Erfarenheter av kuitursainverkansnnodellen - redovisning av regeringsuppdrag

Transkript

1 If 1 1 TFi IIDD Å HCT Dnr KUR 2011/1368 1(27) Erfarenheter av kuitursainverkansnnodellen - redovisning av regeringsuppdrag Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

2 KULTURRÅDET 2(27)

3 3(27) Innehål! Sammanfattning 5 1 Regeringens uppdrag till Kulturrådet 6 2 Uppdragets genomförande 6 3 Utredningar och beslut som lettframtill införande av kultursamverkansmodellen Regeringens proposition 2009/10:3 Tid för kultur Betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kmtturverksamhet(sou 2010:11) Uppdrag till Kulturrådet om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional lmlturverksarnhet Budgetpropositionen för 2011 och riksdagsbeslut Förordning (2010:2012) och regleringsbrev för Samverkan och möten Landsting/regioner Samverkansrådet KLYS Ideell kulturallians Övriga aktörer 14 5 Bedömningar av genomförd samverkan Landsting/regioner Samverkansrådet KLYS Ideell kulturallians Övriga 18 6 Kulturrådets samlade bedömningar och slutsatser Utgångspunkter för samverkansmodellen Processens genomförande Dialog, förhandling, överenskommelse Uppdrag och roller på central nivå 22 7 Viktiga frågor i den fortsatta processen Nationell kulturpolitik och regional kulturpolitilc Gemensamma utvecklingsfrågor Uppföljning och utvärdering Tydliga strukturer för samverkan och dialog Samverkansrådets roll behöver förtydligas Öka den ömsesidiga kunskapen om statliga och regionala förutsättningar och skapa mötesplatser 25

4 KULTURRÅDET 4(27) 7.7 Utveckla dialogen med det professionella kulturlivet och Civilsamhället 25 Kulturrådets föreskrifter 26 Bilaga: Inkomna svar påfrågorrörande erfarenheter av kultursamverkansmodellen 27

5 KULTURRÅDET 5(27) Erfarenheter av kyltursamverkansmodellen - redovisning av regeringsuppdrag Sammanfattning Genom införandet av lcultursamverkansmodellen ges staten, landstingen/regionerna och kommunerna möjlighet att ytterligare fördjupa samverkan kring genomförande och utveckling av den nationella kulturpolitiken. En styrka i samverkansmodellen är att regionala kulturplaner tas fram i bred samverkan med företrädare för kulturliv och civilsamhälle. Härigenom får kulturfrågorna en helt ny förankring i samhället. De hittillsvarande erfarenheterna av samverkansmodellen baseras på att fem regioner/landsting omfattas av modellenfr.o.m Kulturrådets uppfattning är att processen på det hela taget har präglats av öppenhet och vilja till samarbete mellan alla inblandade parter. Processen har genomförts under kort tid och utan att det har funnits formella beslutfrånregering och riksdag förrän i ett sent skede. De svårigheter som periodvis har funnits mellan berörda parter har delvis berott på att förberedelsearbetet av nödvändighet har bedrivits parallellt med besvarandet av remiss på Kultursamverkansutredningen och beredningen av ärendet i regeringskansliet. Regionerna har också redovisat att de upplevt en kunskapsbrist på central nivå när det gäller deras respektive arbetssätt och beslutsprocesser. Kulturrådet konstaterar att det är en stor utmaning för myndigheten att hålla samman och hantera denna nya viktiga reform. Förväntningarna på samverkansmodellen har varit högt ställda, inte minst när det gällde möjligheten till ökade statliga resurser samt att den också skulle innehålla delar av förhandlingar och överenskommelser. Detta har påverkat samverkan mellan Kulturrådet och landstingen/regionerna under inledningsfasen. Den samverkan på central nivå mellan berörda myndigheter/institutioner som har etablerats genom bildandet av Samverkansrådet är en positiv del av samverkansmodellen, som stärker den nationella kulturpolitiken. Samverkansrådet besitter stor kompetens inom kulturområdet som i större utsteäckning kan samspela för att bidra till kmturutvecklingen på regional och lokal nivå. Kulturrådet konstaterar att mycket fokus hittills har fått läggas på arbetet med själva processen. Kulturrådet menar att det nu är viktigt att öka utrymmet för diskussion om gemensamma utvecklingsfrågor. Dessa kan gälla både de sju

6 KULTURRÅDET 6(27) utpekade kulturområdena i samverkansmodellen men också kulturområdet i stort och dess samspel med andra politikområden såsom utbildning, tillväxt och sociala frågor. En betydelsefull del i samverkansmodellen är uppföljningen av de statliga insatserna och att den ekonomiska uppföljningen visar hur statsbidraget har använts när det gäller mottagare och verksamhet. Principerna för den verksamhetsmässiga uppföljningen bör växaframi dialog mellan Kulturrådet och landstingen/regionerna. 1 Regeringens uppdrag till Kulturrådet Kulturrådet fick i regleringsbrevet för budgetåret 2011 i uppdrag att redogöra för "erfarenheter vad gäller förberedelser och införande av kultursamverkansmodellen. Redogörelsen bör innehålla bedömningar och slutsatser som kan gagna det fortsatta genomförandet av modellen. Statens kulturråd ska samverka med berörda aktörer och lämna en redovisning till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 15 mars 2011". 2 Uppdragets genomförande Rapporten redovisar inledningsvis de beslut som regering och riksdag har fattat när det gäller kultursamverkansmodellen. Som grund för dessa beslut ligger dels förslag från Kultursamverkansufredningen i betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU: 2010:11) dels Kulturrådets redovisning av regeringsuppdrag om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Rapporten innehåller vidare en redovisning av de olika möten och dialoger med olika parter som har ägt rum inom ramen för uppdraget. Vidare har Kulturrådet genom ett antalfrågor (bilaga x) inhämtat synpunkter från såväl de berörda fem landstingen i Gotland, Halland, Norrbotten, Skåne och Västra Götaland som de myndigheter/institutioner som ingår i Samverkansrådet samt Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) och Ideell kulturallians. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har också beretts tillfälle att lämna synpunkter. Svar har inkommit från samtliga tillfrågade. Svaren har sammanställts i rapporten och redovisas också i sin helhet i bilaga. För att komplettera bilden och också inhämta erfarenheter av modellen från andra aktörer har Kulturrådet har intervjuat några intresseorganisationer per

7 KULTURRÅDET 7(27) telefon. Dessa är Svensk Scenkonst, Riksförbundet Sveriges Museer, Sveriges länsbibliotekarier, Svenska hemslöjdsföreningamas Riksförbund och Regionala filmresurscentrums samarbetsråd. Detfinnsnaturligtvis många fler som på något sätt berörs av samverkansmodellen, vilkas synpunkter det hade varit av intresse att redovisa. Kulturrådet har emellertid i denna rapport fått göra ett urval på grund av den tid som har stått till buds för uppdraget. Kulturrådet redovisar slutligen sina egna samlade bedömningar och slutsatser. 3 Utredningar och beslut som lett fram till införande av kultursamverkansmodellen S.lRegeringens proposition 2009/10:3 Tid för kultur En viktig del i propositionen är förslaget om en ny modell för statens bidragsgivning till regional kulturverksamhet. Enligt propositionen bygger modellen på att nationell, regional och lokal nivå även i fortsättningen ska ha ett gemensamt ansvar för kulturpolitikens genomförande. Syftet med den nya modellen är att föra kulturen närmare medborgarna och främja ett lokalt och regionalt engagemang för kulturfrågor. Staten ska ha ett övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitikens utveckling och för frågor om bl.a. nationell uppföljning och utvärdering. Det regionala inflytandet över fördelning av statliga medel ökar och därmed utrymmet för regionala prioriteringar. I propositionen aviserades att en särskild utredare skulle tillsättas för att utveclcla modellen. 3.2 Betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Regeringen förordnade i oktober 2009 landshövding Chris Heister som utredare för att utarbeta förslag till införande av den nya lcultursamverkansmodellen. I uppdraget ingick bl.a. att föreslå vilka statliga bidrag som ska ingå i modellen och formerna för genomförandet. Kulttirsamverkansufredningen presenterade sina förslag i februari I betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional lmlturverksamhet (SOU 2010:11)framhöllutredningen att statens stöd ska syfta till att utveckla den kulturella infrastrukturen, främja en regional mångfald och ge möjligheter för kulturskapare i hela landet att arbeta och utveclcla sitt konstnärskap. Ufredningen betonade också principen om armlängds avstånd som utgångspunkt för bidragsfördelningen.

8 KULTURRÅDET 8(27) När det gäller modellens utformning föreslog utredningen att de bidrag som avser regional teater-, dans- och musikverksamhet, regionala museer, regionala arkiv, lculturkonsulentverksanihet, regionala resurscentra för film och video samt länshemslöjdskonsulenter samlas under ett gemensamt anslag till regional kulturverksamhet som disponeras av Kulturrådet. Medel till regional biblioteksverksamhet föreslogs också ingå i det nya anslaget men skulle enligt förslaget disponeras av Kungl. biblioteket. Riksdagen föreslogs besluta om anslagets storlek medan regeringen fastställer anslagsvillkoren till ansvariga myndigheter. Regeringen föreslogs inte längre peka ut enskilda institutioner eller verksamheter i länen. Enligt förslaget skulle Kulturrådet betala ut medlen till resp. landsting som sedan fördelar bidrag till de statsbidragsberättigade kulturverksamheterna. Ufredningen föreslog att resp. län ska ta fram en flerårig plan för kulturverksamheten i länet, som innehåller en beskrivning av hur man vill att de statliga medlen ska användas samt hur kmturverksamheterna ska finansieras av kommuner och landsting. Dessa regionala kulturplaner bildar underlag för de beslut som Kulturrådet fattar om medelstilldelning till respektive län. De regionala kulturplanerna ska landstingen taframi samverkan med kommunerna i länet och efter samråd med länets kulturliv och det civila samhället. Ufredningen föreslog vidare att ett samverkansråd skulle inrättas vid Kulturrådet bestående av representanter för de statliga myndigheter vilkas verksamhet berörs av kultursamverkansmodellen. En årlig uppföljning föreslogs ske av hur de statliga medlen använts, hur de regionala planerna har följts och om korrigeringar behöver göras. Den nya Myndigheten för kulturanalys föreslogs få i uppdrag att på ett övergripande plan följa effekterna av införandet av den nya samverkansmodellen. 3.3 Uppdrag till Kulturrådet om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet Kulturrådet fick den 27 maj 2010 i uppdrag av regeringen att förbereda insatser med anledning av den nya kultursamverkansmodellen. I uppdraget ingick att i samverkan med myndigheter/institutioner i samverkansrådet lämna förslag om samverkansrådets beredningsformer, administrativa krav på de regionala kulturplanerna, villkor för de statliga medel som ska ingå i samverkansmodellen, länsstyrelsernas roll, övergripande villkor för statens bedömning av länsvis fördelning av statliga medel samt former för utvärdering av reformens första steg.

9 KULTURRÅDET 9(27) I uppdraget ingick också att i dialog med landstingen och Gotlands kommun samt Sveriges Kommuner och Landsting taframen tidplan för de insatser som behövdes under 2010 för att modellen ska kunna genomföras med början Hela uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) den 22 juni Budgetpropositionen för 2011 och riksdagsbeslut I budgetpropositionen, som överlämnades till riksdagen den 11 oktober, föreslogs i enlighet med Kultursamverkansutredningens förslag att en ny lag ska införas den 1 januari 2011 som gör det möjligt för landstingen och Gotlands kommun att fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet om en regional kulturplan har upprättats och den överensstämmer med föreskrifter som regeringen meddelat. Regeringen delade också utredningens förslag att landstingen ska ta fram fleråriga regionala kulturplaner i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. De regionala kulturplanerna ska utgöra en utgångspunkt för Kulturrådets dialog med respektive landsting samt en utgångspunkt för Kulturrådets beslut om storleken på den statliga länsvisa fördelningen av bidragsmedel. Den nya modellen innebär att ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan staten och landstingenförändrasoch tydliggörs. Samverkan och dialog mellan staten och landstingen om modellens genomförande och effekter är viktiga förutsättningar för att modellen ska bidra till ökad uppfyllelse av de nationella kulturpolitiska målen. Samverkan bör vidareutvecklas med respekt för de berörda aktörernas roller och ansvar samt med beaktande av principen om armlängds avstånd. Ett nytt anslagföreslogsbli infört från 2011, som omfattar bidrag som lämnas till professionell teater-, dans- och musikverksamhet, museiverksamhet, biblioteksverksamhet, konst- och Iculturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet,filmkulturellverksamhet samtfrämjandeav hemslöjd. Viss del av anslaget bör av Kulturrådet kunna användas för tidsbegränsade utvecklingsinsatser. Anslaget föreslogs blifördelatav Kulturrådet dels till landstingen som ingår i lcultursamverkansmodellen och som sedan fördelar de statliga medlen till verksamheter inom de sju utpekade områdena, dels till verksamheter i de län, som ännu inte ingår i samverkansmodellen.

10 KULTURRÅDET 10(27) Regeringen framhöll också att bidragen bör kunna omfatta andra mottagare än institutioner med landsting eller kommun som huvudman. Bidragsgivningen bör främja utvecklingen av den kulturella infrastrukturen och möjliggöra ett tillgängligt och varierat kulturutbud präglat av förnyelse och kvalitet i hela landet. De statliga medlen ska inte kunna ersätta landstings och kommuners finansiering av regionala och kommunala kulturverksamheter. Bidragsgivning med statliga medel till viss verksamhetförutsätteratt verksamheten även finansieras av annan aktör. Regeringen betonar också vikten av att de nationella minoriteterna får ett ökat genomslag i kulturpolitikens genomförande. När det gäller uppföljning och utvärdering framhöll regeringen att de statliga insatserna skaföljasupp och utvärderas, liksom modellens genomförande och effekter. De statliga medlen skaföljasupp enligt generella förvaltningsprinciper som gäller för statlig verksamhet. Landstingen ska ansvara för attföljaupp de statliga medlen inom ramen för de regionala kulturplanerna och redovisa detta till Kulturrådet. Kulturrådet ansvarar för den nationella uppföljningen. Den nya kulturpolitiska analysmyndigheten får i uppdrag att övergripande utvärdera den nya samverkansmodellen och dess effekter. Regeringen avser också att initieraföljeforskningom modellen. 3.5 Förordning (2010:2012) och regleringsbrev för 2011 Förordning Regeringen beslutade den 22 december 2010 om Förordnrng (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. I förordningen finns bestämmelser i anslutning till lagen (2010:1919) omfördelningav vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Iförordningens 5framförsatt med regional kulturplan avses en beskrivning av de prioriteringar som landstinget vill göra ifrågaom regional kulturverksamhet som avses få statligt stöd, prioriteringarnasförhållandetill de nationella kulturpolitiska målen samt uppgifter om planerad statlig, kommunal och annan finansiering av verksamheterna. Dessutomframgårav 7 att landstinget ansvarar för att den regionala kulturplanen utarbetas i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Utifrån kulturplanen beslutar Kulturrådet om bidrag till landstingen, som sedanfördelarstatsbidraget till sju utpekade områden. Dessa är enligt 8 professionell teater-, dans- och musikverksarnhet, museiverksamhet,

11 KULTURRÅDET 11(27) biblioteksverksamhet, konst- och kulturfrämjande verksamhet, regional enskild arkivverksamhet,filmkulturellverksamhet ochfrämjandeav hemslöjd. Kulturrådet får enligt 10 besluta om tidsbegränsade bidrag till strategiska utvecklingsinsatser av nationellt intresse. Sådana bidrag får endast lämnas till verksamhet som också får bidrag från landsting, kommun eller annan huvudman. De nationella kulturpolitiska målen om kvalitet, konstnärlig förnyelse och tillgänglighet till kulturutbudet ska särskild beaktas. När det gäller uppföljning och redovisning gäller enligt 12 att landstingen årligen skaföljaupp och redovisa till Kulturrådet hur de statliga medlen använts och vilka effekter som uppnåtts. Kulturrådet får också bemyndigande att meddela de föreskrifter som behövs för attförordningenska kunna verkställas. Regleringsbrev 2011 I regeringens regleringsbrev för budgetåret 2011 avseende Statens kulturråd finns ett nytt anslag benämnt 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet upptaget. Anslagsposten 1, som disponeras av Kulturrådet, omfattar kronor och ska bl.a. användas för bicfragsgivning enligtförordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulttirverksamhet. Kulturrådets instruktion Av Kulturrådets instrulction (2007:1186, ändrad to.m. SFS 2010:2014) framgår att det ska finnas ett samverkansråd vid myndigheten med uppgift att samordna de nationella kulturpolitiska intressena i samverkansmodellen. Regeringen bestämmer vilka statliga myndigheter och nationella institutioner som ska ingå i samverkansrådet. För 2011 har detta angivits i regleringsbrevet till berörda myndigheter och institutioner. Dessa är -förutomkulturrådet - Riksarkivet, Rilcsantikvarieämbetet, Konstnärsnämnden, Kungl. Biblioteket, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Svenska Filminstitutet, Riksteatern och länsstyrelserna genom Länsstyrelsen i Sörmlands län. 4 Samverkan och möten Under 2010 har Kulturrådet haft en mängd möten, telefonsamtal och mailkontakter med alla landsting/regioner om kultursamverkansmodellen men framför allt med de fem regioner som gick in i modellenfr.o.m Kulturrådet har också haft möten med de myndigheter/institutioner som ingår i Samverkansrådet (Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Konstnärsnämnden, Kungl. biblioteket, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Svenska Filminstitutet,

12 KULTURRÅDET 12(27) Riksteatern samtfr.o.m.2011 länsstyrelserna genom länsstyrelsen i Södermanland) samt därutöver med KLYS och Ideell kulturallians. I det följande redovisas de möten och övriga kontakter som ägt rum under införandet av lcultursamverkansmodellen ochframtill dags dato. 4.1 Landsting/regioner Under året genomfördes två möten där samtliga landsting/regioner deltog, dvs. även de som ännu inte ingår i modellenfr.o.m Mötena ägde rum dels på Högberga kursgård på Lidingö, dels i Västerås i anslutning till SKL:s kulturkonferens Vid dessa möten presenterade Kulturrådet deförslagsom förelåg om kultursamverkansmodellen samt hur Kulturrådet såg på statens och myndighetens egen roll i samverkansprocessen. Med de fem första landstingen/regionerna har möten skett vid flera tillfällen och på olika nivåer. Vid tre tillfällen har bådeförtroendevaldapolitiker och tjänstemän deltagit. Dessa tillfällen var den 11 juni 2010 i anslutning till Kulturrådets arbete med regeringsuppdraget om förberedande insatser med anledning av en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (se avsnitt 3.3), den 4 juli vid ett särskilt möte om kultursamverkansmodellen under Almedalsveckan på Gotland och den 15 december då också Kulturrådets styrelse var representerad genom ordförande, vice ordförande och generaldirektör. Vid detta möte diskuterades bl.a. former och tidpunkter för kommande dialoger om utvecklingsfrågor. Vidare gavs ömsesidig information om aktuella frågor relaterade till samverkansmodellen. I månadsskiftet september/oktober bjöd Kulturrådet in de fem första landstingen/regionerna till enskilda överläggningar och presentationer av sina preliminära kulturplaner. Kulturrådet har härutöverförsökttillgodose landstingens/regionernas behov av enskilda överläggningar och sådana har ägt rum i följande utsfräckning: Kulturrådet har t.o.m. januari 2011 i olika konstellationer träffat Region Skåne vid fem tillfällen, Norrbottens läns landsting vid två tillfällen, Gotlands kommun vid tre tillfällen, Västra Götalandsregionen vid fyra tillfällen och region Halland vid ett tillfälle. Den 9-10 februari 2011 anordnade Kulturrådet ett seminarium på Arldtekturmuseet för att diskutera ochförmedlaerfarenheter av den hittillsvarande processen samt för diskussion och information om den fortsatta processen. Seminariet vände sig till samtliga landsting/regioner, myndigheterna/institutionerna i Samverkansrådet, KLYS och Ideell kulturallians.

