TTKWSprakcentret 97520 Grundkurs i svenska Tentamen 200206 18 Skrivtid: 2,5 h Namn:.... Studienummer:... Min 1We har varit: Mikko Tore Denna tentamen omfattar: Kongruens 20 p (s. 2) Termer 20 p (s. 3) 20 P (s 4) G=dse Uppsats 60 p (s. 5)
Kongruens. Fyll i de understrukna uttrycken s% att de blir till korrekt svenska. 2 Vid * välj rätt alternativ. Snabbare & skarpare med DVD (ur tidningen VI, nummer 2012002) En DVDspelare ar en apparat med vars hialp man p% sin TV spelar upp 1 / en film som lagrats på en DVD, en skiva, som till det yttre ar lik / P,vl \ I vanlig CD. Men DVD:n rymmer 14 sångar s5 mycket information. DVD V ' ger skarpare bild och bättre ljud an den *~/~ammalt/~amla VHSvideo4. V e ededde har ocksl andra fördelar jämfört med videon. På en DVD kan man 1 själv bestämma vilket sprak textremsan ska vara på. Vill du fräscha upp din italienska välj italiensk undertext @Y ti Il Gudfadern. \ V Engelsksoråkiea filmernk har även engelsk text, vilket är bra om man tycker att p skadespelarna snackar otydligt. Om du får lust att prova DVDfilmer s% duger din *~amrnall~arnmal~~~. Den måste ha åtminstone ett så kallat / scartuttag&t. De flesta TVapparater har två. Eftersom din'vanlio, video kopplas med en antennsladd till TV:n och DVD:n går till scartuttaget kan du se antingen video eller DVD utan att koppla om någonting. Du köper en DVDspelare för omkring 2000 kronor (Det finns också apparater som ar både DVD och VHSspelare i ett, men de kostar mycket I mer). Vad du inte kan göra på denna billiga DVDs~elare är att spela in ( från TV:n eller frin video. sidan DVDspelarefl kostar mycket mer, aven w @'l om priset har sjunkit de senaste år. Om man vill kan man lata föra över w e@ *eammallgammalt&&d siälvinsoelade VHSfi lmer till DVD.
I Termer. Översätt de finska termerna till svenska och ange dem i korrekt form. l. hse&rnånga &.&VCC~ (opintoviikko) i vår. Han har studerat flitigt och 2. deltagit i många v\ (tentti), för han vill b $%d?) 2 J. (valmistua) i år. 4. Jag hoppas att S 2 b 1 o S h% %h(työllisyys) i i bch 5. Allavill ~ q w a Y 4 (edetä uralla) och fa hygglig h 6. (P). är bra i Camtiden. 7. Man utvecklar hela tiden bilar med mindre D 3 Lb FP% B& 6 (polttoai neenkulutus). I synnerhet borde man minska fl 5 (6&j'& (päästöt) i 7 RO (L~@(N*) (taajama). 10. Vileveriett ~@%sb5rmwle (tietoyhteiskunta). Användning av 11. 12. bn (laiijakaista) ökar och w V 0 4 62 G eb\n S N (kg*, liittymä) skaffas allt mer. l Denna vinter har rib e Wu tui h (energian kuluhis) varit speciellt stor. 14. Detärbraattha I\L=QN,PS~V (vaihtoehto) för uppvärmningen i hushållen. De som 15. harhafl v m (polttopuut) har använt dem. oi 16. Ett stort tema nsortiden är /Vi/L &VA@O (ymphistön suojelu) och mannip! r& i 9. skorna far lära sig att W A (kierrattää) och 50 (ark (lajitella) sina varor och sopor. l 9. I det modema samhällets 20. 9 6 ddc w r h h 2 ~~h93 //Y v (paiveiuaia) blivit allt viktigare. (elinkeinoelämä) har
Ny dansk utrustning ger tredimensionella bilder.. AVILO JA AoL Svenska ubatar utrustas med toppmoderna aktim sonarer som ger en tredimensionell bild av undervattens miljan. Det ger effektivare minletning, navigeringoch u b h jakt. Men ubåtarna blir ocksa 1sttare att upptäcka.' *. I dbjalttssonar Sonar med större täckning och Iagre frekvens an mindetektionssonaren. Ji Detekterar och följer rörliga mal*..~nderoch delvis p3 ytan. Som e n försmak av det framtida dansksvenska ub&tsprojektet Vikingrustas den svenskaub&tsflottan* upp med toppmodeniaaktivasonarer för 57 miljoner kronor. De nuvarande sonarerna i de fem svenska ubatarnatkrpassivahydrof* ner, som inte skithr ut nagm signaler utan används för att lyssna av omgivningen Den nya utrustningen friin det danska företaget Reson är däremot aktiv. Den skickar ut akustiskasignaler. När de stöter p3 förerfial eiieroregelbundenheter studsar de tillbaka och omformas tillel ek^^. som b e a r ~ & ~ i 3 d ~%+:. '. I&$&ag baltrr.wti ;.: *;.&&2**, " meï; tidfö@itkg informatio$ om harshtten, djup, awst%nd,minor, fientiigaubatar och annat. tcm,ska wra installerade i slutet av temet är igrunden ett kommersiellt men är integrerade med varandra Decfinns en nackdel med aktiva 2006. Ett av systemen ar skräddarsytt system som användsav bland annat kan samköras och i princip leverer; t p4 enda bildskärm. a\tde6eja,ma&a ub4bmag7 andskbsan@rafla. humen. De andra brr nagor avdelningsdirektör p2 Försvarets materielverk, M. Be olika sonarsys Ilillgar~amaste försiktigarem betar med lägre fre ner finns i dag pa utländska ubatar henser. Det är special och andra typer av farkoster. utvecklat förubiitsjakt Det som ar unikt för de svenska Det tredje sonarsys ubatarna är att de tre huvudsyste enklareutrustade, men förberedsför att klara en snabb uppgradering med samtliga systern. HI". Dahlqulst 0879666 05 hans.dahiqu~st@nyteknik.se 1) Miten aikaisempi ja uusi luotain eroavat toisistaan teknisesti 2) Mitä hyötya ja haittaa uudesta systeemistä on 3) Onko uudesta luotairnesta hyötyä muille kuin laivastolle 4) Mitä ainutlaatuista on ruotsalaisiin aluksiin asennettavassa luotaimessa s, 0. 6) Mita tarkoittaa suom_eksilause: 'Aktiva signaler upptäcks lättare, s5 ubatsbesättningen måste uppträda försiktigare'.
Skriv en saklig uppsats p& ca 170 ord om ett av ämnena nedan. 1. IWnkraRen eller alternativa energiformer. 2. Arbetsmarknaden för diplomingenjörer. 3. Teknik som underlättar vardagslivet.