Goodwill inom reseföretagskoncerner Effekter av IASBs nya rekommendationer

Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Sigmund Barczyk och Ted Modin Höstterminen 2005 Goodwill inom reseföretagskoncerner Effekter av IASBs nya rekommendationer Författare: Hannah Engqvist Annika Karlsson-A

Förord Vi vill inleda med att tacka alla personer som hjälpt oss under arbetets gång. Först vill vi tacka våra familjer och vänner för sitt eviga stöd, uppmuntran och tålamod. Ett stort tack till våra respondenter Michael Forss, Elizabeth Falk och Anna Rosendal, deras medverkan har styrkt uppsatsen och belyst problemet i ett större sammanhang. Ett varmt tack vill vi även rikta till Eva Eriksson (högskoleadjunkt) som tagit sig tid för oss när vi som mest har behövt det samt gett oss inspiration att fortsätta. Avslutningsvis vill vi tacka våra opponenter och handledare som gett oss vägledning. Uppsatsen är skriven för ekonomer och personer i näringslivet, som inte har så stor kännedom om redovisning och ämnet goodwill. Tanken är att väcka intresset för redovisning och dess inverkan på företag. Stockholm december 2005 Hannah Engqvist Annika Karlsson-A

Sammanfattning Definition av goodwill enligt IFRS/IAS 2005: Goodwill som förvärvas i ett rörelseförvärv kan ses som en betalning för framtida ekonomiska fördelar som inte går att enskilt identifiera och heller inte redovisas separat. I företagsekonomiskt hänseende är goodwill det immateriella värde som representeras av ett företags namn och rykte, varumärke, kundkrets etc. Goodwillen utgör då skillnaden mellan företagets verkliga värde och värdet enligt balansräkningen. Om ett bolag köper ett annat representerar goodwillen det övervärde som utgörs av skillnaden mellan koncernens anskaffningsvärde på aktierna och marknadsvärdet på tillgångar och skulder i dotterbolaget vid förvärvstillfället. Bakgrund och problem: Från och med år 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU följa det internationella redovisningsorganet International Accounting Standards Boards (IASB) rekommendationer. Särskilt rekommendationerna gällande goodwill har förändrats markant. Nu ska årlig prövning ske av goodwill som vid behov skrivs ned mot periodens resultat, till skillnad från tidigare då linjär avskrivning tillämpades. Konsekvensen av detta kan leda till stora negativa resultatpåverkningar om företag tvingas att skriva ner stora belopp av goodwillposten. Det intressanta är att i de fall goodwill inte måste skrivas ned påverkas resultatet inte alls. Detta innebär att det i jämförelse med de gamla reglerna får en positiv effekt på resultatet på kort sikt. Företag inom resebranschen har stora goodwillposter gentemot de totala tillgångarna och kommer att påverkas i hög utsträckning. Studien har därför inriktats på att se vilka effekter de nya rekommendationerna har på Ticket Travel Group, TUI Group och Kuoni Travel Group. Syfte: Att undersöka hur koncerner inom resebranschen påverkas av det nya sättet att redovisa goodwill. Avgränsningar: Studien fokuserar på tre reseföretagskoncerner som opererar på den svenska marknaden. Studien är gjord utifrån redovisningsprofessionens perspektiv för att få en objektiv synvinkel på problemet. Metod: Studien är kvalitativ då primärdata främst har samlats in genom intervjuer med tre revisorer. Den är även kvantitativ eftersom de utvalda företagens finansiella rapporter har använts. Resultat och slutsats: Reseföretagens resultat kommer enligt studien att bli större i och med IASBs nya rekommendationer, främst beroende på goodwillposten. När dessa effekter inträffar varierar för de tre reseföretagen. TUI påverkades redan år 2004 av de nya reglerna medan Ticket och Kuonis årsredovisningar kommer att påverkas mest år 2005. Studien visar att då företags resultat ökat markant kan detta tyda på att ingen nedskrivning gjorts. Denna ökning kommer dock inte att ske varje år utan endast under det år företag väljer att införa de nya reglerna. Är resultatet det omvända, en stor negativ post, kan detta eventuellt tyda på att en stor nedskrivning gjorts.

Innehåll 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 PROBLEM... 2 1.3 PROBLEMFORMULERING... 3 1.4 SYFTE... 3 1.5 AVGRÄNSNINGAR... 3 2 METOD... 4 2.1 VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 4 2.1.1 Positivism och hermeneutik... 4 2.1.2 Val av vetenskapligt förhållningssätt... 4 2.2 METODANSATS... 5 2.2.1 Induktion och deduktion... 5 2.2.2 Induktiva och deduktiva studier inom redovisning... 6 2.2.3 Val av metodansats... 6 2.3 URVALSMETOD... 6 2.4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 7 2.4.1 Kvalitativ och kvantitativ metod... 7 2.4.2 Intervjuer... 7 2.4.3 Val av metod... 7 2.5 DATAINSAMLINGSMETOD... 8 2.5.1 Primär- och sekundärdata... 8 2.5.2 Reliabilitet och validitet... 9 3 TEORI... 10 3.1 TEORETISK REFERENSRAM... 10 3.1.1 Redovisningens syfte... 10 3.1.2 Normgivare och lagstiftning inom redovisning... 10 3.1.3 Koncernredovisning... 10 3.1.4 Urval av tidigare forskning kring goodwill... 11 3.1.5 Debatten om goodwill i Sverige... 11 3.2 REDOVISNINGENS SYFTE... 11 3.3 NORMGIVARE OCH LAGSTIFTNING INOM REDOVISNING... 12 3.4 KONCERNREDOVISNING... 13 3.4.1 Företagsförvärv (IFRS 3) och goodwill... 13 3.4.2 Linjär avskrivning... 14 3.4.3 Nedskrivning (Impairment test, IAS 36)... 15 3.5 URVAL AV TIDIGARE FORSKNING KRING GOODWILL... 16 3.5.1 Sven-Arne Nilsson, Ekonomie doktor... 16 3.5.2 Kristina Artsberg, tf professor i Företagsekonomi... 17 3.6 DEBATTEN OM GOODWILL I SVERIGE... 18 3.6.1 Peter Malmqvist, analyschef på Nordnet... 18 3.6.2 Jan Buisman, auktoriserad revisor på Öhrlings PricewaterhouseCoopers... 18