13 KULTURRÅDET 13(27) Medverkade vid seminariet gjorde också Kulturdepartementet och Kommittén för bildande av myndigheten för kulturanalys. Under februari och mars äger enskilda möten rum med de fem första landstingen/regionerna om hur uppföljningen av samverkansmodellen ska genomföras. Därutöver pågår också möten om utvecklingsfrågor och praktiska frågor kring tidtabell för den fortsatta processen m.m. Vidare kommer Kulturrådet att i slutet av april att inbjuda samtliga landsting/regioner till ett seminarium om uppföljningsfrågor. Kulturrådet har också tillsammans medföreträdareförregionerna anordnat pressträffar om kultursamverkansmodellen på fem orter; Stockholm, Malmö, Göteborg, Linköping och Luleå. Syftet med pressträffarna var att ge ett bra kunskapsunderlag om samverkansmodellen till de journalister som arbetar med kulturfrågor. Vid pressträffarna deltog Kulturrådets ordförande och generaldirektör samt politiker och kulturchef från respektive region. Sammanlagt har ett 50-tal journalister från radio, tv och tidningar deltagit på pressträffarna. 4.2 Samverkansrådet Samverkansrådet har under åretframtill Kulturrådets styrelsemöte i januari 2011 haft sex sammanträden. Samverkansrådet har löpande diskuterat utredningsförslag och regeringsbeslut rörande kultursamverkansmodellen. De frågeställningar som har behandlats har bl.a. rört Kulturrådets uppdrag om förberedande insatser vid införande av den nya kultursamverkansmodellen där Samverkansrådets arbetsformer var en del liksom villkor för statens bedömning av den länsvisafördelningenav statliga medel (se avsnitt 3.3). Samverkansrådet har lämnat synpunkter på innehållet i de preliminära kulturplanerna. Mötet den 20 januari 2011 hade formen av samråd inför beslut i Kulturrådets styrelse, då bl.a. utkasten till beslut diskuterades. Därutöver har representanter från de myndigheter/organisationer som ingår i rådet träffats vid ett par tillfällen och diskuterat uppföljningsfrågor. Vid det seminarium den 9-10 februari som refereras under avsnitt 4.1 presenterades Samverkansrådet för deltagarna i seminariet. Då gavs också utrymmeförfrågoroch diskussion om Samverkansrådets roll och uppdrag i samverkansmodellen. 4.3 KLYS Kulturrådet har genomfört två möten med KLYS med anledning av lcultursamverkansmodellen. Därutöver deltog representanter från KultuiTådet i ett kvällsseminarium arrangerat av KLYS då samverkansmodellen diskuterades med

14 KULTURRÅDET 14(27) utgångspunkt från hur en regional representation kan utformas. KLYS har också vid ett möte lämnat synpunlcter på kulturplanernas innehåll och hur man ser på arbetets organisering i regionerna iförhållandekulturskaparna. Företrädare för KLYS deltog vidare i det seminarium som Kulturrådet arrangerade den 9-10 februari 2011 (se under 4.1). Kulturrådet har i november 2010 beslutat om ett bidrag till KLYS på kronor för att stärka KLYS medverkan i kultursamverkansmodellen. Konstnärsnämnden har också beviljat KLYS kronor till samma ändamål. Bidragen är avsedda att möjliggöra en starkare representation för kulturskaparna på den regionala nivån. 4.4 Ideell kulturallians Kulturrådet har genomfört två möten med Ideell kulturallians under hösten. Ideell kulturallians lämnade i likhet med KLYS synpunkter på hur samarbetet med civilsamhället formats på regional nivå och hur det synliggjorts i planerna. Företrädare för Ideell kulturallians deltog vidare vid det seminarium som Kulturrådet arrangerade den 9-10 februari 2011 (se avsnitt 4.1). 4.5 Övriga aktörer SKL:s ordförande och Kulturrådets ordförande samt generaldirektör träffades vid ett möte på SKL i september 2010 för att diskutera kultursamverkansmodellen. Vid mötet kom man bl.a. överens om att genom regelbundna möten öka samverkan kring samverkansmodellen och gemensamt bidra till informationen om denna. Tjänstemän från SKL och Kulturrådet har under året vid ett flertal tillfallenframträttvid samma konferenser/seminarier för att presentera samverkansmodellen och sina utgångspunkter inom ramen för modellen. Under året har samverkansmodellen varit tema för en rad konferenser/seminarier på regional nivå. Kulturrådet har under året deltagit i träffar med sju regioner som kommer att ansluta till kultursamverkansmodellen efter 2011 och har då haft möjlighet att presentera samverkansmodellen. Kulturrådet har också informerat om samverkansmodellen vid ett nordiskt seminarium på Voksenåsen. Kulturrådet har vidare träffat samarbetsråden för länsmusikcheferna, länsteatrarna och länsmuseerna samt konstkonsulenternas samarbetsorganisation för att diskutera samverkansmodellen. Kulturrådet har även, tillsammans med Svenska Filminstitutet, deltagit i ett samverkansseminarium arrangerat av Regionala filmresurscentrums samarbetsråd i Göteborg den 31 januari På samma sätt har Kulturrådet träffat landets primärkommunala kultur - och fritidschefer vid ett möte i Skellefteå i augusti Vid ett möte i april 2010

15 KULTURRÅDET 15(27) informerade Kulturrådet styrelsen för Amatörkulturens samrådsgrupp (ax) om samverkansmodellen. 5 Bedömningar av genomförd samverkan 5.1 Landsting/regioner I de svar som inkommit till Kulturrådetframhållsproblemet med att införandet av reformen har genomförts under stor tidspress. Beträffande relationen till Kulturrådet anser bl.a. Region Skåne att riktlinjer från Kulturrådet för hur samverkansprocessen slculle se ut uppfattats som oklara. Därigenom har i vissa skeden av processen uppstått oklarheter i dialogen mellan Kulturrådet och landsting/regioner. Detfinnsdärför behov av en bättrefrarriförhållningoch tydligare dagordning för samverkansprocessenframövermenar man. Önskemål om en mer ingående diskussion kring det gemensamma utvecklingsarbetet har ocksåframförtsav flera landsting/regioner. Detframgårockså bl.a. från Norrbottens läns landsting att det fannsförväntningarpå en enskild förhandling/dialog innan Kulturrådets styrelse fattade beslut om medelstilldelningen. Västra Götalandsregionen har påpekat att brister iförståelsenför regionens beslutsstruktur har påverkat samverkan med Kulturrådet negativt. Regionen menar också att Kulturrådet har efterfrågat uppgifter i den regionala kulturplanen som varit alltför detaljerade och som man uppfattat inte varit relevanta vid bedömningen inför statliga bidragsbeslut. Landstingen/regionerna framhåller den stora tidspressen som enförklaringtill de svårigheter som kan ha uppstått i kommunikationen med Kulturrådet och menar också att kommunikationen gradvis har upplevts som alltmer konstruktiv. Norrbottens läns landsting och Region Hallandframhålleratt kontakterna med Kulturrådet har varit positiva och Norrbottens läns landsting menar att Kulturrådet genomgående har velat lösa eventuella problem som uppstått under processen. Region Skåneframföratt Samverkansrådets roll börförtydligasi det fortsatta arbetet. Den samverkan mellan landstinget och kommunerna som är enförutsättningför lcultursamverkansmodellen har varit en positiv del iframtagandetav de regionala kulturplanerna menar landstingen/regionerna. De regionala kulturplanema har härigenom blivit en gemensam angelägenhet och fått en centralare roll i kommuner och landsting. Det har funnits ett stort engagemang hos kommunerna

16 KULTURRÅDET 16(27) under hela processen. Region Halland understryker att kulturen har fått en mer framträdande roll på den politiska arenan. Alla landsting/regioner har haft samtal och möten med kommunerna i sin region och Region Skåne har också haft ett öppet remissförfarande av en preliminär kulturplan. Samverkan med det professionella kulturlivet har skett dels genom institutionernas medverkan, dels genom möten med kulturutövare. Defrågorsom diskuterats har bl.a. varit konstnärers och kulturskapares villkor, barns och ungas rätt till kultur och samverkan mellan institutioner och detfriakulturlivet. Bl.a. Region Skåne betonar att man har lagt ner mycket arbete på att hitta bra former för en kulturpolitisk dialog. I Norrbottens län har särskilt samråd ägt rum med representanter för de nationella minoriteterna. Kontakterna med civilsamhället har ökat genom samverkansmodellen och också bidragit till förankringen av kulturplanen. Västra Götalandsregionen menar dock att det är svårt att involvera det ideellaföreningslivetpå regional nivå. Föreningen Ideell kulturallians som etablerats på central nivå har hittills inte fått någon respons hosföreningsliveti Västra Götaland. I den fortsatta processenframhållsfrånalla fem landsting/regioner behov av klarare strukturer för samverkan och dialoger mellan region och stat. Norrbottens läns landsting vill också koppla utvärderings- och uppföljnmgsfömtsättningar till utformningen av kulturplanerna. Under processen har också de fem landstingen/regionerna haft ett löpande samarbete, vilket framhålls som en positiv erfarenhet. 5.2 Samverkansrådet Samtliga myndigheter/institutioner menar att mötena och dialogen med de andra deltagarna i Samverkansrådet har varit positiva. Det är en allmän uppfattning att arbetet har bedrivits i en konstruktiv anda. Konstnärsnämndenframhållersärskilt att man uppskattar Kulturrådets arbete med samverkansmodellen och ger en eloge för det nedlagda arbetet. I svaren från myndigheterna/institutionerna understryks att fortsatta diskussioner bör kunna leda till ökad samsyn och helhetssyn. Fleraframhålleratt man gemensamt har en bred nationell överblick över kultursektorn, som gör Samverkansrådet till en stark nationell aktör. Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna pekar också på att samverkansmodellen ger goda möjligheter att ge kulturpolitiken en starkare ställning i samhällsutvecklingen. Konstnärsnämnden, som har sett som sin roll att bevaka att det finns goda villkor för konstnärligt skapande, understryker att konstens betydelse och egenvärde måste kunna hävdas samtidigt som konsten

17 KULTURRÅDET 17(27) och kulturen kan nyttjas av politiken för att stärka det demokratiska samhället. Riksarkivet poängterar vikten av att Samverkansrådet bevakar de i regionalt sammanhang små kulturområdena. Uppföljningen av samverkansmodellenframhållssom en viktig fråga, där Samverkansrådets medverkan börförtydligas.tydliga modeller för uppföljningen är en viktig fråga och att uppföljningen relateras till de nationella kulturpolitiska målenframhållsav bl.a. Svenska Filminstitutet och Nämnden för hemslöj dsfrågor. Riksteatern lyfter fram behovet för Samverkansrådet att ta ansvar för att utveclcla och förbättra dialogen med de ideellt aktiva och utövare inom kulturområdet. 5.3 KLYS Av svaret från KLYSframgåratt man anser att kontakterna med Kulturrådet i stort har fungerat bra. Även med SKL har man haft ett bra samarbete, medan kontakterna med de enskilda landstingen har varierat. Skåneframhållssom den region som tydligast visat intresse av att vilja samarbeta. Positivt är att landsting/regioner som ännu inte är inne i processen har hört av sig för att etablera samarbete. KLYS menar att finansieringen av deras deltagande i processen är ett problem. Kulturrådet och Konstnärsnämnden har lämnat bidrag till en samordnare på nationell nivå medanfråganom bidrag till regionrepresentanternas kostnader väcker en del oro. En annan svårighet är också tiden och att det tar tid att bygga ett nätverk av regionrepresentanter. KLYSframhållerbetydelsen av att ta in kulturskaparna i god tid i processen. Seminarier av den typ som Kulturrådet anordnade den 9-10 februari 2011 är också mycket viktiga och bör upprepas. 5.4 Ideell kulturallians (IKA) IKA menar att ett mycket gott samarbete har utvecklats med Kulturrådet under processens gång. I likhet med KLYS uppskattar IKA Kulturrådets seminarium den 9-10 februari då organisationen gavs möjlighet att presentera sig och också kunna knyta kontakter med regionerna. IKA anser att dialogerna med civilsamhället har sett olika ut i de fem landstingen/regionerna. En del har skett på inbjudan av regionerna medan andra främst har arbetat genom kommunerna. Andra har inte haft möten direkt med föreningslivet utan andra organisationer. IKAframhålleremellertid att det har funnits en positiv vilja och intention att göra något bra av dialogen med civilsamhället.

18 KULTURRÅDET 18(27) IKA pekar på betydelsen av att utveckla dialogplattformar och skapa mötesplatser. Vidare menar man att det behövs gemensamt formulerade idéer om vad de gemensamma samtalen ska leda till. 5.5 Övriga I SKL:s svar understryks att det är avgörande för utfallet av kultursamverkansmodellen att den behandlas som en samverkansmodell och inte iförstahand som en bidragsmodell. Vidare menar SKL att till Samverkansrådet även kan kopplas myndigheter som arbetar med kulturens intressen inom andra politikområden. Ett sådant exempel är Tillväxtverket och den myndighetens uppdrag inom handlingsplanen för kreativa och kulturella näringar. I den fortsatta processen framhåller SKL vikten av en kontinuerlig dialog med Kulturrådet både före och efter att de regionala kulturplanerna har överlämnats. "Kulturplanen ska ses som ett underlag för den fortsatta dialogen mellan region och statframtill att överenskommelse träffas." För att komplettera bilden har Kulturrådet genomfört telefonintervjuer med några intresseorganisationer av särskild betydelse i detta sammanhang. Vid dessa intervjuer harföljandesynpunkter redovisats som rör den hittillsvarande processen och olika kulturverksamheter. Svensk scenkonst menar att processen har varit positiv för institutionerna i de små regionerna (Halland, Norrbotten och Gotland), där man upplever en ökad regionalförankring.däremot har den inte gynnat institutionerna i de stora regionerna. Svensk scenkonst vill ha ökat fokus på utvecklingsfrågor och framhåller att de centraltfördelademedlen för utveckling måste vara väl tilltagna. Den nationella kulturpolitiken kommerfrämstatt kunna drivas inom ramen för dessa utvecklingsmedel, menar Svensk scenkonst. Riksförbundet Sveriges museer påpekar, i likhet med Svensk scenkonst, att ett problem är att reformen inte har åtföljts av nya medel. Riksförbundet framhåller institutionernas möjligheter att bli tydligare aktörer i det regionala utvecklingsoch tillväxtarbetet. Museerna har i olika grad varit involverade i kulturplaiiearbetet och en känsla är att deras kompetens inte har tagits tillvara i tillräcklig omfattning, särskilt när det gäller utvecklingsfrågor. Regionala filmresurscentrums samarbetsråd upplever som positivt att kultursamverkansmodellen bidrar till attfilmenännu tydligare blir en del av den regionala infrastrakturen på kulturområdet på samma sätt som teater, dans och musik.

19 KULTURRÅDET 19(27) Sveriges länsbibliotekarier poängterar att samverkansmodellen kräver aktiva bibliotek och länsbibliotek och att dessa tänker sig in i ett nytt sammanhang i olika samverkanskonstellationer både lokalt och regionalt. Föreningen ställer också frågan om hur samspelet mellan Kungl. biblioteket, Kulturrådet och länsbiblioteken ska se ut framöver. Svenska hemslöjdsföreningamas Riksförbund menar att man från riksförbundets sida känt sig inbjudna till diskussioner om den nya samverkansmodellen medan intresset att involvera hemslöjdsföreningarna på regional nivå inte varit lika tydligt. Det är viktigt att räkna med de ideella föreningarna som resurs i modellen. Riksförbundetframhålleratt det är viktigt med överenskommelser för samspelet med den ideella sektorn på både nationell, regional och lokal nivå. 6 Kulturrådets samlade bedömningar och slutsatser 6.1 Utgångspunkter för samverkansmodellen Kultursamverkansmodellen är en samverkan mellan likvärdiga parter där den ömsesidiga respekten för de olika aktörerna, deras kompetens och olika roller är grundläggande utgångspunkter. Statsbidraget ska bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås samt ge möjligheter till regionala prioriteringar och variationer. Den regionala kulturplanen ägs av sin region och utgör underlag för dialogen med Kulturrådet och för det beslut om statligt stöd till den regionala kulturverksamheten som fattas av Kulturrådets styrelse. Kulturplanen kan omfatta mycket mer än vad Kulturrådet behöver för att kunna fatta sina bidragsbeslut. Kulturplanen kan därför också utgöra ett underlag för diskussion om viktiga lculturpolitiska utvecklingsområden i ett bredare perspektiv. Förhoppningsvis kan lcultursamverkansmodellen bidra till en vitalisering av kulttirverksamheten i landet. Det finns indikationer på att intresset och engagemanget för kulturfrågor nu håller på att öka hos beslutsfattare och tjänstemän på alla nivåer. Det blir en viktig fråga att se till att ett sådant ökat engagemang tas till vara i den fortsatta processen. 6.2 Processens genomförande Enligt Kulturrådets uppfattning har processen hittills i stort präglats av öppenhet och vilja till samarbete mellan alla inblandade parter. En viktig faktor för att processen har kunnat genomföras på ettförhållandevissmidigt sätt är att det har funnits en vilja från alla berörda att arbeta för att lcultursamverkansmodellen ska bli en framgång. Kulturrådet vill dock i det följande peka på några faktorer som i viss utsträckning har försvårat processen.

20 KULTURRÅDET 20(27) Införandet av kultursamverkansmodellen har gjorts under stor tidspress. Det är alla berörda parter överens om. Det har medfört att en stor del av arbetet av nödvändighet har bedrivits utifrån utredningsförslag utan att det har funnits formella beslut. Det har i sin tur medfört att det har funnits utrymme för egna tolkningar hos de inblandade aktörerna som hade kunnat undvikas om besluten hade funnits på plats vid processens inleclning. Det gemensamma arbetet och dialogen hade vunnit på att så hade varit fallet. Kulturrådet har lång erfarenhet av samverkan och dialog med landsting/regioner. Dessa erfarenheter har varit en stor tillgång i den aktuella samverkansprocessen. Det kan dock finnas skäl att fundera kring varför det trots detta vid några tillfällen har uppkommit svårigheter i kommunikationen. Kulturrådet kan se flera förklaringar till detta. Enförklaringkan vara att det har funnits en otillräcklig kunskap och förståelse för varandras arbetssätt och beslutsprocesser på både central och regional nivå. En bidragande orsak till bristen på kunskap och förståelse ärförmodligenatt två olika strukturer har mött varandra på så sätt att den regionala nivån också är politisk medan Kulturrådet är en myndighet som sak verkställa den nationella kulturpolitiken på regeringens uppdrag. En annan fråga som har återkommit under processen har varit denförväntan,som har funnits från både den regionala nivån och kulturlivet, på ökade statliga medel till den regionala kulttirverksamheten vid samverkansmodellens införande. Olika begrepp har också använts, som kan ha gett upphov till missförstånd. Kulturrådet återkommer under avsnitt 6.3 till denna begreppsförvirring. I några av svarenfrånlandstingen/regionernaframförssåledes att kunskapen och förståelsenförden regionala beslutsstrukturen har varit begränsad hos Kulturrådet, vilket har lett till svårigheter i kommunikationen. Kulturrådet anser för sin del att bristema i kunskap om varandras uppdrag och arbetssätt förefaller vara ömsesidiga. Kulturrådet vill därtillframhållaatt det har varit en utmaning för Kulturrådet att hantera en så viktig reform som kultursamverkansmodellen utan att det har funnits formella beslut från regering och riksdag. Det är en fråga som kanske inte har stått helt klar för berörda landsting/regioner. Därför menar Kulturrådet att det är viktigt att det i ettförändringsarbeteav denna artfinnsen insikt och ambition från alla berörda parter att gemensamt lösa situationen utifrån deförutsättningarsom råder och med respekt för varandras roller. Kulturrådet menar att det trots allt har funnits en sådan vilja. Arbetet i Samverkansrådet har enligt Kulturrådets uppfattning bedrivits i en positiv och konstruktiv anda. Samverkansrådet har gemensamt en mycket god nationell överblick över kulturverksamheten i landet, vilken bedöms vara värdefull i det fortsatta arbetet.

21 KULTURRÅDET 21(27) Den samverkan som ska äga rum med det professionella kulturlivet och de ideella föreningarna gerföratsättningarfören god förankring av lcuhni^erksamheten i länen och stärker samverkansmodellen. Det är dock tydligt att denna samverkan trots goda ambitioner ännu är under utveckling. Det är viktigt att i den fortsatta processen hitta bra former för samverkan på både central och regional nivå. 6.3 Dialog, förhandling, överenskommelse Flera begrepp har använts av olika parter under processens gång. Det gäller i första hand begreppen dialog,förhandlingoch överenskommelse. Det har t.ex. funnits en otydlighet av innebörden av begreppet dialog, som har medfört vissa svårigheter i kommunikationen mellan Kulturrådet och landstingen/regionerna. Från vissa regioner har man haft förväntningar på att en traditionell förhandling ska äga rum, vilket Kulturrådet har tolkat så att landstinget/regionen vill förhandla om statligt bidrag med utgångspunkt i sin regionala kulturplan. Kulturrådet har å sin sida menat att en dialog ska föras kring de delar som är av statligt intresse i den regionala kulturplanen och att Kulturrådet, efter samråd med myndighetema/institutionema i Samverkansrådet, gör en samlad bedömning av hur tillgängliga statliga resurser skafördelasmellan landstingen/regionerna. Modellen ger inte utrymme för Kulturrådet att förhandla med det enskilda landstinget/regionen om storleken på det statliga bidraget på det sätt som förväntades och inte heller att sluta enskilda överenskommelser. Kulturrådet har förstått att flera landsting/regioner har utgåttfrånatt enförhandlingska äga rum, vilket kan härrörafråntidigare ej realiseradeförslagfrånkulftiratredningen och att det begreppet också användes i Kultursamverkansutredningens betänkande. Enligt Kulturrådets uppfattning bör emellertid dialogen och dess former kunna utvecklas för att bli ett ännu mer strategiskt och dynamiskt verktyg när det gäller att utveclcla den regionala lmlturverksarnheten. Detta gäller dialogen mellan olika parter på olika nivåer. 6.4 Uppdrag och roller på central nivå Kultursamverkansmodellen ställer stora krav på berörda parter att samverka med varandra på ett nytt sätt. För att modellen ska bli framgångsrik krävs en tydlighet i uppdrag och roller för de berörda aktörerna. Kulturrådet har fått förtroendet att vara den statliga myndighet som på den centrala nivån håller samman arbetet, genomför dialoger och fattar beslut om statliga bidrag. Det innebär för Kulturrådets del att dels på nationell nivå samverka med andra berörda myndigheter/institutioner i Samverkansrådet, dels föra dialogen med landsting/regioner kring de regionala kulturplanerna och dels samverka med företrädare för kulturskaparnas och de ideella krafternas (civilsamhället)

22 KULTURRÅDET 22(27) organisationer på central nivå. Detta har varit och är en stor och stimulerande utmaning för Kulturrådet. Kulturrådets roll somföreträdareförflerakulturmyndigheter/instittitioner är ny för myndigheten. Även om samverkan mellan enskilda myndigheter är en del av den ordinarie verksamheten så har det varit ovanligt att så många myndigheter/institutioner har samlats regelbundet för att diskutera den nationella kulturpolitikens roll i relation till den regionala kulturutvecklingen. De diskussioner och den samsyn som har utvecklats mellan berörda statliga aktörer har varit en värdefull effekt av samverkansmodellen. Bildandet av Samverkansrådet har inneburit en styrka för den nationella kulturpolitiken. Att de andra myndighetema/institutionema har bidragit med små eller inga ekonomiska medel (sammanlagt knappt fyra procent) till det gemensamma anslaget till regional kulturverksamhet har i detta sammanhang varit av mindre betydelse. Kulturrådet delar den uppfattning som framförts avfleramyndigheter i Samverkansrådet att rådet gemensamt besitter stor kompetens inom kulturområdet som i större utsträckning kan samspela för att bidra till kmturutvecklingen på regional och lokal nivå. Det behöver inte nödvändigtvis handla om att myndighetemas respektive ansvarsområden ska vara synliga i de regionala kulturplanema, utan en sådan samlad kompetens kan vara användbar för att driva övergripande kultur- eller konstpolitiskafrågor.det finns sammantaget i de kulturplaner som Kulturrådet hittills tagit del av en rad sådana frågor, t.ex. villkor för konstutövare och upphovspersoner, barns och ungas rätt till kultur, tillgänglighetsfrågor i stort, internationellafrågor,kultur och konst inom kulturmiljö och samhällsplanering m.m. På samma sätt kan en gemensam hållning från centrala kulturmyndigheter/institutioner vara av stor vikt när det gäller att lyfta fram kulturens betydelse för samhällsutvecklingen i ett nationellt perspektiv. Enligt Kulturrådets uppfattning kommer Samverkansrådet att fortsatt ha stor betydelse som forum för myndighetemas högsta chefer att diskutera statens roll när det gäller att definiera innehållet i det övergripande strategiska ansvaret för den nationella kulturpolitikens utveckling och vad det betyder för myndighetemas/institutionemas verksamhet och deras roller i den regionala kulturutvecklingen. Det har även bildats en operativ grupp för uppföljningsfrågor inom ramen för Samverkansrådet.

23 KULTURRÅDET 23(27) 7 Viktiga frågor i den fortsatta processen 7.1 Nationell kulturpolitik och regional kulturpolitik Det har varit naturligt att mycket fokus under införandet av samverkansmodellen har lagts på själva processen och andra praktiska frågor kring modellen. I det fortsatta arbetet finns det skäl att i ökad utsträckning fokusera på vad berörda parter gemensamt vill uppnå inom det kulturpolitiska området. Hur arbetar vi gemensamt för att uppnå de nationella kulturpolitiska målen om yttrandefrihet, tillgänglighet, mångfald och kvalitet? Hur kan den nationella kulturpolitiken samverka med regionala prioriteringar och variationer? Hur verkar vi för att de professionella kulturskaparna har goda villkor för sitt skapande? Hur kan kulturverksamheterna få en bredare förankring i samhället? Detta är exempel på frågeställningar som bör ges stort utrymme. 7.2 Gemensamma utvecklingsfrågor Det är viktigt att samverkansmodellen också ger utrymme för diskussion om gemensamma utvecldingsfrågor. Genom de avsiktsförklaringar som tidigare slutits mellan Kulturrådet och några län identifierades gemensamma utvecklingsområden. Det är angeläget att även framöver diskutera sådana frågor både inom ramen för de sju utpekade områdena i samverkansmodellen och inom kulturområdet i stort. Samverkan och utbyte mellan regionerna är frågor som bör lyftas upp liksom samarbeten i ett nationellt och internationellt perspektiv. Dialogen kan också inrymma samspel med andra politikområden såsom utbildning, tillväxt och sociala frågor. Länsstyrelsemas kompetens kan också utnyttjas av regionerna i arbetet med de regionala kulturplanema. Kulturrådet har tagit fram strategier och handlingsplaner för sitt eget arbete inom flera områden, som rör barns och ungas rätt till kultur, det internationella och interkulturella området, jämställdhet, kultur och hälsa, dans, bild och form samt regional tillväxt. I den fortsatta dialogen och diskussionen om utveckling och förnyelse bör Kulturrådets strategier kunna utgöra ett underlag tillsammans med regionala strategier och handlingsplaner och motsvarande handlingar, som tagits fram av myndighetema/institutionema i Samverkansrådet. För att uppnå dynamik i samverkansmodellen och skapa utrymme för nya gemensamma åtaganden av stat, regioner och kommuner har Kulturrådet i sitt budgetunderlag för föreslagit en ökning av det statliga bidraget med 80 miljoner kronor varav 20 miljoner kronor avser utvecklingsinsatser. 7.3 Uppföljning och utvärdering En betydelsefull del i samverkansmodellen är uppföljningen av de statliga insatser som görs inom de sju utpekade områdena. Det är viktigt att utforma enkla uppföljnings- och utvärderingssystem, som utgår från de sju områdena

24 KULTURRÅDET 24(27) men också ger möjlighet till att bedöma utvecklingen ur ett bredare perspektiv. Enligt regeringensförordning (2010:2012) omfördelningav vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet är alla landsting som fördelar statsbidrag enligt denna förordning skyldiga att årligenföljaupp och redovisa till Kulturrådet hur de statliga medlen har använts och vilka effekter som uppnåtts. Kulturrådets utgångspunkt är att den ekonomiska delen av uppföljningen ska kunna visa hur statsbidraget har använts när det gäller mottagare och verksamhet. Principerna för den verksamhetsmässiga uppföljningen bör däremot få växa fram successivt i dialog mellan Kulturrådet och de aktuella regionerna. Detta ger Kulturrådet möjligheter att dels ta del av på vilket sätt och enligt vilka principer regionerna redovisar sin kulturverksamhet idag, dels tillsammans med de fem första regionerna utarbeta metoder och rutiner för det fortsatta uppföljningsarbetet. Samtidigt måste de regioner som är på väg in i modellen ges inflytande över uppföljningsfrågoma. Kulturrådet kommer att i slutet av april 2011 inbjuda samtliga regioner till ett seminarium om uppföljningsfrågor. Vid seminariet kommer även Myndigheten för kulturanalys att ges möjlighet att beskriva sin roll när det gäller utvärdering av kultursamverkansmodellen. Vid kontakterna med regionerna har ett kompatibelt databassystem för uppföljningen efterfrågats, som skulle kunna användas av både Kulturrådet, övriga myndigheter/institutioner i Samverkansrådet och landstingen/ regionerna. Kulturrådet utreder f.n. dennafråga.kulturrådet eftersträvar en samverkansprocess och organisation som präglas av kvalitet, rättssäkerhet och transparens. Detta är också utgångspunkt för den anpassning av organisationen av Kulturrådet som nyligen genomförts. 7.4 Tydliga strukturer för samverkan och dialog Flera parter har i sina svar efterlyst en tydligare struktur för samverkan och dialog mellan central, regional och kommunal nivå. I detta ligger också att definiera vad som ingår i samverkansmodellen och vad som ska diskuteras i andra forum. Många av dessafrågorkommer sannolikt att klarna när kultursamverkansmodellen omfattar fler regioner och dess parter har några års erfarenhet att falla tillbaka på. Men redan nu arbetar Kulturrådet med att sammanställa ett material som tydliggör processerna och tidsplanen. Denna årliga "samverkanscykel" omfattar regelbundet återkommande överläggningar kring innehållet i kulturplanema utifrån både revidering,förnyelseoch uppföljning. Även dialogen mellan den regionala politiska nivån och Kulturrådet kommer att tydliggöras. En viktig del är också hur kompetensen i Samverkansrådet kan användas på bästa sätt, bl.a. i relation till utvecklingsfrågor. Materialet kommer att kommuniceras med berörda parter.

25 KULTURRÅDET 25(27) 7.5 Samverkansrådets roll behöver tydliggöras Det hittillsvarande arbetet i Samverkansrådet har varit positivt och en styrka i samverkansprocessen. Arbetet kan dock utvecklas ytterligare. Kulturrådet kommer därför att vid kommande möten ta initiativ till en diskussion om Samverkansrådets roll i anslutning till dialogen med regionerna, beslutsprocessen, utvecklingsfrågor och arbetet med uppföljning. Vidare bör myndighetemas ansvars- och kompetensområden som resurs i den regionala kulturutvecklingen tydliggöras i relation till Kulturrådets övergripande ansvar för samverkansmodellen. 7.6 Öka den ömsesidiga kunskapen om statliga och regionala förutsättningar och skapa mötesplatser Av de redovisade svarenframgårtydligt att landstingen/regionerna upplever att det finns kunskapsbrister på central nivå omföratsättningarnaför det regionala arbetet. Kulturrådet har för sin del upplevt att kunskapen om arbetet på central nivå också kan behöva öka på regional nivå. Det är således viktigt att öka den ömsesidiga kunskapen. Detta kan ske t.ex. genom gemensamma konferenser eller seminarier kring vissa teman, "arbetsbyte" där Kulturrådets tjänstemän på plats kanföljaarbetet vid ett regionalt kulturkansli och vice versa. Många har positivt kommenterat Kulturrådets seminarium den 9-10 februari. Liknande seminarier/konferenser bör bli ett stående inslag i utvecklingen av samverkansmodellen. Att på detta sätt ge möjlighet för olika berörda parter att träffas och diskutera angelägna frågor i det fortsatta utvecklingsarbetet ser Kulturrådet som en viktig uppgift för myndigheten. Redan i slutet av april i år kommer Kulturrådet att inbjuda till ett seminarium omfrågori anslutning till uppföljningen. 7.7 Utveckla dialogen med det professionella kulturlivet och civilsamhället Det är viktigt att företrädare för det professionella kulturlivet och företrädare för civilsamhället på olika sätt ges möjlighet att delta i diskussionerna kring kultursamverkansmodellens utveclding. Detta kan ske på flera sätt. Kulturrådet avser att bjuda in företrädare för respektive central organisation till olika möten och konferenser på nationell nivå. Det är också viktigt att kulturutövare och upphovspersoner, liksom representanter för civilsamhället, fortlöpande ges fömtsättningar att delta i utvecklingen av kulturplanen i den egna regionen samt uppföljningen och utvärderingen av denna.

26 KULTURRÅDET 26(27) Kulturrådets föreskrifter Iförordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet ges Kulturrådet bemyndigande att meddela deföreskriftersom behövs för attförordningenska kunna verkställas. Kulturrådet överväger f.n. dennafrågai syfte att ytterligareförtydligade nationella utgångspunkterna i samverkansmodellen.

27 KULTURRÅDET 27(27) Bilaga: Inkomna svar på frågor rörande erfarenheter av kultursamverkansmodellen För att få del av berörda parters erfarenheter av samverkansmodellen har Kulturrådet ställt några frågor till dem genom följande mailtext: "Som tidigare meddelats i mail den 27 januari har Kultun-ådet fått i uppdrag att redogöra för erfarenheter vad gäller förberedelser och införandet av kultursamverkansmodellen. Kulturrådet ska i detta uppdrag samverka med berörda aktörer och ställer härmed ett antal frågor rörande Era erfarenheter av det hittillsvarande arbetet (se bif. dokument). I detta mail bifogas också utkast till en redovisning av processen så här långt. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 mars. Vi är därför mycket tacksamma för att få Era svar senast den 1 mars. Svaren kommer att vara en del av Kulturrådets redogörelse." Svaren, som har inkommit från samtliga tillfrågade, biläggs i sin helhet. Synpunkter har också inhämtatsfrånnågra intresseorganisationer via telefonintervjuer. Sammanställningar av intervjuerna biläggs också. Region Gotland Region Halland Norrbottens läns landsting Region Skåne Västra Götalandsregionen Riksarkivet Riksantikvarieämbetet Konstnärsnämnden Kungl. biblioteket Nämnden för hemslöjdsfrågor Länsstyrelsen i Södermanlands län Svenska Filminstitutet Riksteatern Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd Ideell kulturallians Sveriges kommuner och landsting Svensk scenkonst Riksförbundet Sveriges Museer Sveriges länsbibliotekarier Regionala filmresmscentrums samarbetsråd Svenska hemslöjdsföreningarnas Riksförbund

28 KUR 2011/1368 ter vaca garner införandet av kultursamverkansmoi Frågor till landsting/regioner 1. Beskriv kortfattat Era erfarenheter av arbetet och samverkan inom den nya kultursamverkansmodellen i relation till Kulturrådet Kommunerna Det professionella kulturlivet Civilsamhället Vilka positiva erfarenheter har Ni? Vilka svårigheter har Ni stött på? 2. Vad bör man särskilt tänka på i den fortsatta processen? Utvecklingsmöj ligheter? 3. Övriga synpunkter OBS!! Vi behöver Era svar senast den 1 mars! Ev.frågorkan ställas till Anita Jonsson anita.jonsson@lculturradet.se eller Erik Åström erik.astrom@kulturradet.se Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök; Borgvägen 1-5 Tel; Fax: E-post; kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

29 PM Dalum Dnr (7) Redovisning till Kulturrådet av erfarenheter vad gäller förberedelser för och införandet av kultursamverkansmodellen i Skåne 1. Inledning Region Skåne har i brev anmodats att inkomma med redogörelse för sina erfarenheter av kultursamverkansmodellen vad gäller både förberedelser för och införande av densamma. Redogörelsen kommer tillsammans med samlade kommentarer från Kulturrådet att bifogas redovisning till Kulturdepartementet enligt regleringsbrev för budgetåret Föreliggande redogörelse är upplagd kring ett antal frågor med underrubriker och dessa besvaras huvudsakligen i den ordning de nämns i brevet från Kulturrådet. I något fall kan svaren överlappa varandra och detta påpekas då särskilt. Den politiska viljan att stärka den regionala nivån inom området regional utveckling, har för Skånes del manifesterats i ett sedan 1997 utökat mandat att hantera dessa frågor inom ramen för den s.k. försöksverksamheten. Ansvarskommitténs betänkande (SOU 2007:10) betonade också utökad samverkan mellan de politiska beslutsnivåerna och ett starkare medborgarperspektiv. Nedan följer en kort historik med fokus på Region Skånes tidigare samverkan med staten avseende kulturfrågor, med början i den s.k. kulturpåsen. Postadress: Kultur Skåne, Malmö Besöksadress: Kultur Skåne, Dockplatsen 26, Malmö Telefon (växel): Internet: Organisationsnummer:

30 Dalum Dnr (7) 1.2 Historik Kulturpåsen Region Skånes kulturnämnd har en i sammanhanget relativt lång erfarenhet av att hantera statliga medel för kulturpohtiska insatser. Sedan regionens bildande 1999 har kulturnämnden, som ett led iförsöksverksamhetenmed mer självständiga regioner, hanterat huvuddelen av de statliga medlen på kulturområdet inom ramen för den s.k. kulturpåsen. Den kulturpohtiska inriktningen, samt bidragets allokering och storlek, bestämdes dock av ett regleringsbrev och självständigheten för Region Skånes kulturnämnd attfördela de statliga medlen begränsades därför betydligt. Dettaframfördesockså i olika politiska sammanhang till statliga företrädare. Emellertid etablerades en dialog och ett samarbete med Statens kulturråd som så småningom ledde vidare till nya, fördjupade samarbetsformer. Avsiktsförklaring Under 2008 påbörjades diskussioner om ett samarbete mellan Kulturrådet och Region Skåne kring några kulturpolitiskt intressanta utvecklingsfält. Samarbetet som sådant fordrade en kulturpolitisk samsyn och genom tjänstemanna- och politiska överläggningar utkristalliserades ett antal utvecklingsbara områden. Samarbetet formaliserades i den s.k. Åvsilctsförklaringen, med sju Övergripande mål. Den gemensamma avsiktsförklaringen lade grund för en samsyn på utvecklingsbehov inom konst- och kulturområdet och stärkte samtidigt formerna för samverkan. Arbetet gav Region Skåne värdefulla erfarenheter av samarbete mellan statlig, regional och lokal nivå, kunskaper som kulturnämnden tog med sig in i arbetet med den nya samverkansmodellen. 2. Kortfattade erfarenheter av arbetet och samverkan inom den nya kultursamverkansmodellen i relation till: 2.1 Kulturrådet En första formell kontakt med Kulturrådet ägde rum när Region Skåne 19 mars 2010 bjöd in kommunala pohtiker och tjänstemän, samtföreträdareför kulturhvet, till en remisskonferens i Lund. Vid konferensen medverkade den särskilda utredaren Chris Heister och Kulturrådets generaldirektör, Kennet Johansson. Konferensen erbjöd deltagarna att ta del av Region Skånes, utredningens och Kulturrådets syn på delbetänkandet Spela samman. Eftermiddagen innehöll ett diskussionspass kring samverkansformer, roller, finansiering mm. Region Skåne Kultur Skåne

31 Dalum (7) Vid SKL:s konferens 26 maj på Högberga gjordes en kort avstämning med Kulturrådet om kulturplanens disposition mm. De medverkande fyra regionerna efterlyste bland annat ett klargörande kring hur avsiktsförklaringarna i fortsättningen skulle hanteras. Omkring två veckor därefter hölls ännu ett möte, denna gång, 11 juni, på Arlanda. Med Region Skåne som initiativtagare samlades de s.k. pilotlänen och SKL till överläggningar med Statens Kulturråd angående regeringsuppdraget (KU2010/961/KV) omförberedandeinsatser med anledning av en ny modell för statligt stöd till regional kulturverksamliet. Diskussionerna rörde i huvudsak de krav staten ställde på kulturplanema och deras redovisning. Kulturrådets generaldirektör med ledningsgrupp deltog. Under den så kallade Almedalsveckan i juli inbjöds Kulturrådet åter av representanter för pilotlänen till samtal och en lägesrapport kring samverkansmodellen. Vid överläggningarna gavs enligt vår uppfattning inga besked om hur den fortsatta processen skulle hanteras. Därefter möttes partema till en tjänstemannaöverläggning, den här gången på inbjudan från Kulturrådet, i Stockholm 1 oktober. Ärendet gällde nu en avstämning av de regionala kulturplanema. Region Skåne underströk vid mötet behovet av fortsatta träffar för att diskutera samverkansformerna. Hur skall associerade anslag, avsiktsförklaringar med mera hanteras? Kulturrådet instämde ifrågeställningarna och bekräftade tid för nästa möte till november i Stockholm. Region Skåne uppfattade vid tillfället att partema i huvudsak var överens om innehållet i kulturplanen. Dock fanns en önskan från Kultun-ådet att planen borde kompletteras med tänkta bidragsmottagare av statliga medel. Vid SKL:s kulturkonferens 12 oktober i Västerås, deltog samtliga landsting/regioner i en kort infoimationsträff kring kulturplaneprocessen. Region Skåneframfördebehovet av avstämning, bland annat av de oklara uppföljningsfrågorna. Kulturrådet utlovade också en dialog kring detta. 1 november höll Kulturrådet en pressträff på Moderna Museet i Malmö. Vid detta tillfälle informerade Region SkåneföreträdareförKulturrådet om kommande medelsframställan till staten. Region Skåne översände 3 november Regional kulturplan för Skåne till Kulturrådet och föreslog samtidigt tider för gemensamma överläggningar. Efter det att Kulturrådet diskuterat kraven på uppföljning med Samverkansrådet, gavs landstingen/regionerna möjlighet till samtal kring Region Skåne Kultur Skåne

32 Dalum Dnr (7) kravprofilen på uppföljningsarbetet. Detta samtal ägde rum i 17 november, SKL, Kulturrådet och representanter för de fem piiotregionema deltog. 26 november anlände via e-post/brev från Kulturrådet en anmodan om komplettering av Kulturplanema ställd till samtliga län. Nästa formella kontakt med Kulturrådet kom genom en inbjudan till informationsutbyte 15 december. En något tydligare beställning från statens sida hade sannolikt underlättat också de regionala samverkansprocessema. Region Skåne har stor förståelse för att det även för staten handlat om att i någon mån bryta ny mark och att arbetet genomförts under stor tidspress, utan möjlighet till påverkan av slutdatum. Detta till trots hade en ökad transparens mot regionerna varit önskvärd. Iframtagandeav kommande regionala kulturplaner önskar sig alltså Region Skåne en tydligare struktur för dialogen med staten och en mer ingående diskussion kring det gemensamma utvecklingsarbetet. 2.2 Kommunerna Region Skåne har under de senaste åren markant stärkt sina relationer till kommunerna. Inte minst i arbetet med de Imlturpolitiska programmen, senast Öppna landskap, har regionen utvecklat former för kommundialoger som successivt förfinats och kommit väl till användning i processen med framtagande av kulturplaner. Genom den remisskonferens som genomfördes 19 mars 2010 (nämnd ovan) fick Region Skåne en första feedback och diskussion med Skånes kommuner. Konferensen följdes av fyra delregionala samtal, vars syfte var att i ett första steg diskutera formerna för de utvecklade samverkansprocessema. Dessa samtal ägde ram under april månad på följande orter: Kristianstad, Ystad, Malmö och Höganäs. Representanter för Skånes kommunförbund medverkade vid några av mötena. En viktig aspekt i dessa dialoger var att den regionala samverkan handlar om hela det kulturpohtiska området och inte bara den del som ingår i det statliga anslaget för regional kulturverksamhet. Kommuner med institutioner som vid tillfället uppbar statligt stöd träffades i en gemensam konstellation 21 juni tillsammans med Region Skåne. En särskild lägesrapport skickades 24 juni ut till samtliga kommuners lcultumämnder och dess kulturchefer. Dialogerna fortsatte under tidig höst med delregionala möten på tjänstemannanivå nu med inrilctning på insatser och innehåll i kommande plan. Som underlag för mötena hade flera kommuner formulerat några Region Skåne Kultur Skåne

33 Dalum Dnr (7) kulturpohtiska utvecklingsområden som skulle kunna ha en plats i en regional kulturplan. Den 8 september beslutade kulturnämnden om en preliminär Iculturplan, som därefter remitterades, bland annat till kommunerna. Samtliga 33 kommuner i Skåne hörsammade möjligheten att lämna remiss. En återkopplingsdialog hölls sedan med kommunala kulturchefer den 7 oktober. Under 2010 avsatte kulturnämnden medel för interkornmunala projekt. Dessa resurser var tänkta att kunna finansiera samverkansprojekt kommunerna emellan inom något eller några av de utvecklingsoråden, som utpekats i de gemensamma samtalen. Medlen möjliggjorde flera konkreta samarbeten, såväl som underlättade relationerna mellan Region Skåne och kommunerna. En föratsättning för regionalt finansierade samarbeten var att de därmed finansierade projekten eller processerna tillförde ett regionalt mervärde. Resultatet av kommundialogerna blev föratom ett antal interkornmunala samarbeten, gemensamma kulturpohtiska strategier, som alltså senare avspeglas i den regionala kulturplanen. Region Skånes kulturnämnd kan se en tydligt uppåtgående linje vad gäller kvaliteten i dialogerna med kommunerna. Med tidigare erfarenhet i ryggen kan konstateras att de gemensamma samtalen ökat styrkan i den regionala kulturpohtiska strategin. Fortlöpande har kulturnämnden också fått positiv feedback från kommunerna, vilket stärkt nämndens roll och möjligheter att hävda en gemensam lculturpolitisk hållning för Skåne. 2.3 Det professionella kulturlivet och civilsamhället Kulturnämnden har lagt ner mycket arbete på att hitta bra former för en kulturpolitisk dialog. Parallellt med kommundialogema har loiltumämnden haft flera samrådsmöten med kulturlivet och civilsamhället i Skåne. Dessa ägde huvudsakligen rum i september (14,15 och 16 september) och tematiserades enligt några tvärgående utvecldmgsornråden: o barn och unga o konstnärers och kulturskapares villkor o samverkan mellan institutioner, fria kulturlivet o delaktighet och tillgänglighet Samrådsmötena var välbesökta och genererade en sorts branschlogik för sektorn. Vid mötena med kulturhvet och civilsamhället var remissversionen redan klar och samtalen kunde således ha klara referenser iförslagettill kulturplan. Kulturnämnden fick via samtalen en god bild av de utvecklingsområden som ansågs viktiga. Region Skåne Kultur Skåne

34 Datum (7) Region Skåne träffade 11 augusti Susin Lindblom-Curman, representant från KLYS, och infonnerade om vårt arbete med referensgrupper och dialogprocesserna gentemot kulturhvet. Dessutom bjöd kulturnämnden 31 augusti in till ett särskilt samtal med de dåvarande statsbidragsberättigade institutionerna Via en omfattande remissrunda, som innefattade en mycket stor del av det fria kulturhvet och civilsamhället, gavs återigen en möjlighet att delta i processen med att ta fram en slutgiltig kulturplan. Det är kultumamndens uppfattning att de samrådsmöten och kontakter som ägt rum har hållits i en positiv anda och väsentligt bidragit till förankring av den regionala kulturplanen och dess utvecklingsområden. Som en konsekvens av Region Skånes goda kontakter med kulturlivet uppfattar vi också det stora intresse som varit för det informationsmöte om EU-stöd till kulturhvet som hölls i Malmö i november Kulturministern Politiska företrädare för piltolänen, tillsammans med SKL:s ordförande, uppvaktade 13 december kulturministern, bland annat med avsikt att få framföra sin oro över begränsande inslag ikoffeitmodellens konstruld:ion/villkor, som kunde komma att ställas på regionerna. Mötet kännetecknades av en öppen och konstruktiv anda. 2.5 Positiva erfarenheter, svårigheter Mycket av de erfarenheter som kulturnämnden bär med sig till samverkansprocessema innevarande år har nämnts under respektive rubrik ovan. I förhållande till arbetet med Avsiktsförklaringen, upplever Region Skåne att hanteringen av processen med framtagande av den regionala kulturplanen skett med en något otydligare struktur från statens sida. Riktlinjerna från KultuiTådet avseende hur samverkansprocessen slculle se ut, eller hur dialogerna med rådet skulle tidsättas, har från Region Skåne tidvis uppfattats som oklara. En klararefrarmnrhållningoch dagordning för samverkansprocesserna hade värdesatts och underlättat dialogerna på regional nivå, men kommunikationen med Kulturrådet har ändå gradvis upplevts som alltmer konstruktiv. Sammanfattningsvis kan nämnas att kulturnämnden har fått en god kontakt med Skånes kommuner, kulturliv och idéburna sektor genom samverkansprocessema. Nämnden har också fått en ökad förståelse för de kommunala planerings- och beslutsprocesserna. Förhoppningsvis kommer detta också fram i den färdiga kulturplanen för åren , och planen Region Skåne Kultur Skåne

35 Datum (7) uppfattas av nämnden som ett kulturpolitiskt välförankratdokument och som en riktningsangivare och viljeyttring för hela Skåne. Samtidigt har den regionala rollen tydliggjorts också mot staten. Region Skåne anser att den dialog med staten som förevarit kulturplanen brustit till vissa delar, men i väsentliga avsnitt ändå varit konstruktiv, och har respekt för svårigheterna med den snäva tidsplan som Kulturrådet haft till sitt förfogande. 3. Vad bör man särskilt tänka på i den fortsatta processen? I den fortsatta processen önskar kulturnämnden en störreförståelsefrån statens sida för de politiska beslutsprocesserna på alla nivåer, regionalt såväl som kommunalt. Kultursamverkansmodellen är ett demokratiskt instrument ochframgångeni samverkansmodellen står och faller med möjligheterna till politiskförankringpå alla nivåer. Vidare vill Region Skåne betona vikten av klarare strakturer för hur den fortsatta samverkansprocessen och dialogerna på statlig nivå. ska hanteras Inte minst den roll som Samverkansrådet kommer att spela, bör förtydligas. Yngve Petersson Ordförande kulturnämnden 'V Chris Marschall Kulturchef Region Skåne Kultur Skåne

36 NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Kent Ogren/ Elisabeth Lax 4 mars2011 Statens Kulturråd Box Stockholm Redovisning till Kulturrådet av erfarenheter vad gäller förberedelser och införandet av kultureanmverkansmodellen i Norrbotten 1. Inledning Norrbottens läns landsting har i brev från Statens Kulturråd anmodats inkomma med redovisning av erfarenheter vad gäller förberedelser och införande av kultursamverkansmodellen i Norrbotten. Redogörelsen är avsedd att gagna det fortsatta genomförandet av modellen. Statens Kulturråd ställer i brevet ett antal frågor till landstinget som nedan besvaras på ett kortfattat sätt. 2. Kortfattade erfarenheter av arbetet och samverkan inom den nya kultursamverkansmodellen i relation till: 2.1 Kulturrådet I arbetet med den nya lcultursamverkansmodellen har Norrbotten i framtagande av kulturplan och i den regionala samverkansprocessen med kommuner och civilsamhälle i huvudsak utgått ifrån de fömtsättningar som utredningen "Spela samman" redovisade. Den regionala kulturstrategin, antagen av länets alla kommuner och avsiktsförklaringen mellan Statens kulturråd och Norrbottens läns landsting utgjorde ytterligare grund för arbetet. Under denna fas, de första månaderna fram till försommaren, hade Kulturrådet ingen större roll i vårt arbete. Behovet av kunskap om förväntat innehåll i kulturplaner och hantering av processen fanns men kunde då inte tillgodoses. Kultursamverkansmodellens och kulturplanemas förväntade innehåll tydliggjordes så småningom vid Kulturrådets redovisning av uppdraget till Kulturdepartementet. Norrbottens läns landsting har dragit slutsatsen att den nya kultursamverkansmodellen och de regionala kulturplanemas innehåll var en lika ny och i stort sett lika obearbetad fråga för Kulturrådet som för de fem

37 pilotregionerna. Av den anledningen uppstod också oklarheter i den samlade dialogen mellan regioner/landsting och Kulturrådet som bearbetats under vägen, ibland med delaktighet av SKL. Norrbottens läns landsting har uppfattningen att dialogen vid kontakterna med Kulturrådet under hela processen varit god och viljan att möta de problembilder som uppstod har genomgående funnits från Kulturrådets sida. Norrbottens läns landsting hade förväntat sig en förhandling/dialog i processens slutfas inför beslutet om medelfördelning i Kulturrådets styrelse Kommunerna Under hela processen har Norrbottens läns landsting och Norrbottens kommuner haft ett nära samarbete. Kulturplanensframtagandehar varit ett arbete som förankrats vid de gemensamma möten som hållits mellan kulturföreträdare från länets alla kommuner och landstinget vid fem tillfällen. En utsedd arbetsgrupp med kommun- och landstingsrepresentanter har arbetat mellan mötena. Vid ett särskilt möte med kommunernas politiska representanter den förankrades grundföratsättrhngarna för kulturplanen. Kommunbesök i länets 14 kommuner har genomförts. Dessa kommunbesök (liksom kommunträffama ovan) har varit tradition sedan tidigare men involverade fler centrala politiker i kornmunerna under Vid dessa kommunbesök har oftast ledande kommunpolitiker, Iculturpolitiker, tjänstemän, civilsarnhälle och enskilda kulturarbetare föratom företrädare för landstingets kulturdivision deltagit. En särskild kulturberedning inrättades inför beslutet om kulturplanen i landstingsstyrelsen den Denna beredning kom till som ett alternativ till remissförfarande. I beredningen har 9 ledamöter från Norrbottens läns landsting med ordförande i landstingsstyrelsen i spetsen samt 8 ledamöter valda av Kommunförbundet ingått. Av dem var 5 kommunalråd. Sammansättningen har givit positiva effekter för kulturfrågor, som under perioden fått en centralare roll i kommuner och landsting. Kulturplanen har också blivit en tydligare kommunal och landstingskommunal angelägenhet. Kommunförbundet har ställt sig bakom kulturplanen och uttryckt tillfredsställelse över processen och kulturplanens innehåll. Norrbottens läns landsting ser samarbetet med kommunerna som mycket positivt och som avgörande för det genomslag som kulturplanen fått i Norrbotten.

