MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8

Transkript

1 BILAGA 8 Påväxtalger vattendrag år 205 2

2 Metodik Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner, medan andra ökar och nya tillkommer. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att ett tillfälligt punktutsläpp kan spåras kort efter det skett, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning (Kahlert & Andrén 2005). Därför är kiselalger mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen (Kahlert et al. 2007). Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes av ALcontrol AB den 6-22 september 205, enligt metod SS- EN 3946 (204a) och Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och vattenmyndigheten 206) på 2 lokaler i Motala ströms avrinningsområde (Figur ). Fullständiga fältprotokoll finns sist i denna bilaga. Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten (Figur ). Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar kan prov tas från vattenväxter, vilket gjordes på sju lokaler i denna undersökning. Proven fixeras med etanol. Figur. Provtagning av kiselalger görs i första hand på sten och man analyserar i 000 gångers förstoring, Medins Havs och vattenkonsulter AB. 22

3 Tabell. Provtagningslokaler för kiselalger i avrinningsområdet för Motala ström 205. Koordinater är angivna enligt RT90 2,5 gon V Nr Vattendrag Datum Kommun Koordinater N E 22 Svartån, nedströms Frinnaryd Aneby Svartån, Tranås ARV Tranås Bf Mjölnaån, strax före utflödet i Vättern Vadstena Bf4 Svartån, vid Gudhem Mjölby Fi07 Doverns utlopp Finspång GB6B Motala Ströms utlopp, Norrköping Norrköping Li06 Stångån, inlopp i Roxen Linköping Li3 Svartån, Svartåfors Linköping Mo02 Motala Ström, Motala Motala MS04 Stångån, Vimmerby Vimmerby MS07 Stångån, Vervelån Vimmerby Sö04 Storåns utlopp Söderköping Kiselalgsanalys och utvärdering Medins Havs- och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 7025 (ackrediteringsnummer 646) samt ISO 900 certifierat av SP (certifieringsnum-mer 4609 M). Medins är också miljöcertifierat av SP enligt ISO 400 (certifierings-nummer 4609 M). Framställning av kiselalgspreparat gjordes av Ylva Meissner och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, enligt metod SS-EN 4407 (204b) och Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och vattenmyndigheten 206). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Fullständiga artlistor finns längre fram i denna bilaga. Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 203). Längre fram i denna bilaga redovisas resultaten för varje lokal för sig. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3 ( och utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2. IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (96): AjSjVj/ AjVj 23

4 där Aj är den relativa abundansen i procent, Sj är föroreningskänsligheten (-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet (-3, där ett högt värde betyder att arten endast tål begränsade ekologiska variationer, d.v.s. är en stark indikator) för arten j. Resultaten räknas om till skalan -20 (4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är indexvärdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening (Kelly 998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom och att låga värden visar en hög känslighet. (I Sverige används TDI-versionen från 998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden.) År 205 har en omfattande revidering av indexvärdena för olika kiselalgsarter genomförts av SLU, Uppsala, Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke. De flesta ändringarna rör TDI-indexet och eftersom detta index endast är en stödparameter har inga omräkningar av äldre data utförts. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (=ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde) Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 9,6 Hög 7,5 0,89 < 0 < 40 2 God 4,5 och < 7,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig och < 4,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 0,4 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,4 > 40 > 80 För att visa vilken ph-regim ett vatten tillhör har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med ph < 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3. ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5+ [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] En täljare eller nämnare = 0 ersätts med, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 0. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI (group I-III) och släktet Eunotia, EUNO. Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (994): 24

5 acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Klassningen har gjorts enligt Tabell 3 (Naturvårdsverket 2007). Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med ph lägre än 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Tabell 3. Bedömning av surhet i vatten med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. (Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverkets Handbok 2007:4, kap , sid 66.) Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 2 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (2 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 5 räknade arter; diver-sitet <,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen. 25

6 Resultat Förklaring till resultatsidor Lokaluppgifter: I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening):. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet):. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 26

7 Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i Motala ströms avrinningsområde 205 Nr Vattendrag Datum Antal räknade arter 22 Svartån, ns Frinnaryd ,3 4,7 2 66, ,3-2 2 God 30 Svartån, Tranås ARV ,67 4,8 2 75, ,2-2 2 God Divers-itet IPS (-20) IPS-klass TDI (0-00) TDI-klass %PT % PT-klass Klass Status Bf Mjölnaån ,85 4, 3 75, ,9-2 3 Måttlig Bf4 Svartån, vid Gudhem ,89 3,9 3 74, ,5 4 3 Måttlig Fi07 Doverns utlopp ,95 5,7 2 68,8 2-3,4-2 2 God GB6B Motala Ströms utlopp, Norrköping ,48 5,4 2 59, ,3 3 2 God Li06 Stångån, inl. i Roxen ,70 3,7 3 74, ,4 3 3 Måttlig Li3 Svartån, Svartåfors ,94 2, 3 85, ,2 4 3 Måttlig Mo02 Motala Ström, Motala ,77 7,5 36, 2,2-2 2* God* MS04 Stångån, Vimmerby ,73 7,5 3,3 6, -2 2* God* MS07 Stångån, Vervelån ,58 5,9 2 60, ,2-2 2 God Sö04 Storåns utlopp ,5 2,8 3 89, ,3 4 3 Måttlig * = expertbedömning Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i Motala ströms avrinningsområde 205. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID Nr Vattendrag Datum ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Surhetsklass 22 Svartån, ns Frinnaryd ,8 3, ,25 Nära neutralt 30 Svartån, Tranås ARV ,4 0, ,33 Alkaliskt Bf Mjölnaån ,4, ,2 Alkaliskt Bf4 Svartån, vid Gudhem ,6 0, ,60 Alkaliskt Fi07 Doverns utlopp ,3, ,54 Alkaliskt GB6B Motala Ströms utlopp, Norrköping , 0, ,87 Alkaliskt Li06 Stångån, inl. i Roxen ,6 0, ,73 Alkaliskt Li3 Svartån, Svartåfors ,0 0, ,55 Alkaliskt Mo02 Motala Ström, Motala ,2 0, ,03 Alkaliskt MS04 Stångån, Vimmerby ,8 9, ,58 Nära neutralt MS07 Stångån, Vervelån ,8 6, ,74 Nära neutralt Sö04 Storåns utlopp ,7, ,49 Nära neutralt 27

8 22. Svartån, nedströms Frinnaryd Län: 6 Jönköping Beskuggning: 5-50 % Kommun: Aneby Vattennivå: medel Koordinater: /44950 (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Reijo Nygård Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 3,9 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: liten brygga Resultat index och klassning Antal räknade skal: 455 IPS: 4,7 (klass 2) GOD STATUS Antal räknade taxa: 69 TDI: 66,7 (klass 2-3) Diversitet: 4,3 % PT: 3,3 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,75 (klass 2) ACID: 7,25 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) NÄRA NEUTRALT nära måttlig status Svartån, nedströms Frinnaryd, hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status, men indexvärdet ligger nära gränsen mot måttlig status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var dock liten. Kiselalgssamhället dominerades av mer eller mindre näringskrävande arter som Aulacoseira ambigua och Achnanthidium minutissimum group III (breda former). Antalet räknade arter var högt. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) , 5, ,9 60, 2-3,7, God status God status 205 4,7 2 66, ,3-2 God status nära måttlig status Treårsmedelvärden 09/2/5 5,3 2 54, , - 2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,85 7,49 2 Alkaliskt Nära neutralt mycket nära alkaliskt 205 7,25 2 Nära neutralt Treårsmedelvärde 09/2/5 7,53 Alkaliskt mycket nära nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar En omräkning av index för 2009 gjordes år 202 på grund av att en del indexvärden ändrats sedan 2009 (gäller bl.a. Aulacoseira ambigua). IPS-indexet höjdes från 3,6 till 6, och innebar en ändring av statusklass från måttlig till god status. ACID ökade något (7,60 till 7,85), men innebar ingen ändring av surhetsklass. Lokalen har visat god status varje år, men IPS-indexet har minskat och låg år 205 nära gränsen mot den sämre klassen måttlig status. Surhetsindexet ACID har visat antingen nära neutrala eller alkaliska förhållanden och treårsmedelvärdet ligger i alkaliskt, men mycket nära gränsen mot nära neutralt. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

9 30. Svartån, Tranås ARV Län: 6 Jönköping Beskuggning: <5 % Kommun: Tranås Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Reijo Nygård Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 5,4 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: uthus Resultat index och klassning Antal räknade skal: 47 IPS: 4,8 (klass 2) GOD STATUS Antal räknade taxa: 4 TDI: 75,7 (klass 2-3) Diversitet: 2,67 % PT: 7,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,76 (klass 2) ACID: 9,33 (klass ) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT nära måttlig status Svartån (Tranås ARV) hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status, men indexvärdet ligger nära gränsen mot klass 3, måttlig status och mängden näringskrävande arter (TDI) var stor. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjd. Lokalen kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 5, , 55, ,4 2,9-2 3 God status God status 205 4,8 2 75, ,2-2 God status nära måttlig status Treårsmedelvärden 09/2/5 5,6 2 53, ,8-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,88 7,48 9, Nära neutralt Nära neutralt Alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 7,57 Alkaliskt mycket nära nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 202. Indexen för 2009 räknades om år 202 dels pga. av att en del arters indexvärden ändrats sedan 2009 men också pga. av felräkning. IPS-indexet ökade från,4 till 6,8 efter omräkning, vilket innebar en ändring av statusklass från måttlig till god status. IPS-indexet har visat god status alla tre åren, men det har minskat och låg 205 nära gränsen mot måttlig status. Surhetsindexet ACID hamnade i nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 2009 och 205, men i alkaliska förhållanden 205. Treårsmedelvärdet ligger i alkaliskt, men mycket nära gränsen mot nära neutralt. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

10 Bf. Mjölnaån, före utflödet i Vättern Län: 5 Östergötland Beskuggning: <5 % Kommun: Vadstena Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Magnus Bergström Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 3,3 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: gångbro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 462 IPS: 4, (klass 3) MÅTTLIG STATUS Antal räknade taxa: 48 TDI: 75,6 (klass 2-3) Diversitet: 3,85 % PT: 3,9 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,72 (klass 3) ACID: 8,2 (klass ) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT nära god status I Mjölnaån hamnade IPS-indexet i klass 3, måttlig status, men indexvärdet ligger nära gränsen mot klass 2, god status. Näringskrävande arter dominerade, men andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var liten. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 3 56, ,6-2 Måttlig status mycket nära god status 202 4,3 3 62, ,4-2 Måttlig status mycket nära god status 205 4, 3 75, ,9-2 Måttlig status nära god status Treårsmedelvärden 09/2/5 4,2 3 64, ,3-2 Måttlig status nära god status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,68 8,50 8,2 Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 8,3 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 202 och visade då samma resultat som 205, dvs. måttlig status och alkaliska förhållanden. IPS-indexet har legat nära eller mycket nära gränsen mot god status varje år, men näringskrävande arter har dominerat hela tiden, vilket styrker klassningen måttlig status. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

11 Bf4. Svartån, vid Gudhem Län: 5 Östergötland Beskuggning: <5 % Kommun: Mjölby Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Magnus Bergström Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 3,8 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: motorvägsbro-villa Resultat index och klassning Antal räknade skal: 49 IPS: 3,9 (klass 3) MÅTTLIG STATUS Antal räknade taxa: 35 TDI: 74,2 (klass 2-3) Diversitet: 2,89 % PT: 20,5 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,7 (klass 3) ACID: 8,60 (klass ) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT IPS-indexet i Svartån vid Gudhem visade klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet, men andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor, vilket stärker klassningen måttlig status. Kiselalgssamhället dominerades av de näringskrävande artgrupperna Achnanthidium minutissimum (group III) och Cocconeis placentula tillsammans med Eolimna minima, som indikerar förekoms av lättnedbrytbar organisk förorening. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 2 5, ,2-2 God status 202 4,8 2 52, ,9-2 God status nära måttlig status 205 3,9 3 74, ,5 4 Måttlig status Treårsmedelvärden 09/2/5 4,6 2 59, ,2 3 God status mycket nära måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,73 8,52 8,60 Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 8,62 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 202 och visade då god status. IPS-indexet låg dock relativt nära respektive nära gränsen mot måttlig status. Treårsmedelvärdet ligger i god status, men mycket nära gränsen mot måttlig status. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden alla tre åren. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

12 Fi07. Dovern, utlopp Län: 5 Östergötland Beskuggning: <5 % Kommun: Finspång Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Reijo Nygård Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 4,8 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: direkt nedströms bro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 420 IPS: 5,7 (klass 2) GOD STATUS Antal räknade taxa: 36 TDI: 68,8 (klass 2-3) Diversitet:,95 % PT:,4 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,80 (klass 2) ACID: 8,54 (klass ) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT I Doverns utlopp visade IPS-indexet klass 2, god status. Diversiteten var låg, beroende på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum group III (breda former) dominerade kiselalgssamhället (74 %). Tidigare erfarenheter har visat att total dominans av denna primärkolonisatör kan vara ett tecken på en störning i kiselalgssamhället, t. ex. orsakad av stora skiftningar i vattenståndet, som kan medföra uttorkning eller omlagring av substraten. Varierande vattenstånd med perioder av torrläggning/högflöde gynnar denna art som snabbt nykolonisera substraten. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 9,2 5,7 2 6,3 27, 68, ,5 0,9, Hög status Hög status God status Treårsmedelvärden 09/2/5 8,2 37,4 0,9-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,02 8,76 8,54 3 Måttligt surt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 7,44 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Undersökningarna 2009 och 202 visade hög status. Artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade helt kiselalgssamhället även 202 (84 %), men då var group II vanligast, som fördrar näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten. År 205 dominerade Achnanthidium minutissimum group III, som är vanlig i mer näringsrika miljöer. År 2009 var artgruppen inte lika vanlig (3 %). Surhetsindexet ACID hamnade i måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4), vilket berodde på att det surhetståliga släktet Eunotia var relativt stor då samtidigt som artgruppen Achnanthidium minutissimum (surhetskänslig) var relativt liten jämfört med 202 och 205, som visade alkaliska förhållanden. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

13 GB6B. Motala Ström, utlopp Län: 5 Östergötland Beskuggning: saknas Kommun: Norrköping Vattennivå: medel Koordinater: /52236 (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Björn Thiberg Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 5,7 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 43 IPS: 5,4 (klass 2) GOD STATUS Antal räknade taxa: 57 TDI: 59,5 (klass 2-3) Diversitet: 4,48 % PT: 5,3 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,79 (klass 2) ACID: 7,87 (klass ) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT Motala ströms utlopp hade ett IPS-index motsvarande klass 2, god status. Indexvärdet kan sägas ligga i den sämre delen av klassintervallet och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var relativt stor. Kiselalgssamhället dominerades (28 %) av Rossithidium anastasiae (tidigare Achnanthes linearioides). Arten påträffas framför allt i näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten och kan lokalt vara individrik, men varför den frodas framför andra arter i vissa miljöer är inte klarlagt. I övrigt utgjordes artsammansättningen av mer eller mindre näringskrävande kiselalger. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 3,8 5, ,7 64,9 59, ,2 22,7 5, Måttlig status Måttlig status God status Treårsmedelvärden 09/2/5 4,3 3 64, ,4 3 Måttlig status mycket nära god status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,45 8,8 7,87 Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 8,7 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 202 och då var IPS-indexet lägre och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) större, vilket medförde måttlig status. Treårsmedelvärdet hamnar i måttlig status, men det ligger mycket nära gränsen mot god status. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden alla tre åren. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

14 Li06. Stångån, inlopp i Roxen Län: 5 Östergötland Beskuggning: <5 % Kommun: Linköping Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Reijo Nygård Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 4,3 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: utsiktstorn Resultat index och klassning Antal räknade skal: 424 IPS: 3,7 (klass 3) MÅTTLIG STATUS Antal räknade taxa: 6 TDI: 74,0 (klass 2-3) Diversitet: 3,70 % PT: 4,4 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,70 (klass 3) ACID: 8,73 (klass ) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT IPS-indexet i Stångån vi Roxens inlopp visade klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) relativt stor, vilket styrker klassningen måttlig status. Antalet räknade arter var högt. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 2 5, ,0-2 God status nära måttlig status 202 4,5 2 48, ,7-2 God status mycket nära måttlig status 205 3,7 3 74, ,4 3 Måttlig status Treårsmedelvärden 09/2/5 4,4 3 58, ,3-2 Måttlig status mycket nära god status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,6 4 Surt mycket nära måttlligt surt ,70 8,73 2 Nära neutralt Alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 6,53 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 202 och visade då klass 2, god status. IPS-indexet låg dock nära eller mycket nära gränsen mot måttlig status båda åren. Tillståndet var något sämre 205 då lokalen hamnade i måttlig status. Treårsmedelvärdet av IPS ligger i måttlig status, men mycket nära gränsen mot god status. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6) 2009, men ökade till nära neutrala förhållanden 202 (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) och alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3) 205. Resultatet år 2009 är dock missvisande eftersom 75 % av kiselalgssamhället bestod av alkalifila arter (dvs. de som i huvudsak förekommer vid ph över 7). På grund av en relativt stor andel av släktet Eunotia (som vanligen trivs i sura vatten) men en mycket liten andel av artgruppen Achnanthidium minutissimum (som är surhetskänslig) gör att ACID blir för lågt. Den Eunotia- art som förekom år 2009 kan även förekomma i mer eller mindre näringsrika vatten. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

15 Li3. Svartån, Svartåfors Län: 5 Östergötland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Linköping Vattennivå: medel Koordinater: /48899 (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Reijo Nygård Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 3,6 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 00 meter nedströms damm Resultat index och klassning Antal räknade skal: 44 IPS: 2, (klass 3) MÅTTLIG STATUS Antal räknade taxa: 24 TDI: 85,3 (klass 4-5) Diversitet: 2,94 % PT: 38,2 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,62 (klass 3) ACID: 8,55 (klass ) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT I Svartån vid Svartåfors hamnade IPS-indexet i klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var stor och styrker klassningen måttlig status. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 4, 2, ,0 68,0 85, ,9,5 38, God status Måttlig status Måttlig status Treårsmedelvärden 09/2/5 3,9 3 76, 2-3 8,9 3 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,75 8,24 8,55 Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 8,8 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 202. IPS-indexet har minskat och visade god status 2009, måttlig status (nära god) 202 och väl inom gränsen för måttlig status 205. Dessutom har andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) ökat markant, vilket visar en försämring av tillståndet sedan Surhetsindexet ACID har hamnat i alkaliska förhållanden alla tre åren. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

16 Mo02. Motala Ström, Motala Län: 5 Östergötland Beskuggning: <5 % Kommun: Motala Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Reijo Nygård Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 3,8 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: brofäste Resultat index och klassning Antal räknade skal: 48 IPS: 7,5 (klass ) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 38 TDI: 36, (klass ) Diversitet: 2,77 % PT: 2,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,89 (klass ) ACID: 9,03 (klass ) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT IPS-indexet i Motala ström vid Motala motsvarade klass, hög status, men eftersom indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot klass 2, god status och TDI-värdet (mängden näringskrävande arter) var något förhöjt, görs en expertbedömning till god status. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. GOD STATUS Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 2 44, ,4-2 God status 202 7,7 32,5 3,7-2 Hög status nära god status 205 7,5 36, 2,2-2 God status expertbedömning Treårsmedelvärden 09/2/5 6,9 2 37,9 2,8-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,44 8,3 9,03 Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 8,53 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 202 och visade god status 2009 och hög status, dock nära god status, 202. Treårsmedelvärdet av IPS ligger i god status. Surhetsindexet ACID har hamnat i alkaliska förhållanden varje år. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

