Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län 2016 Statusbedömning av miljötillståndet
Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och ska både förverkliga den nationella politiken och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen är alltså en viktig länk mellan länets kommuner och dess invånare å ena sidan och regeringen, riksdagen och de centrala myndigheterna å den andra sidan. Titel: Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län 2016 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Iréne Sundberg, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Kontaktperson: Pelle Grahn Publikationsnummer: 2016:44 Bilder: Allt bildmaterial i rapporten omfattas av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, om inte annat anges. Rapportens framsida, karta och foton från vattendrag, Länsstyrelen i Örebro län.
Förord I denna rapport redovisas resultat från provtagningar av kiselalger i tio vattendrag i Örebro län. Provtagningarna utfördes mellan 31 augusti och 28 september 2016 av Mikael Nyberg, Länsstyrelsen i Örebro län och genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Projektledare har varit Pelle Grahn, Länsstyrelsen i Örebro län. Undersökningarna utfördes som ett led i Länsstyrelsens arbete med att kartlägga länets vatten i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Resultaten har använts som stöd vid bedömningar av vattendragens kemiska och ekologiska status, men kan också komma att fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. Författare respektive medverkande av rapporten är Iréne Sundberg och Ylva Meissner, båda Medins Havs- och Vattenkonsulter AB (Projektnummer: 3187). Örebro i december 2016 Peder Eriksson Chef för Vatten och naturmiljöenheten
Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 6 Inledning... 6 Metodik... 8 Provtagning... 8 Analys... 8 Utvärdering... 10 ACID och surhetsklassning... 12 Resultat och diskussion... 13 IPS och statusklassning... 13 ACID och surhetsklassning... 15 Jämförelser med tidigare undersökningar... 18 Arter och diversitet... 19 Referenser... 21 Bilaga 1. Resultatsidor kiselalger... 23 Bilaga 2. Artlistor... 34 Bilaga 3. Tabeller... 45 Bilaga 4. Kemidata 2016... 48 Bilaga 5. Lokalbeskrivningar... 49
5
Sammanfattning I Örebro län undersöktes år 2016 kiselalger på 10 lokaler. Statusklassningen (närings- och organisk föroreningspåverkan) gjordes med hjälp av kiselalgsin-dexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) respektive andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. 1 Bosån, 3 Grytsjöbäcken, 4 Holmsjöbäcken, 6 Norens utlopp och 10 Sågsnårsälven hamnade i klass 1, hög status. Grytsjöbäcken bedömdes dock som mycket sur och Bosån låg mycket nära gränsen mot klass 2, god status. På två lokaler 9 Stenebäcken och 2 Äverstaån visade IPS-indexet klass 2, god status. IPS-indexet i Äverstaån hamnade dock nära gränsen mot klass 3 och kan sägas ligga dock i riskzonen för att hamna i måttlig status. Måttlig status konstaterades i 7 Näsbygraven och 8 Ralaån. Ralaån låg relativt nära gränsen mot god status, men bedömningen styrks av att mängden näringskrävande arter (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var relativt stor. 5 Klockarbäcken hamnade i klass 4, otillfredsställande status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket stor, vilket styrker klassningen. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. De flesta lokalerna (7 st.) bedömdes 2016 ha alkaliska (årsmedelvärdet för ph över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3) förhållanden, d.v.s. ingen surhetspåverkan föreligger. Dessa är 2 Äverstaån, 5 Klockarbäcken, 6 Norens utlopp, 7 Näsbygraven, 8 Ralaån, 9 Stenebäcken (expertbedömning) och 10 Sågsnårsälven. Norens utlopp hamnade dock nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden i 1 Bosån och 4 Holmsjöbäcken, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Båda ligger dock mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. I 3 Grytsjöbäcken motsvarar ACID mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Inledning Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro att utföra kiselalgsanalyser på 10 vattendragslokaler år 2016. Undersökningen är ett led i länets arbete med regional miljöövervakning. Syftet är att 6
resultaten ska öka kunskapen om miljötillståndet i länet samt vara underlag för statusklassningen av länets vattenförekomster och för framtida undersökningsoch åtgärdsprogram. De kan också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Ett rikt växt- och djurliv. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen (Kahlert et al. 2007). Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner, medan andra ökar och nya tillkommer. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att ett tillfälligt punktutsläpp kan spåras kort efter det skett, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning (Kahlert & Andrén 2005). Därför är kiselalger mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Figur 1. 2 Äverstaån, 5 Klockarbäcken och 9 Stenebäcken 2016 (Foto: Länsstyrelsen i Örebro). 7
