- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version

Relevanta dokument
Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

Sveriges miljömål.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Trafikverkets arbete med skydd av grundvatten

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige

Sveriges miljömål.

Temagruppernas ansvarsområde

Vägverkets strategi för hantering av vattenfrågor

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

VA-översikt, Rättviks kommun Bilaga 1

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Renare marks vårmöte 2010

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Vattenskydd syfte och vårt regelverk

Enligt sändlista Handläggare

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Miljömålen i Västerbottens län

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning

Svensk författningssamling

Vad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Varför renar vi vattnet?

M2016/01062/R

JJIL Stockholms läns landsting

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Lokala miljömål för Tranemo kommun

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

Ord och begrepp inom vattenförvaltningen

Vad styr vattenförvaltningen i Sverige och Södertälje kommun?

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Verksamhetsplan för Åkerströmmens Vattenvårdsamverkan 2017

Riktlinjer för enskilda avlopp

DNR Sida 1 av 7

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

Ålands lagting BESLUT LTB 33/2015

Behovsbedömning. Detaljplan för verksamhet på kvarteret Jönköpings Tändsticksfabrik 1. m.fl. Område Väster, Jönköpings kommun

Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål

9. Samlad bedömning mot miljömål

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Riktlinjer för enskilda avlopp

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

9. Grundvatten av god kvalitet

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU

Kunskapsunderlag för delområde

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

ANTAGANDEHANDLING (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Miljökvalitetsnormer för vatten Vad säger lagen? Arvid Sundelin

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Hur ska trafikverket göra för att uppfylla miljömålen vid järnvägen?

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

Behovsbedömning av detaljplan för Årby 1:21 och del av Årby 8:2 i Blikstorp, Hjo kommun

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Grön infrastruktur i prövning och planering

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Projekt Slussen - Miljökonsekvensbeskrivning ombyggnad av Slussen och ny reglering av Mälaren

Vattenförvaltning vad innebär det? Lisa Lundstedt Vattenvårdsdirektör Bottenvikens vattendistrikt

Transkript:

Miljöaspekt Vatten - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version 170203 Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både grundvatten och ytvatten.1 Ytvatten omfattar sjöar, vattendrag och kustvatten. Avgränsningar Miljöbedömningsgrunden omfattar: Väg och järnväg. Förorening av vattnet från i anläggningar och fordon ingående ämnen och komponenter. Påverkan på vattenkvalitet ur naturmiljösynpunkt liksom fysisk påverkan. Konsekvenserna för biologisk mångfald hanteras även i miljöbedömningsgrund Biologisk mångfald, växtliv och djurliv. Skador till följd av påverkan på vattnets flöden och nivåer, framför allt vid undermarksbyggande med grundvattenbortledning i urbana miljöer men även vid grundvattenbortledning och markavvattning som påverkar naturmiljöer på landsbygd. Miljöbedömningsgrunden omfattar inte: Påverkan på havsmiljön. Dock omfattas havsmiljön såtillvida att anläggningar och trafik på land påverkar havsmiljön och hanteras genom att påverkan på det yt och grundvatten som flyter ut i havet ingår i bedömningen. Påverkan på vatten genom atmosfärisk deposition från trafik som påverkar vattnets kvalitet ingår. Luftföroreningar hanteras dock såtillvida att dagvatten och däri ingående ämnen hanteras, vilka kan vara luftburna. Förorening av vatten via historiskt förorenade områden hanteras och bedöms inom aspekt Mark. Hydromorfologisk påverkan i form av fragmentering av vattendrag, vilket innebär vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer. Dessa hanteras istället under Biologisk mångfald, växtliv och djurliv. Påverkan på människors hälsa. Dock bör observeras att ev förorening av framför allt enskild vattenförsörjning, ofta med svag kontroll, kan medföra hälsoeffekter. Påverkan på vatten som ett element i landskapet inklusive estetiska värden ingår ej utan hanteras i miljöbedömningsgrund Landskap form och rumslighet.