4 EMPIRI... 20 4.1 TRE REVISORERS SYN PÅ EFFEKTER KRING GOODWILL... 20 4.2 RESEBRANSCHEN OCH DESS AKTÖRER... 26 4.2.1 Ticket Travel Group... 26 4.2.2 TUI Group... 27 4.2.3 Kuoni Travel Group... 27 4.3 REDOVISNING AV GOODWILL 2003... 27 4.3.1 Ticket Travel Group 2003... 28 4.3.2 TUI Group 2003... 28 4.3.3 Kuoni Travel Group 2003... 29 4.3.4 Sammanställning av goodwillredovisning för 2003... 29 4.4 REDOVISNING AV GOODWILL 2004... 30 4.4.1 Ticket Travel Group 2004... 30 4.4.2 TUI Group 2004... 31 4.4.3 Kuoni Travel Group 2004... 31 4.4.4 Sammanställning av goodwillredovisning för 2004... 32 4.5 REDOVISNING AV GOODWILL INFÖR 2005... 32 4.5.1 Ticket Travel group 2005... 32 4.5.2 TUI Group 2005... 32 4.5.3 Kuoni Travel Group 2005... 33 4.5.4 Sammanställning av goodwill redovisning inför år 2005... 33 5 ANALYS AV EFFEKTER AV GOODWILLREDOVISNING... 34 5.1 ÅR 2003... 35 5.1.1 Linjär avskrivning 2003... 35 5.1.2 Nedskrivningsprövning 2003... 35 5.2 ÅR 2004... 35 5.2.1 Linjär avskrivning 2004... 36 5.2.2 Nedskrivningsprövning 2004... 36 5.3 INFÖR ÅR 2005... 36 6 RESULTAT... 37 6.1 TICKET... 38 6.2 TUI... 38 6.3 KUONI... 38 7 SLUTSATS... 39 8 AVSLUTANDE DISKUSSION... 40 8.1 METOD- OCH KÄLLKRITIK... 41 8.2 FÖRSLAG PÅ FORTSATTA STUDIER... 42 9 KÄLLFÖRTECKNING... 43 BILAGOR... 46

Figur och Tabellförteckning Figur 1 Förhållandet mellan induktion och deduktion...5 Figur 2 Påverkande faktorer kring företag i Europa...13 Figur 3 Hur goodwill uppstår...14 Figur 4 Resebranschens struktur...26 Figur 5 Goodwill av totala tillgångar 2003...29 Tabell 1 Resultatförändring Ticket 2003...28 Tabell 2 Resultatförändring TUI 2003...28 Tabell 3 Resultatförändring Kuoni 2003...29 Tabell 4 Sammanställning goodwill 2003...30 Tabell 5 Resultatförändring Ticket 2004...30 Tabell 6 Resultatförändring TUI 2004...31 Tabell 7 Resultatförändring Kuoni 2004...31 Tabell 8 Sammanställning goodwill 2004...32 Tabell 9 Översikt av- och nerskrivning...37

Förkortningar ABL BFL BFN EBITA FAR FASB GAAP IFRS IAS IASB IASC KPMG RR WACC ÅRL Aktiebolagslagen Bokföringslagen Bokföringsnämnden Earnings before interest, taxes and amortization Föreningen Auktoriserade Revisorer Financial Accounting Standards Board Generally Accepted Accounting Principles International Financial Reporting Standard International Accounting Standard International Accounting Standard Board International Accounting Standards Committee Klynveld, Peat, Marwick, Goerdeler Redovisningsrådet Weighted Average Cost of Capital Årsredovisningslagen

INLEDNING 1 Inledning I detta kapitel behandlas bakgrund och problemformulering samt en presentation av syftet med uppsatsen. Kapitlet innehåller även avgränsningar. 1.1 Bakgrund I takt med att de nationella ekonomierna internationaliseras, förändras också företagens redovisning. De redovisningsnormer som företag i varje land ska följa har präglats till att bli allt mer lika och jämförbara över gränserna. 1 Från och med år 2005 tog EU ett avgörande steg mot att harmonisera sina medlemsländers redovisningsstandarder. Detta innebär att alla börsnoterade företag inom EU måste följa International Accounting Standards Boards (IASB) 2 standarder; International Financial Reporting Standard (IFRS) och International Accounting Standard (IAS). 3 EUs beslut att anta IFRS och IAS ledde till att IASB ändrade några befintliga standarder samt utformade nya standarder för att underlätta övergången. Några av de standarder som kommer att förändras mycket är de som berör posten goodwill 4. Denna post återfinns endast i koncerners balansräkning 5 och uppkommer genom företagsförvärv. Goodwill är en immateriell tillgång 6, som innefattar bl.a. kunder, intellektuellt kapital 7, konkurrensfördelar och varumärke. 8 Debatten kring goodwill pågår ständigt och har pågått sedan många år tillbaka. Eftersom posten är svår att identifiera är den intressant för diskussion. Företag har olika uppfattning om vad som ska ingå i denna post. Vissa företag menar att goodwill till största delen består av varumärket, medan andra företag anser att det är främst intellektuellt kapital. Hur goodwill värderas är subjektivt och varierar beroende på bransch. 9 1 Brunovs R. och Kirsch R.J. 1991. s. 135 2 Se ordlista bilaga 1 3 http://80www.oxfordreference.com.till.biblextern.sh.se/views/entry.html?subview=main&entry=t17.e1729& category 051006 4 Se avsnitt 3.4.1 Företagsförvärv (IFRS 3) och goodwill 5 Se ordlista bilaga 1 6 Ibid. 7 Ibid. 8 http://www.pwcglobal.com/se/swe/ins-sol/spec-int/ias/20040331.html 051031 9 Artsberg K. 2005. s 241-243 1

INLEDNING Resebranschen utmärker sig genom att vara en av de branscher där företagen i stor utsträckning är beroende av att kunna förmedla bra service. Produkten som säljs är till sin form immateriell dvs. kunden köper en upplevelse, en känsla. Större delen av tillgångarna i reseföretag är immateriella och inte materiella som i t ex industriföretag. 1.2 Problem Övergången till de nya standarderna, som berör goodwill, påverkar företag varierande beroende på t ex bransch samt goodwillpostens värde. I reseföretag är goodwill en stor post gentemot de totala tillgångarna och påverkas därför särskilt av IASBs nya rekommendationer. Fram till år 2005 har goodwill haft en bestämd livslängd. Livslängden kunde variera från 5 till 20 år och i vissa undantagsfall upp till 40 år. 10 De nya rekommendationerna innebär att goodwill har evig livslängd. Konsekvenserna blir att denna post inte längre ska periodiseras 11. Koncerner får inte längre göra linjär avskrivning 12 utan istället ska årliga nedskrivningsprövningar (Impairment test) 13 av goodwill ske. 14 Om det finns incitament som talar för att stora förändringar skett under året ska prövningar ske vid flera tillfällen under året, det vanligaste är dock att prövning sker en gång per år. 15 Skillnaden är stor mellan dessa två sätt att redovisa goodwill. Linjär avskrivning innebär att resultaträkningen belastas med samma summa årligen under avskrivningsperioden. Nedskrivning däremot är inte lika förutsägbart. Behovet av nedskrivning kan uppstå när som helst, vare sig det är om ett år eller flera år, i vissa fall inte alls. Det nya sättet att redovisa goodwill innebär både för- och nackdelar för företagen. En fördel på kort sikt kan vara att resultatet ökar eftersom ingen linjär avskrivning längre görs. På lång sikt kan nedskrivning innebära en nackdel eftersom nedskrivningsbehov kan uppstå tvärt och måste eventuellt göras i lågkonjunktur och då belasta resultatet ännu mer negativt. 16 10 Nilsson. S-A. 1998. s. 237-338 11 Se ordlista bilaga 1 12 Se avsnitt 3.4.2. linjär avskrivning 13 Se avsnitt 3.4.3. Nedskrivning (Impairment test, IAS36) 14 www.iasb.org 051103 15 ibid. 16 http://sydsvenskan.se/ekonomi/petermalmqvist/article89610.ece 051123 2

INLEDNING Goodwill uppstår i företagsförvärv och de nya reglerna innebär att det blir lättare för både företag och investerare att bedöma hur pass lyckat ett förvärv har varit. Nackdelen är att det är kostsamt initialt och komplicerat för företag att göra nedskrivningsprövning. 17 Förändringen påverkar företag mer eller mindre beroende på verksamhet. Reseföretag borde påverkas i hög grad eftersom de ofta har stor goodwillpost. 1.3 Problemformulering Vilka effekter ger IASBs nya rekommendationer, vad gäller goodwill, på företag i resebranschen? 1.4 Syfte Att undersöka hur koncerner inom resebranschen påverkas av det nya sättet att redovisa goodwill. 1.5 Avgränsningar Studien omfattar endast reseföretag som använder IFRS/IAS som redovisningsstandard. De företag som undersöks är koncernföretag 18 då endast koncerner omfattas av goodwillredovisning. Avgränsning till tre reseföretag har gjorts; Ticket Travel Group, TUI Group och Kuoni Travel Group, som är verksamma i Sverige. Studien avgränsas också till förvärvad goodwill och därmed tas inte internt upparbetad goodwill eller negativ goodwill med. För att få mer tyngd i analysen kompletteras studien med redovisningsprofessionens synvinkel på problemet. Detta gjordes för att få en rättvisande och objektiv bild av problemet. Företagen har därmed inte kontaktats utan intervjuerna har avgränsats till revisorer som har kunskap om koncernredovisning samt IASBs nya regelverk. 17 http://www.kpmg.se/pages/101345.html 051117 18 Se avsnitt 3.4 Koncernredovisning 3

METOD 2 Metod Detta kapitel inleds med en beskrivning av vetenskapligt förhållningssätt samt metodansats följt av urvalsmetod och tillvägagångssätt. Slutligen redogörs datainsamlingen. 2.1 Vetenskapligt förhållningssätt Det finns två olika skolor att förhålla sig till vetenskaplig forskning; positivism och hermeneutik. Forskaren gör oftast inte ett medvetet val att tillhöra den ena eller andra skolan utan vilket förhållande forskaren har till vetenskapen. 19 2.1.1 Positivism och hermeneutik Positivism härrör från det naturvetenskapliga sättet att forska och går tillbaka till 1800-talet. Forskaren ska alltid vara objektiv och forskning ska kunna upprepas av andra forskare och ge samma resultat. Positivismen kännetecknas ofta av statistik och hårddata i analysen. 20 Det centrala inom hermeneutik är att forskningsobjektet ska tolkas och forskaren strävar efter förståelse om samband, inte efter ren sanning. Detta förhållningssätt kommer från humanistisk och samhällsvetenskaplig tradition och har under 1900-talet påverkats mycket av existentiell filosofi, att förstå människan. Helhet och tolkning om samband står i fokus och utgångspunkten är forskarens tankar, känslor samt förförståelse kring det som undersöks. 21 2.1.2 Val av vetenskapligt förhållningssätt Studien har en mer hermeneutisk ansats eftersom detta arbete handlar om hur revisorer resonerar kring posten goodwill. Däremot innefattas mycket hårddata i form av finansiella rapporter. Ambitionen är att vara så objektiva som möjligt under hela arbetets gång men samtidigt påverkar värderingar och antaganden förförståelsen för problemet i studien. 19 Patel R. och Davidsson B. 1994. s. 23 20 Ibid. S. 23-25 21 Ibid. S. 25-27 4

METOD 2.2 Metodansats Det finns främst två metodansatser; induktion - bevisandets väg och deduktion - upptäcktens väg. Samhällsvetenskapen och redovisningen är präglad av båda metoder. 22 2.2.1 Induktion och deduktion Induktion innebär att forskaren drar slutsatser från det speciella till det mer allmänna. Forskaren lägger stor vikt vid att försöka dra generella slutsatser av sin empiri som förhoppningsvis i slutändan leder till ny teori. 23 Inom induktivismen finns en princip som är grunden till detta förhållningssätt. Om ett stort antal A har observerats under en lång rad olika förhållanden, och om alla dessa observerade A utan undantag ägde egenskapen B, då har alla A egenskapen B. 24 Deduktion innebär en avledning från det generella till det konkreta. Utgångspunkten för deduktion är vedertagna teorier som testas med empiriska undersökningar. 25 Deduktionsmetoden ska vara logisk, vilket innebär att om premisserna är sanna måste konklusionen vara sann. 26 Figur 1 Förhållandet mellan induktion och deduktion 27 22 Holme I. och Solvang B. 1997.s. 51 23 Johannessen A. och Tufte P. A. 2002. s. 35 24 Chalmers A F. 1996. s.24 25 Johannessen A. och Tufte P. A. 2002. s. 35 26 Chalmers A F. 1996. s. 26 27 Egen bearbetning av figur 1. Chalmers A F. 1996. s. 26 5

METOD 2.2.2 Induktiva och deduktiva studier inom redovisning Klassiska studier inom redovisning har varit både deduktiva och induktiva. Teorier har bearbetats från olika synvinklar vilket har lett till olika metoder för att få fram de redovisningsnormer som gäller idag. 28 Deduktiva metoder för att utveckla redovisningsteori utgår från att först sätta upp mål och sedan identifiera dem. Forskaren går logiskt tillväga under hela processen för att utveckla ny teori. I den induktiva metoden gör forskaren observationer och drar generella slutsatser från dessa. Ett tydligt exempel på där den induktiva metoden används inom redovisning är delar av The Generally Accepted Accounting Principles (GAAP) som är baserade på observationer i verkligheten, även kallad redovisningspraxis. 29 2.2.3 Val av metodansats I denna studie är ansatsen deduktiv eftersom utgångspunkten är vedertagna teorier inom redovisning som belyses med empiriskt material. Generella teorier används för att ge grund åt problemet i stort. Utifrån företagen i studien kan sedan teorierna testas. Det centrala är att undersöka huruvida teorin stämmer överens med studiens empiri. 2.3 Urvalsmetod Slumpmässigt urval och bekvämlighetsurval är de vanligaste urvalsmetoderna. Bekvämlighetsurval innebär att studien innefattar endast undersökningsobjekt som är lättillgängliga för forskaren. 30 Ytterligare en urvalsmetod är så kallat strategiskt val då forskaren väljer vem som ska delta i studien. 31 Studiens undersökningsobjekt är strategiskt valda. Population är reseföretagskoncerner där moderbolaget är noterat på europeisk börs och som finns på den svenska resemarknaden. De företag som undersöks tillhör den bransch som är hårt präglad av mjuka värden och har stora goodwillposter i sin balansräkning. För att få ett representativt urval har tre reseföretag på den svenska resemarknaden valts ut. 28 Artsberg K. 2005. s.68 29 Schroeder R.G. Clark M. W. och Cathey J. M. 2005. s.102 30 Trost J. 1994. S. 30 31 Johannessen A. och Tufte P. A. 2002. s 84 6

METOD 2.4 Tillvägagångssätt Beroende på vilket syfte forskaren har med sin studie kan tillvägagångssättet vara kvalitativt eller kvantitativt. Ofta sker en kombination av dessa metoder för att få en större bredd i forskningen. Den ena metoden utesluter inte den andra och det går heller inte säga att den ena metoden är bättre än den andra. 32 2.4.1 Kvalitativ och kvantitativ metod Den kvalitativa metoden fokuserar främst på beskrivning och förståelse där sammanhang och struktur är det intressanta. 33 Kvalitativt datamaterial kan bestå av framförallt observationer och intervjuer, men även texter och dokument samt ljud- och bildinspelningar. Den kvantitativa metoden är starkt präglad av naturvetenskapliga metoder att förhålla sig till data. 34 Denna metod är betydligt mer strukturerad och formaliserad än den kvalitativa metoden då ofta hård data, i form av t ex statistik, bearbetas. Metoden är systematisk eftersom tillvägagångssättet består av formaliserade observationer som t ex enkätstudier. Som regel undersöks många undersökningsenheter där forskaren intresserar sig för en eller ett par variabler. Fenomenet betraktas utifrån och forskaren försöker vara så objektiv som möjligt. 35 2.4.2 Intervjuer En intervju kan utformas på varierande sätt beroende på graden av struktur och standardisering. Den vanligaste formen är delvis strukturerade intervjuer, en blandning av strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Denna form utgår från en intervjuguide där informanterna kan svara obundet och intervjuaren kan efter hand ändra ordningsföljd eller liknande. Graden av standardisering beror på hur stor utsträckning frågorna är lika för alla respondenter och ställs i samma ordningsföljd. 36 2.4.3 Val av metod I studien kombineras både kvalitativa och kvantitativa metoder för att få en nyanserad bild av problemet. Kvantitativ data i form av finansiella rapporter i ett antal reseföretagskoncerner har bearbetats utifrån en kvalitativ metod. 32 Trost J. 1994. S. 16 33 Holme I. och Solvang B. 1997. s. 88 34 Ibid. s. 21 35 Ibid. s.78 36 Johannessen A. och Tufte P. A. 2002. s. 96-98 7

METOD Vidare har tre intervjuer med revisorer gjorts för att relatera redovisningsteorierna till verkligheten har. Michael Forss, auktoriserad revisor på Ernst & Young AB 051121, Elizabeth Falk, auktoriserad revisor och VD på Revisum Revisionsbyrå AB samt ledamot i FAR 051212 och Anna Rosendal, godkänd revisor på Öhrlings PricewaterhouseCoopers 051220. Vid intervjuerna med Michael Forss och Anna Rosendal besöktes de på respektive arbetsplats för att ställa intervjuas personligen. Några dagar innan intervjutillfället skickades frågorna samt det senaste utkastet av studien till informanterna för att de skulle få en bild av studien och därmed kunna ge relevanta svar. Intervjuerna var delvis strukturerade, dvs. utgick de från en intervjuguide men informanterna talade fritt om ämnet. Båda intervjuerna varade i ungefär en timme vardera. Intervjun med Elizabeth Falk gjordes på telefon, frågorna ställdes direkt på begäran av informanten. Även denna intervju var delvis strukturerad eftersom den utgick från en intervjuguide, men informanten talade fritt kring ämnet. Eftersom ordningsföljd och omformuleringar ändrades efter situationen var intervjuns karaktär huvudsakligen ickestandardiserad. 37 2.5 Datainsamlingsmetod Data består av primär- och sekundärdata som är relevant för studier av detta slag. En kombination av dessa ansågs nödvändigt för denna studie. Primärdata, till skillnad från sekundärdata, är icke publicerad data. 38 2.5.1 Primär- och sekundärdata Primärdatan innefattar tre intervjuer med revisorer som har kunskap om detta ämne, för att få en förståelse om goodwill och eventuellt nya infallsvinklar. Det är ur ett revisorsperspektiv som studien görs varvid det är nödvändigt med kommentarer från dem. Sekundärdata har samlats in från källor som t ex böcker, årsredovisningar och artiklar. För att få en bra grund har böcker kring redovisning använts. Data i empirin kommer från de utvalda företagens (Ticket Travel Group, TUI Group och Kuoni Travel Group) årsredovisningar, främst för år 2004 men även för 2003 och de senaste delårsrapporterna för år 2005. Internet har varit till stor hjälp i sökandet av information. 37 Patel R och Davidsson B. 1994. s. 60-62 38 Ibid. s 56 8

METOD 2.5.2 Reliabilitet och validitet Reliabilitet innebär tillförlitlighet, något som är extra viktigt i kvantitativa undersökningar. För att få hög validitet i studien krävs att rätt undersökningsobjekt och data undersöks, att de är relevanta för studien. 39 Studien har hög reliabilitet eftersom alla uträkningar som gjorts presenteras i bilaga. Vidare är validiteten hög eftersom de tre undersökningsobjekten är representativa för reseföretag som är verksamma i Sverige. 39 Patel R och Davidsson B. 1994. s. 85 9

TEORI 3 Teori I detta avsnitt presenteras först den teoretiska referensramen som förklarar de teorier som valts ut. Vidare beskrivs hur redovisningsteorier har vuxit fram samt vilka normgivare och lagstiftning som finns i Sverige. I avsnittet förklaras även hur goodwill uppkommer samt en redogörelse för av- och nedskrivningar. Slutligen belyses ett urval av tidigare forskning inom goodwillredovisning samt debatten om goodwill i Sverige. 3.1 Teoretisk referensram 3.1.1 Redovisningens syfte Valet att inleda teorin med redovisningens syfte är att påvisa att företagen och revisorerna i studien är en del i ett större sammanhang. Syftet med redovisning anser vi är viktigt att presentera eftersom det är grunden till all redovisningsteori. Redovisningen är i ständig utveckling och påverkas av flera faktorer. På senare år har detta märkts tydligt då ett flertal redovisningsskandaler uppdagats och förändrat synen på redovisning. 3.1.2 Normgivare och lagstiftning inom redovisning Företagen och revisorerna i studien är del av denna förändring då de från och med år 2005 måste följa normgivaren IASBs rekommendationer IFRS/IAS. Förutom IASBs rekommendationer måste företagen följa respektive lands lagstiftning. Det ansågs viktigt att kort beskriva vilka institutioner som påverkar redovisningen i Sverige. 3.1.3 Koncernredovisning Företagen i studien upprättar en årsredovisning för koncernen enligt gällande regelverk. Eftersom goodwill endast berör koncerner förklaras begreppet koncernredovisning. Ett exempel om hur goodwill uppkommer beskrivs för att illustrera tydligare. Varje år när koncerner ska ställa upp sin balansräkning finns det numera endast ett sätt att redovisa goodwill. Reglerna har ändrats från och med 1 januari 2005 och ska nu vara enhetliga i hela västvärlden. Relevant teori kring goodwill har valts ut för att i analysen påvisa skillnaden mellan linjär avskrivning och nedskrivning. Eftersom denna förändring är central för studiens problem och syfte anser vi att dessa begrepp är viktiga att förklara. 10

TEORI 3.1.4 Urval av tidigare forskning kring goodwill Debatten om goodwill har pågått länge och är en svår fråga för olika normgivare, som t ex IASB och FASB. Ett urval ur denna forskning kring goodwill har gjorts och redovisas person för person. Både Sven-Arne Nilsson och Kristina Artsberg har skrivit böcker inom området och beskriver debatten som pågått under de senaste decennierna, framförallt i Sverige. 3.1.5 Debatten om goodwill i Sverige För att belysa den nutida debatten i Sverige presenteras två svenska debattörer som har uttalat sig mycket kring goodwill och de nya reglerna; Peter Malmqvist, aktieanalytiker och Jan Buisman, auktoriserad revisor. Båda analyserar och diskuterar konsekvenserna av de nya reglernas införande i dagens ljus. I studien ingår tre intervjuer med revisorer som är insatta i debatten. Frågor ställdes utifrån den debatt som beskrivs i studiens teori. 3.2 Redovisningens syfte Syftet med redovisningsteori är att erbjuda ett antal principer och förhållningssätt som ska förklara praxis. Redovisningsteori ska även förklara för organisationer varför vissa teorier ska föredras framför andra och ligga steget före. I dagens ekonomiska samhälle har redovisning stor inverkan och därför är det viktigt med en generell praxis. 40 Att redovisningsstandarder är viktiga för samhället har blivit allt tydligare på senare tid i och med de skandaler som skedde i början av 2000-talet. I USA har reglerna skärpts sedan skandalerna om Enron och WorldCom uppdagades. Enron, som var ett av USAs tio största bolag, manipulerade bl. a redovisningen i sina dotterbolag och försattes sedermera i konkurs när detta upptäcktes. WorldCom satte i system att klassificera vissa kostnader för investeringar vilket gav ett bättre resultat samt större tillgångar i balansräkning. 41 I Italien var det Parmalat som manipulerade sin redovisning och i Sverige har Skandia drivit upp sina vinster. I en artikel i Dagens Industri citeras Kjell Larsson, chef inom Riksrevisionen, som menar att dessa skandaler var som elchocker för revisionsvärlden. Vidare i artikeln citeras han med internationella standarder minskar risken för att vi får nya skandaler av den typ som skedde i Worldcom och Parmalat. 42 40 Schroeder R.G., Clark M. W. och Cathey J. M.2005. s.1-2 41 http://www.aktiespararna.se/opinion/opinionsartiklar/bokfringsknepen_som_fr_aktiegarna_bak.asp 051216 42 http://www.retriever-info.com/services/archive.html 051128 11

TEORI 3.3 Normgivare och lagstiftning inom redovisning Det finns flertalet institutioner som styr företag så att de redovisar på ett rättvisande sätt. Gemensamt för alla företag i Sverige är att de ska följa bokföringslagen (BFL) och årsredovisningslagen (ÅRL), båda dessa lagar har stark koppling till begreppet god redovisningssed. Även skattelagstiftningen är av stor vikt och aktiebolagslagen är en central lag för aktiebolag. Sedan Sveriges inträde i EG 1995 är den svenska lagstiftningen underordnad EGs bolagsdirektiv. Förutom de lagar som finns inom redovisningen styrs den hårt av normer. Ett steg mot harmonisering av redovisning är EUs beslut om att alla börsnoterade företag i medlemsländerna ska upprätta sin redovisning enligt IFRS. Inför 2005 utvecklade IASB fem helt nya standarder samt reviderade sjutton av de befintliga standarderna för att övergången skulle gå smidigt. 43 Sverige är nu inne i denna förändring vad gäller internationell harmonisering. 44 Det är framförallt Redovisningsrådet (RR) 45 som har haft den avgörande rollen för att sätta upp redovisningsstandarder. 46 De tog, i och med övergången till IFRS/IAS år 2005, ett kliv tillbaka för att ge plats för IASBs rekommendationer när det gäller börsnoterade företag. 47 Genom att RR är starkt påverkade av IASB och även den amerikanska Financial Accounting Standards Board (FASB) 48 har förändringen redan pågått i flera år. 49 I och med de nya direktiven från EG-kommissionen påbörjades en så kallad IAS utredning 2002 i Sverige för att undersöka vilka konsekvenser EG-förordningen kommer att ha på svenska företag. Utredningen visade att vissa ändringar i årsredovisningslagen rekommenderades för att underlätta övergången till IASBs regelverk. Bland annat handlade det om hur koncerner ska redovisas. 50 43 IASB:s Årsredovisning 2004 44 Nilsson S. 2002 s. 11-16, 45 45 Se ordlista bilaga 1 46 Thomasson J. Arvidsson P. Lindquist et al. 2002. s. 102-103 47 Artsberg K. 2005. s. 132 48 Se ordlista bilaga 1 49 Artsberg K. 2005. s 133 50 http://www.redovisningsradet.se/pdf-04/info_maj_2004.pdf 051207 12

TEORI Figur 2 Påverkande faktorer kring företag i Europa 51 3.4 Koncernredovisning En koncern omfattar företag förenade genom ägande och består av moder- och dotterbolag. 52 Tanken med koncernredovisning är att få en övergripande bild av hela koncernens samlade ställning och rörelseresultat. Denna typ av redovisning påverkas inte av beskattning och det är bland annat därför som koncernredovisning är relativt enhetlig världen över. 53 3.4.1 Företagsförvärv (IFRS 3) och goodwill Goodwill är en immateriell tillgång 54 som uppkommer vid företagsförvärv och går inte att specificera. Goodwill är en post som endast finns inom koncernbalansräkningen 55. För att illustrera hur goodwill uppkommer finns exemplet nedan. Exempel hur Goodwill uppkommer AB 1 väljer mellan att köpa AB A och AB B. Både AB A och AB B har identiska balansräkningar men det som skiljer dem åt är att vinstprognosen under de fem närmsta åren skiljer sig stort. AB A har en mycket bättre vinstprognos. 51 Egen bearbetning 52 Se ordlista bilaga 1 53 Artsberg K. 2005. s. 382-386 54 Se ordlista bilaga 1 55 Ibid. 13

TEORI Det är uppenbart att AB 1 är villiga att betala mer för företaget med bättre vinstprognos. Antag att AB 1 köper 100 % av AB As aktier till ett högre pris än det egna kapitalets värde i AB A. För att enklare illustrera detta kan vi anta att AB As eget kapital är 1000 KKr. AB 1 är villiga att betala 1500 KKr. Eftersom det egna kapitalet i det nyblivna dotterbolaget ej kommer att förändras efter köpet måste överpriset 500 KKr redovisas i koncernens balansräkning som en tillgång. Denna tillgång kan inte specificeras mer än att den kommer att ge en framtida ekonomisk fördel och det är denna post som benämns goodwill. I upprättandet av en koncernbalansräkning kommer moderbolaget (AB 1) att redovisa sina tillgångar, dotterbolagets (AB A) tillgångar samt all goodwill i dotterbolaget. 56 Figur 3 Hur goodwill uppstår 57 3.4.2 Linjär avskrivning För att illustrera vad en linjär avskrivning innebär kan exempel om AB 1 återupptas. AB 1 har nu blivit moderbolag åt AB A efter förvärvet och måste nu upprätta en årsredovisning även för koncernen. I balansräkningen för AB 1 återfinns posten goodwill på 500 Kkr. Detta värde heter anskaffningsvärde. När en linjär avskrivning görs fastslås att goodwill har en tidsbegränsad ekonomisk livslängd på 5-20 år. 56 Lönnqvist R. 2002 s. 32-33 57 Egen bearbetning 14

TEORI I exemplet om AB 1 antas att goodwill kommer att ha en livslängd på 5 år. Vid bokslutet för första året efter förvärvet av AB A, görs en avskrivning på 100 Kkr (500 Kkr/5 år = 100 Kkr). Beloppet på 100 Kkr påverkar resultaträkningen negativt med samma belopp. I balansräkningen nästkommande år har goodwillposten ytterligare minskat i värde och har nu värdet 300 Kkr. Följande fyra viktiga poster gällande goodwill redovisas i not i balansräkningen: Anskaffningsvärdet 500 Kkr Årets avskrivning 100 Kkr Summa ackumulerade avskrivningar 200 Kkr (årets avskrivning plus förra årets) Utgående värde för goodwill 300 Kkr. Avskrivning på goodwill ska redovisas som en kostnad i koncernresultaträkningen. Varken moder- eller dotterbolagen redovisar detta. Avskrivning påverkar även balansräkningen då både goodwillposten på tillgångssidan och eget kapital på skuldsidan minskar. 58 Linjär avskrivning som sätt att redovisa goodwill på upphörde att gälla från och med år 1 januari 2005 för börsnoterade bolag. 3.4.3 Nedskrivning (Impairment test, IAS 36) Före år 2005 kunde företagen genomföra en nedskrivningsprövning utöver den linjära avskrivningen. Från och med 1 januari 2005 är detta sätt det enda tillåtna. Goodwill antas nu istället ha en evig livslängd och ska inte skrivas av årligen. Däremot måste företaget motivera värdet på sin goodwill i balansräkningen varje år genom att genomföra nedskrivningsprövning. I denna prövning ingår inte bara goodwill utan alla tillgångar i företaget värderas enligt en matematisk modell. I den matematiska modellen görs en del antaganden om framtiden som t ex den riskfria räntan och vilken avkastning ägarna i företaget förväntar sig. Med hjälp av bland annat dessa procentsatser diskonteras framtida vinster i företaget för att få fram sina tillgångars nuvärde. Om ett nedskrivningsbehov fastställs bland tillgångarna ska i första hand goodwill skrivas ned. 59 58 Lönnqvist R 1998. s. 183 59 Axelman L., Phillips D. och Wahlquist O. S. 108-112 15

TEORI Till skillnad från avskrivning av goodwill kommer företag inte att veta på förhand hur stor nedskrivningssumman på goodwill blir innan nedskrivningsprövning genomförs. I exemplet om AB 1 kan dess post på 500 Kkr belasta resultatet olika från år till år. För att tydligt visa två extrema exempel ställs här upp två tänkbara scenarion för koncernen AB 1. Scenario 1 - Ledningen för AB 1 har betalat ett korrekt pris för det nya bolaget AB A och de första åren kommer goodwill inte att belasta resultaträkningen alls. AB A har blivit en stor tillgång för AB 1s varumärke och rykte. Nedskrivningsbehov av goodwill uppstår inte förrän efter många år och skjuts på framtiden. Scenario 2 - AB 1s förväntningar på AB As verksamhet har varit för stora och ledningen inser att priset för AB A är alldeles för högt och ej motiverat som de trodde. När koncernen gör en nedskrivningsprövning av sina tillgångar visar det sig att behovet att skriva ner goodwill är stort. Detta påverkar direkt resultaträkningen negativt för koncernen. 3.5 Urval av tidigare forskning kring goodwill Det finns mycket forskning kring goodwill och hur denna post bör värderas. Några forskare som har skrivit om denna debatt är Sven-Arne Nilsson och Kristina Artsberg. 3.5.1 Sven-Arne Nilsson, Ekonomie doktor 60 Sven-Arne Nilsson beskriver i sin avhandling Redovisning av Goodwill att svenska företag använde de tre sätten avskrivning, nedskrivning eller bortskrivning 61 av goodwill i slutet av åttiotalet. I sin avhandling går han grundligt igenom olika sätt och traditioner att redovisa goodwill utifrån de tre länderna Storbritannien, Tyskland och USA. Vilken metod som är den bästa för ett företag kan skifta. Svenska företag som hade intressen i USA påverkades av denna tradition medan företag med större anknytning till de andra två länderna använde andra redovisningsmetoder (se nedan). USA lång avskrivningstid på upp till 40 år Tyskland kort avskrivningstid på upp till 10 år Storbritannien bortavskrivning direkt mot eget kapital som alternativ men också linjär avskrivning 60 S-A. Nilsson är ekonomie doktor på Deloitte och Ekonomihögskolan i Lund samt författare. http://www.aktiespararna.se/foretagsutbildning/seminarier/ifrs_update.asp 051128 61 Se ordlista bilaga 1 16

TEORI När avhandlingen skrevs 1998 hade inga beslut tagits om att ha ett enhetligt sätt att redovisa goodwill. I slutet av sin avhandling diskuterar Nilsson detta. Han kommer fram till att IASB, dåvarande IASC, skulle kunna genomföra en sådan förändring eftersom han anser att de har en stark auktoritet internationellt sett. 62 3.5.2 Kristina Artsberg, tf professor i Företagsekonomi 63 Kristina Artsberg skriver i sin bok Redovisningsteori - policy och praxis om redovisningsdebatten i Sverige. Koncernmässig goodwill diskuteras bland annat. Hon menar att det ständigt sker en debatt om denna post eftersom den är kontroversiell. Frågan om huruvida goodwill ska skrivas av eller inte har ständigt bekymrat normgivare. På 1980-talet var normgivarna som mest splittrade i frågan och alla som, på ett eller annat sätt, arbetade med ekonomi hade olika åsikter om goodwillavskrivning. Varje företag använde sin egen metod, och Redovisningsrådet ville sträva efter att alla företag skulle använda samma metod. Bortskrivning mot eget kapital dömdes ut av RR och även metoden att sätta en lång avskrivningsperiod på 40 år, vilken användes mycket i amerikanska företag. Redovisningsrådet ansåg att en så pass lång avskrivningsperiod skulle missbrukas av företagen. Deras rekommendation blev fastställd till att max tjugo års avskrivning skulle tillämpas. Dock var de tvungna att ge efter i sin rekommendation och lägga till i sällsynta fall kan dock längre avskrivningar än tjugo år tillämpas efter påtryckningar av de stora svenska börsbolagen Atlas Copco och Electrolux som båda finns på USA börsen (och således påverkats av det amerikanska sättet att redovisa). 64 62 Nilsson S-A. 1998. s. 1, 9 och 237-238 63 K. Artsberg är tf professor i företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping samt författare http://search.hj.se/personinfo.php?id=1275&sign=arkr 051128 64 Artsberg K. 2005. s 387-397 17

TEORI 3.6 Debatten om goodwill i Sverige Debatten om goodwill har pågått under många år och nedan presenteras ett urval debattörer som ofta syns i dagspress och facktidningar när ämnet goodwill diskuteras. 3.6.1 Peter Malmqvist, analyschef på Nordnet 65 Peter Malmqvist diskuterar i Sydsvenska Dagbladet vilka effekter han tror redovisningsförändringarna ger på börsbolagens resultat. Redan i januari 2005 visade börsnoterade bolag ett bättre resultat och detta främst på grund av de avskaffade goodwillavskrivningarna. 66 Peter Malmqvist menar att de nya reglerna kommer att innebära att i lågkonjunktur kommer goodwillposten att skrivas ned rejält eftersom företagen då ofta byter VD. Företagens resultat minskar men detta går att skylla på den förre VDn. Även vid nästa VD-byte skrivs goodwillposten ned och resultatet minskar. Däremellan ökar nettovinsten eftersom posten inte skrivs av förrän vid nästa VD-byte. 67 Det är särskilt företag med stora goodwillposter som påverkas av denna förändring. I sin artikel Här är bolagen som tjänar mest på förändringen ställer Peter Malmqvist upp ett antal företag som är noterade på Stockholmsbörsen med störst goodwillposter. Han har även beräknat den prognostiserade vinstökningen efter 2005, under förutsättning att nedskrivning inte behövs. Medelökningen enligt Peter Malmqvist är 30 % men då innefattas endast 28 bolag. 68 3.6.2 Jan Buisman, auktoriserad revisor på Öhrlings PricewaterhouseCoopers Alla effekter av införandet av IFRS menar Jan Buisman inte kommer att uppdagas förrän alla årsredovisningar för 2005 har presenterats. 69 Vidare säger han att detta är den största redovisningsmässiga förändringen på en generation och att det krävs att ledningen undersöker vad som saknas och implementerar det, för att företaget ska kunna följa IFRS till fullo. 70 65 P. Malmqvist är en välkänd oberoende analytiker, skribent och redovisningsexpert samt är analyschef på Nordnet. http://www.nordnet.se/ 051128 66 http://sydsvenskan.se/ekonomi/petermalmqvist/article89610.ece 051123 67 Ibid. 68 http://sydsvenskan.se/ekonomi/article89612.ece 051123 69 Balans 2005 70 http://www.pwcglobal.com/se/swe/ins-sol/spec-int/ias/20040331.html 051031 18

TEORI Kravet att identifiera och värdera immateriella tillgångar leder till att de finansiella resultaten blir mer transparanta. Det kommer att bli enklare att se vilka tillgångar som har köpts samt vilka som blir lönsamma. Beslut rörande företagsförvärv kommer att granskas mycket noga av både investerare och analytiker, eftersom dessa beslut ger en indikation på hur lönsamt köpet blir och vilken strategi företaget har. 71 71 http://www.pwcglobal.com/se/swe/ins-sol/spec-int/ias/20040331.html 051031 19

EMPIRI 4 Empiri Kapitlet inleds med tre revisorers syn på effekter kring goodwill. Därefter beskrivs resebranschens struktur i allmänhet och avslutas med en presentation av tre resekoncerner. I studien beskrivs hur respektive företag har redovisat sin goodwillpost. 4.1 Tre revisorers syn på effekter kring goodwill För att få en objektiv bild av undersökningsproblemet genomfördes ett antal intervjuer med auktoriserade revisorer. Utvalda delar av intervjuerna presenteras nedan. Vad innebär de nya reglerna för företag och revisorer? Elizabeth Falk, auktoriserad revisor och VD på Revisum Revisionsbyrå AB samt ledamot av FAR För företagen innebär förändringen att de får merarbete men det gäller inte bara för goodwill. Det krävs specialistkunskaper för att bemästra det nya sättet att redovisa vilket leder till högre kostnader för företagen. För revisorers del innebär det nya sättet att redovisa goodwill att beräkningar av goodwillposten måste granskas i större utsträckning. Revisorer har därmed fått ett större granskningsarbete för att t ex värdet av WACC 72 kan leda till olika beräkningar. Där kan det uppstå en motsättning eftersom företagen och revisorerna kan ha olika synpunkter på vilken WACC som ska användas. Diskonteringar är komplicerade i allmänhet men det finns ändå sätt att kringgå svårigheter genom att göra ytterligare analyser, s.k. känslighetsanalyser. Michael Forss, auktoriserad revisor Ernst & Young Övergången till de nya rekommendationerna har inneburit mer arbete för företagen i och med att nedskrivningsbehov avseende goodwill ska prövas årligen oavsett om det finns indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger eller inte. 72 Se ordlista bilaga 1 20

EMPIRI Alla företag har ännu inte insett att de, oavsett om det föreligger indikationer på nedskrivningsbehov eller inte, ska genomföra en årlig prövning av goodwillposten om det föreligger nedskrivningsbehov enligt IAS 36 (impairment test). Genomförd prövning ska sedan granskas av revisorer avseende på att rimliga antaganden har gjorts samt att vedertagen teknik har använts. En årlig prövning om det föreligger nedskrivningsbehov innebär därmed merarbete och ökade kostnader för många företag, jämfört med tidigare regelverk. Anna Rosendal, Godkänd revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers Från företagens sida verkar denna förändring positiv tills de inser att en obligatorisk prövning måste göras och inte är valfri. Frågan om nedskrivningsprövning kan komma upp precis innan bokslutet, eftersom företag ofta inte har insett att det är en krävande process. De tycker att de gör det för revisorns skull men eftersom regelverket ser ut som det gör måste detta följas. Om företag inte gör en prövning kan inte revisorer skriva på att det är en årsredovisning som följer IFRS till fullo, vilket innebär att det inte är helt enligt god redovisningssed. Detta är negativt gentemot t ex banker. Resultaten kommer att få större svängningar och nedskrivningar är svårare att prognostisera än linjära avskrivningar. Det första året blir svårt men sen kommer det att bli lättare. När modellerna väl har bearbetats finns en grund som säkerligen kommer att göra det lättare för både företag och revisorer. 21

EMPIRI Vilka fördelar kommer IASBs nya rekommendationer att innebära? Elizabeth Falk, auktoriserad revisor och VD på Revisum Revisionsbyrå AB samt ledamot av FAR Rekommendationerna leder till att företagens tillgångar ökar i värde, dvs. det egna kapitalet blir större. Vidare blir redovisningen mer rättvisande. Det är troligt att under de närmsta åren kommer företagens resultat att öka men efter hand kommer de att anpassa sig och det kommer att bli mer jämförbart. De nya rekommendationerna kommer inte att förändra aktieanalytikernas arbete särskilt mycket. I sina prognoser har de aldrig räknat med avskrivningar utan använder sig av resultatmåttet EBITA 73. För dem har goodwillposten egentligen alltid haft ett evigt värde. Michael Forss, auktoriserad revisor Ernst & Young Fördelar med de nya rekommendationerna är dels att företagen vid förvärv tvingas ta ställning till vad goodwillposten avser och försöka värdera de ekonomiska fördelar den kommer att generera i framtiden. Dels att koncerner som har köpt företag med starka varumärken inte måste skriva av värdet varje år. Ett bra exempel på ett starkt varumärke är Coca Cola, som säkerligen kommer att finnas i minst 30 år till. I och med det starka varumärket vill företaget inte skriva ned värdet, vilket inte påverkar resultatet negativt såsom linjär avskrivning skulle ha gjort. Anna Rosendal, Godkänd revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers Fördelen med nedskrivningsprövning är att det krävs att företag går till grunden med sin lönsamhet etc. Då kan saker upptäckas som inte skulle ha uppdagats annars, både positivt och negativt. En fördel med de nya reglerna kring företagsförvärv är att varje kassagenererande enhet måste identifieras, vilket i sin tur ger bättre information om goodwillposten. 73 Se ordlista bilaga 1 22

EMPIRI Ett företag kunde tidigare ha en stor goodwillpost, som innehöll olika sorters oidentifierbara immateriella tillgångar. Nu måste denna typ av tillgång hänföras till en kassagenererande enhet och detta gör det mer överskådligt vad som finns i goodwillposten. Vilka nackdelar kommer IASBs nya rekommendationer att innebära? Elizabeth Falk, auktoriserad revisor och VD på Revisum Revisionsbyrå AB samt ledamot av FAR Elizabeth Falk ser få nackdelar med införandet av IASBs nya rekommendationer. En nackdel är parallellen med vad som hände IT-bolagen i början av 2000-talet. Stora nedskrivningar får stora effekter, speciellt i lågkonjunktur. För okunniga placerare och investerare bli det svårare att bedöma ett företag utifrån dess resultat. Detta kommer att märkas främst de första åren men kommer sedan inte göra någon skillnad. Elizabeth Falk håller med om att resebranschen är en speciell bransch då företagen har mycket goodwill. Eftersom de är väldigt konjunkturkänsliga kommer de nya rekommendationerna innebära stora resultatsvängningar. Oförutsedda händelser som t ex. naturkatastrofer, terror och att USD faller kraftigt kan påverka företagens framtidsprognoser extremt mycket. Detta leder till att en nedskrivningsprövning kan skifta starkt, vilket i sin tur leder till att resultatet kan påverkas olika från år till år. Trots detta måste ändå nedskrivningar vara det mest lämpliga eftersom linjära avskrivningar inte tar ställning till konjunktursvängningar. Michael Forss, auktoriserad revisor Ernst & Young Det finns nackdelar med att avskrivningar inte längre görs. T ex om ett företag som har ett goodwillvärde på t ex 10 miljoner skriver av detta linjärt på fem år, kommer beloppet att vara borta efter dessa fem år. 23

EMPIRI Nu däremot behövs värdet inte skrivas ner under de första åren men däremot t ex tredje året kan beloppet skrivas mer med 10 miljoner kronor på en gång, vilket drabbar resultatet väsentligt. En annan svårighet med nedskrivningsprövning är att prognoserna som företaget gör är just prognoser och antaganden om framtiden. I beräkning av värdet används metoder som diskontering vilket kan innebära stor osäkerhet kring de siffror som fås fram. Företag sätter upp prognoser angående WACC och hur stora vinsterna blir i framtiden, dvs. framtida ekonomiska fördelar. Ju högre WACC desto lägre vinst. Om WACC ändras med en halv procent kan det göra en skillnad på flera miljoner om goodwillposten är stor. Det är därför viktigt att detta blir exakt. Om prognosen ligger nära i tiden blir det mer tillförlitligt värde än om prognosen sträcker sig 20 år fram i tiden. Detta gör att revisorn måste ifrågasätta de prognoser som gjorts och diskutera om siffrorna är rimliga eller om goodwill trots allt måste skrivas ner. Anna Rosendal, Godkänd revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers Nedskrivningsprövning kräver ett större upplysningskrav och mer arbete för företagen och revisorerna. Kassaflödesvärdering är svårt och komplicerat. Värdet beror på många faktorer såsom vilka antaganden och diskonteringsränta som används i modellerna. Beräkningarna kan följaktligen slå olika. Det ställer höga krav både på företagen och revisorerna men det gäller att ha den information som behövs, särskilt i koncerner där företagen kan verka i olika länder. IASB har fått kritik att deras rekommendationer är väldigt tekniska och det är komplicerat att ändra sättet att redovisa, här i Sverige blir det även en skattekonflikt. 24

EMPIRI Sammanställning Elizabeth Falk, auktoriserad revisor och VD på Revisum Revisionsbyrå AB samt ledamot av FAR Analytikernas arbete kommer inte att påverkas Effekterna kommer att märkas främst de första åren Redovisningen blir mer rättvisande IASBs nya rekommendationer tar hänsyn till konjunktursvängningar Specialistkunskaper kommer att krävas från revisorer och företag Michael Forss, auktoriserad revisor Ernst & Young Nettovinsten ökar om nedskrivning inte görs. Tidigare minskade värdet linjärt varje år. Det blir mer arbetskrävande och mer kostsamt att göra nedskrivningsprövningar vid varje bokslut. Företagen tvingas ta ställning till vad goodwillposten är värd och vilka framtida ekonomiska fördelar som posten kommer att generera. Företag kan välja att inte skriva ner värdet vilket resulterar till en stor nedskrivningssumma när detta väl görs. Detta kan innebära stora svängningar i resultat mellan åren. I början kommer jämförbarheten att vara sämre än tidigare men det är på grund av byte av system Anna Rosendal, Godkänd revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers Företag har inte insett att de måste göra en obligatorisk nedskrivningsprövning Information angående företags goodwill och andra tillgångar blir bättre Merarbete för både företag och revisorer Första året när nedskrivningsprövning ska göras blir det mycket arbete men sen kommer det bli lättare Stora resultatsvängningar 25