Metodik Medins Havs- och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 17025 (ackrediteringsnummer 1646) samt ISO 9001 certifierat av SP (certifieringsnummer 4609 M). Medins är också miljöcertifierat av SP enligt ISO 14001 (certifieringsnummer 4609 M). Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes på 10 lokaler (Tabell 1, Figur 3) mellan 31 augusti och 28 september 2016 av Länsstyrelsen i Örebro enligt metod SS-EN 13946 (SIS 2014a) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och Vattenmyndigheten 2016). Beskrivningar av provtagningsplatserna och lägesangivelser finns i Bilaga 5. Metoden innebär i korthet att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare. Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixeras med etanol. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar tas prov från vattenväxter. Analys Kiselalgsanalys i ljusmikroskop (Figur 2) utfördes av Iréne Sundberg och Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2014b) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och Vattenmyndigheten 2016). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Fullständiga artlistor finns i Bilaga 2. Figur 2. Kiselalgsanalys görs i ljusmikroskop i 1000 gångers förstorning med oljeimmersionsobjektiv. Mikroskopet ska helst vara utrustat med interferenskontrast, vilket gör att man kan se mycket små former tydligare än med andra tekniker. 8
Figur 3. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Örebro län 2016. 9
Tabell 1. Statusbedömning. Vattenförekomst är enligt Vattenmyndigheterna och Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. EU-ID är Vattenförekomstens ID-nummer enligt EU (oftast vattenförekomstens utloppskoordinater i Rt90-format). Status, se Tabell 1. VIX är medelvärde av antal (inom parentes) VIX-värden inom samma vattenförekomst. Stations EU-id Nr Vatten/lokal Datum Kommun (enligt VISS) Koordinater (rt90 2,5 gon v) N E 1 Bosån SE653686-148270 2016-08-31 Hallsberg 6531973 1484134 2 Äverstaån SE657592-147595 2016-09-28 Örebro 6576115 1475923 3 Grytsjöbäcken, 5 norr SE657082-141504 2016-09-07 Degerfors 6571596 1415490 4 Holmsjöbäcken, Stn 2 SE656848-143102 2016-09-12 Degerfors 6569665 1428574 5 Klockarbäcken SE659491-146664 2016-09-07 Örebro 6591001 1467857 6 Norens utlopp SE657378-143743 2016-09-08 Karlskoga 6574061 1438308 7 Näsbygraven SE655330-147073 2016-09-05 Kumla 6560019 1470908 8 Ralaån SE654908-146027 2016-09-05 Kumla 6554442 1463426 9 Stenebäcken SE655777-145994 2016-09-05 Kumla 6561183 1460288 10 Sågnärsälven SE658691-144233 2016-09-07 Nora 6588536 1441618 Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes enligt programvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/) och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 2. IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag eller i en sjö. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). 10
IPS-indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < 10 40-80 3 Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < 20 40-80 4 Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0,56 20-40 > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. År 2015 har en omfattande revidering av indexvärdena för olika kiselalgsarter genomförts av SLU, Uppsala, Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havsoch Vattenkonsulter AB, Mölnlycke. Eventuella förändringar som skett vid omräkningar har kommenterats på respektive resultatsida i Bilaga 1. En expertbedömning avseende statusklassningen kan i vissa fall behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. 11
ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim ett vatten tillhör har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med ph under 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3. ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5]+ [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+ 2,5] En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI (group I-III) och släktet Eunotia, EUNO. Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kisel-algssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter (dvs. de som i huvudsak förekommer vid respektive enbart vid ph > 7), eftersom indexet främst är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. 12
Tabell 3. Bedömning av surhet i vatten med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. (Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverkets Handbok 2007:4, kap. 4.2.2, sid 66.). Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,3 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8 Resultat och diskussion Under provtagningsperioden var vattennivån låg till medelhög på lokalerna. Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns presenterade i Tabell 4 och Tabell 5, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACID-värde. Tabeller med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 3. I Bilaga 1 kan man läsa om varje lokal var för sig. För vissa tidigare år har indexvärden räknats om eftersom några arters indexvärden har ändrats sedan dess. Om omräkningen endast inneburit en liten skillnad har det inte kommenterat i denna rapport. Artlistor med beräknade index finns i Bilaga 2. I Bilaga 4 finns en tabell med vattenkemiska värden från provtagningslokalerna 2016. IPS och statusklassning Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (mängden näringskrävande former) beaktas vid klassningen, framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns. I fallande IPS-ordning visade 3 Grytsjöbäcken, 6 Norens utlopp, 10 Sågsnårsälven, 4 Holmsjöbäcken och 1 Bosån klass 1, hög status (Tabell 4). De fyra förstnämnda hade mycket höga IPS-index, men av dessa bedömdes Grytsjöbäcken som mycket sur (Tabell 5). I 1 Bosån hamnade IPS-indexet mycket nära gränsen mot klass 2, god status (Figur 4). Mängden näringskrävande arter (TDI) var något förhöjd, men kiselalgsamhället bestod övervägande av mer eller mindre näringsskyende och måttligt näringskrävande arter. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. 13