38 2.3 Bet professionella kulturlivet och civilsamhället Samarbetet med det professionella kulturlivet har dels skett genom mstitutionemas medverkan i kulturplanearbetet, dels vid kommunbesölcen till vilka både de professionella kulturutövarna i respektive kommun samt representanterna för civilsamhället deltagit. Förutom dessa möten har särskilda dialogmöten hållits med representanter för båda dessa grupper. De nationella minoritetema har haft särskilda samråd med landstingets representanter. En redovisning av dessa möten liksom kommunträffar finns i Norrbottens kulturplan. Vid mötena diskuterades konstnärers och lailturskapares villkor, utvecklingsfrågor, barn och ungas påverkansmöjligheter och delalctighet i kulturlivet, institutionemas verksamhet och relationen till det fria kulturlivet, rekryteringssituationen för folkbildningens organisationer med mera. Både vad gäller dialogerna med de professionella kulturutövarna och med företrädarna för civilsamhället har utfallet av dessa haft tydlig påverkan på innehållet i kulturplanen. Utveckling av denna process ska ske under kommande period för att ytterligare fördjupa och bredda dialogen. 2.4 Positiva erfarenheter Arbetet med kultursamverkansmodellen har medfört att Iculturfrågoma fått en starkare profil både i landstinget och i de flesta kommuner. Fler politiker och tjänstemän har fått kunskap om kulturfrågor. Processen vid framtagandet och själva kulturplanen har inneburit en genomgripande översyn över hela kulturområdet i Norrbotten. Samtidigt har ett helhetsgrepp tagits om kulturen och dess utveckling i länet. En fördjupad kontakt och ett ännu starkare nätverk har byggts mellan landstinget och Norrbottens kommunerfrämstinom kulturområdet men processen har även satt spår generellt. Likaså har en förstmcning i relationen mellan kommunerna i kulturfrågor kunnat skönjas. " Kontaktytorna med civilsamhället har ökat och arbetet har givit en tydligare uppfattning om både nätverk och kontakter. Norrbottens läns landsting anser att en klart positivare anda skapats i länets kulturarbete. Samarbetet med de övriga pilotregionerna, nya nationella kontakter, har också utgjort en positiv erfarenhet. 2.5 Svårigheter Redan tidigare har under rubriken Kulturrådet nämnts de svårigheter som funnits under processen. Oklarheter har funnits angående samverkansprocessen, om planering och dialoger.

39 Tidspressen för hela processen har naturligtvis varit en faktor som påverkat arbetet. Alla delar har inte kunnat fullgöras på ett önslcvärt sätt. Bristfälliga riktlinjer ökade osäkerheten i Imlturplanearbetet, särskilt under den första fasen. Otydligheten när det gäller hur ekonomibeskrivningar i kulturplanen skulle göras kan också sägas ha utgjort en viss svårighet. Att hitta formerna för och genomföra dialogen med sarnrådsgrupper och referensgrupper blev en utmaning i semestertider och med den tidspress som rådde. 3. Att särskilt tänka på i den fortsatta processen Ur Norrbottens läns landstings synvinkel kan detta kortfattat formuleras, allmänt och som synpunkter till regioner som ska in i modellen:» Behov av klarare strukturer för den fortsatta samverkansprocessen och dialogerna på statlig nivå samt mellan region och stat a Skapa en god dialog med kommunerna för en stabil grund för hela processen Väl planera dialoger och former för referensgrupper och samrådsgrupper o Koppla utvärderings- och uppföljningsforatsättningar vid utformning av planerna Stärka de enskilda kommunemas medvetenhet och betydelse för utveckling av den lokala dialogen med civilsamhälle och enskilda kulturutövare 4. Övriga synpunkter Utgångspunkten för kultursamverkansmodellen måste vara att den regionala nivån tar ansvar både för processen för framtagandet av kulturplanen men också för genomförande och uppföljning av planen. Vi vill särskilt noterafrånnorrbotten att bedömningen av planen bör vara likvärdig för hela landet, att processen genomgående ska vara transparent och likvärdig för alla i alla led. Kent Ögren Ordf. Landstingsstyrelsen Elisabeth Lax Div.chef Kultur och Utbildning

40 Sida 1(1) TaSr VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN W KU L T L<RS UKIt taft HA B ÉT Datum Diarienummer KUN Redovisning till Kulturrådet av erfarenheter vad gäller förberedelser och införandet av kultursamverkansmodellen 3 Västra Götaland Västra Götalandsregionen har i ett brev anmodats inkomma med redogörelse för sina erfarenheter av lcultursamverkansmodellen i Västra Götaland. Den efterfrågade redogörelsen bifogas. Annelie Stark Kulturnämndens ordförande Claes Rydberg Kulturchef POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: HEMSIDA: Västra Götalandsregionen Ekelundsgatan 1,2 tr Kultursekretariatet Göteborg

41 Västra Götalandsregionens erfarenheter vad gäller kultursamverkansmodellen 1. Kulturrådet Västra Götalandsregionen finner att arbetet med samverkansmodellen i relation till Kulturrådet till viss del varit ansträngt. Förståelsen för Västra Götalandsregionens beslutsstruktur har vid vissa tillfällen varit begränsad. Västra Götalandsregionen är en politikerstyrd organisation vilket innebär att politikerna tar de avgörande besluten, godkänner den regionala kulturplanen samt fördelar medel till de verksamheter som ingår i modellen. Den inledande diskussionen, i juni 2010, gällande Kulturrådets redovisning till regeringen av förberedande insatser inför modellens genomförande (KU2010/961/KV) präglades av ett myndighetsperspektiv som kom att försvåra relationerna. Västra Götalandsregionen menar vidare att den detaljnivå som Kulturrådet efterfrågat i den regionala kulturplanen inte alltid varit relevant för bedörrming av medelstilldelning till regionen. Västra Götalandsregionen har under processen arbetat utifrån modellens intentioner om samverkan mellan regionen och kommunerna, där kulturplan och modell även kommunicerats med Västra Götalands kulturaktörer och civilsamhälle. Vi hade önskat en tydligare samverkan även präglat diskussionerna med staten. Västra Götalandsregionen har under processen saknat kontaktytor/överläggningar där former utarbetats för samverkan med staten i ett gemensamt Iculturutvecklingsarbete. Regionen inser dock att arbetet genomförts under stor tidspress och hoppas att dialogen iframtiden,baserat på dessaförstaerfarenheter, kommer att vidareutvecklas. Kommunerna Västra Götalandsregionen har sedan regionen bildades en Beredningsgrupp för kultur. Denna grupp består av politiker från Väsfra Götalans fyra kommunalförbund och av Västra Götalandsregionens lculturnämnd. Beredningsgruppens uppgift är att bereda ärenden av strategisk art till regionstyrelsen. Vid sidan av denna grupp utsågs för denna process en särskild politisk samrådsgrupp med representation från kommunalförbunden, Göteborgs stads lculturnämnd samt adjungerade tjänstemän. Gruppens engagemang var redan inledningsvis stort och många synpunkter utifrån den lokala nivåns möjligheter till lculturutveckling diskuterades och resulterade i ett särskilt brev till kultursamverkansutredningen samt ett gemensamt remissvar. Denna politiska samrådsgrapp möttes under processen fyra gånger och samverkansmodellen diskuterades i Beredningsgruppen för kultur vid tre tillfällen. Den sistnämnda tog även förslag till regional kulturplan den 12 oktober för vidarebefordran till regionstyrelse och regionfullmäktige för beslut den 2 november. Kommunalförbundens tjänstemän, vars tjänster delfinansierade av lmltumämnden, ordnade delregionala möten med kulturchefer och politiker, ofta med medverkande från kultursekretariatet. En stor mängd data samlades in kring folkbibliotekens och den lokala biografens roll i ett lokal lmlturatvecklingsarbete. En viss kartläggning kring de civila organisationemas betydelse i kommunerna genomfördes. Ett filmseminarium, "Filmens framtidsformer", som direkt vände sig till kommunerna och deras lokala aktörer på filmornrådet arrangerades.

42 Den adjungerade tjänstemannagruppen träffades fem gånger under processen för att bearbeta de kommunala synpunkterna. Vid sidan av denna grupp formerades även en kommungrupp för de kommuner som hade någon aktör med nationellt anslag. Denna grupp möttes vid fyra tillfällen då verksamhetemas lokala utveckling diskuterades. Engagemanget i kommunerna har varit stort under hela processen. Viss besvikelse har naturligtvisfranikommitdå inga extra medel tillförts det regionala anslaget. Västra Götalandsregionen har dock under processen kunnat förtydliga de regionala verksamhetemas kompetenser och därmed ökat kunskapen om deras uppdrag att operativt arbeta i den kommunala miljön. Det professionella kulturlivet Västra Götalandsregionens kulturnämnd stöder det professionella kulturlivet långsiktigt genom två uppdragsformer som kompletteras med särskilda ateljéstöd, projektstöd och stipendier. Dessa två uppdragsformer är långsiktiga uppdrag till större institutioner och verksamheter och kulrurstrategiska uppdrag som löper över en treårsperiod. Uppdragstagare träffas och diskuterar relevantafrågormed kultursekretariatet två gånger per åt. De träffar även den politiska nivån. Redan under vårens sammankomster informerads dessa uppdragstagare om Kultursamverkansutredningens förslag och möjlighet gavs att anmäla sig till särskilda referensgrupper för att närmare diskutera modellen och den regionala kulturplanen. I juni genomfördes en överläggning med alla verksamheter som tidigare själva sökt verksamhetsbidrag hos Kulturrådet och som enligt förslag skulle ingå i den nya modellen. Vid detta möte diskuterades hur de bäst skulle kunna beskriva sig och sina utvecklingstankar i det nya systemet. Denna nya ordning är inte självklar för Västra Götalansregionens kulturinstitutioner. Detta gäller särskilt lokala institutioner som inte tidigare haft direktkontakt med regionens politiker och tjänstemän. Med båda ovan nämnda uppdragsgrupper arrangerades även seminariediskussioner kring branschspecifika möjligheter och problem. Uppdragstagarna bjöds även in att tillsammans med det fria kulturlivet och flera ideella organisationer diskutera viktiga utvecklingsfrågor. Vid dessa tillfällen diskuterades kulturskaparnas villkor, tillgänglighet i ett brett perspektiv, barn och ungas rätt att delta i kulturlivet samt interkulturella och internationella frågor. Kultursekretariatet har under längre tid haft kontinuerliga träffar med uppdragstagarna. Vad vi vann i denna nya process var bättre kunskapsöverföring organisationerna emellan då flera möten involverade aktörer från olika verksamhetsområden. Vi lärde oss även att bättre tillvarata och sprida de kompetenser som enskilda aktörer besitter. Även här har naturligtvis anslagspostens bidrag till regional kulturverksamhet storlek varit ett hinder för vidare potentiella utvecklingsområden.

43 Civilsamhället Kulturnämndens kulturstrategiska uppdragstagare består av både det fria kulturlivet och flera civila organisationer. Flertalet civila organisationer samt studieförbunden var därför delaktiga i ovan beskrivna seminarier och möten. Alla föreningar som finns i kullmmämndens register blev dessutom inbjudna att en kväll diskutera med kulturnämnden om sin roll i ett kulturutvecklingsarbete. Den Ideella kulturallians som etablerats centralt fick ingen respons hos föreningslivet i Västra Götaland. De regionala organisationerna i detta nätverk menade att en bra dialog redan fanns med kultumämnd och sekretariat. Den nationella organisationens uppbyggnad speglar inte fullt ut ett lokalt/regionalt organisationsliv, det täcker de traditionella follcrörelsema och utesluter mer lokalt verksamma. Bland dessa lokalt och regionalt alctiva ser vi nya interkulturella och ungdomsstyrda organisationer vars röster är oerhört viktiga i ett utvecklingsarbete. Att involvera det ideella föreningslivet på regional nivå är svårt. Deras verksamheter är oftast relaterade till lokal verksamhet. Det Västra Götalandsregionen gjort är att genom olika insatser försöka synliggöra det civila samhällets insatser och betydelse bland annat i regionens handlingsprogramarbeten. Dessa är inte ett resultat av samverkansmodellen utan ett sedan några år pågående arbete. 2. Den fortsatta processen Den fortsatta processen måste innehålla en större tydlighet. Det är regionen som är statens diskussionspart och som i samverkan med kommunerna för diskussionen vidare med de verksamheter som ingår i modellen. Flera anslag som idag fördelas direkt till andra verksamheter i Västra Götaland bör naturligtvis diskuteras på sikt. Det gäller rent lokala anslag som Skapande skola medel och arrangörsbidrag. Men även de verksamheter som idag finansieras av såväl region som stat till exempel lokalhållarna, kollektiwerkstäder, Skådebanan med flera. Kulturella utvecklingsarbeten sker lokalt och kan naturligtvis ge ett bättre resultat om flera bidrag samordnas. En gemensam diskussion med staten vad gäller olika utvecldingsmöjligheter bör vara självklar. I regionala och lokala utvecklingsarbeten är inte arbetet organiserat i anslagsposter utan ofta i genre- eller politiköverskridande utvecklingsarbeten. Att i framtiden få diskutera på detta sätt med staten ser vi som en naturlig del i samverkansrnodellens utveckling. 3. Övriga synpunkter Västra Götalandsregionen konstaterar att den nya modellen inte tillfördes några extra medel. De utvecklingstankar som presenterats i den regionala kulturplanen och de förväntningar som byggts upp i kommuner och fria verksamheter slculle bättre kunna tillgodoses med nationell förstärkning. Flera av utvecklingstankama är av nationellt betydelse.

44 Att för 2011 bara skriva upp 2010 års anslagsgivning med 0,49 procent innebär i realiteten en anslagssä^cning för de verksamheter som ingår i modellen och inga nya spännande idéer för kulturutveckling kan sjösättas i samverkan mellan stat och region.

45 1(4) VI SKAPAR MÖJLIGHETER DATUM DIARIENR RS HANDLÄGGARE EVA NYHAMMAR Redovisning av erfarenheter vad gäller förberedelser och införandet av kultursamverkansmodellen Vi redovisar nedan en kommenterad sammanställning över hur processen med att ta fram Hallands kulturplan sett ut. Denna tjänar som underlag för följande sammanfattande synpunkter: Införandet av kultursamverkansmodellen har skett under tidspress. Processen har också präglats av det är första gången modellen tillämpas. Trots detta är ändå de samlade erfarenheterna positiva. I framtagandet av planen har gruppen av samarbetspartners vidgats och därmed har planen fått en stark och gemensam förankring i regionen. Såväl process som plan har mottagits positivt. Kulturen har fått en mer framträdande roll på den politiska arenan. Dialogen med Kulturrådet har varit övervägande positiv. Det har periodvis ändå funnits ett behov av att tydliggöra den regionala processen samt att tydliggöra rollerna i samarbetet. Vi har tagit del av Region Skånes svar och väljer att inte upprepa deras beskrivning av gemensamma möten med Kulturrådet. Vi delar deras beskrivning och instämmer också i deras avslutande synpunkter om vad man särskilt bör tänka på i den fortsatta processen. Arbetet med att ta fram Hallands kulturplan o Sammanfattning Hallands kulturplan har tagits fram i samverkan med kommuner, kulturorganisationer, ideella organisationer och fria kulturskapare. En omfattande huvudprocess har genomförts med workshopar, offentlig debatter och seminarier. I delprocesser har planeringsunderlag för de olika utvecklingsområdena tagits fram, i de flesta fall av Region Hallands utvecklare men också av fria aktörer. I utvecklarnas uppdrag har ingått att skapa förankring och delaktighet från kulturlivet. ADRESS Box 538, Halmstad BESÖKSADRESS Kristian IV s väg i FAX TEL EPosTkansli@iegionhallandse V/EBB www regionhalland se PLUSGIRO ORC NR

46 t 2(4) M ( fes Region Halland VI SKAPAR MÖJLIGHETER DATUM DIARIENR RS De sex Hallandskommunerna har lämnat underlag till planen. Länsstyrelsen i Halland har medverkat i seminarier som hållits i samband med arbetet med kulturplanen. Politiker från Region Halland och kommunerna har deltagit i hela processen. Inledningsvis bör sägas att arbetet med Hallands kulturplan egentligen börjar i samband med bildandet av Region Halland och med processen att ta fram den regionala utvecklingsstrategin Halland bästa livsplatsen. o : Region Halland antar den regionala utvecklingsstrategin med kultur som ett prioriterat utvecklingsområde, Förstärk kulturens kraft, och med regionala mål. Överenskommelser om institutionsuppdrag och organisationsuppdrag tecknas med kulturinstitutioner och kulturorganisationer för att genomföra Bästa livsplatsen. e 2008: Region Halland genomför utredningen Kultur för ökad attraktivitet. Syftet var att bredda och förnya kulturinsatserna, skapa en mer ändamålsenlig organisation av kulturverksamheterna och förstärka finansieringen samt påverka statsbidragens fördelning. a 2009: Region Halland tecknar utvecklingsavtal med kommunerna om lokala verksamheter som har ett regionalt intresse och som kan göras till en angelägenhet för hela Halland : 8 april - Workshop med kommuner, institutioner, organisationer och kulturskapare för att starta upp arbetet med kulturplanen (ca 70 deltagare). Syftet var att presentera de gemensamma kulturpolitiska förutsättningarna - Bästa livsplatsen, Kultur för ökad attraktivitet, Den statliga kulturutredningen och förslagen till Samverkansmodell. Syftet var också att skapa en gemensam syn på arbetsprocessen med delaktighet från alla intresserade. 26 och 29 april - Uppdrag till ansvariga utvecklare att ta fram regionala planeringsunderlag i samverkan med nätverken inom respektive utvecklingsområde. Syftet var att presentera en struktur som alla kunde förhålla sig till i de olika arbetsprocesser som nu skulle genomföras för varje kulturområde. 3 maj - Möte med kulturnämndernas presidier och kulturchefer för att ta fram kommunala planeringsunderlag för kulturstrategier med regionalt intresse. ADRESS BOX 538, Halmstad BESÖKSADRESS Kristian IV:s väg T FAX TEL E-posTkansli@regionhalland.se webbwwwregionhalland.se PLUSCIRO ORG.NR K-JKI F, * 1 1H:SU,VK

