forshaga kommun behövs för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften. Visten Karta 1-4 Visten är en stor, näringsfattig sjö med en stor halvö i mitten och ett mindre antal stora öar. Stränderna utgörs av skog som avlöses av småskaligt jordbruk på sina ställen. Bebyggelsen är inte särskilt omfattande runt sjön men i den södra delen finns relativt mycket fritidsbebyggelse. Landskapet vid delar av sjöns stränder, framför allt inom Forshaga kommun, omfattas av skydd för landskapsbilden. Visten hyser en relativt artfattig men skyddsvärd fågelfauna och längs stränderna förekommer även ett antal rödlistade arter, i synnerhet bland kärlväxterna. Flera av de fågelarter som finns i Visten omfattas av EU:s Fågeldirektiv bilaga 1 vilket omfattas av Sveriges åtagande för EU-nätverket Natura 2000, vilket bl.a. innebär att man inte får skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Skogen runt sjön innehåller ett mindre antal värdekärnor, främst olika typer av lövskogar. Sjön är dessutom utpekad som regionalt värdefullt vatten av Länsstyrelsen. Visten har sedan tidigare ett strandskydd om 150 meter i den norra delen medan den södra delen sedan tidigare saknat utvidgat strandskydd inom Forshaga kommun. Tack vare den attraktiva landskapsbilden vid sjön finns en stor potential för friluftsliv och turism i sjöns närhet. Tillsammans med den skyddsvärda fågelfaunan och andra strandnära naturvärden bedöms en utvidgning av strandskyddet som motiverad. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 200 meter längs sjöns oexploaterade stränder inom Forshaga kommun behövs för att säkerställa strandskyddets syften.
6(6) Västra Örten Karta 13-14 Västra Örten är en stor sjö som ligger inom ett område där berggrunden i delar utgörs av hyperit. Denna berggrund ger upphov till en specifik flora och skogsområden med en högre andel lövträd än i många andra delar av Värmland. Lövskogarna som inom vissa områden är välbevarade och hyser en större mängd död ved är viktiga biotoper för ett flertal rödlistade arter, i synnerhet bland kärlväxterna. Skyddsvärda fåglar knutna till sjön eller dess stränder förekommer också i området. De fågelarter som finns i Västra Örten omfattas av EU:s Fågeldirektiv bilaga 1 vilket omfattas av Sveriges åtagande för EU-nätverket Natura 2000, vilket bl.a. innebär att man inte får skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. De höga naturvärdena runt sjön och i närliggande områden är en del i utpekandet av Örtensjöarna som riksintresse för naturvård. Sjön är även utpekad som regionalt värdefullt vatten av Länsstyrelsen. Över stränderna i sjöns västra delar har landskapet ansetts så attraktivt att dessa skyddas av förordnande om landskapsbildsskydd. Flera platser är rika på fornlämningar, vilket kan bidra till områdets framtida attraktionskraft som besöksmål. Västra Örten har sedan tidigare ett strandskydd om 150 meter inom Forshaga kommun. Området vid Västra Örten håller mycket höga landskapsestetiska värden inom Forshaga kommun och Länsstyrelsen bedömer att området runt Örtensjöarna har stor potential för rekreation och friluftsliv. Strandområdena runt Västra Örten hyser dessutom mycket höga naturvärden, i synnerhet för floran och fågellivet. En utvidgning av strandskyddet kan motiveras av att den säkerställer områdets tillgänglighet och skapar förutsättningar för att bevara de höga naturvärdena. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd om maximalt 300 meter längs sjöns oexploaterade stränder inom Forshaga kommun behövs för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften.