2010-06-22 KUR 2010/3140 Redovisning av regeringsuppdrag (KU2010/961/KV) om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet Innehåll 1. Samverkansrådet och dess beredningsformer samt länsstyrelsernas roll... 2 2. Administrativa krav på de regionala kulturplanerna samt villkor för statliga medel... 5 3. Villkor för statens bedömning av den länsvisa fördelningen av statliga medel... 10 4. Former för utvärdering av reformens första steg... 11 5. Tidplan för samverkansmodellen 2010 2012... 13 Bilagor 1. Förslag till bedömningsgrunder för medlen i anslaget Bidrag till regional kulturverksamhet 2. Samråd under arbetet med regeringsuppdraget 3. Principiella synpunkter på Kulturrådets förslag 4. Uppdraget
2(18) 1. Samverkansrådet och dess beredningsformer samt länsstyrelsernas roll 1.1 Uppdraget Statens kulturråd ska lämna förslag på vilka statliga myndigheter och institutioner som ska ingå i samverkansrådet. Vidare ska Statens kulturråd lämna förslag om samverkansrådets beredningsformer, länsstyrelsernas roll i framtagandet av regionala kulturplaner i de delar som rör kulturmiljöfrågor och eventuellt andra berörda samhällsområden. 1.2 Samverkansrådets sammansättning En utgångspunkt för den nya samverkansmodellen är att ett till Kulturrådet knutet samverkansråd inrättas. Detta råd, som kan komma att förändras över tid, ska främja statlig helhetssyn och dess arbete ska utföras på ett ändamålsenligt och flexibelt sätt så att det blir ett forum för information och avstämning i samband med de länsvisa dialogerna kring kulturplanerna och i samband med Kulturrådets beslut om medelsfördelning i enlighet med förslaget från utredningen Spela samman. Kulturrådet föreslår att det till Kulturrådet knutna samverkansrådet ska bestå av Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Svenska Filminstitutet, Riksteatern, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Kungl. Biblioteket och Konstnärsnämnden. Av dessa berörs flertalet direkt av samverkansmodellen genom att de i dag har anslag eller anslagsmedel som föreslås hanteras inom ramen för modellen. Detta gäller för Riksarkivet, Svenska Filminstitutet, Riksteatern och Nämnden för hemslöjdsfrågor. Medel från Riksantikvarieämbetet berörs endast när det gäller försöksverksamheten i Skåne, som upphör vid utgången av 2010. Myndighetens ansvar för frågor om kulturmiljö motiverar dock deltagandet i samverkansrådet, liksom kopplingen till länsmuseernas verksamhet i denna del. Mot bakgrund av att det pågår ett arbete med att utforma ett särskilt uppdrag till Kungl. Biblioteket när det gäller att svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom biblioteksväsendet finns det goda skäl att nämnda myndighet ingår i samverkansrådet. Kungl. Bibliotekets deltagande i samverkansrådet är dock avhängigt hur uppdrag
3(18) och ansvarsfördelning mellan Kungl. Biblioteket och länsbiblioteken utformas, och med utgångspunkt i detta, hur statliga medel för länsbibliotekens verksamhet organiseras. Kultursamverkansmodellen ska enligt utredningens förslag bl.a. särskilt syfta till att ge möjligheter för kulturskapare i hela landet att arbeta och utveckla sitt konstnärskap. Detta motiverar att Konstnärsnämnden, som har uppdraget att hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden, ingår i samverkansrådet. Kultursamverkansmodellen förutsätter öppenhet och dialog med många aktörer. Det innebär att det på central nivå ska ske samråd med kulturskaparnas centrala organisationer och företrädare för det civila samhället. Sådana samråd kan ske inom ramen för samverkansrådets arbete. Även med andra myndigheter än dem som ingår i samverkansrådet bör samråd vid behov äga rum. 1.3 Samverkansrådets beredningsformer Samverkansrådets viktigaste uppgift är att svara för statlig helhetssyn inom ramen för samverkansmodellen. Kulturrådet har det övergripande ansvaret för att samverkansmodellen genomförs i enlighet med den inriktning som riksdagen beslutat. Samverkansrådet analyserar förutsättningar för samverkan med regioner och kommuner utifrån bl.a. budgetproposition och regeringens kulturpolitiska prioriteringar samt från andra kända fakta som befolkningsstruktur, kulturell infrastruktur, tidigare medelsfördelning etc. Det är också viktigt att metoder och eventuella särskilda villkor för uppföljning och redovisning av de statliga medlen diskuteras i samverkansrådet. Villkoren fastställs av Kulturrådet efter att dessa diskuterats med landstingen. Under arbetet med kulturplanerna ska landstingen ha möjlighet att vid behov ha kontakt med samverkansrådets medlemmar kring olika ämnesspecifika frågor. Denna dialog kan behöva fortsätta när landstingen har överlämnat kulturplanerna till Kulturrådet. Kulturrådet har ett övergripande ansvar för att dessa överläggningar så småningom resulterar i ett beslutsunderlag till Kulturrådets styrelse. Kulturrådets styrelse fattar beslut om de statliga medlen och de villkor som ska förknippas med dem.
4(18) Utifrån de villkor som gäller för redovisning av de insatser som delfinansierats med statliga medel på regional och lokal nivå ska verksamheten inom ramen för samverkansmodellen redovisas årligen vad gäller ekonomi och verksamhet i relation till respektive kulturplan. År två ska en fördjupad redovisning genomföras. Samverkansrådet deltar i uppföljningsarbetet med utgångspunkt i medlemmarnas respektive ansvarsområde. Kulturrådet ska lämna både en årlig redovisning och en fördjupad redovisning till regeringen, vilka sedan ligger till grund för den process som leder fram till beslut om nästa års bidragsfördelning. Den forskningsansats som föreslås under avsnitt 4 Former för utvärdering av reformens första steg bör diskuteras i samverkansrådet liksom delrapporteringarna från detta forskningsprojekt. 1.4 Länsstyrelsernas roll i framtagandet av regionala kulturplaner När det gäller länsstyrelsernas roll vid framtagande av regionala kulturplaner har framförts att länsstyrelsernas medverkan i samverkansmodellen bör avse deras ansvarsområden inom kulturmiljö, miljö, integration, landsbygd och regional utveckling. Kulturrådet har den 4 juni erhållit en skrivelse från länsstyrelserna där dessa framhåller att det är angeläget att länsstyrelserna blir företrädda i det centrala samverkansrådet. Kulturrådet föreslår att landstingen vid framtagande av regionala kulturplaner ska samråda med länsstyrelserna inom kulturmiljöområdet. Kulturrådet anser också att sådant samråd även kan ske inom länsstyrelsernas andra ansvarsområden om dessa har betydelse för kulturområdet. När det gäller frågan om samverkansrådets sammansättning anser Kulturrådet att rådet bör bestå av myndigheter och organisationer med nationellt ansvar, som tillvaratar det nationella perspektivet av kulturens olika delområden och som idag har medel som kommer att hanteras inom ramen för modellen. När det gäller kulturmiljöområdet är Riksantikvarieämbetet denna myndighet. Utifrån detta synsätt menar Kulturrådet att länsstyrelserna är en viktig samtalspart på både nationell och regional nivå men att de inte bör vara representerade i samverkansrådet..
5(18) 2. Administrativa krav på de regionala kulturplanerna samt villkor för statliga medel 2.1 Uppdraget Kulturrådet ska lämna förslag om - vilka administrativa krav som kan ställas på de regionala kulturplaner som landstingen och Gotlands kommun ska ta fram t.ex. krav på förankring och den översiktliga dispositionen av kulturplanerna, - vilka villkor som ska gälla för de statliga medel som är tänkta att överföras till landstingen och Gotlands kommun, t.ex. avseende uppföljning och återrapportering. 2.2 Allmänt om regionala kulturplaner Många regioner har strategiska dokument som beskriver planerade initiativ för utveckling av kulturverksamheten. Inom ramen för den nya kultursamverkansmodellen behöver dock en gemensam form för presentation av vilka insatser som planeras för de statliga medlen. Utredningen Spela samman (SOU2010:11) beskriver syftet med regionala kulturplaner som ett underlag för de beslut som Kulturrådet fattar om medelstilldelning till respektive län. Kulturplaner tas fram av respektive landsting i samverkan med länets kommuner och i samråd med kulturliv och det civila samhälletde stora skillnader som finns i de regionala förutsättningarna gör att kulturplanerna kommer att variera i sitt innehåll och till omfång. De delar av en kulturplan som staten har direkta intressen i, är där den regionala kulturverksamheten också ska ha en statlig medfinansiering. I utredningen Spela samman finns ett förslag till ny förordning vilken styr vilka verksamheter som omfattas och vilka villkor som gäller för att erhålla statsbidrag. Den del av kulturplanen som innehåller verksamheter som är berättigade till statsbidrag är också den som utgör underlag för beslut om statliga medel. I förslaget till förordning anges också att planen ska vara treårig om det inte finns särskilda skäl för annat. Statens utgångspunkter i samverkansmodellen är de nationella kulturpolitiska målen och de förslag till mål som finns i kultursamverkansutredningen. Regeringen slog i utredningsdirektiv till Kultursamverkansutredningen fast att:
6(18) Staten ska ha ett övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken och därmed främja likvärdighet vad gäller möjligheterna till eget skapande och ett tillgängligt och brett kulturutbud av hög kvalitet för alla runt om i landet. Staten ska därmed vara pådrivande, samordnande och stödjande för att främja kulturens självständighet samt stimulera kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet och utveckling. Samverkansmodellen innebär att regionerna har möjlighet att själva fördela statsbidrag inom ramen för tilldelade medel till den eller de som har bäst förutsättningar att genomföra uppdragen. Här kan också interregionala samarbeten i olika frågor stärka utvecklingen av ett konst- eller kulturområde. Kulturplanen är landstingens instrument. Planen bör vara ett levande dokument som utvecklas över tid. Vid sidan om de verksamheter som regleras av förordningen om statsbidrag kan kulturplanen också innehålla underlag för dialog mellan stat och landsting om andra verksamheter och bidrag som är av betydelse för den regionala kulturverksamheten. 2.3 Utgångspunkter för kulturplaner och det statliga stödet Allmänna utgångspunkter Utgångspunkt för de regionala kulturplanerna är att de ägs av respektive landsting och tas fram tillsammans med berörda kommuner i samråd med civilsamhälle och kulturskapare. Planerna baseras på de nationella kulturpolitiska målen och de regionala utvecklingsstrategierna. Syftet är att regionala prioriteringar och variationer ska få ökat genomslag samtidigt som staten har ett övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. Kulturrådet delar utredningens uppfattning om de utgångspunkter för det statliga agerandet som kan anses var grundläggande för modellens genomförande. En av dessa utgångspunkter är principen om armlängds avstånd, som innebär att den politiska nivån anger de ekonomiska och juridiska ramarna, samt sätter upp övergripande mål. De nationella kulturpolitiska målen är: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet.
7(18) Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att ut veckla sina skapande förmågor, Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Enligt Kultursamverkansutredningens förslag bör statens stöd till regional kulturverksamhet bidra till att ge befolkningen i hela landet möjlighet att ta del av ett varierat kulturutbud präglat av förnyelse och kvalitet. Det statliga stödet bör därför bl.a. syfta till att Utveckla den kulturella infrastrukturen, Främja en regional mångfald genom att de skilda förutsättningar som kulturlivet har runt om i landet tas tillvara på bästa sätt, Ge möjligheter för kulturskapare i hela landet att arbeta och utveckla sitt konstnärskap. 2.4 Kulturrådets förslag till disposition av regionala kulturplaner Regionala förutsättningar för kulturverksamhet med utgångspunkt i nationella kulturpolitiska mål För att få en bild av hur landstinget ser på hur kulturverksamheten bör utvecklas i länet bör följande delar beskrivas med avseende på nuläge och utveckling under den period som planen avser. Den regionala och interregionala infrastrukturen för konst- och kulturområdet, Kulturskaparnas situation och villkor
8(18) Kulturfrågornas koppling till andra politikområden (t.ex. skola och omsorg m.m.), hur förutsättningar för breddad finansiering ser ut, vilken grad av ideella och institutionella aktörer som finns i länet, och kopplingen till regional utveckling och tillväxt i enlighet med förordningen (2007:713)) om regionalt tillväxtarbete. Kulturområdets administrativa organisation, beslutsstruktur och ansvarsfördelning inom länet Ekonomiska utgångspunkter Kulturplanen ska ge en bild av landstingets prioriteringar inom kulturområdet och hur man tänker sig att de statliga medlen ska användas för att förstärka dessa. Det statliga belopp som kan lämnas till ett landsting baseras på 2010 års regionala fördelning till de områden som beskrivs i det följande. Redovisning av statens, landstingets och kommunernas insatser 2010 inom dessa områden redovisas. På sikt bör landstingen, i enlighet med kultursamverkansutredningens förslag, arbeta med tre ekonomiska nivåer där insatserna beskrivs 1) utifrån en oförändrad nivå på det statliga stödet baserad på 2010 års nivå, 2) med en ökning med 10 procent och 3) med en minskning med 10 procent. Betydelsen av EU:s strukturfonder bör också redovisas men får inte räknas som medfinansiering. Kulturplanens framtagande och förankring I kulturplanen beskrivs hur den regionala kulturplanen arbetats fram i samverkan med länets kommuner. De olika samråd som har ägt rum med civilsamhälle, företrädare för konstnärsorganisationerna och andra professionella kulturskapare ska redovisas, liksom samråd med länsstyrelse.. Även andra samråd som har betydelse för utvecklingen inom kulturområdet bör redovisas. Verksamheter med statligt stöd inom det föreslagna anslaget Bidrag till regional kulturverksamhet Den regionala kulturverksamhet som enligt utredningens förslag ska komma invånarna till del är professionell teater-, dans- och musikverksamhet,
9(18) regional museiverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional arkivverksamhet, filmkulturell verksamhet, hemslöjdsfrämjande verksamhet samt regional biblioteksverksamhet. Nuvarande statligt stöd till dessa områden samlas enligt utredningens förslag i ett gemensamt anslag på statsbudgeten preliminärt benämnt Bidrag till regional kulturverksamhet. Statsbidraget ska enligt förslaget syfta till att säkerställa ett varierat regionalt kulturutbud, som präglas av mångfald och kvalitet samt är tillgängligt för alla. I planen ska beskrivas hur de statliga medlen, tillsammans med övrig offentlig och annan finansiering, kan bidra till att uppnå de nationella kulturpolitiska målen inom respektive sakområde. För att synliggöra detta bör de planerade insatserna kopplas till det/de mål som är relevanta för det aktuella området. Verksamheten ska beskrivas för samtliga dessa områden, även i de fall den bedrivs i länsövergripande form. De verksamheter till vilka landstinget avser att bevilja statliga medel ska anges. Landstingens och kommunernas planerade ekonomiska insatser (medfinansiering) ska redovisas. Tidsbegränsade utvecklingsinsatser Inom ramen för det nya gemensamma anslaget till regional kulturverksamhet föreslås Kulturrådet disponera särskilda medel för utvecklingsverksamhet. Enligt utredningens förslag ska dessa avse konstområdesövergripande och länsöverskridande projekt och kunna ges till institutioner och verksamheter, som omfattas av statsbidrag. Kulturrådet delar utredningens bedömning, men menar att landstingen också bör kunna vara projektägare för sådana utvecklingsinsatser. Frågor om medel till tidsbegränsade utvecklingsinsatser kan även diskuteras mellan Kulturrådet och landstingen.
10(18) Kompletterande del Kultursamverkansutredningen har i kap. 5 i betänkandet Spela samman resonerat kring andra statliga anslag och anslagsposter som kan samspela med insatser på regional nivå. I kulturplanen kan landstinget presentera de övriga områden inom vilka man vill samverka och föra dialog med statliga myndigheter och organisationer. Det kan även röra sig om behov av kunskapsuppbyggnad och forskning. Uppföljning Uppföljningen ska relatera till de nationella kulturpolitiska målen samt till regionala prioriteringar. I uppföljningen ska även belysas hur eventuella omprioriteringar fått genomslag. Både landstingen och staten har ansvar för uppföljningen av samverkansmodellen. Landstingens ska följa upp de statliga medlens användning och effekter och årligen rapportera till Kulturrådet. Kulturrådet ansvarar inför regering och riksdag att de statliga villkoren uppfyllts. Efter dialog med berörda landsting och efter samråd med samverkansrådet kommer Kulturrådet att meddela de villkor som ska gälla för uppföljningen. 3. Villkor för statens bedömning av den länsvisa fördelningen av statliga medel 3.1 Uppdraget Kulturrådet ska lämna förslag om - övergripande villkor för statens bedömning av den länsvisa fördelningen av statliga medel, - vilka villkor som ska gälla för de statliga medel som är tänkta att överföras till landstingen och Gotlands kommun, t.ex. avseende uppföljning och återrapportering. 3.2 Bedömningsgrunder för medel till regional kulturverksamhet Utgångspunkter I enlighet med utredningens förslag ska de statliga medel som fördelats 2010 till verksamheter motsvarande dem som ingår i den nya anslaget för Bidrag till regional kulturverksamhet utgöra riktvärdet för nivån 2011. Generella villkor för Kulturrådets bidragshantering enligt gällande regleringsbrev är att bidrag ska prövas utifrån verksamhetsmässig prestation, ekonomisk situation samt utifrån kulturpolitiska prioriteringar.
11(18) Kulturrådets bedömning är att ovanstående bör vara giltigt även vid den länsvisa fördelningen av statliga medel. Kulturrådets förslag Ekonomisk situation Prövningen av den ekonomiska situationen bör framförallt beakta den totala finansieringen och huvudmännens insatser, dvs. till vilken grad de statliga medlen matchas av annan finansiering. Hänsyn bör även tas till andra finansieringskällor än de offentliga. Även ideella insatser kan redovisas och beaktas i sammanhanget. Kulturpolitiska prioriteringar och verksamhetsmässiga prestationer De nationella kulturpolitiska målen är utgångspunkter för hur detta ska värderas. Särskild vikt bör fästas vid att landstingen i hanteringen av statliga medel lägger vikt vid tillgänglighet, insatser för barn och unga, jämställdhet och mångfald i kulturutbudet. Vidare bör de utgångspunkter som kultursamverkansutredningen pekar ut vara vägledande i denna bedömning dvs. utvecklingen av den kulturella infrastrukturen, främjandet av regional mångfald samt att ge möjligheter för kulturskapare i hela landet att arbeta och utveckla sitt konstnärskap. Vid bedömning av verksamhetsmässig prestation bör omfattning av verksamheterna bedömas, liksom hur dessa utvecklats över tid. Vidare är konstnärlig kvalitet ett grundläggande kriterium. För de olika konst- och kulturområden som de statliga medlen enligt den föreslagna förordningen bör användas för, föreslår Kulturrådet och de myndigheter/organisationer som har anslag eller anslagsmedel som föreslås hanteras inom ramen för modellen att särskilda bedömningskriterier ska vara vägledande vid den länsvisa fördelningen. Dessa redovisas i bilaga 1. 4. Former för utvärdering av reformens första steg 4.1 Uppdraget Kulturrådet ska lämna förslag om former för utvärdering av reformens första steg Allmänt om att följa upp och utvärdera reformen I utredningen Spela samman sägs att erfarenheterna under de första åren med modellen noga måste tas tillvara och synliggöras, dels som underlag för
12(18) diskussioner om eventuella förändringar av modellen, dels som kunskap för de län som successivt ska börja tillämpa modellen. Vidare sägs att det efter en tid kan finnas behov av att mera djupgående utvärdera effekterna för invånarna i länen av de kulturpolitiska insatserna. Den första införandefasen reformens första steg kan som längst förväntas pågå till 2014/2015 eftersom avsikten är att kulturplanerna för alla län i landet ska kunna hanteras parallellt inför 2015. Grundläggande material för att följa samverkansmodellens införande kommer bland annat att utgöras av länens kulturplaner, beslutsprotokoll och årliga redovisningar till Kulturrådet av hur de statliga medlen har använts, motsvarande primärkommunalt material, Kulturrådets underlag och beslutsprotokoll, samverkansrådets ställningstaganden, Sveriges Kommuner och Landsting dokument och ställningstaganden, dokument från regeringens och riksdagens hantering, etc. Även information från medias bevakning på lokal, regional och riksnivå kommer att vara väsentlig, inte minst för att följa civilsamhällets och kulturskaparnas delaktighet. Kulturrådets förslag Kulturdepartementet bör uppdra till Kulturrådet att initiera och genomföra följeforskning för utvärdering av reformens första steg. Kulturrådet bedömer att följeforskning är den lämpligaste metoden för att följa upp och utvärdera införandefasen av kultursamverkansmodellen. En sådan ansats är lämplig med hänsyn till att modellen ska införas successivt under några år. Forskningsuppdraget bör, efter diskussion i samverkansrådet och med Sveriges Kommuner och Landsting, upphandlas efter riktade förfrågningar till bestämda forskare. Det är viktigt att komma igång så snart som möjligt med förberedelserna för forskningsansatsen eftersom införandefasen de facto redan har påbörjats. Delrapporteringar från forskningsprojektet bör ske för att ge underlag för förslag om eventuella justeringar av samverkansmodellen liksom för utåtriktad information.
13(18) 5. Tidplan för samverkansmodellen 2010 2012 22/6 Kulturrådet rapporterar uppdrag om förberedelsearbetet till regeringen Juni aug Regionalt arbete med kulturplaner i samverkan med kommuner och i samråd med länets kulturliv och det civila samhället Aug/sept/okt Dialog och samverkan om kulturplanerna lokalt/regionalt/centralt 12/10 Budgetproposition 2011 (och särproposition) avses lämnas till riksdagen Okt Okt Möte i samverkansrådet Kulturrådet överlämnar till regeringen förslag på vilka län som kan komma in i modellen från 2012 5/11 Kulturplanerna lämnas in till Kulturrådet Nov Nov/dec Dec Dec Jan 2011 April 2012 Samverkansrådet träffar företrädare för konstnärernas centrala organisationer samt det civila samhället på central nivå Fortsatta dialoger och ev. kompletteringar Möte i samverkansrådet Riksdagsbeslut Regeringsbeslut om regleringsbrev till Kulturrådet Kulturrådet fattar beslut om medel för 2011 enligt den nya modellen De fem första regionerna/länen återrapporterar till Kulturrådet användningen av de statliga medlen i modellen Juni 2012 Rapport till regeringen av uppföljningen av 2011
14(18) Bilaga 1 Förslag till bedömningsgrunder för medlen i anslaget Regional kulturverksamhet Professionell teater- dans- och musikverksamhet Insatser som främjar förnyelse av konstarterna genom samtida och nyskriven dramatik och musik liksom samtida och nyskapade dansverk bedöms som särskilt värdefulla. Vidare läggs vikt vid insatser som säkrar tillgängligheten genom t.ex. turnéverksamhet samt samverkan mellan institutioner och det fria kulturlivet. Regional museiverksamhet Institutionernas arbete med kulturmiljöfrågor, dokumentation, samt arbetet med dagsaktuella frågor är områden som beaktas vid Kulturrådets bedömning. Ett kvalitativt arbete med bild- och formkonst (med tonvikt på den samtida konsten) ligger till grund för bedömningen, samt hur man arbetar med tillgängligheten till kulturavet både i digital form och på annat sätt. Vidare bedöms institutionernas publika och pedagogiska arbete, liksom samarbeten med andra kulturinstitutioner och samhällsområden inom och utanför det egna länet. Konst- och kulturfrämjande verksamhet Till grund för bedömningen ligger hur landstinget avser att bredda intresset och öka ansvarstagandet inom områdena dans, bild- och formkonst samt teater, hur man avser att höja kvaliteten och skapa förutsättningar för samarbete och konstnärlig utveckling. Vidare bedöms hur man avser tillgodose barn och ungas rätt att se och uppleva professionell kultur och att utöva eget skapande. För bedömning av mångkulturverksamhet gäller, att landstinget verkar för en ökad mångfald inom kulturlivet, avseende såväl konstnärligt utbud som organisation och publik, genom strategiskt och långsiktigt arbete. Vidare bedöms hur verksamheten inriktas mot det professionella kulturlivet. Regional arkivverksamhet Som grund för bedömningen gäller att stödet riktas till enskild arkivverksamhet som bedrivs professionellt och är av regionalt intresse. Vidare bedöms hur arkivverksamheten ges förutsättningar att bevara, tillgängliggöra och främja användningen av historiskt intressant
15(18) dokumentation som har skapats i verksamheter utanför den offentliga sektorn. Särskild tonvikt läggs på hur landstinget avser att integrera de enskilda arkiven i länets kulturliv genom åtgärder som främjar samverkan med olika institutioner, organisationer och utbildningsväsendet. Filmkulturell verksamhet Som grund för bedömningen gäller, att stödet riktas till barn och ungdomar, samt hur landstinget avser att initiera, samordna och stödja kommunernas filmpedagogiska verksamhet i skola och på fritid. Vidare bedöms hur man avser att främja spridning och visning av kvalitetsfilm, i synnerhet på biograf, samt växthusverksamhet och talangutveckling med tonvikt på unga filmskapare. Hemslöjdsfrämjande verksamhet Hemslöjdskonsulentverksamhet Som grund för bedömningen gäller, hur landstinget avser att utveckla kvalitetsaspekten av såväl den hårda som den textila slöjden samt tillgodose att arbetet bedrivs ur såväl ett närings- som ett kulturarvs- och ett kunskapsförmedlande perspektiv. Vidare bedöms pedagogiska insatser för att tillgodose barns och ungdomars behov och intresse för utövandet av olika slöjdtekniker. Andra grunder för bedömning är åtgärder i syfte att skapa goda förutsättningar för professionalisering och företagande. Regional biblioteksverksamhet Till grund för bedömningen ligger länets medieförsörjningsplan och samverkan kring medier och informationsförsörjning, samt hur biblioteksstrukturen ser ut i förhållande till befolkningen. Vidare bedöms insatser för att främja läsning, skrivande, berättande och det livslånga lärandet, samt vilken samverkan som finns med aktörer inom kulturområdet, utbildningssektorn, folkbildningen och den sociala sektorn. Därutöver bedöms hur man utvecklar virtuella och fysiska mötesplatser.