Delaspekter och faktorer Miljöaspekten Vatten har tre delaspekter: Dricksvattenförsörjning i perspektivet att rent dricksvatten är en resurs Delaspekten innefattar vattenförekomster av betydelse för dricksvattenförsörjningen och som används eller kan komma att användas för dricksvattenförsörjning. Bedömningen avser eventuell försämring av vattenkvaliteten som råvatten och de konsekvenser detta innebär för vattenförsörjningen och den långsiktiga resurshushållningen med vatten. Ekologiska värden i perspektivet vattenförekomsters kvalitets betydelse för ekologiska värden Delaspekten omfattar vattenförekomster och övriga vatten med utpekade stora biologiska värden. Bedömningen avser kemisk påverkan av vattnet som riskerar att skada det biologiska livet. Flöden och nivåer i perspektivet att ändrade flöden och nivåer är av betydelse för Delaspekten omfattar allt vatten, både yt- och grundvatten. Bedömningen avser påverkan på vattnets flöden och nivåer och följande effekter på skyddsobjekt i form av byggnader och anläggningar med en grundvattenberoende grundläggning, brunnar för vatten och/eller energiförsörjning samt yt- och/eller grundvattenberoende ekosystem. Delaspekter Dricksvattenförsörjning Faktorer för bedömning av påverkan Reell förändring av diffus förorening Risk för negativ förändring av utsläpp vid potentiell olycka Indikatorer Antalet vattenförekomster av betydelse för dricksvattenförsörjningen (VFBD) som påverkas Antalet VFBD som inte uppnår MKN. Antalet befintliga vattenskyddsåtgärder vid VFBD som funktionstestats och vid behov uppdaterats till BAT. Antal konfliktsträckor vid befintlig väg och VFBD som riskbedömts och genomgått ÅVS. Antal konfliktsträckor vid befintlig väg och VFBD som åtgärdats till acceptabel risknivå. Antalet VFBD som påverkas av planerade nyinvesteringar i infrastruktur. Antalet VFBD som påverkas av planerade nyinvesteringar i infrastruktur som inte uppnår MKN.

Ekologiska värden Flöden och nivåer Reell förändring av diffus förorening via investeringsåtgärder, driftåtgärder, dagvatten Risk för förändring av potentiell olycka Risk för skador på byggnader och anläggningar med en grundvattenberoende grundläggning, brunnar för vatten och/eller energiförsörjning samt yt- eller Antal konfliktsträckor vid befintlig väg och VFBD som riskbedömts och genomgått ÅVS. Antal konfliktsträckor vid VFBD och befintlig väg som åtgärdats till acceptabel risknivå. Antal sugtransformatorer vid VFBD som åtgärdats till BAT. Antal bangårdar vid VFBD som åtgärdats till acceptabel risknivå. Antalet vattenförekomster som påverkas av planerade nyinvesteringar i infrastruktur som inte uppnår MKN. Antal skyddade- alt utpekade särskilt värdefulla vatten som påverkas av planerade nyinvesteringar i infrastruktur. Antalet befintliga vattenskyddsåtgärder vid skyddadealt utpekade särskilt värdefulla vatten som funktionstestats och vid behov uppdaterats till BAT. Antal konfliktsträckor vid väg och skyddade- alt utpekade särskilt värdefulla vatten som riskbedömts och genomgått ÅVS. Antal konfliktsträckor vid väg och skyddade- alt utpekade särskilt värdefulla vatten som åtgärdats till acceptabel risknivå. Antal sugtransformatorer vid skyddade- alt utpekade särskilt värdefulla vatten som åtgärdats till BAT. Antal bangårdar vid skyddade- alt utpekade särskilt värdefulla vatten som åtgärdats till acceptabel risknivå. Behov/antal tunnlar och djupa schakter/skärningar som innebär grundvattennivåpåverkan som planerade investeringar i infrastruktur innebär. Behov/omfattning av markavvattning som planerade investeringar i infrastruktur innebär.