17 MS04. Stångån, Vimmerby Län: 8 Kalmar Beskuggning: <5 % Kommun: Vimmerby Vattennivå: medel Koordinater: /50500 (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Björn Thiberg Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 5,3 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 4 IPS: 7,5 (klass 2) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 5 TDI: 3,3 (klass ) Diversitet: 3,73 % PT: 6, (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,89 (klass ) ACID: 6,58 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) NÄRA NEUTRALT GOD STATUS Stångån hade ett IPS-index som visserligen hamnade i klass, hög status, men eftersom indexvärdet låg på gränsen till klass 2 gjordes en expertbedömning till god status. Vissa näringskrävande arter (TDI) förekom och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjd. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) , 6, ,9 37,7 2-3,7 2, God status God status 205 7,5 2 3,3 6, - 2 God status expertbedömning Treårsmedelvärden 09/2/5 6,8 2 38,6 3,4-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,59 5, Nära neutralt Måttligt surt mycket nära nära neutralt 205 6,58 2 Nära neutralt Treårsmedelvärde 09/2/5 6,3 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts vid två tillfällen tidigare, 2009 och 202, och visade även då god status. Surhetsindexet ACID hamnade nära neutrala förhållanden 2009 och 205, men i måttligt sura förhållanden 202, dock mycket nära gränsen mot nära neutralt som även treårsmedelvärdet visar. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

18 MS07. Stångån, Vervelån Län: 8 Kalmar Beskuggning: saknas Kommun: Vimmerby Vattennivå: medel Koordinater: 64020/ (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: klart Provtagning: Björn Thiberg Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 5,2 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 47 IPS: 5,9 (klass 2) GOD STATUS Antal räknade taxa: 36 TDI: 60,6 (klass 2-3) Diversitet: 2,58 % PT: 0,2 (klass - 2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,8 (klass 2) ACID: 6,74 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) NÄRA NEUTRALT IPS-indexet visade klass 2, god status. Kiselalgssamhället dominerades (53 %) av den mer eller mindre näringskrävande arten Aulacoseira ambigua följt av den näringskrävande artgruppen Achnanthidium minutissimum group III. Aulacoseira ambigua är primärt planktisk (frilevande i sjöar), men kan vara vanlig även i rinnande vatten, framför allt när provtagningslokalen ligger nära nedströms en sjö. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 5,8 5, ,8 23,4 60,6 2-3,0 0,0 0, God status God status God status Treårsmedelvärden 09/2/5 5,8 2 39,3 0,4-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,93 6,8 6, Alkaliskt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde 09/2/5 7,49 2 Nära neutralt mycket nära alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar En omräkning av IPS- och ACID-indexen för 2009 gjordes år 202 på grund av att en del arters indexvärden ändrats sedan 2009 (gäller bl.a. Aulacoseira ambigua). IPS-indexet höjdes från 2,0 till 5,7 och innebar en ändring av statusklass från måttlig till god status. ACID ökade något (8,40 till 8,93), men innebar ingen ändring av surhetsklass. IPS-indexet har visat god status och kiselalgssamhället har dominerats av arten Aulacoseira ambigua varje år. Surhetsindexet ACID hamnade i alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3) 2009, men i nära neutrala förhållanden 202 och 205. Treårsmedelvärdet ligger i nära neutralt, men mycket nära gränsen mot alkaliskt. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

19 Sö04. Storån, utlopp Län: 5 Östergötland Beskuggning: >50 % Kommun: Söderköping Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN 3946 Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Björn Thiberg Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 4,7 C Analysmetodik: SS-EN 4407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: - Resultat index och klassning Antal räknade skal: 376 IPS: 2,8 (klass 3) MÅTTLIG STATUS Antal räknade taxa: 33 TDI: 89,8 (klass 4-5) Diversitet: 3,5 % PT: 2,3 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,65 (klass 3) ACID: 7,49 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) NÄRA NEUTRALT mycket nära alkaliskt Storåns utlopp hade ett IPS-index motsvarande klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var mycket stor och andelen föroreningstoleranta organismer (%PT) stor, vilket styrker klassningen måttlig status. Eolimna minima, som är en bra indikator på förekomst av lättnedbrytbart organiska material, var en av de dominerande arterna. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet hamnade mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,2 3 66, 2-3 9,9 3 Måttlig status 202,2 3 83, ,2 4 Måttlig status nära otillfredsställande status 205 2,8 3 89, ,3 4 Måttlig status Treårsmedelvärden 09/2/5 2,4 3 79, ,4 4 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,49 2 Nära neutralt mycket nära alkaliskt ,59 7,49 2 Alkaliskt Nära neutralt mycket nära alkaliskt Treårsmedelvärde 09/2/5 7,86 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009 och 202 och visade då samma resultat, dvs. måttlig status. IPS-indexet 202 var lägre och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) större än 2009 och 205 och låg i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden 2009 och 202 (dock mycket nära alkaliskt), men alkaliska förhållanden 202. Treårsmedelvärdet hamnar i alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