I 9 Stenebäcken och 2 Äverstaån visade IPS-indexet klass 2, god status (Tabell 4). Äverstaån låg emellertid nära gränsen mot klass 3 (Figur 4) och kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. Näringskrävande arter dominerade, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) var endast svagt förhöjd. Indexvärden som motsvarar klass 3, måttlig status hade 8 Ralaån och 7 Näsbygraven (Tabell 4). Ralaån låg relativt nära gränsen mot god status (Figur 4), men eftersom mängden näringskrävande arter (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) relativt stor styrker det klassningen måttlig status. Sämst resultat visade 5 Klockarbäcken som hamnade i klass 4, otillfredsställande status. Klassningen styrks av att andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor (Tabell 4). IPS (1-20) 20 15 Hög God Måttlig 10 Otillf. 5 Dålig Figur 4. Kiselalgsindexet IPS, som visar påverkan av näringsämnen/organisk förorening, i vattendrag i Örebro län 2016. (Otillfr. = Otillfredsställande). 14
Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Örebro län 2016. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns. (Otillfreds. = otillfredsställande). 2016 Nr Vattendrag/lokal Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass Status 3 Grytsjöbäcken, 5 norr 20 1,78 19,9 1 0,3 1 0,0 1-2 1 Hög 6 Norens utlopp 43 2,75 19,8 1 12,8 1 0,0 1-2 1 Hög 10 Sågsnårsälven 39 2,36 19,8 1 20,6 1 0,0 1-2 1 Hög 4 Holmsjöbäcken, Stn 2 43 3,34 19,7 1 14,0 1 0,0 1-2 1 Hög 1 Bosån 68 4,60 17,6 1 41,2 2-3 1,4 1-2 1 Hög 9 Stenebäcken 10 0,68 15,5 2 70,8 2-3 0,0 1-2 2 God 2 Äverstaån 23 2,23 14,8 2 69,1 2-3 5,7 1-2 2 God 8 Ralaån 47 4,19 14,0 3 82,1 4-5 19,7 3 3 Måttlig 7 Näsbygraven 35 2,71 13,9 3 90,1 4-5 15,9 3 3 Måttlig 5 Klockarbäcken 51 4,01 8,8 4 80,4 4-5 50,2 5 4 Otillfreds. ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Fyra lokaler i Örebro län 2016 5 Klockarbäcken, 8 Ralaån, 7 Näsbygraven och 2 Äverstaån klassades som alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3 (Tabell 5). 10 Sågsnårsälven, 6 Norens utlopp och 9 Stenebäcken bedömdes som nära neutrala (Tabell 5), vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Norens utlopp hamnade dock nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. I Stenebäcken visade visserligen surhetsindexet ACID måttligt sura förhållanden, men eftersom 90 % av kiselalgssamhället utgjordes av alkalifila arter (de som i huvudsak förekommer vid högre ph än 7) visar det att inga surhetsproblem föreligger och lokalen expertbedömdes tillhöra nära neutrala för- 15
hållanden. Norens utlopp däremot ligger nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden i 1 Bosån och 4 Holmsjöbäcken (Tabell 5), vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. De ligger dock mycket nära respektive nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. 3 Grytsjöbäcken hade ett lågt surhetsindex som motsvarar mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ett phminimum under 4,8. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde 88 % av kiselalgssamhället. Vanligast var Eunotia rhomboidea och Eunotia incisa var. incisa (Figur 5) som är bra indikatorer på surhet. Figur 5. Eunotia incisa och Eunotia rhomboidea är surhetsindikerande arter och var vanliga i 3 Grytsjöbäcken i Örebro län 2016, som klassades som mycket sur. 16
Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Örebro län 2016. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACIDvärde. Grå rad markerar klassgräns. 2016 Nr Vattendrag/lokal ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Surhetsklass 5 Klockarbäcken 3,6 0,2 0 2 123 739 0 136 8,78 Alkaliskt 8 Ralaån 8,0 0,7 0 7 194 766 0 33 8,19 Alkaliskt 7 Näsbygraven 4,3 0,0 0 5 94 894 0 7 7,95 Alkaliskt 2 Äverstaån 57,6 3,1 0 33 664 291 0 12 7,73 Alkaliskt 10 Sågsnårsälven 62,2 2,1 0 113 704 167 0 16 7,36 Nära neutralt 6 Norens utlopp 45,9 5,9 0 466 512 15 0 7 5,95 Nära neutralt 9 Stenebäcken 0,2 8,5 0 85 12 900 0 2 4,52 Nära neutralt* 1 Bosån 11,4 11,2 2 148 583 212 2 52 5,74 Måttligt surt 4 Holmsjöbäcken, Stn 2 44,0 11,2 2 440 528 7 0 22 5,68 Måttligt surt 3 Grytsjöbäcken, 5 norr 0,0 88,0 17 962 5 17 0 0 1,55 Mycket surt Figur 6. 3 Grytsjöbäcken i Örebro län bedömdes som mycket sur 2016 (Foto: Länsstyrelsen i Örebro län). 17
Jämförelser med tidigare undersökningar 2 Äverstaån, 5 Klockarbäcken, 7 Näsbygraven, 8 Ralaån och 9 Stenebäcken har undersökts två eller tre eller gånger tidigare (Bilaga 1; Sundberg & Jarlman 2009, Sundberg 2010 & 2011). 7 Näsbygraven, 8 Ralaån har visat måttlig status varje år (Tabell 6). Treårsmedelvärden hamnar relativt nära gränsen mot god status för båda lokalerna, men mängden näringskrävande arter (TDI) har hela tiden varit mycket stor i Näsbygraven och andel föroreningstoleranta kiselalger (%PT) relativt stor eller stor i Ralaån, vilket styrker klassningen måttlig status. I 2 Äverstaån och 9 Stenebäcken har bedömningen ändrats från måttlig status 2010 till god status 2016 (Tabell 6). Äverstaån låg dock nära gränsen mot måttlig status, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var betydligt lägre 2016 än 2010, vilket indikerar en minskad påverkan av lättnedbrytbar organisk förorening. Provtagningen skedde dock relativt sent på året 2016, vilket kan ha påverkat resultatet. Skillnaden mellan åren var större i Stenebäcken som hade ett betydligt lägre IPS-index 2010 än 2016 och föroreningstoleranta kiselalger saknades 2016. Kiselalgssamhället var enformigt 2016 och dominerades helt av den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula (Figur 7), vilket kan ha påverkat resultatet. Statusklassning baserat på ett fåtal arter, kan vara osäker. 5 Klockarbäcken visade måttlig status 2009, men hamnade i otillfredsställande status 2016 (Tabell 6). Lokalen låg dock nära gränsen mot otillfredsställande status 2009 och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket stor även då. Tabell 6. Kiselalgsindexet IPS, stödparametrarna TDI och %PT, surhetsindexet ACID och de parametrar som ingår i uträkningen av ACID, samt status- och surhetsklassningar enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag som undersöktes tidigare i Örebro län 2016. IPS (1-20) TDI (0-100) %PT Klass ADMI (%) Lokal År Status ACID Surhetsklass 2 Äverstaån 10 13,7 76,0 20,3 3 Måttlig 63,0 5,0 0 50 715 215 0 21 7,38 Nära neutralt 16 14,8 69,1 5,7 2 God 57,6 3,1 0 33 664 291 0 12 7,73 Alkaliskt 5 Klockarbäcken 09 11,3 80,9 47,7 3 Måttlig 5,1 1,2 0 12 292 626 0 70 7,54 Alkaliskt 16 8,8 80,4 50,2 4 Otillfreds. 3,6 0,2 0 2 123 739 0 136 8,78 Alkaliskt 7 Näsbygraven 08 13,8 93,1 16,0 3 Måttlig 0,5 0,0 0 0 73 920 0 7 6,67 Alkaliskt* 11 14,3 91,1 8,8 3 Måttlig 1,4 0,0 0 2 52 929 0 17 7,77 Alkaliskt 16 13,9 90,1 15,9 3 Måttlig 4,3 0,0 0 5 94 894 0 7 7,95 Alkaliskt 8 Ralaån 08 13,9 61,7 16,5 3 Måttlig 39,2 0,7 0 17 458 506 0 19 8,49 Alkaliskt 10 14,3 64,3 24,6 3 Måttlig 23,9 0,2 0 7 499 448 0 46 9,11 Alkaliskt 16 14,0 82,1 19,7 3 Måttlig 8,0 0,7 0 7 194 766 0 33 8,19 Alkaliskt 9 Stenebäcken 10 13,4 72,7 13,9 3 Måttlig 1,5 3,4 32 20 210 645 0 93 5,86 Nära neutralt 16 15,5 70,8 0,0 2 God 0,2 8,5 0 85 12 900 0 2 4,52 Nära neutralt* EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) *=expertbedömning Otillfreds.=Otillfredsställande 18
Figur 7. De näringskrävande kiselalgerna Cocconeis placentula och Rhoicosphenia abbreviata. Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 15/(< 1,5) kan det bero på någon form av störning. Antalet räknade arter var högt (> 60) och diversiteten hög (> 4,5) 1 Bosån (Tabell 4). 9 Stenebäcken hade mycket lågt antal räknade arter och mycket låg diversitet, vilket berodde på att den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula dominerade kiselalgssamhället (Figur 7). Den förekommer företrädesvis på växter (men även på stenar) och kan vara vanlig i näringsrika miljöer. I 3 Grytsjöbäcken var antal räknade arter lågt, liksom diversiteten, vilket inte är ovanligt i mycket sura vatten. Exempel på arter som trivs i näringsfattiga vatten och som förekom i undersökningen är Brachysira brebissonii (Figur 8), Brachysira neoexilis (Figur 8), Chamaepinnularia soehrensis (Figur 8), Gomphonema lateripunctatum, Psammothidium abundans (Figur 8) och Tabellaria flocculosa. Vissa av dessa, t.ex. Brachysira är även surhetståliga. Ett annat surhetsindikerande släkte är Eunotia, som dominerade kiselalgssamhället i 3 Grytsjöbäcken (Figur 5). 19
Figur 8. Kiselalgerna Brachysira brebissonii, Brachysira neoexilis, Chamaepinnularia soehrensis och Psammothidium abundans trivs i näringsfattiga vatten. Typiska för näringsrika vatten och som förekom de lokalerna med lägre IPSindex är Achnanthidium minutissimum group III (breda former), Amphora pediculus, Cocconeis placentula (Figur 7), Navicula cryptotenella, Navicula escambia (Figur 9), Navicula germainii, Navicula lanceolata, Nitz-schia dissipata och Rhoicosphenia abbreviata (Figur 7). Figur 9. Den näringskrävande kiselalgen Navicula escambia. Till näringståliga arter som dessutom är indikatorer på förekomst av lättnedbrytbart organiska förorening hör Eolimna minima (Figur 10), Gomphonema parvulum (Figur 10), Navicula gregaria, Nitzschia parvula, Nitzschia supralitorea och Tryblionella debilis (Figur 10). Störst andel föroreningstoleranta kiselalger hade 5 Klockarbäcken. Av föroreningstoleranta kiselalger dominerade Eolimna minima, Navicula gregaria, Nitzschia supralitorea och Tryblionella debilis i kiselalgssamhället där. 20
Figur 10. De föroreningstoleranta kiselalgerna Eolimna minima, Gomphonema parvulum och Tryblionella debilis. Referenser Andrén, C. & Jarlman, A. 2008. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: 237-253. Cemagref. 1982. Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F. Bassin Rhône-Méditeranée- Corse: 218 p. Havs- och vattenmyndigheten 2013. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. (https://www.havochvatten.se/hav/vagledning-- lagar/vagledningar/vattenforvaltning/nationell-vagledning-och-foreskrifter-forvattenforvaltning.html) Havs- och vattenmyndigheten 2016. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys Version 3:2, 2016-01-20. (https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/ovrigavagledningar/undersokningstyper-for-miljoovervakning.html) Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. 2006. Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:109-113. Kahlert, M. & Andrén, C. 2005. Benthic diatoms as valuable indicators of acidity. Verh. Internat. Verein. Limnology 29: 635-639. Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A., 2007. Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag. Rapport 2007:23. Institutionen för miljöanalys. Sveriges Lantbruksuniversitet.) 21
Kelly, M.G. 1998. Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: 236-242. Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport 4913. Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. (https://www.havochvatten.se/hav/vagledning-- lagar/vagledningar/vattenforvaltning/nationell-vagledning-och-foreskrifter-forvattenforvaltning.html) SIS 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. Sundberg, I. & Jarlman, A. 2009. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2008. Medins Biologi AB. Sundberg, I. 2010. Kiselalger i Örebro län 2009. Medins Biologi AB. Sundberg, I. 2011. Kiselalger i Örebro län 2011 (en undersökning av 20 lokaler). Medins Biologi AB. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. 1994. A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): 117-133. Zelinka, M. & Marwan, P. 1961. Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 159-174. 22
Bilaga 1. Resultatsidor kiselalger Förklaring till resultatsidor kiselalger Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt lägesangivelse. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet): 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt Lokalfoton i bilagan är tagna av Länsstyrelsen i Örebro län 23
1. Bosån Stations EU-id: SE653686-148270 Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 5,3 m Kommun: Hallsberg Medeldjup provyta: 0,35 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: låg Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: lugnt Prov taget från: sten Grumlighet: grumligt Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN 14407 Vattentemperatur: 17,3 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: 5-50 % Provplats: nedströms bro Resultat index och klassning Koordinater: 6531973/1484134 (RT90_25gonV) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2016-08-31 Antal räknade skal: 420 IPS: 17,6 (klass 1) Antal räknade taxa: 68 TDI: 41,2 (klass 2-3) HÖG STATUS mycket nära god status Diversitet: 4,60 % PT: 1,4 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 5,74 EK (IPS): 0,90 (klass 1) Kommentar MÅTTLIGT SURT mycket nära nära neutralt I Bosån motsvarade IPS-indexet klass 1, hög status. Indexvärdet låg dock mycket nära gränsen mot klass 2, god status. Mängden näringskrävande (TDI) arter var något förhöjd, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket liten. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Dominerade (ca 26 %) gjorde Navicula schmassmannii, som inte brukar utgöra någon större andel i kiselalgssamhällen och har därför dåligt känd ekologi. Samhället i övrigt bestod av en blandning av mer eller mindre näringskänsliga och näringståliga arter. Övervägande var dock mer eller mindre näringsskyende till måttligt näringskrävande arter. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Vattenkemiprovtagning utfördes fyra gånger under 2016 (jan, mars, juni, augusti) och visade inga anmärkningsvärt höga totalfosfor-, eller totalkvävehalter. Totalfosfor var dock förhöjt i augusti. Inga låga ph-värden uppmättes. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 24
2. Äverstaån Stations EU-id: SE657592-147595 Län: 18 Örebro Kommun: Örebro Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Prov taget från: växt Antal borstade stenar: - Analysmetodik: SS-EN 14407 Artanalys: Iréne Sundberg 2016-09-28 Koordinater: 6576115/1475923 (RT90_25gonV) Vattendragsbredd: 8,5 m Medeldjup provyta: 1,5 m Vattennivå: medel Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 13,7 C Beskuggning: saknas Provplats: 300 m nedströms E20 Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 422 IPS: 14,8 (klass 2) GOD STATUS nära måttlig status Antal räknade taxa: 23 TDI: 69,1 (klass 2-3) Diversitet: 2,23 % PT: 5,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 7,73 ALKALISKT EK (IPS): 0,75 (klass 2) Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Äverstaån visade klass 2, god status, men indexvärdet ligger nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var relativt stor och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) svagt förhöjd. Antalet räknade arter var förhållandevis lågt, liksom diversiteten, vilket beror på att kiselalgssamhället dominerades av den näringskrävande artgruppen Achnanthidium minutissimum group III (breda former) och den mer eller mindre näringskrävande Fragilaria mesolepta. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Värdet ligger dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Vattenkemiprovtagning utfördes vid fyra tillfällen 2016 (jan, mars, maj, sept) och visade högt totalkväve de tre första månaderna och mycket högt i september. Totalfosoforhalten var hög i januari och maj, samt mycket hög i september. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2010 13,7 3 76,0 2-3 20,3 4 Måttlig status 2016 14,8 2 69,1 2-3 5,7 1-2 God status nära måttlig status Tvåårsmedelvärden 10/16 14,3 3 72,6 2-3 13,0 3 Måttlig status mycket nära god status År ACID Statusklassning (surhet) 2010 7,38 Nära neutralt 2016 7,73 Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 10/16 7,55 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2010 och indexen har räknats om, eftersom vissa arters indexvärden ändrats sedan dess. Omräkningen innebar ingen ändring av IPS, %PT eller ACID, men TDI ökade något. Lokalen i Äverstaån visade ett sämre resultat 2010 och hamnade i klass 3, måttlig status. IPS-indexet var något lägre än 2016 och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var stor. Antalet räknade arter, liksom diversiteten var relativt låg även 2010. Främst dominerade den allmänt förekommande Achnanthidium minutissimum, men också den föroreningstoleranta Eolimna minima var vanlig. Eolimna minima noterades inte 2016. En möjlig förklaring till skillnaderna mellan åren skulle kunna vara förbättrat näringstillstånd, vilket motsägs av kemiresultaten. Proverna togs dock inte riktigt vid samma tidpunkt (slutet av augusti 2010, men slutet av september 2016), vilket kan ha påverkat resultatet. Surhetsindexet ACID hamnade i nära neutrala förhållanden 2010, men i alkaliska förhållanden 2016. Indexvärdena ligger dock relativt när gränsen mellan dessa klasser båda åren. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 25
3. Grytsjöbäcken, 5 norr Stations EU-id: SE657082-141504 Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 0,6 m Kommun: Degerfors Medeldjup provyta: 0,08 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: låg Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: strömt Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN 14407 Vattentemperatur: 13,9 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: >50 % Provplats: i skogen Resultat index och klassning Antal räknade skal: 424 IPS: 19,9 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 20 TDI: 0,3 (klass 1) Diversitet: 1,78 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 1,55 MYCKET SURT EK (IPS): 1,01 (klass 1) Kommentar Koordinater: 6571596/1415490 (RT90_25gonV) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2016-09-07 I Grytsjöbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status, men ACID-indexet visade mycket sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ett ph-minimum under 4,8. Antalet räknade arter var lågt, liksom diversiteten, vilket är vanligt i mycket sura vatten. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde 88% av kiselalgssamhället. Eunotia rhomboidea och Eunotia incisa var. incisa som är bra indikatorer på surhet var de dominerande arterna. Kemiprov har endast tagits vid två tillfällen 2016 (maj och september). Båda visade låga värden på ph och alkalinitet. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 26
4. Holmsjöbäcken, Stn 2 Stations EU-id: SE656848-143102 Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 3,7 m Kommun: Degerfors Medeldjup provyta: 0,14 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: låg Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: lugnt Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN 14407 Vattentemperatur: 14,7 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: <5 % Provplats: nedströms gångbro Resultat index och klassning Koordinater: 6569665/1428574 (RT90_25gonV) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 411 IPS: 19,7 (klass 1) Antal räknade taxa: 43 TDI: 14,0 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,34 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 5,68 EK (IPS): 1,00 (klass 1) Kommentar MÅTTLIGT SURT nära nära neutralt I Holmsjöbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 2016-09-12 Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Vattenkemiprover togs endast vid två tillfällen 2016, maj och september. Näringsämneshalterna var låga, men en något svag alkalinitet uppmättes i maj. 27
5. Klockarbäcken Stations EU-id: SE659491-146664 Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 2,4 m Kommun: Örebro Medeldjup provyta: 0,14 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: låg Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: lugnt Prov taget från: sten Grumlighet: grumligt Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN 14407 Vattentemperatur: 15,2 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50 % Provplats: nedanför villatomt Koordinater: 6591001/1467857 (RT90_25gonV) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 440 IPS: 8,8 (klass 4) Antal räknade taxa: 51 TDI: 80,4 (klass 4-5) OTILLFREDSSTÄLLANDE STATUS Diversitet: 4,01 % PT: 50,2 (klass 5) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 8,78 EK (IPS): 0,45 (klass 4) Kommentar årets undersökning ALKALISKT Klockarbäcken hade ett IPS-index som motsvarade klass 4, otillfredsställande status. Detta styrks av att andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var mycket stor. 2016-09-07 Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Vattenkemiprov togs på lokalen vid fem tillfällen under 2016 (feb, april, juni, september, oktober). Totalkvävehalten var hög de flesta gångerna och totalfosofor hög eller mycket hög vid samtliga tillfällen. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2009 2016 11,3 8,8 3 4 80,9 80,4 4-5 4-5 47,7 50,2 5 5 Måttlig status Otillfredsställande status Tvåårsmedelvärden 09/16 10,0 4 80,7 4-5 48,9 5 Otillfredsställande status År ACID Statusklassning (surhet) 2009 7,54 Alkaliskt 2016 8,78 Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 09/16 8,16 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och hamnade då klass 3, måttlig status. IPS-indexet låg dock nära gränsen mot klass 4, otillfredsställande status, som 2016 visade. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket stor även 2009 och lokalen ansågs ligga på gränsen till otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden både 2009 och 2016. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 28