47 3(4) VI SKAPAR MÖJLIGHETER DATUM DIARIENR RS Syftet var att involvera kommunerna i arbetsprocessen och ge dem möjlighet att profilera och prioritera sitt kulturengagemang och i samverkan med Region Halland stärka denna profilering. Att se Hallands tillgångar i ett gemensamt perspektiv. 4 maj - Offentlig kulturdebatt (över 100 deltagare). Syftet var att föra ett samtal om kulturpolitiska utgångspunkter för kulturplanen med en panel sammansatt av medverkande både inom och utanför Halland. Samtidigt öppnades frågeställningarna för publikens deltagande. 26 maj - Regionstyrelsen yttrar sig över regeringens utredning "Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet". Löpande - Dialog med Statens kulturråd och de fem landsting och regioner som får arbeta enligt den nya samverkansmodellen under augusti - Planeringsunderlag inlämnas till Region Halland. Från alla utvecklingsområden lämnades in ett omfattande underlag som sedan skulle koncentreras och ges en gemensam struktur. Dessutom skulle materialet bearbetas i ljuset av de grundläggande regionala kulturpolitiska förutsättningarna. 3 och 23 september- Interna seminarier med Region Hallands samtliga programområden för att bredda perspektiven på innehållet i kulturplanen. Syftet var att bredda perspektivet från kultur till Region Hallands övriga utvecklingsområden och påverka de planeringsunderlag som ansvariga utvecklare tagit fram inom respektive kulturområde. För varje kulturområde hade en reflektor utsetts. Uppgiften var ett läsa in ett avsnitt som musik, konst, fria kulturskapare etc, ge synpunkter och samtala med skribenten. Reflektorer var utvecklare som arbetar med tillväxtfrågor, folkhälsa, utbildning, skola och andra samhällsområden. 10 september-seminarium med kommuner, institutioner, organisationer och kulturskapare med syfte att utveckla och förankra planeringsunderlagen i kulturplanen (ca 80 deltagare). Syftet var att ge deltagarna vid seminariet möjligheter att samtala med de utvecklare som skrivit underlag för varje sakområde och påverka planeringsunderlagen. 13 september- Möte med kommunernas kulturchefer (el. motsva-rande). Syftet var att presentera det första utkastet av kulturplanen och bereda det vidare i dialog med kommunerna. ADRESS BOX 538, Halmstad BESÖKSADRESS Knstian IV:s vag 1 FAX TEL E-POST kansli@iegionhalland se WEBB wwwiegionhalland se PLUSGIRO ORG NR

48 egson Halland vi SKAPAR MÖJLIGHETER DATUM DIARIENR RS 4(4) September - Bearbetning av planeringsunderlagen tillsammans med skribenter och utvecklare. 29 september- Möte med Statens kulturråd med presentation av en preliminär version av kulturplanen. 8 oktober - Möte med kulturnämndernas presidier och kulturchefer (el. motsvarande) för samråd om förslaget till Hallands kulturplan. Syftet var att presentera det första utkastet av kulturplanen och utredningen Handslag Halland - en samverkansmodell för ideell kultursektor i Halland - och skapa en enighet med kommunerna om innehållet, om gemensamma prioriteringar och därmed skapa Hallands gemensamma kulturplan. 20 oktober- Möte med Länsstyrelsen i Hallands län för information och dialog om förslaget till kulturplan. 27 oktober - Regionstyrelsen beslutar att anta Hallands kulturplan. 5 november-ansökan om medel för finansiering av kulturplanen överlämnas till Statens kulturråd. 8 november - Regionfullmäktige beslutar om budget 2011 och ekonomisk plan för Halmstad som ovan Gösta Bergenheim Ordförande Regionstyrelsen Eva Nyhammar Programchef Kultur ADRESS Box 538, Halmstad BESÖKSADRESS Kristian IV s vag i FAX TEL OO E POST kansli@regionhalland se WEBB www regionhalland se PLUSGIRO ORC NR

49 KUR 2011/1368 faller förberedelser cl Svar från Region Gotland genom Lars Danielson Frågor till landsting/regioner 1. Beskriv kortfattat Era erfarenheter av arbetet och samverkan inom den nya kultursamverkansmodellen i relation till Kulturrådet,stor tidspress med inledande svårigheter att få accept för att vi är likvärdiga parter som gemensamt ska bidra till att finansiera den "regionala" lculturen. Vidare vissa inledande svårigheter att förstå varandras arbetssätt och "kulturer" jmf regionen som en politiskt styrd organisation med allt vad det innebär bl a långa och "djupa" beslutsprocesser. Arbetet har skapat stor förståelse för varandras förutsättningar - VÄRDEFULLT och VIKTIGT! Fortfarande är formerna för den avslutande "dialogen" inte utvecklad - det är viktigt att det sker inför nästa omgång. Kommunerna, vi är tillika kommun vilket är både enkelt och svårt - allt kommer direkt in i regionen.. Det professionella kulturlivet, (många fria grupper och totalt ca 1000 kulturutövare! )det har varit ett omfattande arbete att skapa arenor för dialog med stora krav på öppenhet, kompetens och "armlängds avstånd! Många samtal och möten som har skapat en helt ny anda och samsyn - MYCKET VÄRDEFULLT! 23/2 beslutade kommunen att inbjuda till ett "regionalt Kulturråd" Civilsamhället, samma erfarenheter som ovan utifrån att vi har 150 loilturföreningar och i övrigt ytterligare 780 föreningar, vilka alla vill medverka och bli inbjudna. Detta kräver stor empati och logistik! Vilka positiva erfarenheter har Ni? Vilka svårigheter har Ni stött på? Mycket arbete kort tid och Medningsvis brist på ömsesidig förståelse inom regionen och mellan regionen och KUR, men alla parter har lärt sig och nu får vi hantera lärdomarna på ett klokt sätt. Viktigt att se på hela "tangentbordet"...dvs poola resurser med fantasi och kompetens! Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

50 KULTURRÅDET PM Vad bör man särskilt tänka på i den fortsatta processen? Utvecklingsmöj ligheter? 3. Övriga synpunkter OBS!! Vi behöver Era svar senast den 1 mars! Ev. frågor kan ställas till Anita Jonsson anitaj onsson@kulturradet. se eller Erik Åström erik.asteom@kulturrådet.se

51 KUR 2011/1368 erfarenheter vad gäller förberedelser och Frågor till myndigheter/institutioner i Samverkansrådet 1. Beskriv kortfattat Era erfarenheter av den samverkan som ägt rum inom Samverkansrådet. Vad har varit positivt och vad kan utvecklas? 2. Vad bör man särskilt tänka på i den fortsatta processen? 3. Övriga synpunkter OBS!! Vi behöver Era svar senast den 1 mars! Ev.frågorkan ställas till Anita Jonsson anita.jonsson@lculturradet.se eller Erik Åström erik.astrom(%kulturrådet.se Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

52 o SWEDISH NATIONAL HERITAGE BOARD RIKSANTIKVARIEÄMBETET Datum Dnr Version Nr Inger Liliequist Sven Göthe Regeringsuppdrag till Kulturrådet att redovisa erfarenheter vad gäller förberedelser och införandet av kultursamverkansmodellen Frågor till myndigheter/institutioner i Samverkansrådet Riksantikvarieämbetets svar och kommentarer: 1. Beskriv kortfattat Era erfarenheter av den samverkan som ägt rum inom Samverkansrådet. Vad har varit positivt och vad kan utvecklas? Det var utmärkt att rådet samlades informellt redan under 2010 för att påbörja diskussionen. Myndigheterna i rådet har vitt skilda uppdrag och arbetsformer. Det är positivt att myndigheterna i rådet möts för att lära känna varandras verksamheter och skilda förutsättningar att medverka. Samlat utgör samverkansrådet en stark aktör med resurser, kompetens, nätverk och kontaktytor. Samverkansmodellen ändrar fokus från den nationella till den regionala kulturpolitiken. Fortsatta diskussioner kring samsyn och helhetssyn krävs. Samverkansrådets medlemmar agerar inte enbart i de sju definierade verksamhetsområdena. Det är därför viktigt att ta vara på de möjligheter som finns hos rådets myndigheter att åstadkomma en bredare och mer integrerad samverkan än vad som formellt ligger i modellen. Aktörerna på den regionala nivån kan se till varandras resurser på samma sätt. Arbetet med de regionala kulturplanerna visar både på att landstingen tagit vara på dessa möjligheter och att det finns ytterligare steg att ta. Det bör finnas goda möjligheter att ge kulturpolitiken en starkare ställning i samhällsutvecklingen. (Ett sätt att åstadkomma detta är att i högre utsträckning involvera länsstyrelserna i arbetet med kulturplanerna) 2. Vad bör man särskilt tänka på i den fortsatta processen? Det är viktigt att hitta bra former att föra en dialog med landstingen med utgångspunkt från den skilda syn som finns mellan landstingens förväntningar och kultursamverkansmodellens formella begränsningar. För samverkansrådets myndigheter är det därför angeläget att i en fortsatt diskussion inom rådet klara ut, (2)

53 SWEDISH NATIONAL HERITAGE BOARD RIKSANTIKVARIEÄMBETET o o Hur myndigheterna kan samverka inom sina hela ansvarsområden gentemot regionerna - inte bara de sju utpekade avgränsade områdena Hur dialogen med regionerna ska föras - dels inom respektive myndighetsansvarområde varför sig, dels inom det gemensamma fältet samlat Även om ansvarsfördelningen för uppföljning och utvärdering är formellt reglerad mellan landstingen, Kulturrådet och Kulturanalysmyndigheten återstår mycket arbete för att åstadkomma en praktisk arbetsfördelning för att de olika aktörernas bidrag ska ge en bra helhetsbild. Hur kan samverkansrådets myndigheter medverka i detta? Hur kan det civila samhället komma in och delta - nationellt och regionalt? Ett sätt att bredda diskussionen i samverkansrådet är att adjungera någon ytterligare aktör till rådet eller bjuda in vid möten. Det kan gälla företrädare för museerna, näringslivet, folkrörelserna etc. 2(2)

54 KUR 2011/1368 Regeringsuppdrag till Kulturrådet att redovisa Frågor till myndigheter/institutioner i Samverkansrådet 1. Beskriv kortfattat Era erfarenheter av den samverkan som ägt rum inom Samverkansrådet. Vad har varit positivt och vad kan utvecklas? Samverkansrådet arbetade från början under stor tidspress och osäkerhet beträffande föratsättningarna, exempelvis rörandeframtidaregelverk och de olika inblandade myndighetemas uppdrag. Samarbetet har dock förlöpt bra,främsttack vare bra planering och samordning från Kulturrådets sida. Arbetet har bedrivits i en positiv och konstruktiv anda. Genom Samverkansrådets sammansättning och de diskussioner som har ägt rum, inte minst kring kulturplanerna, har de olika inblandade lculturmyndigheterna fått en inblick i varandras nationella och regionala åtaganden på ett sätt som aldrig tidigare varit aktuell. Det har lett till en mer nyanserad bild och en bättre förståelse för kulturlivets villkor inom de berörda områdena. Perspektivet har vidgats och en bra grund har lagts för en fortsatt dialog. Föratsättningarna för att det hos Samverkansrådet ska skapas en unik nationell överblick över kultursektorn bedömer vi som mycket goda. Samverkansrådet arbetssätt kan dock utvecklas avseende återkoppling från dialogen mellan Kulturrådet och de regionala aktörerna. Det är av stor betydelse för Samverkansrådets förståelse för det regionala perspektivet. 2. Vad bör man särskilt tänka på i den fortsatta processen? Det är viktigt för alla inblandade parter att stabila och förutsägbara rutiner utvecklas i kombination med ett arbetssätt somfrämjardialog och tar vara på den dynamik som tycks ha uppstått till följd av kultursamverkansmodellens införande. Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

55 KULTURRÅDET PM Vidare önskar vi poängtera vikten av att Samverkansrådet bevakar även de i regionalt sammanhang små kulturområdena. Från Riksarkivets sida ser vi en viss risk att exempelvis regional enskild arkivverksamhet som är en del av den regionala kulturella infrastrukturen hamnar i bakgrunden till förmån för mer "publikvänliga" kulturverksamheter. 3. Övriga synpunkter Riksarkivet anser att kompetensen och samarbetsviljan hos lculturmyndigheternas regionala organisationer, exempelvis hos landsarkiven bör kunna tillvaratas bättre än hittills vid utarbetande av de regionala kulturplanerna. Att så sker bör uppmuntras av alla de som för dialogen med regionerna/länen för statens rälming. Björn Jordell Riksarkivarie Katalin Gere 1 :e arkivarie OBS!! Vi behöver Era svar senast den 1 mars! Ev.frågorkan ställas till Anita Jonsson anita.jonsson@kulturradet.se eller Erik Åström erik.astrom@kulturrådet.se

56 KUR 2011/1368 Regeringsuppdrag tssl Kulturrådet att redovisa Konstnärsnämndens svar (dnr 19/86/2011) Frågor till myndigheter/institutioner i Samverkansrådet 1. Beskriv kortfattat Era erfarenheter av den samverkan som ägt rum inom Samverkansrådet. Vad har varit positivt och vad kan utvecklas? Konstnärsnämnden uppskattar på vilket sätt Kulturrådet har skött arbetet med kultursamverkansmodellen och vill ge en eloge för allt det arbete rådet har lagt ned på genomförandet. Vi har funnit deltagandet i Samverkansrådet och processen runt lcultursamverkansmodellen som mycket intressant och lärorikt. Det har givit en intressant inblick i regionemas olika villkor och ulmaningar inom kulturområdet. Konstnärsnämnden har sett som sin tydliga uppgift att bevaka att konstnäremas förutsättningar för konstnärligt skapande är de bästa möjliga. Vi gör det med stöd av syftet att modellen ska bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås och det uttalade syftet att ge möjligheter för kulturskapare i hela landet att arbeta och utveckla sitt konstnärskap. Det är frågor om konstnäremas delaktighet i processerna, kopplingarna mellan den institutionella och fria sektorn samt regionemas ambitioner att förse konstnärerna med utvecklingsmöjligheter i form av resurscentrum, mötesplatser, nätverk etc. I kulturplanema ser vi också att det kulturpolitiska fältet breddas och det blir än viktigare att påminna om en politik som har konstnären i centrum. Konsm&snämnden tror att det breddade kulturbegreppet i stort är av godo men då behöver vi samtidigt stå med ett starkt, levande konstbegrepp. Vi måste synliggöra vad konst är och dess helt avgörande betydelse i samhället. Vi behöver ha ett starkt gemensamt begrepp för konstnärligt skapande och konstnärer i alla konstformer för att den nya kartan som lculturpolitiken ritar skall vara begriplig; ett konstbegrepp som omfattar mer än bildkonst. Konstens betydelse och egenvärde måste kunna hävdas samtidigt som konsten och talturen kan nyttjas av politiken för att stärka det demokratiska samhället och leda Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

57 KULTURRÅDET PM till att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet präglar samhällets utveckling och omfattar hela befolkningen. Konsten är en del av samhället och konstnären en medborgare. De regionala kulturplanema har varit mycket omfattande och presenterat allt som finns på den regionala kartan, men prioriteringar och tidplaner har saknats. Modellen för uppföljning har diskuterats ingående och vi inser problematiken att samordna uppföljningen för myndigheter och regioner som tidigare haft egna rutiner för detta. Just nu känns det lite osäkert hur uppföljningen ska gå till och här vore det bra med en snar återkoppling. 2. Vad bör man särskilt tänka på i den fortsatta processen? Konstnärsnämnden anser att det finns behov av att tydliggöra Samverkansrådets roll i beslutsprocessen. Vi önskar också en fördjupad information om dialogen mellan Kulturrådet och regionerna. Om kulturplanema kan struktureras bättre utifrån frågor eller på annat sätt, med prioritermgsordning och tidplaner för genomförande skulle inte planerna behöva bli så omfångsrika och det skulle också underlätta vår bedömning. Det är viktigt att upprätta en plan för uppföljningen för att skapa tydlighet kring vad som ska följas upp och vem som ansvarar för vad - regionerna, Kulturrådet, Analysmyndigheten eller respektive samverkande myndighet. 3. Övriga synpunkter Kulturrådet skriver i utkastet till redovisningen att Kulturrådet bidragit med kr till KLYS för att stärka KLYS medverkan i samverkansmodellen. Även Konstnärsnämnden har bidragit med lika mycket till KLYS enligt en överenskommelse mellan myndigheterna och det bör också nämnas i Kulturrådets redovisning till regeringen. Konstnärsnämnden deltar gäma i regionala mötena om Kulturrådet finner att det finns sådana särskilda behov.

58 ,5=^ 0, KUR 2011/ Regeringsuppdrag till Kulturrådet att redovisa erfarenheter vad gässer förberedelser och införandet av kultursamverkansmodellen Svar från Kungl. biblioteket Frågor till myndigheter/institutioner i Samverkansrådet 1. Beskriv kortfattat Era erfarenheter av den samverkan som ägt rum inom Samverkansrådet. 2. Verkligen positivt att träffa och diskutera med kollegor! 3. Svårt med tiden, beror på omständigheterna och blir säkert bättre när allt "satt sig". 4. Den ojämna kvalieteten på kulturplanerna känns svårbemästrat. 2. Vad bör man särskilt tänka på i den fortsatta processen? Planera tiden så bra det bara går! 3. Övriga synpunkter Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

59 PM OBS!! Vi behöver Era svar senast den 1 mars! Ev.frågorkan ställas till Anita Jonsson anita.jonsson@kulturradet.se eller Erik Åström erik.asfrom@kulturrådet.se

60 KUR 2011/1368 Regeringsuppdrag till Kulturrådet att redovisa erfarenheter vad gäller förberedelser och ndetav kultursamverkansmodellen SvarfrånNämnden för hemslöjdsfrågor Frågor till myndigheter/institutioner S Samverkansrådet 1. Beskriv kortfattat Era erfarenheter av den samverkan som ägt rum inom Samverkansrådet. Vad har varit positivt och vad kan utvecklas? Positivt: Mötena och dialogen med de andra myndigheterna inom samverkansrådet. Trots tidspress och att allt görs för första gången har dialogen fungerat och processen har kommit igång. Kan utvecklas: Frågeställningar som bör utvecklas: Hur kan statens övergripande strategiska ansvar för den nationella kulturpolitiken utvecklas? Hur kan vi som olika sakmyndigheter bidra till detta.? Hur kan vi bidra till förnyelse, utveckling och tillgänglighet utifrån ett helhetsperspektiv? Kan samverkansrådet finna modeller som river både stuprör och brandväggar på nationell nivå? På regional nivå påbörjas mycket förändrings- och utvecklingsarbete i samband med samverkansmodellens införande - vad sker på statlig nivå? Önskar ett fördjupat och kritiskt samtal om dessa frågor som ett nästa steg i samverkansrådet. Hur kan samverkansrådet utnyttja och utveckla sin styrka? Hur fyller vi samverkansmodellen med ett nytt innehåll och nya tänkesätt på både regional och central nivå. 2. Vad bör man särskilt tänka på i den fortsatta processen? Viktigt att finna bra modeller för uppföljning. Modeller som både regioner och stat kan uppleva som ändamålsenliga. Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

61 PM Hur ska vi följa den kvalitativa utvecklingen inom de olika sakområdena på regional nivå? Hur ska sakmyndigheterna komma in i dialogen via kulturrådet? Att samverkansrådet uppmuntrar regionerna att tänka på tvärs över länsgränser och kulturgränser. Att samverkansmodellen drar nytta av loilturyttringarnas olikheter och olika förutsättningar. Samverkansrådet borde genom sin överblick och sitt helhetsperspektiv kunna stärka utbytet mellan regionerna och även se när man kan göra vinster genom nationellt och internationellt samarbete? 3. Övriga synpunkter OBS!! Vi behöver Era svar senast den 1 mars! Ev.frågorkan ställas till Anita Jonsson anita.jonsson@kulturradet.se eller Erik Åström erik.astrom@kulturrådet.se

62 KUR 2011/1368 erfarenheter vad gäller förberedelser och Frågor till myndigheter/institutioner i Samverkansrådet Svar från Svenska Filminstitutet 1. Beskriv kortfattat Era erfarenheter av den samverkan som ägt rum inom Samverkansrådet. Vad har varit positivt och vad kan utvecklas? Samverkansrådet har träffats i en serie möten där vi informerats om processen och välkomnats att lämna synpunkter. Diskussionerna i gruppen har varit givande och vi har känt oss väl mottagna av Kulturrådet. Positivt är också att det härmed har skapats ett forum för statliga lmlturmyndigheter/organisationer att träffas kring de nationella kulturpolitiska målen. Mycket kan utvecklas när det gäller hur vi statliga myndigheter/organisationer kan samverka kring de nationella kulturpolitiska målen och uppföljningen av dessa. Våra roller i samverkansrådet kan gärna tydliggöras, inte minst när det gäller våra förväntade insatser avseende uppföljningen av de regionala kulturplanerna. 2. Vad bör man särskilt tänka på i den fortsatta processen? Några saker är särskilt viktiga inför bedömning av kommande regioners kulturplaner: 1) att den delen av kulturplanerna som rör de statliga medlen - om möjligt - beskriver konkreta insatser (med budget) kopplade till de nationella målen. Det bör t ex vara möjligt att se vad som prioriteras på bekostnad av annat. 2) att uppföljningen av varje kulturplan måste relateras till de nationella loilturpolitiska målen. Uppföljningen bör i första hand handla om den statligt finansierade delen av kulturplanen. I andra hand kan de statligt finansierade insatserna relateras till övriga kulturaktiviteter inom regionen. Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

63 KULTURRÅDET PM ) att skapa en form för hur dialogen mellan stat, regioner och kommuner ska se ut. I det ingår att definiera vad som ska diskuteras inom ramen för samverkansmodellen och vad som ska diskuteras i andra forum. 4) att samverkansrådets uppdrag i uppföljningsgruppens arbete renodlas och tydliggörs. Är detta t ex en rådgivande grupp eller en arbetsgrupp som förväntas bidra med insamling/analys av material? 3. Övriga synpunkter Filminstitutet har ett nationellt filmpolitiskt ansvar. I uppdraget ligger att ha en bred nationell överblick på filmområdet, t ex vad gäller biografernas utveckling i landet, tillgången till film för olika publikgrupper, arbetet med film i skolan, stöd till unga filmtalanger i hela landet med mera En hel del av dessa uppgifter kommer inte att omfattas i uppföljningen av kulturplanerna. Filminstitutet kommer därför även i fortsättningen behöva ställa en del kompletterandefrågortill regioner och kommuner för att få en så rik bild som möjligt av situationen för filmen i hela landet. Samtidigt kommer Filminstitutet utveckla sammanställningar och analyser som ska tillgängliggöras för samhällsplanerare, filmbransch och en bred allmänhet. OBS!! Vi behöver Era svar senast den 1 mars! Ev.frågorkan ställas till Anita Jonsson anita.jonsson@kulturradet.se eller Erik Åström erik.astrom@kulturrådet.se

64 KUR 2011/1368 Regeringsuppdrag till Kulturrådet att redovisa erfarenheter vad gäller förberedelser och införandet av kultursamverkansmodellen SvarfrånRiksteatern Frågor till myndigheter/institutioner i Samverkansrådet 1. Beskriv kortfattat Era erfarenheter av den samverkan som ägt rum inom Samverkansrådet. Vad har varit positivt och vad kan utvecklas? Bet har varit positivt att Kulturrådet har kunnat föra förhandlingarna vidare i ett mycket tidspressaf schema och samtidigt mäktat med att utveckla samverkan mellan parterna inom Samverkansrådet och i förhandlingarna ta tillvara de synpunkter och frågeställningar Samverkansrådet presenterat för myndigheten. Behovet av förbättrad och utvecklad interaktion mellan Samverkansrådets parter har identifierats men behöver konkretiseras. Behovet av direkt dialog mellan regionerna och landsting och Samverkansråd har också identifierats. Det finns utvecklingsmöjligheter i Samverkansrådets ansvar för att förmedla nationell kompetens men också nationellt ta tillvara regional kompetensutveckling. Det finns därtill ett behov för Samverkansrådet att utveckla sitt ansvar för att utveckla och förbättra dialogen mellan regionerna/landstingen och ideellt aktiva och utövare inom kulturområdet. I ansvaret ingår att säkerställa utvecklade synergier och utbyte mellan ideella och professionella intressenter i de framtida planerna och dialogerna inför dem. Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

65 KULTURRÅDET PM Vad bör man särskilt tänka på i den fortsatta processen? Ta tillvara erfarenheter och uppslag från den nyss genomförda förhandlingsprocessen. Skapa förutsättningar för en löpande utvärdering. Vilka analysmetoder ska användas? Vilka nyckeltal behöver utvecklas? Hur kan vi få en mer utvecklad analys av kvaliteten i resultatet av samverkansmodellen? Öka Samverkansrådets gemensamma kompetens om de olika regionerna/landstingens förutsättningar, hinder och möjligheter till en väl utvecklad kulturverksamhet. Analysera av de regionala kulturplanernas nationella och internationella mål. Vilka incitament och insatser kan Samverkansrådets parter var för sig och gemensamt bidra med för att utveckla kulturplanerna i den riktningen? Följa upp vad som faller mellan stolarna och eventuella kompetensförluster som kan vara oväntade eller väntade effekter av överenskommelsen mellan Kulturrådet och regionerna/landstingen. Hur säkerställer vi på kort sikt att viktig verksamhet och kompetens inte faller mellan stolarna och fungerande struktur destrueras (resurseffektivitet)? Se över möjligheten för Samverkansrådets parter att minska negativa effekter av detta. Synliggöra behov av investering i infrastruktur och kompetens som idag saknas. Hur kan nationellt arbete och nationella processer anpassas till samverkansmodellen? Hur ska den påverka/förändra mål- och resultat dialog, budgetunderlag, resultatredovisning etc?

66 KULTURRÅDET PM Övriga synpunkter Det finns också ett behov att utveckla den europeiska dimensionen i Samverkansrådets arbete. Samverkansrådets uppdrag och regionaliseringsprocessen i Sverige har ju skett samtidigt som EU:s förstärkning av regionalpolitiken. Det regionalpolitiska ansvaret, som utgör den näst största portföljen i EU:s budget och där den europeiska regionala utvecklingsfonden och europeiska socialfonden ingår, har bl.a. uppmärksammats i en ny EUfinansierad studie som belyser kulturens roll i lokal och regional utveckling i Europa. Kulturens ekonomiska och sociala bidrag, i form av nya arbetstillfällen, tillväxt och större sociokulturellt engagemang i avbefolkade regioner, synliggörs tydligt. Studien påvisar även att analysen av kulturprojekt inte är tillräcklig idag. Denna utmaning som ju påverkar allmänhetens och politikens syn på kulturens roll och relevans för samhällsutvecklingen, och slutligen också kulturbudgeten, behöver vi i Samverksansradet uppmärksamma. I Lissabonfördraget (art. 167) anges kultur som ett medel för att främja interkulturell respekt och mångfald inom unionen. Dessa fokusområden uppmärksammas också i EU:s kulturagenda som vilar på tre stommar: kulturell mångfald och interkulturell dialog; kultur som en katalysator for kreativitet och kultur som huvudkomponent i internationella relationer. Agendan togs fram med individer och grupper aktiva inom den europeiska kultursektorn. Det är positivt att civilsamhällets roll och relevans var mer erkänd och efterfrågad i denna process än den varit tidigare. Detta är en utveckling som vi i Samverkansrådet kan stärka ytterligare på nationellt plan, särskilt i sin dialog med nationella minoriteter och etniska grupper, för att säkerställa en mer inkluderande och deltagande process. Lissabonfördraget uppmuntrar även medlemsstaterna och unionen att främja samarbete med tredje land och även internationella organisationer inom kulturområdet. I en allt mera elobaliserad och

67 KULTURRÅDET PM digitaliserad värld, med oerhörda utmaningar, möjligheter och förutsättningar, är det internationella perspektivet viktigt för regionaliseringsprocessen inom Sveriges och EU:s gränser. Detsamma gäller processer som resulterar i intersektoriella samarbeten, vilket också kan hjälpa oss att nå en bredare (och ny) publik. Dessa perspektiv behöver tas hänsyn till om den europeiska strategin EU2020 ska kunna realiseras. Strategins målsättningar inkluderar kunskap och innovation, hållbar ekonomi, hög sysselsättning och social delaktighet. Detta är något som jag hoppas att vi i Samverkansrådets kan fördjupa oss i och utveckla under året! OBS!! Vi behöver Era svar senast den 1 mars! Ev.frågorkan ställas till Anita Jonsson anita.jonsson@kulturradet.se eller Erik Åström erik.asfrom@kulturrådet.se

68 LÄNSSTYRELSEN Södermanlands län Kurt Ekelund Länsråd PM Datum (2) Frågor till myndigheter/institutioner i Samverkansrådet 1. Beskriv kortfattat Era erfarenheter av den samverkan som ägt rum inom Samverkansrådet. Vad har varit positivt och vad kan utvecklas? Jag har enbart deltagit vid Samverkansrådetsföregåendeöverläggning den 20 januari så att mina erfarenheter är begränsade. Min enda kommentar Icring överläggningen var att underlaget, bedömningarna, borde ha sänts ut före överläggningen. Hade detta skett slculle diskussionen säkerligen blivit mer djupgående. 2. Vad bör man särskilt tänka på i den fortsatta processen? Strävan bör vara att utforma enkla uppföljnings- och utvärderingssystem på det ulvidgningstema som vi tog upp i Samverkansrådet och som sedan blev något av en röd tråd vid avstännringskonferensen med landstingen med flera enligt följande. 1. De sju olika verksamheterna i sig 2. Samverkan mellan de sju verksamheterna 3. Pkt 2 i relation vad som ske inom kulturpolitiken i övrigt: Påverkan och hävstångseffekter 4. Pkt 3 i relation till det samlade regionala utvecklingsområdet: Kulturplanernas kopplingar till de regionala utvecklingsplanerna. 5. Slutligen bedömningar av hur pkt 1-4 avspeglar den nationella kulftirpolitiken. Poängen skulle naturligtvis vara attförsökaurskilja i vad mån såväl de nationella målen för "större/bättre" genomslag genom modellen i kombination med att kulturpolitiken på samma sätt blir en starkare kraft inom den regionala utvecklingen. Detta är som allt uppföljnings- och utvärderingsarbete naturligtvis mycket svårt (Hänvisning till Mats Svegfors artikel "Nio år i statens tjänst - erfarenheter och reflektioner" som jag inte kan undgå att bifoga eftersom exemplet är hämtatfrånkulturrådet) särskilt av kausalitetsskäl. En enkel modell kan möjligen vara följande logiska kedja som delvis är hämtad från ESV med exemplet företagsutbildning. 1. Prestationmål: Vad som görs och hur (antal utbildningar och deras upplevda kvaliteter) 2. Effektmål: Förmåga hos dem som utbildas att använda utbildningen (Hur många startar företag som enföljdav utbildningen) 3. Strukturellt mål: Effektmålets påverkan på strukturen i en region (Företagsstrulctur) Den ambition som jag skisserarförutsätterett löpande samråd med landstingen. Postadress NYKÖPING Organisationsnr Besöksadress Stora torget 13 PlusGiro Telefon Bankgiro Telefax Faktureringsadress FE STRÖMSUND E-post kurt.ekelund@lansstyrelsen.se Internet

69 PM Datum Dnr 2(2) 3. Övriga synpunkter I den löpande avstämningen med landstingenförutsättsatt Samverkansrådets ledamöter eller dessas företrädare i den förutsatta arbetsgruppen deltar aktivt. För egen del avser jag att ta initiativ till en dialog mellan landstingen och respektive länsstyrelse enligt min redovisning vid överläggningen med landstingen. Kurt Ekelund

70 KUR 2011/1368 Regeringsuppdrag till Kulturrådet att redovisa erfarenheter vad qäller""" Frågor till Ideell kulturallians 1. Beskriv kortfattat Era erfarenheter av samverkan inom ramen för den nya kultursamverkansmodellen i relation till Kulturrådet Landstingen/regionerna Kommunerna Vilka positiva erfarenheter har Ni? Vilka svårigheter har Ni stött på? 2. Vad bör man särskilt tänka på i den fortsatta processen? Utvecklingsmöj ligheter? 3. Övriga synpunkter OBS!! Vi behöver Era svar senast den 1 mars! Ev.frågorkan ställas till Anita Jonsson anita.j onsson@kulturradet. se eller Erik Åström ernc.asfrom@jkulturradet.se Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök; Borgvägen 1-5 Tel: Fax; E-post; kulturradet@kulturradet.se Webbplats;

71 KUR 2011/1368 gsuppdrag till Kulturrådet att redovi leter vad gäller förberedelser och Frågor til! Ideell kulturallians 1. Beskriv kortfattat Era erfarenheter av samverkan inom ramen för den nya kultursamverkansmodellen i relation till Kulturrådet Landstingen/regionerna Kommunerna Vilka positiva erfarenheter har Ni? Vilka svårigheter har Ni stött på? 9 Kulturrådet - Efter en första trevande start, har vi utvecklat ett mycket gott samarbete. Vi är positiva till att vi fått möjlighet att tillsammans med er analysera de femförstakulturplanerna. Vi uppskattar att vi fick möjlighet att delta på ert seminarium om Samverkansmodellen. Positiva effekter är att IKA kan skapa kontakter med de nya regionerna som ska in i modellen. Detta kommer att förenkla vårt fortsatta arbete ute i landet. o Landsting/regioner - Dialogerna med civilsamhället har sett olika ut i de fem pilotregionerna/länen. En del har varit öppna och breda och mötena har skett på inbjudan av regionerna. Andra har arbetat främst genom kommunerna, där kommunerna varit länken mellan regionen och föreningslivet. Andra har inte riktigt haft möten direkt med föreningslivet. Där har föreningslivet representerats av andra organisationer. Många träffar har skett dagtid vilket har inneburit att vissa organisationer har valt att inte delta. Mötena har beskrivits att mycket tid av dialogerna har gått åt till att information. Det positiva har varit viljan och intentionen att göra något bra av dessa dialoger från län/region. Många av IKAs medlemmar har varit inbjudna och kunnat delta på dessa träffar. Att organisationerna hade möjlighet att skriva remiss svar på kulturplanen i Skåne, uppskattades. IKA nationellt har nästan enbart positiva erfarenheter med mötet av regionföreträdare på kulturnämnderna. Flera har tagit kontakt med IKA för att inleda samarbete runt de regionala dialogerna. Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel: Fax: E-post; kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

72 KULTURRÅDET PM Kommunerna - IKA har inte så mycket att säga om det arbetet. Vi vet att regioner som nu är på väg in i modellen använder kommunerna som länk eller arena för dialoger. 2. Vad bör man särskilt tänka på i den fortsatta processen? Utvecklingsmöj ligheter? o Utveckla dialogplattformarna, skapa mötesplatser där kreativa samtal kanföras.vi kan behöva skaka om samtalet lite mellan politiker/myndigheter och civilsamhället. * För att dialogerna skall leva vidare i längre perspektiv behövs gemensamt formulerade idéer om vad samtalen skall leda till. Låt organisationerna själva vara värdar och bjuda in till träffar. 3. Övriga synpunkter OBS!! Vi behöver Era svar senast den 1 mars! Ev.frågorkan ställas till Anita Jonsson anita.jonsson@kulturradet.se eller Erik Åström erik.asfrom@kulturrådet.se

73 KUR 2011/1368 reqes Frågor till KLYS 1. Beskriv kortfattat Era erfarenheter av samverkan inom ramen för den nya kultursamverkansmodellen i relation till Kulturrådet Landstingen/regionerna Kommunerna Vilka positiva erfarenheter har Ni? Vilka svårigheter har Ni stött på? 2. Vad bör man särskilt tänka på i den fortsatta processen? Utvecklingsmöj ligheter? 3. Övriga synpunkter OBS!! Vi behöver Era svar senast den 1 mars! Ev.frågorkan ställas till Anita Jonsson anita.ionsson@ladturradet.se eller Erik Åström erik.astrom@kulturrådet.se Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök; Borgvägen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

74 KUR 2011/1368 erfarenheter vad galler förberedelser el Frågor till KLYS 1. Beskriv kortfattat Era erfarenheter av samverkan inom ramen för den nya kultursamverkansmodellen i relation till Kulturrådet Tidigt i processen hade vi ett initierande möte med Kennet J a Vi bjöd in KuR till ett nämndmöte på KLYS Sedan hade vi svårt att få till ett uppföljande möte med KuR på ledmngsnivå tillsammans med KLYS AU, vi upplevde därför att vi kom m lite sent i processen runt Kulturplanema Kontakten med Erik Å har hela tiden fungerat bra De möten vi haft har varit bra och vi har känt oss hörda o respekterade o Svaret på vår ansökan om bidrag för en samordnare för de professionella kulturskaparnas regionrepresentanter dröjde, varför denna tjänst kunde tillsättas först i feb 2011 Vi gavs tillfälle att profilera oss på ett bra sätt vid uppstartskonferensen på KuR den 9-10 feb Landstingen/regionerna «> Bra samarbete med Calle Nathansson/SKL «> Erbjöds plats i panel vid den stora Kulturkonferensen i Västerås hösten KLYS fick chans att ta kontakter och profilera sig. SKL/Calle aktivit tagit del i KLYS utredning och denna fick en central placering i skriften "På väg mot ett starkare KulturSverige - Samverkansmodellen 2010" o De enskilda landstingen/regionerna har det väl varit lite si och så med kontakten...norrbotten kontaktade KLYS i augusti och vi hade sedan ett par telefonmöten, Halland bjöd in till möte vid ett par tillfällen där vi också gavs tillfälle att medverka i paneldebatter, Västra Götaland tog kontakt med KLYS två dagar innan Icultuiplanen skulle vara inlämnad, för ett oerhört kort och informellt tfn-samtal, men olika individuella KLYS-medlemmar hade deltagit i olika typer av hearings/möten på vägen om än ej i organiserad form Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

75 KULTURRÅDET PM och utan återrapportering till KLYS och slutligen Region Skåne kontaktade KLYS relativt tidigt och vi har haft representanter nere på heldagsmöte samt flertalet tfnmöten och KLYS-individer som ingått i olika referensgrupper man haft, dock utan officiell åteitapportering. Skåne är den region som tydligast visat intresse av att vilja samarbeta och hitta fungerande former över tid. Kommunerna o Gotland har över huvud taget inte hört av sig (fortfarande inte) Vilka positiva erfarenheter har Ni? Vilka svårigheter har Ni stött på? Även de som ännu inte är inne i processen har börjat höra av sig. Jämtland ligger på, likaså Västmanland. Positivt är att alla vi talat med vill hitta former som ska kunna fungera för att de professionella kulturskaparna ska kunna bidra till processen. Svårigheter är finansieringen. Då inga nya pengar tillförs systemet blir ju varje merkostnad en minskning av de kulturmedel man har. SKL har varit negativ till att bidra till regionrepresentanternas kostnad och även om de flesta regioner säger sig förstå att de måste ersätta fria konstnärer som tar av sin tid för att representera, så finns det naturligtvis en oro för vad det kan o får kosta.» Svårigheter är också tid. Jag själv samt KLYS AU har en arbetsbelastning som gjort att vi inte hunnit med det vi behövt. Med den nya samordnaren Giulia Ray hoppas vi att snabbt kunna vidga nätverket av fungerande regionrepresentanter och ha en större överblick över respektive regioners tidsagendor.» Svårighet att få till formella möten där man särskiljer de professionella kulturskaparna från Civilsamhälle - har naturligtvis också en tidsaspekt i botten - tiden har varit knapp - för alla Vad bör man särskilt tänka på i den fortsatta processen? Utvecklingsmöj ligheter? o Att ta in kulturskaparna i god tid i processen - både vid skapandet av kulturplaner, inför godkännandet av kulturplaner, i utvärdering av kulturplanerna och vad som hänt utifrån detta o Upprepa den mycket positiva samlingen på Kulturrådet från den 9-10 feb - nätverkandet och utväxlande av erfarenheter kommer vara guld värt för att processen ska bli kraftfull och lyckad

76 2RÅDET PM Samordnaren på KLYS kan och ska vara en kanal och resurs för regionrepresentanterna, regionerna, KLYS, Kulturrådet och i viss mån Konstnärsnämnden och SKL 3. Övriga synpunkter o Vill fortfarande framföra KLYS synpunlct att systemet borde tillföras friska pengar för att få luft under vingarna och kunna bli riktigt bra, men att vi med försiktig optimism och respekt tar oss an det utmanande samarbete som detta projekt per definition innebär. OBS!! Vi behöver Era svar senast den 1 mars! Ev.frågorkan ställas till Anita Jonsson anita.j onsson@lculturradet.se eller Erik Åström ernc.asfrom@loilturradet.se

77 ,«fim-<& Sveriges M W Kommuner E»åL och Landsting Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Calle Nathanson YTTRANDE Statens kulturråd Box Stockholm Vårt dnr 11/1132 Ert dnr KUR 2011/1368 &Q*iX nfo INK. till Statens Kulturråd Registratur I ^/ V g^uuu DDOQDoaotjBnonooaiioönoQoarjnoDOBonnQnoc oöoaanca Erfarenheter kring kultursamverkansmodellen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har följt arbetet med förberedelserna och införandet av kultursamverkansmodellen. Det finns återgivet i publikationen "På väg mot ett starkare Kultursvelige" (2010) vilken sammanfattar de fem försökslänens arbeten med de regionala kulturplanerna. SKL beskriver i boken utmaningar, dilemman och möjligheter med modellen. I den har såväl Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Ideell kulturallians som Amatörlculrurakademin bjudits in att ge synpunkter på hur samverkan bör utformas. Processen under 2010 har genomförts i ett högt tempo där utredningen Spela samman (SOU 2010:11) gick på remiss i februari 2010, Kulturrådets förslag om regionernas förberedande insatser redovisades i juni och regionernas kulturplaner levererades till Kulturrådet den första veckan i november. För denframtidaprocessen finns det några lärdomar att dra. Modellen bygger på samverkan dels mellan stat och region och dels inom respektive län. Det är därför avgörande för utfallet att modellen behandlas som en samverkansmodell och inte i första hand som en bidragsmodell. Kulturrådet som ordförande för samverkansrådet har en viktig uppgift i att se till de regionala prioriteringar som respektive region ämnar genomföra. Det kan även handla om att koppla myndigheter som inte ingår i samverkansrådet till olika regionala satsningar. Som exempel kan nämnas satsningar inom kulturella och kreativa näringar på regional nivå där bl.a. Tillväxtverket inom ramen för handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar har ett regeringsuppdrag. Det krävs därför att regionerna som har för avsikt att ingå i modellen redan 2012 (elva stycken i dagsläget) har en kontinuerlig dialog med Kulturrådet, både före och efter att de regionala lculturplanerna överlämnats. Kulturplanen ska ses som ett underlag för den fortsatta dialogen mellan region och statframtill att överenskommelse träffas. Sveriges Konimuner och Landsting Av< elrrhigentföriwväxt och samhällsbyggnad Gunilla Glasare Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se Org nr:

78 KUR 2011/1368 Frågor til! Regionala filmresurscentrums samarbetsråd, Svensk Scenkonst, Riksförbundet Sveriges museer, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, Sveriges länsbibliotekarier Uppdraget enligt regleringsbrev: Kultursamverkansmodell Statens kulturråd ska redogöra för erfarenheter vad gäller förberedelser och införandet av lcultursamverkansmodellen. Redogörelsen bör innehålla bedömningar och slutsatser som kan gagna det fortsatta genomförandet av modellen. Statens kulturråd ska samverka med berörda aktörer och lämna en redovisning till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 15 mars Det vore värdefullt om vi kunde få Ert perspektiv på saken genom en telefonintervju som utgår från följande frågor: 1. Era erfarenheter av samverkan inom ramen för den nya kultursamverkansmodellen. 2. Vad bör man - utifrån ert perspektiv - särskilt tänlca på i den fortsatta processen? Statens kulturråd Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1-5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

79 Regionala filmresurscentrums samarbetsråd Anteckningar telefonmöte med ordf. Henrik Thor son /Signe Westin Regionala Filmresurscentrums samarbetsråd är en ideell förening med uppgift att främja regionala resurscentrum för film och video och deras intressen inom detfilmlculturellaområdet samt arbeta med information, opinionsbildning och övriga gemensamma frågor. Det finns 19 regionala resurscentrum för film och video (RRC) som tillsammans täcker alla län i Sverige. Allmänna synpunkter ang. modellens förutsättningar med utgångspunkt i utredningar, propositioner m.m. HT menar att man står inför nästa steg i ett paradigmskifte: Filmkulturen är redan en del av den regionala infrastrukturen på kulturområdet på samma sätt som teater, dans och musik. Kultursamverkansmodellen bekräftar den här utvecklingen som alltså redan har påbörjats men som ändå inte upplevs som en likvärdig kulturyttring i alla delar. En utmaning är att utveclcla infrastrukturen, kanalisera engagemanget och skapa arbete och utveckling för kulturarbetarna i hela landet, vilket också har förts fram som mål med modellen. Detta blir viktiga frågor i synnerhet på filmområdet, då filmen länge varit en centraliserad konstart och lculturyttring. Anslagens storlek till regional film har i princip legat låsta sen 2000 och de senaste åren har de i vissa fall minskat, samtidigt som de-regionala insatserna har ökat väsentligt. I jämförelse med andra regionala kulturyttringar har denfilmlculturellasatsningen betydligt mindre medel trots att rörlig bild och crossmedia mm är ett av de störst växande områdena idag som framförallt lockar barn och unga. Resurscentrumensfilmlculturellaverksamhet med inriktning på barn och unga har ofta svårare att få uppmärksamhet i jämförelse med t ex produktion av långfilm vid produktionscentrum, vilket ofta uppfattas som mer intressant för t ex media. De svarande har också påpekat att eftersom den viktigaste kunskapen och erfarenheten av filmlculturell verksamhet finns inom RRC är det viktigt att dessa genom samarbetsrådet kan delta i samordningen av de nationella Iculturpolitiska avväganden som görs när modellen byggs upp. Vidare konstateras att samtliga resurscentrum som inte ingår i lcultursamverkanslän 2011 har fått sänkta anslag Erfarenheter av samverkan inom ramen för kultursamverkansmodellen? Den vanligaste synpunkten var att det var för ont om tid. Filmverksamheterna upplever att det har varit svårt att göra sig hörd i samtalen. Man har uppfattat att dialog med kommunerna prioriterats framför dialogen med kulturverksamheter. Detta gäller främst de större regionema. I de mindre är man mera positiv.

80 I några fall har filmsatsningar som kommunerna har velat genomföra har inte nått fram/fått gehör hos regionen. I processen har flera personer kommit till som inte har erfarenhet av och kunskap om det filmkulturella området - vilket varit negativt initialt, men kan vara positivt på sikt vid ett eventuellt ökat lärande. Både positiva erfarenheterna av dialog och bristfällig dito redovisas, det sistnämnda hänförs främst till tidsbrist och oklarheter kring processen. Någon har upplevt att "spelctakellcultur" vunnit mer uppmärksamhet än basverksamheten och därmed minskat utrymmet för dialog kring grundläggande frågor. Positivt är att en statlig uppräkning för första gången kommit verksamheterna till del, även om den i år är väldigt låg. Samtidigt har administration i form av möten ökat - vilket uppfattas som betungande för verksamheterna som generellt är mycket små. Som ett positivt resultat av processen anförs spännande samarbete mellan konstformer: Nya idéer och aspekter har tagit form. Det finns även goda exempel på organisatoriska förbättringar och nya sammanhang där filmen nu finns med. Man upplever att kulturen är på agendan på ett nytt sätt, och noterar nya satsningar och projektidéer. Sådana exempel finns även i landsting som ännu inte är med i modellen. Särskilt Halland lyfts som positivt exempel, där kulturvisionen tagit sig in i regionvisionen. Vad bör man - utifrån ert perspektiv - särskilt tänka på i den fortsatta processen? Man ser ett behov av att filmstrategier utformas på lokal och regional nivå, och en tydligare nationell filmpolitik med avseende påfilmlculturellverksamhet. Formerna för roll- och ansvarsfrågan Kulturrådet/Filminstitutet bör tydliggöras. Det är viktigt att RRC:s kunskap och erfarenhet kommer fram när de nationella kulturpolitiska intressena skall samordnas. Filmresurscentrums Samarbetsråd är en viktig part här och en fortsatt god kontakt med SFI och en dialog med Kulturrådet är avgörande. Utvärderingen och analysen avfilmlculturellverksamhet i övergången till den nya modellen måste ses över och bevakas för att tillvarata goda rutiner från tidigare och utarbeta kommunikationsvägar i det nya systemet. Kommunerna bör föra fram sina önskemål om filmsatsningar till regionerna. Det finns behov av mer pengar i hela systemet, inte minst behövs projektmedel för filmen.

81 Svensk Scenkonst Anteckningar telefonmöte med direktör Sture Carlsson /Signe Westin Svensk Scenkonst är en branschorganisation för arbetsgivare i scenkonstsektom och företräder drygt 100 företag och organisationer verksamma inom teater, dans och musik. Uppdraget är att ge medlemmarna optimala förutsättningar att utveclcla en scenkonst för alla. Svensk scenkonst arbetar med arbetsgivarutveckling, att göra scenkonstbranschen angelägen för beslutsfattare och allmänhet, samt att utveclcla nätverk och mötesplatser. Erfarenheter av samverkan inom ramen för kultursamverkansmodellen? Såväl förväntningar som farhågor kan sägas ha mynnat ut i ett Jaså - det mesta är ungefär som förut. Det faktum att reformen genomförts utan nya medel har lett till en dragkamp om befintliga resurser, där institutionerna blivit klämda. Fokus har därför i hög grad legat på försvar i stället för utveckling. När det gäller processen är det en blandad bild institutionerna ger. Det går en skiljelinje mellan de stora regionema och de små (Norrbotten räknas i detta sammanhang till de små). För de sistnämnda har mycket positivt kommit ut av processen, de upplever att den regionala förankringen ökat och att nya kontaktytor etablerats. Förväntningarna (men även farhågorna) har varit störst i de stora regionerna, vilket följts av besvikelse. Processen har inte gynnat institutionerna i de stora regionerna. Staten (främst i egenskap av Kulturrådet) har haft fokus på att sjösätta modellen, inte driva utvecklingsfrågor. Vad bör man - utifrån ert perspektiv - särskilt tänka på i den fortsatta processen? Det är av stor betydelse att utvecklingsmedlen (tidsbegränsade insatser enligt förordningen) - är väl tilltagna, och fortsatt fördelas centralt. Utan dessa riskerar modellen att bara bli administrativ reform, och det öppnar möjligheten för staten att träda tillbaka och göra besparingar som det inte blir så mycket väsen av. Det är inom ramen för de fria medlen som den nationella lculturpolitiken i första hand kommer att kunna drivas. Grundbidraget i kofferten kommer att stå för bevarandet. Det konserverande momentet i hittillsvarande system försvinner, på gott och ont. En diskussion om och utveckling av vad nationell kulturpolitik är och ska vara efterlyses. En sådan måste kunna leda till att staten kliver ur gamla åtaganden, som att tex. bidra till den regionala konsulentverksamheten.

82 Riksförbundet Sveriges museer Anteckningar telefonmöte med generalsekreterare Mats Persson /Signe Westin Riksförbundet Sveriges museer bildades 2004 och har som mål att ta tillvara och driva den svenska museisektorns gemensamma intressen. Förbundet har för närvarande 160 medlemmar. ICOM:s definition av museiverksamhet är vägledande vid inval av nya medlemmar. Sedan 2010 är det möjligt för institutioner som inte är museer, men som bedriver museianlcnuten verksamhet att bli associerade medlemmar. I dagsläget är dessa fem till antalet, varav fyra är konsthallar. Erfarenheter av samverkan inom ramen för kultursamverkansmodellen? Ett problem är att reformen inte åtföljts av nya medel. MP påpekade att museerna skiljer sig från andra kulturinstitutioner genom det faktum att man hanterar samlingar - ett långsiktigt åtagande som man måste ta särskild hänsyn till i beslutsfattandet. Positivt är institutionernas ökade möjligheter att bli tydligare aktörer i det regionala tillväxtarbetet. Mycket bra är det ökade politiska intresset som följer av att lculturplanerna beslutas högt i den politiska hierarkin. Nya möjligheter ges genom att de olika planerna (tillväxt, turistnäring etc.) kan pareras och diskuteras samlat, och resurserna samlas inte minst när det gäller EU-bidrag. Erfarenheterna från dem av förbundets medlemmar som är lokaliserade i något av de fem län som redan gått in samverkansmodellen ser mycket olika ut. I vissa fall har de saknat delalctighet i kulturplanearbetet. Tidspress och de olika regionernas storlek har säkerligen bidragit till detta. MP menade att man kunde tolka vissa av planemas redogörande karaktär och brist på framåtblickande och konkretion som att man inte tagit tillvara institutionemas kompetens, i synnerhet när det gäller utvecklingsfrågor. Vad bör man - utifrån ert perspektiv - särskilt tänka på i den fortsatta processen? MP betonade att det alltid finns ett spänningsfält mellan bundna och fria pengar, och denna spänning ökar med den förändringen som nu sker. Att de tidsbegränsade utvecklingsmedlen ska kunna sökas av institutioner uppfattas som självklart, mera tveksamt är varför regionerna ska kunna söka. En vinst med det är emellertid att man därigenom kan diskutera utvecklings- och resursfrågor samlat. Vidare underströk MP vikten av att alla krafter tas tillvara i de kulturplaner som nu ska ta form under Institutionerna har stor kunskap och kompetens, särskilt när det gäller utvecklingsfrågor och det framåtsyftande. Givetvis måste institutionerna acceptera att åsikter måste vägas samman, men detta underlättas om man blivit väl behandlad i processen. Den enskilt viktigaste frågan för museerna är digitaliseringen. Till detta krävs ökade resurser, men dessa bör ses som en investering: här finns en stor potential att på sikt ge grund för kommersiella aktörer att formera värden av kulturpolitiska investeringar.