20 Artlistor Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala -5, där betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala -3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI, group I-III, (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Deformerade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal Medelbredd ADMI (µm) = medelbredden av 0-20 individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra (Naturvårdsverket 2009): ADM (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm). ADM brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten 230

21 22. Svartån, nedströms Frinnaryd Lokalkoordinater: /44950 (RT90) Metodik: SS-EN Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF 3, ,4 Achnanthes minuscula Hustedt AMIS 4, ,2 Achnanthes sp. ACHS 4, ,7 Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3, ,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,8 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,4 Actinocyclus normanii (Gregory) Hustedt morphotype subsalsus ANSU 2, , Amphipleura pellucida (Kützing) Kützing APEL 4, ,7 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4,0 4 0,2 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,3 Aulacoseira muzzanensis (Meister) Krammer AMUZ 3, ,5 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,9 Aulacoseira sp. AULS 3,8 0 5, Cocconeis neothumensis Krammer CNTH 3, ,4 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 4 5, Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, ,3 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,0 Diatoma moniliformis Kützing DMON 4, ,2 Diatoma tenuis Agardh DITE 3,0 4 0,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,0 0 0,2 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 4 8,8 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5,0 3 0,2 Eunotia biconstricta (Grunow) Lange-Bertalot EBCS 4, ,9 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Schaarschmidt EBLU 5, ,2 Eunotia glacialifalsa Lange-Bertalot EGFA 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,7 Eunotia metamonodon Lange-Bertalot EMMO 5,0 2 0,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,9 Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5, ,2 Fragilaria crotonensis Kitton FCRO 4, ,7 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4,5 4 0,2 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 Geissleria acceptata (Hustedt) Lange-Bertalot & Metzeltin GACC 4,5 0 0,2 Geissleria cummerowi (Kalbe) Lange-Bertalot GCUW 4, ,4 Gomphonema gracile Ehrenberg s.lat. GGRAsl 4, ,4 Gomphonema minusculum Krasske GMIS 5,0 0 0,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, ,2 Melosira varians Agardh MVAR 4,0 4 0,2 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4,2 4 0,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, , Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,4 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,9 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,9 Navicula sp. NASP 3, ,9 Naviculadicta vitabunda (Hustedt) Lange-Bertalot NDVI 5,0 4 0,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 3 6,3 Nitzschia graciliformis Lange-Bertalot & Simonsen NIGF 2,0 4 0,2 Nitzschia heufleriana Grunow NHEU 4,0 4 0,2 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. subtilis (Grunow) Hustedt NLSU 3, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,4 Nitzschia sp. NZSS, ,2 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, ,4 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 4 6,3 Planothidium joursacense (Héribaud) Lange-Bertalot PJOU 3, ,7 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,6 4 0,2 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,9 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 Sellaphora ventraloconfusa (Lange-Bertalot) Metzeltin & Lange-Bertalo SVTC 5, ,4 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3,0 4 0,2 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,7 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,9 Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4,0 3 0,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,9 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3,0 5 8,8 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,4 SUMMA (antal skal): 455 SUMMA (antal taxa): 69 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 69 TDI (0-00): 66,7 ADMI (%): 30,8 Acidofil ( ): 44 Alkalibiont ( ): 57 Medelbredd Diversitet: 4,3 % PT: 3,3 EUNO (%): 3,5 Circumneutral ( ): 404 Odefinierad ( ): 62 ADMI (µm): IPS (-20): 4,7 ACID: 7,25 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 433 Deformerade (%): - 2,83 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 23

22 30. Svartån, Tranås ARV Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,4 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,5 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,2 Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, ,2 Cyclotella sp. CYLS 3,7 0 0,2 Cymbella subleptoceros Krammer CSLP 5, ,2 Encyonema caespitosum Kützing ECAE 4, ,5 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, , Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,5 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4,0 3 0,2 Encyonopsis minuta Krammer & Reichardt ECPM 4, ,7 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,5 Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 4 0,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 0,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 3 0,2 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,2 Gomphonema minutum (Agardh) Agardh GMIN 4,0 3 0,2 Gomphonema olivaceoides Hustedt GOLD 4,5 3 0,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,5 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,7 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,8 Gyrosigma sciotoense (Sullivant) Cleve GSCI 4, ,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,5 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,8 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,7 Navicula sp. NASP 3, ,2 Nitzschia amphibia Grunow f. amphibia NAMP 2, ,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,7 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3,5 4 8,9 Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2, ,6 Nitzschia lacuum Lange-Bertalot NILA 5, ,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 3 0,2 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,7 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 4 0,2 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4,0 4 0,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 2 0,2 SUMMA (antal skal): 47 SUMMA (antal taxa): 4 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 4 TDI (0-00): 75,7 ADMI (%): 54,4 Acidofil ( ): 2 Alkalibiont ( ): 2 Medelbredd Diversitet: 2,67 % PT: 7,2 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 64 Odefinierad ( ): 48 ADMI (µm): IPS (-20): 4,8 ACID: 9,33 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 333 Deformerade (%): - 2,95 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 232

23 Bf. Mjölnaån, före utflödet i Vättern Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,4 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.lat. ACOPsl 4, ,7 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4,0 4 2,4 Anomoeoneis sphaerophora (Ehrenberg) Pfitzer ASPH 2, ,4 Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4, ,9 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, , Cyclotella rossii Håkansson CROS 4,0 3 0,2 Cymbella cymbiformis Agardh CCYM 4, ,4 Cymbopleura inaequaliformis Krammer CIQF 0, ,2 Diatoma tenuis Agardh DITE 3,0 4 6,3 Encyonema reichardtii (Krammer) Mann ENRE 4, ,4 Encyonema sp. ENSP 4, ,2 Encyonopsis minuta Krammer & Reichardt ECPM 4, ,3 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,9 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 4 6,3 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,9 Eunotia sp. EUNS 5, ,4 Fragilaria crotonensis Kitton FCRO 4, ,9 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,9 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4,0 4 0,2 Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4, ,2 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,4 Navicula capitatoradiata Germain NCPR 3, ,4 Navicula cryptotenelloides Lange-Bertalot NCTO 3, ,6 Navicula lacuum Lange-Bertalot, Hofmann, Werum & Van de Vijver NLCM 0, ,4 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3,6 4 9,9 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Navicula veneta Kützing NVEN, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,4 Nitzschia alpinobacillum Lange-Bertalot NAPB 0, ,2 Nitzschia amphibia Grunow f. amphibia NAMP 2, ,3 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3,5 4 5, Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 3 0,2 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,4 Nitzschia sp. NZSS, ,6 Planothidium biporomum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PLBI 4,6 3 0,2 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,6 Sellaphora seminulum (Grunow) Mann SSEM, ,2 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,7 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4, ,4 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,9 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,7 Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4,0 3 0,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,6 Stephanodiscus sp. STSP 3, ,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère var. acus (Kützing) Lange-Bertalot UUAC 4, ,4 SUMMA (antal skal): 462 SUMMA (antal taxa): 48 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 48 TDI (0-00): 75,6 ADMI (%): 28,4 Acidofil ( ): 3 Alkalibiont ( ): 4 Medelbredd Diversitet: 3,85 % PT: 3,9 EUNO (%):,3 Circumneutral ( ): 32 Odefinierad ( ): 26 ADMI (µm): IPS (-20): 4, ACID: 8,2 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 645 Deformerade (%): - 2,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 233

24 Bf4. Svartån, vid Gudhem Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,6 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,5 Cavinula jaernefeltii (Hustedt) Mann & Stickle CJAR 5, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2,0 4 0,2 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,8 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,7 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 Eunotia formicina Lange-Bertalot EFOM 5,0 2 0,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 0,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4,5 3 8,9 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, ,5 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4,0 3 0,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 Gomphonema gautieri (Van Heurck) Lange-Bertalot & Metzeltin GGTI 3, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2,0 3 0,2 Melosira varians Agardh MVAR 4, ,7 Navicula capitatoradiata Germain NCPR 3, ,7 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,0 Navicula germainii Wallace NGER 3, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,7 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,7 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,4 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 3 0,2 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,2 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,9 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,5 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2,5 4 0,2 Nitzschia sp. NZSS, ,5 Planothidium biporomum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PLBI 4, , Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,5 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,6 4 0,2 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,3 SUMMA (antal skal): 49 SUMMA (antal taxa): 35 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 35 TDI (0-00): 74,2 ADMI (%): 49,6 Acidofil ( ): 7 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,89 % PT: 20,5 EUNO (%): 0,7 Circumneutral ( ): 659 Odefinierad ( ): 2 ADMI (µm): IPS (-20): 3,9 ACID: 8,60 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 303 Deformerade (%): - 2,95 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 234

25 Fi07. Dovern, utlopp Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3, ,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,3 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4,7 3 5,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,3 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 2 0,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 2 0,2 Cavinula cocconeiformis f. elliptica (Hustedt) Lange-Bertalot CCEL 5, ,2 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, ,2 Cymbella hustedtii Krasske var. crassipunctata Lange-Bertalot & Krammer CHCS 5, ,2 Cymbella tumida (Brébisson) Van Heurck CTUM 3, ,0 Denticula kuetzingii Grunow var. kuetzingii DKUE 4, ,2 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, ,2 Encyonema sp. ENSP 4, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Schaarschmidt EBLU 5, ,2 Eunotia metamonodon Lange-Bertalot EMMO 5, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 2 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,0 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,4 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,0 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2,0 3 5,2 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4,0 4 6,4 Navicula lundii Reichardt NLUN 4, ,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Naviculadicta geisslerae (Jahn) Jahn NDGE 0, ,5 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia sublinearis Hustedt NSBL 5, ,2 Nupela fennica (Hustedt) Lange-Bertalot NUFE 5, ,2 Planothidium joursacense (Héribaud) Lange-Bertalot PJOU 3, ,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,2 Sellaphora disjuncta (Hustedt) Mann SDIS 4, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,7 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 SUMMA (antal skal): 420 SUMMA (antal taxa): 36 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 36 TDI (0-00): 68,8 ADMI (%): 74,3 Acidofil ( ): 2 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet:,95 % PT:,4 EUNO (%):,0 Circumneutral ( ): 902 Odefinierad ( ): 24 ADMI (µm): IPS (-20): 5,7 ACID: 8,54 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 52 Deformerade (%): - 2,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 235