6. Norens utlopp Stations EU-id: SE657378-143743 Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 11 m Kommun: Karlskoga Medeldjup provyta: 0,34 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: medel Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: strömt Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN 14407 Vattentemperatur: 17,4 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: 5-50 % Provplats: 20 m nedströms damm Resultat index och klassning Koordinater: 6574061/1438308 (RT90_25gonV) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2016-09-08 Antal räknade skal: 410 IPS: 19,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 43 TDI: 12,8 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,75 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 5,95 EK (IPS): 1,01 (klass 1) Kommentar NÄRA NEUTRALT nära måttlligt surt I Norens utlopp var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Värdet ligger nära gränsen mot måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Vattenkemiprov togs endast vid två tillfällen 2016, juni och september. Näringsämneshalterna var låga och inga riktigt låga ph- eller alkalinitetsvärden uppmättes Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 29
7. Näsbygraven Stations EU-id: SE655330-147073 Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 2 m Kommun: Kumla Medeldjup provyta: 0,2 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: låg Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: lugnt Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN 14407 Vattentemperatur: 12,1 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50 % Provplats: 0-10 m uppströms vägbro Koordinater: 6560019/1470908 (RT90_25gonV) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 416 IPS: 13,9 (klass 3) Antal räknade taxa: 35 TDI: 90,1 (klass 4-5) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 2,71 % PT: 15,9 (klass 3) Statusklassning (surhet) 2016-09-05 Missbildningar (%): - ACID: 7,95 ALKALISKT EK (IPS): 0,71 (klass 3) Kommentar årets undersökning I Näsbygraven motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var mycket stor, vilket styrker klassningen måttlig status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var relativt stor. Kiselalgssamhället dominerades av den näringskrävande Rhoicosphenia abbreviata. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Vattenkemiprover har tagits fyra gånger under 2016 (feb, april, juni, sept). Totalfosforhalten har varierat och var mycket hög i februari, men betydligt lägre övriga månader. Totalkvävehalterna var höga och vattnet hade även hög kalcium- och kloridhalt vissa månader. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2008 13,8 3 93,1 4-5 16,0 3 Måttlig status 2011 14,3 3 91,1 4-5 8,8 1-2 Måttlig status nära god status 2016 13,9 3 90,1 4-5 15,9 3 Måttlig status Treårsmedelvärden 08/11/16 14,0 3 91,5 4-5 13,5 3 Måttlig status År ACID Statusklassning (surhet) Expertbedömning 2008 6,67 Nära neutralt Alkaliskt 2011 7,77 Alkaliskt 2016 7,95 Alkaliskt Treårsmedelvärde 08/11/16 7,46 Nära neutralt Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2008 och 2011 och visade då samma resultat som 2016, dvs. måttlig status. Mängden näringskrävande arter (TDI) har varje år varit mycket stor, medan andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) inte varit lika anmärkningsvärd. IPS-indexet har för 2008 räknats om från ursprungliga 14,0 till 13,8. Samhället har varje år till största delen utgjorts av alkalifila kiselalger (dvs. arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7), därför har ACID expertbedömts till alkaliskt för 2008 och för treårsmedelvärdet (2008/11/16). Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 30
8. Ralaån Stations EU-id: SE654908-146027 Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 4 m Kommun: Kumla Medeldjup provyta: 0,25 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: låg Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: strömt Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN 14407 Vattentemperatur: 14,6 C Artanalys: Ylva Meissner Beskuggning: 5-50 % Provplats: uppströms vägbro Koordinater: 6554442/1463426 (RT90_25gonV) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 427 IPS: 14,0 (klass 3) Antal räknade taxa: 47 TDI: 82,1 (klass 4-5) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,19 % PT: 19,7 (klass 3) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 8,19 EK (IPS): 0,71 (klass 3) Kommentar årets undersökning ALKALISKT 2016-09-05 Ralaån hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot klass 2, god status. Bedömningen stöds dock av att mängden näringskrävande arter (TDI) var stor och att andelen föroreningstoleranta former (%PT) var relativt stor. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Vattenkemi togs vid fyra tillfällen 2016 (feb, april, juni, sept) och visade hög totalkvävehalt varje tillfälle och hög totalfosforhalt de flesta månaderna. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2008 13,9 3 61,7 2-3 16,5 3 Måttlig status 2010 14,3 3 64,3 2-3 24,6 4 Måttlig status nära god status 2016 14,0 3 82,1 4-5 19,7 3 Måttlig status nära god status Treårsmedelvärden 08/10/16 14,0 3 69,4 2-3 20,2 4 Måttlig status År ACID Statusklassning (surhet) 2008 8,49 Alkaliskt 2010 9,11 Alkaliskt 2016 8,19 Alkaliskt Treårsmedelvärde 08/10/16 8,60 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen är tidigare undersökt år 2008 och 2010 och IPS-indexet har räknats om beroende på att ett vissa arters indexvärden har ändrats sedan dess. Omräkningen innebar inga större förändringar. IPS-indexet visade måttlig status och artsammansättningen var liknande alla år. Treårsmedelvärdet (08/10/16) hamnar relativt nära gränsen mot god status, men de förhöjda värden på både TDI (andelen näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningståliga former) visar att klassningen bör stämma. Surhetsindexet ACID visade alkalika förhållanden alla tre åren. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 31
9. Stenebäcken Stations EU-id: SE655777-145994 Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 4,1 m Kommun: Kumla Medeldjup provyta: 0,24 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: låg Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: lugnt Prov taget från: växt Grumlighet: klart Antal borstade stenar: - Vattenfärg: klart Analysmetodik: SS-EN 14407 Vattentemperatur: 14,2 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: <5 % Provplats: 25 m nedströms bro 2016-09-05 Koordinater: 6561183/1460288 (RT90_25gonV) Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 422 IPS: 15,5 (klass 2) Antal räknade taxa: 10 TDI: 70,8 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 0,68 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Expertbedömning Missbildningar (%): - ACID: 4,52 EK (IPS): 0,79 (klass 2) Kommentar årets undersökning (MÅTTLIGT SURT) NÄRA NEUTRALT IPS-indexet visade klass 2, god status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var stor, men inga föroreningstoleranta former (%PT) noterades. Antalet räknade arter var mycket lågt, liksom diversiteten, vilket beror på att den näringskrävande artegruppen Cocconeis placentula helt dominerade i kiselalgssamhället (89 %). ACID visade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4), men eftersom 90 % av kiselalgssamhället utgjordes av alkalifila arter (de som i huvudsak förekommer vid högre ph än 7) bedöms lokalen åtminstone tillhöra klassen nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Vattenkemiprov togs vid fyra tillfällen 2016 (feb, april, juni, sept) och visade hög eller mycket hög totalfosforhalt varje tillfälle och hög totalkvävehalt de flesta månaderna. Inga låg ph- eller alkalinitetsvärden har uppmätts. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2010 2016 13,4 15,5 3 2 72,7 70,8 2-3 2-3 13,9 0,0 3 1-2 Måttlig status God status Tvåårsmedelvärden 10/16 14,5 3 71,8 2-3 7,0 1-2 Måttlig status År 2010 ACID 5,86 Statusklassning (surhet) Nära neutralt Expertbedömning 2016 4,52 Måttligt surt Nära neutralt Tvåårsmedelvärden 10/16 5,19 Måttligt surt Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2010 och indexen för det året har räknats om, eftersom en del arter ändrat indexvärden sedan dess. Omräkningen innebar en marginell minskaning av IPS från 13,5 till 13,4, men TDI (mängden näringskrävande arter ) ökade från 58,4 till 72,7. Lokalen visade måttlig status 2010. IPS-indexet var betydligt lägre än 2016 och andelen föroreningstoleranta arter var något förhöjd. Kiselalgsamhället var mer varierat och antalet räknade arter större än 2016. Det är möjligt att den ensidig dominansen av Cocconeis placentula 2016 är tecken på någon form av störning i samhället, som också påverkat resultatet. Bedömningar baserade på få arter kan vara osäkra. ACID-indexet visade nära neutrala förhållanden 2010. På grund av det relativt låga ACID-värdet 2016, hamnade även tvåårsmedelvärdet i måttligt surt. Därför görs, liksom 2016, en expertbedömning till nära neutralt. Kiselalgssamhället dominerades båda åren av alkalifila arter. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 32
10. Sågsnårsälven Stations EU-id: SE658691-144233 Koordinater: 6588536/1441618 (RT90_25gonV) Län: 18 Örebro Vattendragsbredd: 3,1 m Kommun: Nora Medeldjup provyta: 0,11 m Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Vattennivå: låg Provtagn.: Länsstyrelsen Örebro län Vattenhastighet: strömt Prov taget från: sten Grumlighet: klart Antal borstade stenar: 5 Vattenfärg: färgat Analysmetodik: SS-EN 14407 Vattentemperatur: 13,9 C Artanalys: Iréne Sundberg Beskuggning: 5-50 % Provplats: nedan där bäcken rinner över en häll Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 426 IPS: 19,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 39 TDI: 20,6 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,36 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) Missbildningar (%): - ACID: 7,36 EK (IPS): 1,01 (klass 1) NÄRA NEUTRALT Kommentar 2016-09-07 I Sågsnårsälven var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Vattenkemi prov togs i juni och september 2016. Inga förhöjda värden på varken totalfosfor eller totalkväve uppmättes och inga låga ph- eller alkalinitetsvärden. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 33