grundvattenberoende ekosystem Antal/omfattning av byggnader eller anläggningar med en grundvattenberoende grundläggning/vattentäkter/brunnar som påverkas av planerade investeringar i infrastruktur. Omfattning/yta/antal utpekade värdefulla ekosystem som påverkas av den grundvattennivåpåverkan planerade investeringar i infrastruktur innebär. Omfattning/yta/antal utpekade värdefulla mark-/vattenområden som påverkas av markavvattning. Koppling till mål Skydd av vatten omfattas av det transportpolitiska hänsynsmålet och Trafikverkets miljöpolicy, vilket innebär att lagstiftning ska följas och att Trafikverket ska verka för att samhällets miljömål uppfylls. Miljökvalitetsmål: - Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. - Grundvatten av god kvalitet: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. - Myllrande våtmarker: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. - Giftfri miljö: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Underlag för analys Planen jämförs med den handlingsplan för trimningsåtgärder som tagits fram. Nya planerade infrastrukturinvesteringar i planen körs mot AquaVia Miljöwebb vatten, som innehåller: Identifierade kontaktsträckor Riskbedömda konfliktsträckor Vidtagna skyddsåtgärder Statistik olyckor Statistik trafik Anläggningsinformation GIS- och andra underlag från:

SGU jordartskartan SGU relativ värdering av grundvattentäkter SGU brunnsarkivet SGU - vattentäktsarkivet NV skyddade områden LMV LiDAR topografi Vattenmyndigheterna VISS SMHI SVAR/God hydrografi Osäkerheter Osäkerhet i bedömningen kan utgöras av t. ex: Anläggningarnas utformning Anläggningarnas underhåll Uppföljning av anläggningarnas utformning, underhåll och funktion Resurssäkring Skyddsobjekt antal, utbredning Vattnets värde Acceptabel risk Recipientens status Recipientens känslighet Interna mål, riktlinjer råd Omvärldskrav synsätt, mål, lagstiftning Ordlista Aquavia Dricksvattenförekomst Grundvatten Grundvattenförekomst Kontaktsträcka Konfliktsträcka Trafikverkets GIS-plattform och databas för riskanalys av väg- /järnvägsanläggningar vid vattenförekomster. En yt- eller grundvattenförekomst som används eller kan användas för dricksvattenförsörjning. Allt vatten som finns under markytan i den mättade zonen. En avgränsad volym grundvatten i en eller flera akviferer. En väg-/järnvägsanläggning som korsar, tangerar eller har sådan närhet till en vattenförekomst att avrinnande vatten från anläggningen kan nå vattenförekomsten, eller att anläggningen kan påverka vattenförekomsten på annat sätt. En kontaktsträcka där väg- /järnvägsanläggningen efter bedömning

utgör en inte försumbar risk för vattenförekomsten. Riskobjekt Råvatten till dricksvatten. Skyddsobjekt Vattenförekomst Vattenområde Vattenresurs Vattentäkt Ytvattenförekomst Ett objekt eller en verksamhet som innehåller en eller flera källor som medför risk. Ett exempel på riskobjekt är en väg med betydande mängd tung trafik eller en transformator innehållande olja. Grund- eller ytvatten som efter beredning kan användas som dricksvatten. Med skyddsobjekt avses anläggning, område med mera som skyddas enligt lag om skydd för samhällsviktiga anläggningar. Enligt vattenförvaltningsförordningen för vatten, den minsta enheten för beskrivning och bedömning av vatten. Område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Yt- eller grundvatten som med hänsyn till kvantitet och kvalitet utgör eller kan utgöra vattentäkt. En sjö, ett vattendrag eller grundvattenmagasin där ett vattenverk hämtar sitt råvatten för dricksvattenproduktion. En avgränsad och betydande förekomst av ytvatten, som kan vara t.ex. hela eller delar av en sjö, å, älv eller kanal, ett vattenområde i övergångszonen eller ett kustvattenområde.