26 GB6B. Motala Ström, utlopp Lokalkoordinater: /52236 (RT90) Metodik: SS-EN Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, , Actinocyclus normanii (Gregory) Hustedt morphotype subsalsus ANSU 2, ,0 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4,0 4 8,9 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,5 Aulacoseira islandica (O. Müller) Simonsen AUIS 5,0 3 4,0 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, , Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,4 Ctenophora pulchella (Ralfs ex Kützing) Williams & Round CTPU 3, ,2 Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, ,2 Cyclotella atomus Hustedt CATO 2,0 4 0,2 Diatoma problematica Lange-Bertalot DPRO 4, ,7 Encyonema caespitosum Kützing ECAE 4, ,0 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,7 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4,0 3 0,2 Encyonema sp. ENSP 4, ,5 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 4 2,7 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,6 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 4 6,5 Fragilaria crotonensis Kitton FCRO 4,0 4 0,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, ,5 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 3 0,2 Fragilaria sp. FRAS 4, ,7 Geissleria acceptata (Hustedt) Lange-Bertalot & Metzeltin GACC 4, ,5 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4,0 5 0,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2,0 3 2,7 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4,5 4 0,2 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,5 Melosira varians Agardh MVAR 4, , Navicula capitatoradiata Germain NCPR 3, ,2 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4,0 4 7,7 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,7 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3, ,7 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4, ,9 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,4 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, , Nitzschia inconspicua Grunow NINC 2,8 4 0,2 Nitzschia lacuum Lange-Bertalot NILA 5, ,5 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,7 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2,5 4 4,0 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3, ,2 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,5 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, ,2 Nitzschia sp. NZSS, ,7 Planothidium biporomum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PLBI 4,6 3 0,2 Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4,5 3 4,0 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, ,5 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, , Sellaphora seminulum (Grunow) Mann SSEM, ,2 Simonsenia delognei Lange-Bertalot SIDE 3, ,2 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4,0 4 4,0 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4,0 4 0,2 Stephanodiscus binderanus (Kützing) Krieger SBIN 4,0 0 5,2 Stephanodiscus medius Håkansson SMED 2,8 5 0,2 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, ,7 SUMMA (antal skal): 43 SUMMA (antal taxa): 57 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 57 TDI (0-00): 59,5 ADMI (%): 4, Acidofil ( ): 7 Alkalibiont ( ): 5 Medelbredd Diversitet: 4,48 % PT: 5,3 EUNO (%): 0,7 Circumneutral ( ): 496 Odefinierad ( ): 46 ADMI (µm): IPS (-20): 5,4 ACID: 7,87 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 436 Deformerade (%): - 2,97 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 236

27 Li06. Stångån, inlopp i Roxen Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5,0 3 0,2 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,6 Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4,0 4 0,2 Asterionella formosa Hassall AFOR 4,0 4 0,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,3 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,9 Ctenophora pulchella (Ralfs ex Kützing) Williams & Round CTPU 3, ,2 Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, ,6 Cyclotella comensis Grunow CCMS 4, ,7 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, , Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,7 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,2 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,5 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 4 7,7 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 2 0,2 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP 2,0 3 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 3 5,2 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4,5 4 0,2 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4,0 3 0,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,7 Fragilaria sp. FRAS 4, ,9 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,5 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,7 Gomphonema capitatum Ehrenberg GCAP 4,0 0 0,2 Gomphonema innocens Reichardt GINN 0, ,2 Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4,0 5 0,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE 2,3 4 0,2 Melosira varians Agardh MVAR 4,0 4 6,4 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4,5 4 0,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,5 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3,6 4 0,2 Navicula veneta Kützing NVEN, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,5 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,2 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, , Nitzschia frustulum (Kützing) Grunow var. frustulum NIFR 2,0 4 0,2 Nitzschia graciliformis Lange-Bertalot & Simonsen NIGF 2, ,5 Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var. liebetruthii NLBT 2, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,5 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, , Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,2 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU, ,2 Nitzschia valdestriata Aleem & Hustedt NIVA 2, ,2 Nitzschia sp. NZSS, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,5 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,6 4 0,2 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5,0 3 0,2 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3,0 4 0,2 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4,0 4 0,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4,0 4 5,2 Stephanodiscus medius Håkansson SMED 2,8 5 0,2 Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3, ,7 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,7 SUMMA (antal skal): 424 SUMMA (antal taxa): 6 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 6 TDI (0-00): 74,0 ADMI (%): 8,6 Acidofil ( ): 4 Alkalibiont ( ): 42 Medelbredd Diversitet: 3,70 % PT: 4,4 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 380 Odefinierad ( ): 26 ADMI (µm): IPS (-20): 3,7 ACID: 8,73 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 538 Deformerade (%): - 2,99 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 7025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 237