16(18) BILAGA 2 Samråd under arbetet med regeringsuppdraget Samverkansrådet Konstnärsnämnden, Kungl. Biblioteket, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Riksteatern, Statens Kulturråd och Svenska Filminstitutet, har sammanträtt den 7/6 och 14 /6. Samverkansrådet har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Kulturrådets förslag till rapport vid tre tillfällen. Region Halland, Region Skåne, Västra Götalands regionen, Norrbottens läns landsting och Gotlands kommun: möte den 11/6. Regionerna har haft möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till rapport vid tre tillfällen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) möte den 11/6. SKL har haft möjlighet att lägga synpunkter på förslaget till rapport vid tre tillfällen. Länsstyrelserna den 4/6 genomfördes ett telefon möte med länsstyrelsernas representant. Vid mötet deltog också Riksantikvarieämbetet. Länsstyrelserna har haft möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till rapport vid tre tillfällen. Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsorganisation (KLYS) möte den 2/6 med KLYS ledning. Övrigt SKL arrangerade ett möte på Högberga kursgård den 25/5 för regionala kulturchefer. Vid mötet informerade Kulturrådet samtliga närvarande län om hur kulturplaner kan disponeras. I anslutning till mötet samlades fyra av de fem län (Norrbotten var förhindrade) som förslås ingå i modellen från 2011, för en genomgång av tidplan och övriga aktuella frågeställningar.
17(18) Bilaga 3 Principiella synpunkter på Kulturrådets förslag Vid utarbetandet av föreliggande rapport har Kulturrådet inhämtat synpunkter från de föreslagna medlemmarna i samverkansrådet, från de fyra landsting och Gotlands kommun som föreslås ingå i modellen 2011, från Sveriges Kommuner och Landsting samt från länsstyrelserna. Det finns några synpunkter av principiell karaktär som Kulturrådet vill redovisa nedan. Länsstyrelserna anser att de bör ingå i samverkansrådet eftersom man menar att en hel del av länsstyrelsernas verksamheter och resurser påverkar kulturarbetet i vid mening utan att dessa ingår i kulturplanernas obligatoriska del. Riksantikvarieämbetet anser att i bilaga 1 bör beskrivningen av bedömningsgrunderna för regional museiverksamhet även precisera vad som staten förväntar sig av landstingen inom hela kulturarvsområdet. Sveriges kommuner och landsting Region Skåne, Region Halland, Norrbottens län landsting, Västra Götalands regionen samt Gotlands kommun har framfört följande synpunkter: Vi har tagit del av Kulturrådets redovisning av uppdraget om förberedande insatser inför den nya modellen för statligt stöd till regional kulturverksamhet och har följande synpunkter. Vi anser att förslagen angående hur arbetet med kulturplanerna samt processen före och efter överenskommelse träffas i princip är godtagbara, men vill här förtydliga två grundläggande förutsättningar: synen på det nya stödet samt behovet av följeforskning. För det första vill vi tydligt understryka att det nya stödet måste ses som ett statligt anslag för regional kulturverksamhet som kan användas för de områden som nu utpekats. Kulturrådets uppgift är att göra en helhetsbedömning av de kommunala och regionala insatser som respektive ansökan berör. Anledningen till att genomföra den nya modellen är bl a att skapa en regional mångfald och för det krävs klara möjligheter för omprioriteringar och flexibilitet vilket i sin tur skapar förutsättningar för att stärka och vitalisera kulturområdet på lokal och regional nivå.
För det andra delar vi uppfattningen att det finns stort behov av att staten redan från dag ett initierar följeforskning för att kunna utvärdera reformen. Vår bestämda uppfattning är dock att det görs bäst av en oberoende part och att den parten mycket väl kan vara den tilltänkta Analysmyndigheten. Vi ser ett stort behov av att en ny myndighet etableras inom kort med uppdrag att följa upp effekterna av kulturpolitiken och den nya samverkansmodellen ur ett nationellt perspektiv, dvs. ur ett statligt, regionalt och kommunalt perspektiv. Berörda parter, inklusive de fem pilotlänen, måsta vara delaktiga i diskussionerna om behoven av följeforskning. 18(18)